ST I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 19

a k a d e m i k e r n 3 05 ST I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 19 5 > Facklig samling i SACO-Skogsvård > Anna Lundström, virkesköpare på SCA > Medlemsförsäkringar frågor och svar Skogsakademikern 4/03

Tidningen utkom från 1987 till och med nummer 2/97 under namnet JÄGMÄSTAREN. REDAKTÖR Kerstin Diamant tel. 08-466 24 57 kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se sidan sex sidan nio sidan femton Ill. André Prah ANSVARIG UTGIVARE James Tersmeden tel. 08-466 24 54 james.tersmeden@naturvetareforbundet.se FÖRBUNDSKANSLI Box 760, 131 24 Nacka Tel: 08-466 24 80 (vx), Fax: 08-466 24 79 info@naturvetareforbundet.se www.naturvetareforbundet.se BESÖKSADRESS Planiavägen 13, Nacka station Skogsakademikernas personal är från 1 juli en del av Naturvetareförbundets kansli, se www.naturvetareförbundet.se och matrikeln 2005 s. 6 7 ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen, Skogforsk Björn Lyngfelt, SCA Forest Products Lotta Möller, Skogsutredningen 2004 Hasse Bengtsson, SVS Jönköping Kronoberg PRODUKTION/ANNONSER LIME AB, www.lime.nu info@lime.nu Tejarps Gård, 230 41 Klågerup. Tel 040-40 86 80 Grafisk form & layout: Pia Johansson pia@lime.nu Annonsförsäljning: Eva Raihle eva.raihle@lime.nu För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck av osignerade artiklar medges om källan anges, av övrigt material enligt överenskommelse. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN 1402-747X Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Anna Lundström, virkesköpare på SCA, som har 37 manliga kolleger. Se artikel s. 10 13. Foto: Ingela Johansson. Innehåll 3 05 Ledare: Bärekraftig utvikling 4 Välkomna nya medlemmar! 5 Aktuellt i Skogssverige 6 8 Skogsakademikernas styrelse rapporterar SACO Skogsvård i facklig samling 9 KVINNOR OCH MÄN I SKOGSNÄRINGEN 10 13 Anna Lundström virkesköpare på SCA med 37 manliga kolleger Chefer på SCA om jämnare könsfördelning intervjuer med Håkan Andersson och Per Österberg Skogsvårdsstyrelserna hundraårsjubilerar 14 tusen personer samlade till jubileumskonferens Medlemsförsäkringarna frågor och svar 15 16 Förslag om stora förändringar av SVO 17 redan från årsskiftet Notiser 18 19 Sök anslag från Kamratfonden och von Porats fond 19 Skogshögskolans studentkår hundraårsjubilerar 20 skogskonferensen och fest i december 3 Skogsakademikern 3/05

Ledaren Bärekraftig utvikling Innan Brundtland-rapporten kom 1987 hade diskussionen om framtida utveckling mest handlat om hur produktions- och miljöaspekter skulle balanseras. Gro Harlem Brundtland gav oss en ny road map och förklarade att om inte de sociala och kulturella frågorna kommer in i bilden fungerar det inte. I fattiga länder fungerar det inte utan lösning av sociala frågor därför att människors omedelbara behov och önskemål måste tillgodoses om de överhuvudtaget skall orka/vilja tänka vidare. I vår mer lyckligt lottade del av världen är de sociala/kulturella frågorna viktiga därför att folk som förstår och tror på det bärekraftiga budskapet också handlar på det viset utan svåra konvulsioner och insats av stora resurser. Detta är naturligtvis särskilt viktigt för de människor som är satta att förvalta egendomar och företag som ägare eller som anställda. Men också andra medborgare och konsumenter agerar effektivare och klokare om de ges inflytande. Avvägning mellan tre sfärer Det är alltså frågan om en avvägning mellan de tre sfärerna: produktion, ekologi och sociala/kulturella värden. Inget inresse kan få allt och en ansvarsfull balans ser olika ut i tid och rum. Vartefter erfarenheter och nyforskad kunskap kommer till ändras prioriteringarna. I samhällen på olika utvecklingsstadier väger sfärerna olika mycket. En enda reflexion: Europa högg redan på medeltiden ner massor av träd för att odla mat och få bråkade i alla fall som vi känner till. När fattiga länder idag gör detsamma då protesterar många. Under 1990-talet brände miljöfrågorna till i skogen. De hade hållits på sparlåga tidigare och ny kunskap lades på bordet. Det är heller inte konstigt att särskilt produktionsfrågorna och de sociala aspekterna idag lyfts fram i diskussionen om vår skogspolitik. Vi brukar illustrera sådana här fenomen med en pendel som svänger fram och tillbaka den här gången har pendeln tre hörn att besöka. Jag vet inte hur det går till rent fysikaliskt i verkligheten men i datoranimation ser det kul ut.... gav oss en ny road map... Illustration: Margareta Nilsson Att det med bibehållen god naturhänsyn går att producera många fler miljoner m3 virke håller allt fler för troligt. Att respekt för ägarskap, ökad sysselsättning och blomstrande landsbygdsutveckling kan gå hand i hand med produktions- och miljömålen är också en sanning för många. I vår allt mer spetskompetenta värld får uddarna allt svårare att tala med varandra, likväl måste referenspunkter sökas. Ekonomiska realiteter, miljömässiga måsten och sociala / kulturella önskemål skall vägas till en god balans. Det där blir ju att jämföra äpplen och päron med vindruvor, säger någon. Ja, det är det säger jag då. Att jämföra äpplen är lätt, skaffa en våg! Men att göra en aptitlig, väl avvägd fruktsallad det är konsten! Den breda skogsakademiska kompetensen (kunskap och erfarenhet) är särskilt designad för vår näring skog, men tänk efter i vilket sammanhang; i företag, i organisationer eller i myndigheter som sysslar med naturresurser behövs inte lite grand av biologi, kemi, fysik, ekonomi, ergonomi, teknik, personaladministration, historia you name it. Vi skogsakademiker ges nu genom Naturvetareförbundet nya chanser att göra oss gällande i utbildning och forskning, i företag och myndigheter genom de bättre resurser som står till buds. Vårt gamla kansli finns kvar OK, med delvis nya uppgifter. Men till detta har vi nu också tillgång till helt ny service tveka inte att höra av dig till kansliet. ÅKE BARKLUND Åke Barklund, ordförande för delförbundet Skogsakademikerna, presenteras på s. 6 Skogsakademikern 3/05 4

