rapport Svensk genusforskning i världen En bibliometrisk studie av svenska genusforskares internationella publiceringar 4/07
Utgivare: Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet Box 200, 405 30 Göteborg ISSN 1404-4781 ISBN: 978-91-976979-3-4 Göteborg 2007
Svensk genusforskning i världen En bibliometrisk studie av svenska genusforskares internationella publiceringar Rapporten är framtagen av Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet Box 200, SE 405 30 Göteborg Tel. 031-786 56 00, Fax 031-786 56 04 sekretariat@genus.se www.genus.se Camilla Norrbin, fil. dr. i historia och forskningshandläggare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, har skrivit rapporten.
Förord Internationalisering är ett honnörsord inom forskarsamhället. Det är viktigt för svenska forskare att bli synliga internationellt och att bli antagna för internationell publicering och universiteten och forskningsråden har börjat bygga in detta som ett viktigt kriterium i kvalitetsbedömningen av forskning. Inom naturvetenskap och medicin är man van vid denna typ av kvalitetsrankning. Där är internationell publicering på engelska en självklarhet. Inom humaniora och samhällsvetenskap kommer kravet mer överraskande. Där finns ännu ingen utvecklad tradition att skriva för en internationell publik. Den svenska genusforskningens internationella synlighet har ifrågasatts i den allmänna debatten. Benägenheten att publicera sig själv har beskrivits som tämligen låg, men frågan är hur väl den bilden egentligen stämmer överens med verkligheten. Hur bedömer vi genusforskningens status i den internationella konkurrensen? Hur mäter vi genusforskningens synlighet i internationella databaser? Vilken strategi skall genusforskningen välja för att öka den internationella kontaktytan och göra tydligare avtryck på den internationella scenen? Nationella sekretariatet för genusforskning gav fil. dr Camilla Norrbin i uppdrag att kartlägga svenska genusforskares internationella publicering. Tillsammans med bibliotekarien Elisabeth Hammarberg vid Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek, har hon utifrån databasen GENA identifierat samtliga forskare som disputerat med genusvetenskaplig inriktnining vid en svensk högskola. Därefter har de studerat hur dessa genusforskares vetenskapliga produktion speglas i den internationella databasen Web of Science. Hur hävdar sig genusforskare internationellt i förhållande till övriga forskare inom respektive ämnesområde? Två ämnesområden, sociologi och historia, har därutöver djupstuderats bland annat utifrån frågan om hur stor del av genusforskarnas vetenskapliga publiceringar i böcker och tidskrifter på engelska som återfinns i databasen Web of Science? Rapporten utmynnar i en diskussion om vilken strategi som skall väljas för att stärka genusforskningens internationella synlighet. Göteborg den 16 oktober 2007 Anne-Marie Morhed Föreståndare 2
Sammanfattning 4 Svenska genusforskares internationella publicering 6 Syfte och frågor 7 Metod och källor 7 Internationell publicering 14 Allmän bild av genusforskarnas internationella publicering 16 Sociologer som disputerat inom genusvetenskap och deras internationella publicering 20 Genushistorikernas internationella publicering 21 Rekommendationer 22 Källförteckning 25 litteraturförteckning 25 Förteckning över genusforskarna 27 Innehåll Diagram- och tabellförteckning Diagram 1: Det totala antalet avhandlingar med genusvetenskaplig inriktning fördelade på vetenskapsområde under perioden 19602004. Diagram 2: Sveriges ämnesprofil 20002002. Den procentuella fördelningen av alla fraktionaliserade publikationer uppdelade på vetenskapsområde (medelvärde för åren 20002002). Diagram 3: Det totala antalet avhandlingar med genusvetenskaplig inriktning samt internationella publiceringar skrivna av svenska genusforskare under perioden 1986 2004. Diagram 4: Genusvetenskapens ämnesprofil 19862004. Den procentuella fördelningen av alla fraktionaliserade publikationer uppdelade på vetenskapsområde. Tabell 1: Antal icke-fraktionaliserade publikationer (artiklar, reviews, research notes, research letters, editorials, conference papers/abstracts) inom samhällsvetenskap och humaniora under perioden 1988 1996. Tabell 2: Antal fraktionaliserade publikationer (artiklar och reviews) per ämnesområde (medelvärde för åren 2000 2002). 11 14 16 17 18 19 3