Redaktörens ruta Hösten är här När detta skrivs börjar sensommaren ta slut. Semesterlugnet byts mot full höstaktivitet. Det var en fin sommar, som gav både tid att göra ingenting, tid att fundera och tid att plocka blåbär. I år var ett fantastiskt bärår. Kontrasten mellan den egna tryggheten och de stora katastroferna blir än mer slående när man njuter semestervila. Vi kan inte försäkra oss mot sjukdom och olycka men försäkringar kan lindra de ekonomiska konsekvenserna. Det känns ibland motigt att sätta sig in i hur försäkringar fungerar och hur det egna försäkringsskyddet ser ut. I och med fusionen med Naturvetareförbundet har vi nya gruppförsäkringar och alla bör se över sitt försäkringsskydd. Vi har informerat i brev och i tidigare tidning och tar ånyo upp frågan på s. 15 16. Vi står inför första hösten med nya delförbundet Skogsakademikerna. En rundfråga till Skogsakademikernas styrelseledamöter visar att mycket händer i Skogssverige. Vinterstormens följder är inte över hur tufft den påverkar arbetet för skogstjänstemän i södra Sverige berättar Rolf Lindström om. I sitt Sommarprogram 8 juli beskrev småbrukaren Anna Lilljequist från Småland mycket konkret och personligt hur stormen drabbade hennes familj och grannskap. Programmet kan fortfarande avlyssnas (på www.sr.se). Från augusti får alla medlemmar också tidningen Naturvetaren med aktuell facklig och naturvetenskaplig information. Så Skogsakademikern blir lite tunnare men den kommer ut precis som tidigare. Och som vanligt ett stort tack till er som medverkat i tidningen. KERSTIN DIAMANT Foto: Jannis Politidis Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar från 21 juni till och med augusti 2005 Henrik Alsterbo jägmästare Hanna Lundin jägmästarstuderande Andreas Engström skogsvetare Håkan Nilsson jägmästarstuderande Marie Eriksson skogsvetarstuderande Mikael Nilsson jägmästare Nils Erixon jägmästarstuderande Erik Nordlind skogsvetare Back Tomas Ersson skogsvetarstuderande Anna Nylander jägmästarstuderande Yuehua von Fircks skoglig doktor Anders Sahlin skogsingenjörsstuderande Pär-Ragnar Frank skogsvetarstuderande Peter Sundqvist skogsingenjör Christer Isaksson mag. skog- och marklära Erik Thuresson jägmästarstuderande Dan-Erik Lindberg jägmästarstuderande David Ventorp jägmästarstuderande 5 Skogsakademikern 3/05

Styrelsen Svep över Skogssverige: Vad står på dagordningen? Åka Barklund har varit VD för Sågverkens Råvaruförening, t.f. VD för KSLA, lett Nordisk Skogscertifiering. 1999 2004 var han chef för Sida-projektet RELMA i Nairobi. Nu är Åke konsult och VD för Svenska PEFC. Åke ledde i tio år valberedningen i SJFR/Skogsakademikerna. Han blev i maj i år delförbundets förste ordförande. Foto: Pia Barklund Anna Möller är distriktschef på SVS Mellannorrland. Anna har varit med i styrelsen sedan 1998, under flera år som vice ordförande. Intervjuer med Anna Möller finns i Skogsakademikern 3/2003 och 1/2005. Foto: Hans-Råger Bergström Certifiering, utveckling av skogsnäringen, stormens verkningar, standardisering av träprodukter, skogsutredningen, stöd till chefer, fler tjänster för seniora forskare och miljökvalitetsmål det är några punkter i en rundfråga till Skogsakademikernas styrelse och uppgifter som delförbundet Skogsakademikerna står inför. ÅKE BARKLUND, SVENSKA PEFC OCH KSLA Vad händer i höst på ditt jobb/inom din sektor? Som VD för Svenska PEFC jobbar jag för närvarande mest med att få igenom vår nya certifieringsstandard 2005 2010 hos PEFC Council i Luxemburg. Marknadsfrågorna gällande certifierade skogsprodukter är också heta, liksom vår nyckelbiotopspolicy. Som sekreterare i KSLAs internationella skogskommitté planerar jag en studieresa för kommittén till Washington D.C. i oktober för att träffa internationella och amerikanska skogsorganisationer. Åke Barklund sitter också i Svenska Orienteringsförbundets mark- & viltkommitté som assisterar sporten i relationerna med markägare och jägare. Den förbereder en studie av vildsvin och orientering i samband med Lång-SM nästa vår. Vad tycker du är särskilt viktigt för delförbundet att ta tag i nu? Ett konkret akut arbete för Skogsakademikerna är att företräda akademikergruppen i pågående branschsamtal inom näringsdepartementet (se också ruta). En branschstrategi för skog & trä ska ligga klar till jul och jag är ombedd att leda en av sju arbetsgrupper. Åke framhåller att medlemmarna måste märka av fördelarna med sammanslagningen. Vi vill både att våra gamla medlemmar stannar kvar och att nya strömmar till. Stöd till chefer är en nyckelfråga för våra medlemmar och därmed för förbundet. Kan vi sedan få gehör för vår syn på hur kompetens, utbildning och rekrytering ska främjas i branschsamtalen har vi gjort en rivstart fram till jul. Gymnasieskolan skulle behöva ett 40-tal träklasser med 20 elever i varje under en femårsperiod framöver. Likaså borde vi satsa på högst ett par universitet med internationell topputbildning/ forskning inom trä/papper. Vidareutbildning av all personal ska ske främst i företagens regi. Över alltsammans svävar önskan om att vår högteknologiska kretsloppsbransch ska vinna konkurrensen om studenterna och dra till sig toppelever.< ANNA MÖLLER, SKOGSVÅRDSSTYRELSEN Vad händer i höst på ditt jobb/inom din sektor? Det viktigaste för oss inom skogsvårdsorganisationen är den Skogspolitiska utredningen och dess delbetänkande. Här finns mycket att ta fasta på, men också en del förslag som skulle få stora konsekvenser för vårt sätt att arbeta och vår möjlighet att uppfylla skogspolitiken, till exempel förslaget om att samma personal i framtiden inte skulle få arbeta med både myndighetsutövning och uppdragsverksamhet. Det pågår också en intern stabsutredning som kan komma att medföra stora förändringar för personal, både vad gäller befattning och stationering. I samband med skogsvårdsorganisationens hundraårsjubileum har Anna varit med om att ta fram en tidning från SVS Mellannorrland. Vad tycker du är särskilt viktigt för delförbundet att ta tag i nu? Stöd till mellanchefer är en viktig fråga, både i vårt dagliga arbete och i de stundande förändringarna inom SVO där cheferna har en viktig roll. Detta är också en fråga för andra delar av Naturvetareförbundet. < Skogsakademikern 3/05 6

Styrelsen BJÖRN HÅNELL, SLU Vad händer i höst på ditt jobb/inom din sektor? SLU går på plus enligt senaste nytt, berättar Björn Hånell och fortsätter: Rektorsval i början av 2006 sysselsätter den demokratiska processen inom SLU. Jägmästarutbildningen går bättre och bättre vad gäller antalet sökande och på min institution för skogsskötsel har hittills i år fyra doktorsavhandlingar och tre lic.-avhandlingar försvarats och ytterligare två doktorer och en licentiat blir det innan snön faller. När vi talas vid i slutet av augusti har Björn just kommit hem från Australien där han deltagit i IUFROs världskongress i Brisbane. Han är invald i IUFROs styrelse och fungerar som koordinator för Division 1 Silviculture. Sedan år 2000 är Björn också Sveriges representant i IUFROs beslutande organ, International Council. (Se ruta om IUFRO) Vad tycker du är särskilt viktigt för delförbundet att ta tag i nu? Ja, ett viktigt problem är situationen för de seniora forskarna, alltså de som disputerat, blivit docent och kanske även professor och som ändå måste söka medel till sin egen lön. Jag har sett ett antal goda forskare och kollegor tvingas bort från SLU på grund av brist på finansiering. Att skapa fler mellantjänster på SLU är en viktig uppgift för Skogssverige. Vi måste stödja kvalificerad skoglig forskning inom ett brett spektrum. < FREDRIK MALLER, SKOGSINDUSTRIERNA: Vad händer i höst på ditt jobb/inom din sektor? Jag jobbar inom flera projekt tillsammans med industrin. Ett av de viktigaste nu är att tillsammans med byggvaruhandeln skapa standardiserade benämningar för träprodukter, alltså förbättra kommunikationen med leverantörer och återförsäljare. Att sedan också standardisera i konsumentledet är ytterligare viktigt. Vi ligger långt efter våra konkurrentmaterial, som plast och metall. Trä är egentligen den enda produkt där varje leverantör tycks ha sina egna beteckningar, säger Fredrik. Ett annat projekt handlar om att inom EU skapa gemensamma normer för trä. Vad ska en regel tåla vid olika belastning? Vilka normer ska gälla för brandsäkerhet? Sådana och andra frågor ska besvaras i det projektet där ett flertal länder samarbetar. Vi arbetar ju på uppdrag av våra medlemsföretag och har därför en mycket bred verksamhet, säger Fredrik. Vad tycker du är särskilt viktigt för delförbundet att ta tag i nu? Tjänster på Internet är viktiga att utveckla, som lönestatistik till exempel. < Om branschsamtalen Branschsamtalen inom näringsdepartementet inleddes våren 2005 med ett högnivåmöte mellan ministrarna och ledande personer från branschorganisationerna, skogsföretagen, myndigheter som Nutek, Vinnova och Formas, andra företag som Ikea, NCC och ABB samt fackliga organisationer. Sedan har en styrgrupp, ett sekretariat och sju arbetsgrupper jobbat vidare. Samtalen fokuserar på långsiktiga visioner och strategier för att stärka konkurrenskraften för skogs- och träindustrin. De handlar mycket om generell utveckling, innovationer och FoU men naturligtvis också om branschspecifika problem, som energi, transport och råvara. Branschsamtalen 2005 ger möjlighet att skapa en gemensam bild, som ska presenteras i ett policydokument och en handlingsplan från regeringskansliet redan vid jultid. Det ska vara ett gemensamt avstamp för att stärka branschens och nationens konkurrenskraft internationellt. Förhoppningen är att det hela ska leda till konkreta åtgärder under 2006 i samverkan mellan regeringen och skogs- och träbranschen. ÅKE BARKLUND Internationellt forskarnätverk International Union of Forest Research Organizations, IUFRO, är ett internationellt nätverk av skogliga forskare. Syftet är att befrämja globalt samarbete inom skogsbruk och skogsforskning. Mer om IUFRO på www.iufro.org. Spännande forskning som inte får anslag Vid Naturvetareförbundets seminarium under Almedagsveckan i juli presenterades ett urval av spännande forskningsprojekt som inte har fått anslag. Läs om en del av denna forskning i skriften Investera i framtiden! Den kan beställas från Naturvetareförbundet. > Björn Hånell är professor och prefekt vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå och arbetar med utveckling av skogsskötselsystem för hållbart och lönsamt skogsbruk. Björn har varit med i Skogsakademikernas styrelse sedan 1999. Foto: Kerstin Diamant Fredrik Maller är projektledare på Skogsindustrierna i Stockholm och var tidigare ordförande för internetportalen SkogsSverige. Fredrik har varit med i Skogsakademikernas styrelse sedan 2004. Foto: Per Bergkvist 7 Skogsakademikern 3/05

Styrelsen Rolf Lindström är sedan 1999 distriktschef vid Holmen Skog AB, distrikt Vimmerby. Dessförinnan var han distriktschef på Sydved i Oskarshamn. Rolf är sedan april 2005 ordförande i CF-klubben inom Holmen Skog. Rolf har varit med i Skogsakademikernas styrelse sedan 1998 och han är nu delförbundets vice ordförande. Intervju med Rolf Lindström finns i Skogsakademikern 3/2002. Foto: Kerstin Diamant Nilla Thomson är departementssekreterare på Naturresursenheten på Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet med ansvar för skogsfrågor. Enheter består av drygt 20 personer och har närmare 200 ansvarsområden. Foto: Angelica Engström Skogsakademikern 3/05 8 ROLF LINDSTRÖM, HOLMEN SKOG Vad händer i höst på ditt jobb/inom din sektor? Stormen i vintras är utan konkurrens huvudfrågan för oss, såväl inom Holmen som bland övriga aktörer i södra Sverige. Trots att vi inte hör till de hårdast drabbade är det tungt arbete för vår personal. Först var det fråga om en mer fysisk belastning också för skogstjänstemännen många arbetstimmar och lite ledighet. Nu ser vi också en tung psykisk belastning på personalen. Skogsägare som drabbats av stormen är själva hårt trängda och kan inte alltid se att vår personal inte kan hinna vara överallt, trots att den sliter allt vad den kan. Vi har även upplevt allvarliga hot sådant tär hårt på den som drabbas. Även när det inte går så långt är det betungande att veta, att så mycket som behöver åtgärdas ännu ligger ogjort. Rolf Lindström säger att pressen lett till att medarbetare blivit sjuka och bördan för övriga ökar. Min uppgift som chef är att stötta mina medarbetare. Jag ska se till att organisera arbetet så att vi får så mycket gjort som det någonsin går men på ett sådant sätt att personalens hälsa kan behållas. Vad tycker du är särskilt viktigt för delförbundet att ta tag i nu? Svaret på förra frågan ger också svaret på vad som är viktigt att sätta fackligt fokus på. Det gäller mer att uppmärksamma arbetsmiljöaspekterna allmänt i arbetet och i opinionsbildningen. Det är viktigt att i alla sammanhang påminna Har vi din rätta e-postadress? I oktober går Naturvetareförbundet ut med löneenkäten. Då är det mycket viktigt att vi har din rätta e-postadress. Även fackliga nyhetsbrev skickas med e-post. Gå in på www.naturvetareforbundet.se eller ring 08-466 24 80. Se notis s. 18 om medlemsinloggning. Tidningen Skogsakademikern är viktig för vi-känslan om att vinterstormens effekter ingalunda har blåst över, att det inte bara handlar om kullblåsta träd utan också om hårt trängda människor, säger Rolf Lindström. < NILLA THOMSON, MILJÖ- OCH SAM- HÄLLSBYGGNADSDEPARTEMENTET Vad händer i höst på ditt jobb/inom din sektor? Aktuella frågor på mitt bord är miljökvalitetsmålet Levande skogar, följdeffekterna av stormen Gudrun och översynen av skogspolitiken, där jag bland annat ingår i den rådgivande grupp som Skogsutredningen 2004 har knutit till sig. Vi arbetar nu med uppföljningen av budgetpropositionen och regeringens miljömålsproposition. Vår enhet ansvarar för flertalet av miljökvalitetsmålen inklusive det nya målet för biologisk mångfald och de närmare sextio förslag till åtgärder och uppdrag som rör naturmiljön. Några av förslagen som rör skogsbruket är en översyn av Fastighetsverkets förvaltningsuppdrag i det fjällnära området (1) och en utredning av på vilket sätt statens skogsmark kan bidra till måluppfyllelsen av Levande skogar (2) samt en utvärdering av kostnadseffektiviteten hos de olika naturvårdsinstrumenten (3). Därutöver är under hösten regeringens skrivelse om strandskyddet, uppföljningen av havsmiljöskrivelsen och förberedelser inför en internationell konferens på ministernivå om Östersjön de främsta arbetsuppgifterna på enheten. Vad tycker du är särskilt viktigt för delförbundet att ta tag i nu? Samgåendet med naturvetarna måste landa bra så att fördelarna blir tydliga för medlemmarna. Självklart ska vi fortsätta att driva arbetsmiljö- och kompetensfrågorna och ge medlemmarna stöd i olika situationer är självklara arbetsuppgifter för det nya delförbundet, säger Nilla. Genom att utveckla och förbättra de befintliga tjänsterna bör det nya förbundet också vara intressant för en bredare grupp akademiker och skogsutbildade. Jag tror samtidigt det är viktigt att behålla den branschanknutna identiteten som har varit en styrka för Skogsakademikerna. Det mentorsprogram som Jägmästarnas Förening drivit och som vi stött är mycket bra. Tidningen Skogsakademikern är också viktig för vi-känslan. <