Sammanfattning Det har ibland hävdats i debatten om genusforskningen att svenska genusforskare inte är speciellt internationaliserade. I den här rapporten kartläggs svenska genusforskares internationella publicering. Det finns 750 publikationer registrerade i databasen Web of Science under perioden 1986 2004 som är författade av forskare som disputerat med genusvetenskaplig inriktning vid en svensk högskola. Det är ca 0,9 publikationer per genusforskare. Ökningstakten i internationella publikationer följer ganska väl ökningen av disputerade forskare. Studien konstaterar att genusforskningen är fast rotad i humaniora och samhällsvetenskap. En mycket stor andel av de som disputerat med en genusvetenskaplig avhandling är humanister eller samhällsvetare och genusforskarnas internationella publiceringar har också en stark prägel av samhällsvetenskap. Om man ställer genusforskningens internationella publiceringar gentemot det totala antalet publiceringar från Sveriges skiljer sig genusvetenskapen betydligt från svensk forskning i allmänhet. Medicin dominerar Sveriges internationella publicering, medan samhällskunskap dominerar genusforskningen. En annan stor skillnad är att humaniora står för 20 procent av alla genusforskares internationella publiceringar, medan humaniora endast står för 1 procent av Sveriges internationella publikationer. Samhällskunskap har störst internationell synlighet inom genusforskningen. Inom samhällsvetenskap är det sociologi som har störst synlighet i Web of Science under undersökningsperioden. Sociologi följs av psykologi. Miljömedicin/socialmedicin/yrkesmedicin står starkast inom det medicinska fältet. Därefter följer folkhälsovetenskap och gynekologi/obstetrik. Det är också inom medicin som genusforskarna skriver flest texter i genomsnitt. Inom humaniora publiceras få internationella publikationer i jämförelse med övrig genusforskning och det finns inte så stora skillnader mellan ämnena. Historieämnet som också har flest disputationer har flest internationella publikationer. Historia är tätt följt av litteraturvetenskap. Lite försiktigt kan man påstå att genusforskningen troligen har en jämförbar eller god internationell synlighet i jämförelse med svensk humaniora och samhällsvetenskap. Det finns en stor variation i genusforskarnas val av tidskrifter för sina publikationer. Gemensamt för genusforskarna är dock att de hellre vänder sig till tidskrifter för sin disciplin eller sitt forskningsområde än till genusvetenskapliga tidskrifter när de publicerar sina texter. Det har uppmärksammats i forskningen att kvinnliga forskare publicerar färre vetenskapliga artiklar än manliga. På senare år har dock forskningen uppmärksammat att den vetenskapliga produktionen beror på den akademiska graden en forskare har. Forskarna på toppositionerna inom akademin publicerar fler artiklar än de på lägre positioner. Det kan påverka kvinnornas publiceringsgrad eftersom de mer sällan når toppositionerna. Det har dock inte påverkat genusforskningens internationella synlighet i sin helhet. Däremot publicerar varje manlig genusforskare i genomsnitt dubbelt så många publikationer som kvinnorna. Rapporten visar också att databasen Web of Science inte har någon god täckning över genusforskningens internationella publikationer. Hälften av alla internationella publikationer skrivna av genusforskare inom sociologi finns exempelvis inte med 4
i databasen. En stor del av de publikationer som inte finns med i Web of Science är dock publicerade i peer review-tidskrifter från Storbritannien och Nordeuropa (Norden undantaget). Överhuvudtaget publicerar genusforskare i sociologi sina publikationer i ett mycket stort antal tidskrifter, men de föredrar att låta publicera sig i sociologiska facktidskrifter. Web of Science har inte heller en bra täckning över genushistorikernas publikationer. Av deras internationella publiceringar saknas hela 69 procent i Web of Science. Precis som fallet var med sociologerna är de tidskriftsartiklar som tillkom publicerade i peer review-tidskrifter från Storbritannien och USA. Genushistorikernas internationella publikationer är spridda i många olika tidskrifter, men Scandinavian Journal of History måste ändå sägas vara den dominerande tidskriften. Även om de flesta av genushistorikernas internationella publikationer är publicerade utanför Norden så publicerar historikerna sig i något högre andel inom Norden än vad sociologerna gör. 5