SACO-Skogsvårds ombud på möte i augusti Vi förbereder oss på förändringar SACO-Skogsvård på mötet i augusti. På bilden ses Esbjöm Henriksson, Anders Westman, Anna-Karin Mähler, Kenneth Andersson, Hans Lind, Patrik Karlsson, Thomas Johansson, Mattias Wiklund, Mikael Burgman, Gunnar Isacsson och Mikael Stenström, Simon Jonegård, Malin Andersson och Bertil Danielsson (i blått längst fram t.v.). Foto: Andreas Johansson Skogsutredningen har lagt förslag om att omvandla SVO till en enmyndighet och att personellt skilja uppdragsverksamhet och myndighetsutövning. Utredningen har varit på remiss och en proposition väntas runt 20 september, när denna tidning pressläggs. En intern utredning inom SVO stabsutredningen kan också medföra stora förändringar. Mot bakgrund av detta samlades fackliga ombud för SACO Skogsvård i Naturvetareförbundets lokaler den 16 augusti. Mötet leddes av James Tersmeden, nu vice förbundsdirektör och ombudsman på Naturvetareförbundet, och Bo Seving, ombudsman för statlig sektor. Det viktiga var att vi fackliga ombud från olika skogsvårdsstyrelse och från Skogsstyrelsen, fick träffas och utbyta information och erfarenheter. Vi fick också delge Naturvetareförbundet, som nu är vårt kontaktförbund, hur vi ser på läget och hur vi har det, säger Bertil Danielsson, ordförande för SACO Skogsvård. Bertil Danielsson säger att det var nyttigt att få del av vilka lagar och avtal som träder in om stora förändringar blir verklighet. Vad som faktiskt kommer att hända vet ingen annat än ryktesvägen, när vi talas vid i början av september. Klart är att Skogsutredningens slutbetänkande dröjer, utredarna har fått ytterligare nio månader till sitt förfogande och ska lämna slutbetänkande 1 oktober 2006. I och med samgåendet med Skogsakademikerna blir Naturvetareförbundet kontaktförbund för det fackliga arbetet inom SVO. Ombudsman Bo Seving kommenterar: För det första var det mycket trevligt att möta SACO Skogsvård som är en ny grupp för mig. Även om vi inte visste vad som sker framöver kunde vi dels lära känna varandra, dels gå igenom statliga trygghetsavtal och lagar om anställningstrygghet. På så sätt är vi förberedda för de förhandlingar som de kommande besluten för med sig. KERSTIN DIAMANT Se också s. 17. 9 Skogsakademikern 3/05

Kvinnor & män i skogen Anna enda kvinnan bland SCAs virkesköpare Jag har bara haft fördelar En folder med presentation av SCA Skogs virkesköpare gav inspiration till intervjun med Anna Lundström, ung kvinna med 37 manliga kolleger. SCA Skogs 38 virkesköpare. F ör Anna Lundström var den skogliga banan inte självklar, trots stor kärlek till skog och natur och skogligt påbrå pappa är också jägmästare. Jag var inriktad på att bli jurist eller ekonom, främst därför att jag alltid varit intresserad av att göra affärer. Men Anna valde trots allt skogsvetarprogrammet och började på SLU 1997. Efter komplettering till jägmästare kom hon ut på arbetsmarknaden 2003 och till SCAs Skogs Ångermanlandsförvaltning med stationering i Ullånger. Helhetsansvar med många kontakter Att vara virkesköpare ger Anna möjlighet att både vara mycket i skogen, träffa många människor och att få göra affärer. Konkurrensen om virket är stor och för en virkesköpare gäller det att ligga i. Jag besöker de skogsägare som vi ännu inte har kontrakt med och talar om vad vi kan erbjuda. När det sedan blir affär sköter jag om förhandlingarna, skriver kontrakt och planerar för avverkning. Sedan transporteras virket in till våra sågar och OM > Anna Lundström Utbildning och arbete > Skogsvetarprogrammet 1997 2001, påbyggnad till jägmästare, klar 2003, anställning som virkesinköpare på SCA Skog i Ullånger från 2003. Fritid > Jagar och fiskar, toppen att få ha hunden med på jobbet, men framför allt är det alpin skidåkning som gäller, 35 skiddagar blev det 2004. I år tar ett nyköpt timmerhus, som Anna renoverar tillsammans med sin sambo Martin, en stor del av fritiden. Anna Lundström, virkesköpare på SCA Skogs Ångermanlandsförvaltning. På fritiden är Anna en inbiten skidåkare, här med skidbackarna i Skule i bakgrunden. Foto: Ingela Johansson. massafabriker. En stor del sågade trävaror, pappersmassa och papper går sedan vidare på export, berättar Anna. I förhandlingarna med skogsägarna gäller det att nå fram så att båda parter blir nöjda. Det kan vara tufft ibland. Men det bästa med jobbet är kontakten med människor och att jag får komma ut i skogen så mycket i arbetet. Anna är med i hela avverkningsprocessen det gäller att hantera både förutsedda och oförutsedda händelser. Sker avverkning och transporter i områden med bebyggelse kan Anna behöva informera de boende. Jag brukar gå runt i sommarstugeområden och berätta vad vi ska göra och hur vi ska återställa. Ofta finns en vägförening, som ska ha betalt för det extra slitaget. Kontakten med människor gillar jag verkligen. Ung, kvinna och trygg Anna är ung, född 1976. Och bland SCAs virkes- Skogsakademikern 3/05 10

Kvinnor & män i skogen köpare är hon, som sagt, enda kvinnan. Men hon känner sig trygg i sin yrkesroll och med den goda utbildning hon fått på SLU som stöd. Jag har faktiskt aldrig mött negativa reaktioner och tycker att jag nog bara har fördelar av att vara kvinna. Jag har lätt att komma nära skogsägare både män och kvinnor och att prata också om vardagliga ting vid sidan av de skogliga affärerna. Och Anna vägrar att bli som en man. Jag har till exempel inget emot att få komplimanger om jag klätt mig snyggt. Anna tycker att företagets attityd är viktig. Till exempel ska det klargöras att vissa tongångar och skämt inte är OK. Anna skulle självfallet vilja se fler kvinnor som kolleger och hon sätter stort värde på att vara med i det kvinnliga nätverk av skogliga tjänstemän som SCA erbjuder. ska locka fler kvinnor till skogliga jobb Vi träffas då och då, gör studiebesök på varandras arbetsplatser och andra ställen. Vi resonerar om stort och smått i jobbet. I nätverket får jag förebilder. Det enda tillfälle Anna känt av att vara ensam kvinna har varit när det ska badas bastu vid stora samlingar. Och det kan ju lösas med hjälp av handdukar. Då kan jag vara med, säger Anna. Även om Anna starkt framhåller att man ska se till person och inte kön, har hon inget emot att lyftas fram. Hon hoppas att hennes exempel ska locka fler kvinnor till skogliga jobb, också inom SCA. Om jag finns här och trivs då måste fler tjejer kunna göra det. KERSTIN DIAMANT Chefer överens: Vi vill ha blandad kompetens Det behövs en jämnare könsfördelning inom SCA Forest Products. Det är företagets personalchef Håkan Andersson och skogsförvaltare Per Österberg överens om. F ör oss är det viktigt att få blandad kompetens både när det gäller kön, ålder och utbildning säger Håkan Andersson, personalchef på SCA Forest Products. När det gäller virkesköparna inom SCA Skog, liksom övriga skogliga akademiker, säger Håkan Andersson att företaget strävar efter att få in fler kvinnor för att nå en jämnare könsfördelning bland sina skogstjänstemän. Han hoppas Anna Lundströms exempel ska inspirera fler. För det är säkert betydligt lättare om man är åtminstone ett par kvinnor. Dessutom är sned könsfördelning också ett problem för männen. Personaldirektör Håkan Andersson är civilekonom och sedan 2001 personalchef på SCA Forest Products i Sundsvall. Foto: Per-Anders Sjöquist > 11 Skogsakademikern 3/05

Kvinnor & män i skogen Jägmästare Per Österberg är skogsförvaltare inom SCA Skog på Ångermanlands förvaltning. Per var tidigare fackligt aktiv och satt i styrelsen för förbundet under1997, det år då förbundet bytte namn från SJFR till Skogsakademikerna, och 1998. Foto: Michael Engman OM > Jämställdhetslagen 7 Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. 8 Arbetsgivaren skall verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män. 9 När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Första stycket skall dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt. Ur Lag om jämställdhet (1991:433) Har du frågor om jämställdhet på din arbetsplats, kontakta Naturvetareförbundets ombudsmän. Maria Dahlberg, förbundsjurist och ombudsman, är den som arbetat särskilt med diskrimineringslagstiftning men du kan alltid ringa ombudsmannajouren på 08-466 24 80, jour@naturvetareforbundet.se. Nätverk men inte extra föräldraersättning Håkan Andersson har tagit initiativ till det nätverk för kvinnliga akademiker inom SCA Forest Products, som Anna Lundström berättar på föregående sida. Nätverksgruppen träffas några gånger per år. Syftet är dels att skapa kontakter mellan deltagarna och dels att få in nya idéer genom föreläsare och besök. Företaget har också anställt sex trainees nyligen. Fyra är kvinnor, därav de båda skogsvetarna. (Övriga är ekonomer och ingenjörer). Att stödja föräldrar brukar vara ett sätt att attrahera såväl kvinnor som yngre medarbetare i allmänhet. Många företag, däribland ett antal skogsföretag, fyller ut föräldraersättningen med upp till 80 procent av verklig lön under längre tid, ofta sex månader, utöver de tre månader som stadgas i centrala avtalen på privat sektor. SCA ger ännu inte föräldralediga anställda ett sådant påslag. Finns det planer på att införa en sådan förmån också inom SCA? Det är inte aktuellt för närvarande med att öka förmånerna utöver avtalets regler, säger Håkan Andersson. Jämnare könsfördelning affärsmässigt motiverad Skogsförvaltare Per Österberg är Anna Lundströms chef. Han säger att det finns historiska skäl att könsfördelningen bland virkesköparna är så sned. Krav på erfarenhet har varit en viktig faktor då vi anställt och ofta tidigare har det varit männen som haft den erfarenheten. Per Österberg menar att enkönade arbetsplatser, liksom ensidighet i andra avseenden, ger sämre kompetens. Nu när kanske 40 procent av skogsägarna är kvinnor blir det också affärsmässigt viktigt för oss att ha en bredd bland våra köpare, såväl ifråga om kön som ålder. Våra anställda utvecklas också mer i en organisation med mångfald bland arbetskamraterna i olika avseenden. Liksom Håkan Andersson säger Per Österberg att det är viktigt att vara flera av sin sort. Risken finns att man blir en representant för sitt kön om man är alltför ensam. Samtalet kommer in på lagstiftningen, i detta fall Jämställdhetslagen som ju faktiskt kräver åtgärder för att uppnå jämnare könsfördelning. Givetvis påverkas vi också av lagstiftning men det är inte främst därför denna fråga är viktig. Hur ser det ut om fem tio år? Per Österberg är övertygad om att man nått en jämnare könsfördelning bland företagets skogliga tjänstemän. Mer och mer ser vi vid nyanställning till för- G Skogsakademikern 3/05 3/05 12