Svenska genusforskares internationella publicering I det internationella forskningssamfundet har det på senare år funnits ett växande intresse för policyskapande kring vetenskaplig excellens. 1 I Sverige har stora satsningar gjorts för att stärka stödet till internationellt konkurrenskraftig forskning av högsta kvalitet, så kallade excellenta forskarmiljöer. Det har dock befarats att genusforskningen kan få problem att konkurrera i dessa utlysningar. Vetenskapsrådet har till exempel utlyst pengar för att stödja framväxten av starka genusforskarmiljöer. Därför är det viktigt för dem som är ansvariga för att granska olika forskningsförslags kvalitet att också diskutera begreppet excellens. Peer review är ett sätt att ranka ansökningar till tjänster, forskningsanslag och publicering i tidskrifter. Här mäts en forskares noggrannhet, originalitet, tydlighet, forskningens komplexitet och många andra egenskaper av forskarkolleger. 2 I den här rapporten diskuteras bibliometriska metoder för att ranka forskare. Med bibliometri menas kartläggning av publikationer och citeringar i artikeldatabaser. Det har hävdats att nordisk genusforskning inte är speciellt internationaliserad. 3 För knappt ett år sedan utropades till och med på Dagens Nyheters debattsida: Svenska genusforskare håller inte måttet. Statsvetaren Bo Rothstein menar att det är märkvärdigt att de svenska professorerna i genusforskning publicerat ett minimum av artiklar i internationella tidskrifter trots att svensk jämställdhetspolitik har rönt stort intresse på det internationella planet och att det numera finns ett stort antal genusvetenskapliga tidskrifter att publicera i. 4 Andra studier har dock hävdat motsatsen. I en studie över norska kvinno- och könsforskare från 2006 visas att de publicerar sig i högre grad på ett annat språk (än de skandinaviska) än andra forskare i humaniora och samhällsvetenskap. De fann överhuvudtaget en hög internationaliseringsgrad bland kvinno- och könsforskarna i Norge. 5 Finlands akademi utvärderade i början av 2000-talet genusforskningen i Finland och kom fram till att den hade en hög grad av internationalisering. 6 Vad beror dessa skilda slutsatser på? 1 Rapporten är fackgranskad av sociologen fil. dr Peder Karlsson. 2 Margo Brouns Elisabetta Addis, Synthetis report on the workshop, i Gender and Excellence in the Making, Europeiska unionen 2004, s 18. 3 Carl Jacobsson Daniel Wadskog, Indicators Indicators of Scientific Quality, uality, i Reaching for Scientific Excellence in Gender Research, Konferensrapport, Vetenskapsrådets rapportserie, Stockholm 2006, s 62. 4 Dagens Nyheter, 12 november 2006. 5 Chiu Wai Mickey Yip, Inger Merete Wold, Tord Pedersen Rasmus Alexander Durban Jahr, Internasjonalisering Just doing it en undersøkelse om hvilke utfordringer kjønnsforskere ser i internasjonalisering, Oslo 2006, s 26 80. 6 Women s Studies and Gender Research in Finland, Evaluation report. Helsinki 2002, s 80. 6
Syftet med denna rapport är att studera svenska genusforskares internationella publicering. För att undersöka om svenska genusforskare är internationaliserade problematiseras här begreppet internationalisering. När man för ut sin forskning till en internationell publik är deltagande i internationella konferenser och gästföreläsningar på universitet i andra länder viktiga aktiviteter. Ett annat sätt, det kanske viktigaste, är att publicera sina forskningsresultat i internationella publikationer. 