Kvinnor & män i skogen mågan att utvecklas och låter kravet på erfarenhet väga mindre tungt. En chef sade en gång till mig när jag sökte jobb att erfarenhet är det enda vi kan erbjuda dig allt annat har du som anställd att ge företaget. Och jag tycker det ligger mycket i det, säger Per. viktigt för oss att ha en bredd bland våra köpare Ibland ett plus att vara kvinna Per Österberg förespråkar inte någon kvotering men menar att som företagets könsfördelning ser ut kan egenskapen att vara kvinna vara ett plus som kan ge utslag om de sökande i övrigt är likvärdiga. Och ibland är förstås den klart bästa sökande en kvinna utan att det vägs in i bedömningen, så är det också. Han gläder sig också åt företagets två nya skogliga trainees. En av dem kommer till oss och då får hon under en period jobba ihop med Anna Lundström. När intervjun görs skrivs om neddragningar på SCA. Men det gäller inte inom Forest Products och Per ser snarare möjlighet till expansion. Vi behöver troligen anställa fler köpare. Det låter lovande! KERSTIN DIAMANT I förra numret refererade vi vår enkät till skogliga personalchefer med rubriken Behandlas kvinnor annorlunda?. Artikeln/tidningen kan beställas. Vi vill gärna fortsätta spegla olika arbetsförhållanden i samband med jämställdhet. Vilka är dina frågor, synpunkter och erfarenheter? Hör av dig till Skogsakademikern, e-post kerstin.diamant @naturvetareforbundet.se. Material till nästa nummer vill vi ha senast runt 20 november och gärna tidigare. Gillar du teckningarna i detta nummer? illar du teckningarna i detta nummer? Kontakta Margareta Nilsson Kontakta Abbonland Margareta Illustration Nilsson Abbonland www.abbonland.se Illustration. www.abbonland.se 13 Skogsakademikern 3/05

Skogsvårdsstyrelserna 100 år Samtidigt som skogsvårdsorganisationen utreds firar den sitt hundraårsjubileum. Ganska snart efter jubileumskonferensen kom förslag om drastiska förändringar, se s. 17. Den 30 31 augusti samlades för första gången i skogsvårdsorganisationens historia hela personalen till konferens med fokus på framtidsfrågorna. De tusen deltagarna, som höll till på Elmia i Jönköping, passade också på att formera sig i SVOs logga. Foto: Tomas Johanson Det är en födelsedag som vi uppmärksammar på olika sätt runt om i landet. Eftersom stormen i vintras fortfarande tar större delen av vår tid kommer vi dock inte att kunna uppmärksamma jubileet som planerat i södra Sverige, berättar Hasse Bengtsson, enhetschef och stf. länsjägmästare vid skogsvårdsstyrelsen i Jönköping-Kronoberg och tillika jubileumsgeneral. Han var med och arrangerade konferensen den 30 31 augusti där runt tusen personer deltog (se foto). Om jubileet säger Hasse: Vi vill under året lyfta fram produktion, miljö och skogens sociala värden, med tyngdpunkt på samspelet mellan skogen och människan. Vi tycker också det är viktigt att framhålla skogens mångfald och användbarhet för framtiden, i så väl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. < Se vidare www.svo.se Innehållsrikt JubileumsEko Till skogsvårdsstyrelsernas jubileum har en innehållsrik jubileumsskrift sammanställts. I JubileumsEko 74 sidor får vi ta del både av historia och framtidsvisioner. De fackliga organisationernas roll genom åren beskrivs. Många personliga minnen återges. JubileumsEko kan utan kostnad rekvireras från Skogsstyrelsen, www.svo.se, tel 036-15 56 00. Skogsakademikern 3/05 14

Medlemsförsäkringar Medlemsförsäkringarna frågor och svar Ta tillvara ditt försäkringsskydd Vi kan inte försäkra oss mot sjukdom och olycka men de ekonomiska följderna kan mildras via försäkringar. Att tillhandahålla gruppförsäkringar är en viktig uppgift för den fackliga organisationen. Ill.Margareta Nilsson Vad är gruppförsäkring? Gruppförsäkring är beteckningen på de försäkringar du som medlem i en organisation, i vårt fall Naturvetareförbundet, erbjuds teckna till förmånlig premie och förmånliga villkor. Vem står för våra gruppförsäkringar? Efter 1 juli förmedlar Akademikerförsäkring våra gruppförsäkringar. Akademikerförsäkring är en försäkringsbyrå, ägd av Naturvetareförbundet och fem andra fackförbund, som upphandlar olika försäkringar av olika försäkringsbolag. Personförsäkringarna och Hem/villa ligger för närvarande i Moderna Försäkringar AB, och den nya bil-/mcförsäkringen hos SalusAnsvar. Vilket försäkringsskydd har vi fått i fusionen? Anders Gillstedt, administrativ chef på Akademikerförsäkring, informerar: Yrkesverksamma medlemmar i Skogsakademikerna, som är fullt arbetsföra, anslöts vid samgåendet den 1 juli till Livförsäkring Grund och Olycksfallsförsäkring. Ingen premie kommer att tas ut fram till och med den 31 december 2005. Denna försäkring ersätter upp till 295.000 kronor vid dödsfall (7,5 basbelopp). Den som är arbetslös, men arbetsför, räknas som yrkesverksam. Kan medlemmarna försäkra sig för högre belopp eller teckna försäkring för make/maka eller barn? Den som vill ha ett högre dödsfallskapital kan välja att teckna tillägg på ytterligare 10, 20, 30 OM > Akademikerförsäkring Akademikerförsäkring bildades 1993 och är ett helägt dotterbolag till AB Akademikertjänst som i sin tur ägs av Naturvetareförbundet och fem andra SACO-förbund. För närvarande har Akademikerförsäkring avtal med olika försäkringsbolag inom både person- och konsumentförsäkring, till exempel Moderna Försäkringar. Akademikerförsäkring har egen kundtjänst dit medlemmarna vänder sig med försäkringsfrågor och på hemsidan kan du själv räkna ut premier och teckna vissa försäkringar. För mer information och frågor, kontakta Akademikerförsäkring, tel. 020-51 10 20, e-post: info@akademikerforsakring.se, www.akademikerforsakring.se. > 15 Skogsakademikern 3/05

Medlemsförsäkringar eller 40 prisbasbelopp. Premien blir individuell för tillvalen, beroende på ålder och kön, inom ramen för gruppförsäkringen. Likaså kan Sjukkapital-, Sjukinkomst- och Barnförsäkring tecknas. Barnförsäkringen täcker olycksfall och sjukdom och endast en premie för alla barn i familjen tas ut. Make/maka, registrerad partner eller sambo kan medförsäkras. Vad ska den som inte är fullt arbetsför göra? För att få komma med i försäkringen måste du ha varit fullt arbetsför den 1 juli 2005. Vi vill att den som inte uppfyller kravet meddelar Akademikerförsäkring i brev eller per mejl. Självfallet går det bra att ringa oss och diskutera din situation. Om du haft försäkring i Skandia se nedan. Vad gäller för studentmedlemmar? Alla studentmedlemmar får en kollektiv olycksfallsförsäkring i Akademikerförsäkringen för hela studietiden och den ingår till skillnad från alla Viktigt för dig som haft gruppförsäkring i Skandia Gruppförsäkringarna i Skandia upphörde den 31 augusti 2005. Om du i Skandia har haft försäkringar utöver grundförsäkringen för liv- och olycksfall eller haft medförsäkrad make/maka eller barn, och inte tecknat fortsättningsförsäkring i Skandia, måste du skicka in din ansökan till Akademikerförsäkring omedelbart, för att inte få glapp i ditt, medförsäkrads eller barns försäkringsskydd. Försäkringarna gäller från den 1 september om ansökan inkommit senast den 15 oktober. Om du skickat in ansökan senast den 15 oktober förlängs din premiebefrielse på grundförsäkringen till och med den 28 februari 2006. Ej arbetsför ansök om fortsättningsförsäkring! Den som inte är arbetsför och som haft försäkring i Skandia bör om så inte skett omedelbart ansöka om fortsättningsförsäkring i Skandia för att undvika glapp i sitt försäkringsskydd. Rätten att teckna fortsättningsförsäkring upphör 30 november. Tidigare information har gått ut Särskild information till tidigare Skandiakunder har gått ut i brev 18 augusti från Akademikerförsäkring och i början av september från Naturvetareförbundet, samt i brev till alla medlemmar 1 juli från Skogsakademikena och i Skogsakademikern 2-05. Seniorförsäkring berörs inte För den pensionär som har Skandias seniorförsäkring gäller att denna försäkring fortsätter som vanligt. Det är en individuell försäkring som inte berörs av bytet av gruppförsäkring. Kontakt med Skandia: Kundtjänst 020-55 55 00, www.skandia.se/fguide. andra gruppförsäkringar i medlemsavgiften. När studentmedlemskapet övergår i yrkesmedlemskap gäller samma erbjudande som till nya yrkesverksamma medlemmar, alltså försäkring med tre månaders premiebefrielse, så kallat förskydd. Vad gäller för den som blev medlem i Naturvetareförbundet och delförbundet Skogsakademikerna den 1 juli eller senare? Den som blir ny yrkesverksam medlem i Skogsakademikerna från den 1 juli 2005 ansluts till Akademikerförsäkrings Liv- och Olycksfallsförsäkring med tre månaders förskydd (försäkringen utan kostnad i tre månader). Precis som ovan gäller att medlemmen är fullt arbetsför. Rabatten på sex månader gäller alltså bara den som var medlem vid sammanslagningen. Vem ska skicka in ansökningshandlingar till Akademikerförsäkring? Alla som vill utöka personförsäkringen utöver basförsäkring Liv och Olycksfall för sig själv eller ansöka om försäkring för medförsäkrad/barn ska skicka in ansökan till Akademikerförsäkring. Alltså om du vill ha ett högre ersättningsbelopp i livförsäkringen än 7,5 pbb eller om du vill ha sjukinkomst- och barnförsäkring eller teckna försäkring för make/maka/registrerad partner eller sambo. Likaså om du vill teckna våra sakförsäkringar. Om jag bara vill ha Liv- och Olycksfallsförsäkringen behöver jag då göra något? Om du är fullt arbetsför, medlem i Skogsakademikerna innan 1 juli och bara vill ha grund Liv och olycksfall behöver du bara invänta första aviseringen och då betala premien när du aviseras i början av december. I sådant fall krävs inte heller hälsodeklaration. Vilka sakförsäkringar kan jag teckna? Via Akademikerförsäkring kan du också teckna Hem-, VillaHem- och Fritidshusförsäkring. Allriskförsäkring ( drulle ) och Avbeställningsskydd ingår utan extra kostnad i Hem- och Villahemförsäkringen. I Villahemförsäkringen ingår dessutom Allrisk Byggnad utan extra kostnad, och ersättningen för lös egendom är hela en miljon kronor. Nu kan Akademikerförsäkring också erbjuda en förmånlig personbils-/mcförsäkring. Läs mer på www.akademikerforsakring.se. < KERSTIN DIAMANT ILLUSTRATIONER: MARGARETA NILSSON (Prisbasbeloppet, pbb, är 2005 39 400 kronor och 2006 är det 39 700). Skogsakademikern 3/05 16

Regeringen föreslår: Ny samlad skogsmyndighet redan från årsskiftet Det ska bli en ny enmyndighet redan från 1 januari 2006 föreslår regeringen i sin budgetpropostion den 20 september. Skogsstyrelsen ska den heta. J ust när denna tidning går i press kommer regeringens förslag att landets tio regionala skogsvårdsstyrelser från och med första januari 2006 tillsammans med Skogsstyrelsen bildar en ny myndighet, Skogsstyrelsen kallad. I pressmeddelande från Skogsstyrelsen den 20 september säger generaldirektör Göran Enander: Vi kommer genast att påbörja arbetet med att bilda en gemensam myndighet som står stark inför framtiden. Ambitionen är att skapa en enhetlig, effektiv och rättssäker myndighet där den lokala förankringen behålls. Bertil Danielsson, ordförande för SACO-Skogsvård, säger att MBL-förhandlingar inleddes den 23 september. Vi fortsätter att förhandla. Information kommer att lämnas till våra medlemmar. Vi kommer att kalla till lokala möten och de fackliga organisationerna arbetar tillsammans för att verkningarna av detta drastiska förslag blir så bra som möjligt. Se också s. 9. Har vi dina aktuella uppgifter? Har du glömt om du har meddelat oss om ny adress, arbetsgivare osv.? Då kan du logga in på Naturvetareförbundets webbplats och direkt se vilka uppgifter vi har om dig i vårt medlemsregister. Eventuella felaktigheter rättar du själv snabbt till: www.naturvetareforbundet.se/medlemsuppgifter!!! Se notis s. 18 om medlemsinloggningen. 17 Skogsakademikern 3/05