7 Här mätas hur många publikationer svenska genusforskare publicerar internationellt. I vilka tidskrifter de publicerar? Är de internationaliserade i jämförelse med andra svenska forskare? Finns det skillnader mellan kvinnliga och manliga forskare? Denna studie ska kartlägga svenska genusforskares internationella publicering genom att använda bibliometri. Bibliometri använder kvantitativa metoder för att beskriva dokumentsamlingar. Studien ska visa att det är möjligt att ompröva de bibliometriska mätmetoderna för internationalisering och excellens. Kanske är genusforskningen excellent och kanske gör VR fel när de stöder framväxten av starka genusforskarmiljöer. Eller så är svensk genusforskning varken internationaliserad eller excellent och behöver extra stöd för att den ska bli det. Bibliometri använder kvantitativ metod för att studera litteraturens sammansättning och förändring. Det huvudsakliga syftet med metoden är att beskriva egenskaper hos litteratursamlingar. När bibliometriska undersökningar genomförs används förteckningar över böcker, tidskrifter, artiklar och rapporter. Dokuments fördelning över tiden, över olika ämnen, författare, institutioner och länder m.m. kan studeras med bibliometrisk metod. Man kan även räkna de citat som dokument ger till och får från andra dokument. För att studera forskningsområdens intellektuella struktur använder bibliometri citeringar och gör s.k. cociteringsstudier. Här kan man kartlägga vilken litteratur som används inom vissa områden och enskilda dokuments genomslagskraft. Det är främst forskningspolitiska frågor som besvarats genom bibliometri, men också bibliotekens bestånd och förvärv har analyserats. Detta arbete har avsevärt utvecklat genom tillkomsten av bibliografiska databaser. 8 När man mäter vetenskaplig excellens räknar man ofta hur många texter forskare skrivit under en viss period. Den som skriver fler texter än andra anses prestera mer. Det är alltså inte textmassan som räknas. Kan man påvisa att texten oftare blivit citerad än andra anses den också vara bättre. Antalet artiklar indikerar aktiviteten, medan antalet citat visar på genomslag och t.o.m. kvalitet. Att bli citerad ses som en form av peer review. Sambandet mellan citeringar och god kvalitet bygger den bibliometriska Syfte och frågor Metod och källor 7 Yip, Wold, Pedersen Jahr 2006, s 35; Peter Elging, Att mäta publicering av artiklar: en tilllämpning av bibliometri på evidensbasering inom socialt arbete, Opublicerad magisteruppsats, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, Borås 2006, s 22. 8 Nationalencyklopedin (2006-10-24), http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=128505 i_ http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i art id 128505 i http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i art id 128505 i word=bibliometri 7
forskningen på statistiska samband mellan bibliometriska prestationsmått och kvalitativa bedömningar av forskarkolleger. 9 Bibliometri bygger på antagandet att forskare som tycker sig ha något viktigt att berätta låter publicera sina resultat i en artikel, helst i en internationell tidskrift. Detta antagande, hur rimligt det än låter, har vissa svagheter. Exempelvis är internationell publicering inte det bästa alternativet att föra ut sin forskning i alla discipliner. Inom vissa humanistiska ämnen är monografin den högst värderade publiceringsformen. I andra discipliner börjar också nya elektroniska publiceringsformer konkurrera med artikelskrivandet. Inom medicin och naturvetenskap är dock publicering i internationella tidskrifter, och då helst i de bästa tidskrifterna, fortfarande det vanligaste sättet att föra ut sin forskning. Det är en utveckling som spritt sig till samhälls- och beteendevetenskaperna samt ingenjörsvetenskapen. Det är också en utveckling som har börjat slå rot inom humaniora. Om publicering i internationella tidskrifter är det dominerande sättet att sprida forskningsresultat är bibliometri ett acceptabelt sätt att utvärdera vetenskapliga fält eller forskargrupper. 10 Tillsammans med peer review är däremot bibliometriska metoder ett bra sätt att utvärdera forskning. Man bör dock vara sparsam med att utvärdera enskilda forskares prestationer med hjälp av metoden. 11 Och att ranka forskare med hjälp av bibliometriska metoder är fortfarande vanskligt eftersom indikatorerna som används är för dåliga. 