Notiser Nya lösenord Skogsakademikertips vår platsannonsservice Relaskopet nu webbtidning JF planerar nytt mentorsprogram till webben Från 1 juli är www.naturvetareforbundet.se också webbplatsen för skogsakademiker. Den allmänna fackliga informationen ska finnas där. Därifrån når du direkt delförbundet Skogsakademikernas webbsidor som också har adressen www.skogsakademikerna.se. I och med att alla skogsakademiker förts över i Naturvetareförbundets register gäller nya lösenord. Användarnamn är det medlemsnummer som står bak på tidningen Naturvetaren och lösen är ditt personnummer (10 siffror utan steck). Detta lösen kan sedan direkt ändras om du så önskar. Har du inte medlemsnumret tillgängligt, klicka på rubriken Glömt lösenord längst till höger på startsidan på www.naturvetareforbundet. se så kommer besked med vändande e-post. Matrikeln 2005 Alla medlemmar i Skogsakademikerna får matrikeln hem. Men visst behövs matrikeln både hemma och på jobbet? 2005 års matrikel kostar 480 kronor inklusive moms och porto. Beställ via www.naturvetareforbundet. se rubriken Trycksaker eller från gunilla.gidlund@ naturvetareforbundet.se eller tel. 08-466 24 55. Ska du anställa en skogsakademiker? Vill du snabbt nå många direkt i brevlådan använd vår annonsservice Skogsakademikertips. Vi skickar till hela eller delar av skogsakademikerkåren och lägger annonsen på webben. Mer information, se webben eller ring Gunilla Gidlund, 08-466 24 55. Telefonnummer för a-kasse-frågor Förutom telefonnummer 08-412 33 00 kan du nå a- kassan AEA på dessa nummer: För frågor kring arbetslöshetsförsäkringen, ring 08-566 445 30. För utlandsfrågor, ring 08-566 445 10. Frågor kring AEA-medlemskap besvaras på 08-566 445 20. AEAs talsvar nås dygnet runt på 08-453 42 00. Se även www.aea.se. Kansliet hjälper också till med arbetslöshetsfrågor och kontakt med AEA. Kontakta i första hand Kerstin Diamant, tel 08-466 24 57. Skogshögskolans Studentkårs tidning Relaskopet kommer ut med cirka sex nummer per år. Den ligger nu enbart på webben, under adressen http://shs.slu. se/relaskopet. Tidningen drivs på ideell basis av studenter på jägmästar-/skogsvetarprogrammet och mark & miljöprogrammet. Den tar gärna emot artiklar, bilder och annonser. Skicka till relaskopet@stud.slu.se. Skogs-EM Det årliga Skogs-EM i orientering hölls 11 16 juli 2005 i Lettland. För Skogs-EM i skidor 2006 är Sarajevo i BiH värd på de f.d. OS-spåren i Igmanbergen, 2007 hålls tävlingarna i Aostadalen i Norditalien och 2008 i Jönköping. För vidare information om Skogs-EM i skidor, kontakta Leif Strömquist, leif.stromquist@telia.com. Håll kvar SLU-kontakten Nätverket SLU Alumni vänder sig till alla som har studerat vid SLU (alumn = före detta student) för att stärka banden med universitetet. På http://alumni.slu. se/ny kan du anmäla dig för kontakt och information. Jägmästarnas Förenings första mentorsprogram avslutades den 25 januari i år. Såväl adepter som mentorer är mycket nöjda, särskilt med att programmet är externt utan arbetsgivarkopplingar mellan adepter och mentorer. JF planerar ett nytt program, även om exakt tid inte är fastställd. Man vänder sig främst till dem som jobbat några år och vill utvecklas vidare. Läs mer på www. jagmastarnasforening.se. Vill du komma i kontakt med adepter eller mentorer från det första programmet eller fråga något, ring till projektledare Erik Palmqvist 08-466 24 56 eller e-posta: erik@jagmastarnasforening. se Följ SLU på nätet och åter på papper! Den fackliga webbplatsen www.saco.slu.se har ständigt uppdaterad information om det mesta som rör sig på SLU. SLUs personaltidning kommer åter ut som papperstidning under namnet Resursen. Vill du som inte jobbar på SLU ha tidningen, kontakta Eva-Karin. Eek@adm.slu.se. emikern 1/05 Skogsakademikern 3/05 18

Von Porats fond Medlemmar i en svår situation medicinskt/socialt kan få bidrag ur von Porats fond. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. Skriftlig ansökan ställs till delförbundet Skogsakademikernas styrelse och behandlas normalt på nästkommande styrelsemöte. Nästa nummer av Skogsakademikern utkommer mellan jul och nyår. Material vill vi ha senast 1 december, gärna tidigare. Annonser är alltid välkomna, kontakta Eva Raihle, Lime, tel. 040-40 86 80. Sista materialdag för annonser är 8 december. Stiftelsen Kamratfonden Bidrag ur Stiftelsen Kamratfonden kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till skogsakademisk examen. Medlemmar i delförbundet Skogsakademikerna har företräde. Bidrag kan sökas till/av: - studieresor, - kompetenshöjning, - behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, - trivselfrämjande aktiviteter Ansökan om bidrag skall senast den 24 oktober 2005 skriftligt ställas till Stiftelsen Kamratfonden, c/o Skogsakademikerna Box 760, 131 24 Nacka eller Stiftelsen Kamratfonden, c/o Skogsakademikerna, james.tersmeden@naturvetareforbundet.se STYRELSEN Skogshistoriska Sällskapet Skogshistoriska Sällskapet ger årligen ut medlemsbladet Skogshistoriska Tidender med fyra nummer per år och Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift. Sällskapet anordnar varje år skogshistoriska exkursioner i olika delar av landet. Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet! Betala medlemsavgiften 200 kronor/år, 50 kronor för studenter på postgiro 480 61 67-5. www.skogshistoria.nu

Posttidning B mhetsberättelse Naturvetareförbundet Box 760 131 24 Nacka Snart ska det ske Skogshögskolans studentkår 100-årsjubilerar I samband med årets skogskonferens 6 7 december hålls kårens hundraårsjubileum i Umeå. Skogshögskolans studentkår fyller 100 år och firar i Umeå i samband med SLUs årliga Skogskonferens den 6 7 december. Temat är Studentkåren 100 år - Kompetensbehov 2030. Forskare, studenter, utbildningsansvariga och ledande personer från Jubileumskommittén, från vänster: Sara Östh, redaktör, Rikard Bohlin, jubileumsgeneral och Liw Schönning, festansvarig, samtliga i kurs 03/08. Foto: Sofia Grape, kurs 01/05 JUBILEUMSFAKTA När och var? Umeå Folkets hus, tisdag den 6 och onsdag den 7 december 2005. Kårhuset och Skogis hålls öppet på kvällen måndag 5 december, så att de som vill kan dricka kaffe, titta på kåren och bli guidade runt på dagens Skogis. Kontakt: Jubileumskommittén shs100ar@stud.slu.se Postadress till alla funktionärerna: Skogshögskolans Studentkår, 901 83 Umeå Jubileumsgeneral: Rikard Bohlin w03ribo1@stud.slu.se.tel. 070-279 3469 Jubileumsskriften: Sara Östh w03saos1@stud.slu.se, tel. 070-286 4019 Festansvarig: Liw Schönning w03lisc1@stud.slu.se, tel.070-537 4593 Skogskonferensen: Gustaf Egnell gustaf.egnell@omv.slu.se, tel. 090-7868455 Information på webben: http://skogskonferens.slu.se & http://shs.slu.se/jubileum. Sista anmälningsdag: 1 november. Välkommen den 5-6-7 december! politik, myndigheter, företag och intresseorganisationer gör tillbakablickar över de hundra åren och framför allt tar avstamp i dagens skogliga utbildningar för att titta framåt och utröna vilken kompetens framtidens skogsakademiker behöver. Kommer sågtimmer och massaved att dominera lika mycket som idag eller kommer bioenergi, vilt och fiske eller skogens sociala och hälsofrämjande nyttigheter att vinna terräng? Internationella trender som kan påverka kommer att tas upp. Skogshögskolans studentkår deltar även i konferensen: en jubileumsutställning om kårens historia kommer att finnas beskådas hela vintern och representanter från kåren deltar i en debatt om utbildning. Jubileumsfest och jubileumsskrift På kvällen den 6 december hålls en stor jubileumsfest i Umeå Folkets hus med plats för 730 personer. En jubileumsskrift är snart sammanställd och kommer att säljas under och efter jubileet. Frågor som ställs i den är: Vad har hänt under kårens hundraåriga historia? Vad innebar egentligen flytten från Stockholm till Umeå? Hur skiljer sig dagens skogisar från tidigare generationer? Det finns fortfarande plats för fler artiklar: skicka till oss senast 15 oktober. SARA ÖSTH