12 I den här studien av svenska genusforskares internationella publicering avgränsas undersökningen till de forskare som finns med i databasen GENA (GENusAvhandlingar) som finns på Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek. 13 Databasen innehåller referenser till alla svenska doktorsavhandlingar inom kvinno-, mans- och genusforskning. Databasen innehåller idag ca 950 avhandlingar från 1960 och framåt. Vidare har uppgifter samlats om dessa genusforskares internationella publicering i Web of Science (WoS). 14 Web of Science är en databas som registrerar alla vetenskapliga artiklar som publiceras i ett mycket stort antal vetenskapliga tidskrifter i världen. Det är också den databas som är mest förekommande när man rankar forskares excellens. WoS består av tre citeringsindex: SCI (Science Citation Index) 1945, 9 Olle Persson, Bibliometri aktuella trender, i InfoTrend 2004:4, s 107; Anthony F.J. van Raan, Fatal Attraction: Conceptual and methodological problems in the ranking of universities by bibliometric methods, i Scientrometrics 2005:1, s 2; Carl Jacobsson Daniel Wadskog, 2006, s 54. Jmf: Mats Cavallin Sverker Lindblad, Världsmästerskap i vetenskap? En en granskning av internationella rankinglistor och deras sätt att hantera kvaliteter hos universitet, Göteborgs universitet 2006, s 14f. 10 Anthony F.J. van Raan, 2005, s 2 och 8. 11 Anthony F.J. van Raan, Measuring Science, Föreläsning hållen vid konferensen ELSA, Excellence in the Life Science Area adding the gender dimension, 5 6 oktober 2006. 12 Anthony F.J. van Raan, 2005, s 1; Mats Cavallin Sverker Lindblad, 2006, s17ff. 13 GENA (GENusAvhandlingar), Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek, http://www.ub.gu.se/kvinn/gena/ 14 Dessa uppgifter är insamlade av bibliotekarie Elisabeth Hammarberg vid Kvinnohistoriska sam lingarna, Göteborgs universitetsbibliotek. Web of Science (ISI), http://portal.isiknowledge.com.e proxy. http://portal.isiknowledge.com.ezproxy. ub.gu.se/portal.cgi/wos/?init=yes SID=Y2NfmJcnNkKHMKgon76 8
SSCI (Social Sciences Citation Index) 1956 och A HCI (Arts Humanities Citation Index) 1975. 15 WoS innehöll 2004 totalt 23 miljoner publikationer och indexerade 408 miljoner citat i dessa publikationer. Varje år tillkommer ca 1,2 miljoner nya publikationer och 19 000 av dessa har åtminstone en svensk författare. År 2004 fanns det närmare 13 000 tidskrifter i databasen varav den största andelen, ca 5 300 tidskrifter, tillhörde life science och naturvetenskap. Samhällsvetenskap och humaniora hade 2 200 tidskrifter med, medan ingenjörs- och materialvetenskap hade drygt 1 700 tidskrifter. 16 Flera olika typer av publikationer finns med i databasens innehåll. Den registrerar orginalartiklar som också är den vanligaste publikationsformen, men den samlar också meeting abstracts, reviews, editorial material, letters och övrigt material. 17 Göteborgs universitetsbibliotek har databasen från 1986. Tidskrifterna i basen bedöms efter bestämda kriterier. Exempelvis väljer man att ta med internationella tidskrifter och tidskrifter som bedöms påverka de internationella forskningsfronterna i WoS. Artiklarna granskas och godkänns av andra forskare innan de publiceras. Det totala utbudet av peer review-tidskrifter är två till tre gånger så stort som Web of Sciences bestånd. 18 Motiven för att använda Web of Science i studien är flera. WoS är en ofta använd databas vid bibliometriska undersökningar. Det är därför lättare att jämföra denna rapports resultat med andra forskares. Fördelarna med databasen är vidare omfattningen och den internationella täckningen. Den är lättillgänglig för utvärdering och den har också acceptans inom stora vetenskapliga områden. Den ger dessutom möjlighet att analysera samband mellan forskare och forskning (så kallade kluster) och göra jämförelser mellan likartade ämnesområden. Det görs dock inte i denna studie. Nackdelarna med databasen är emellertid många. Databasen har brister när det gäller namnformer och det gäller både personnamn och institutionsnamn. Med tanke på alla felaktigheter i adress- och författarfälten har det ibland varit nödvändigt i denna studie att jämföra uppgifterna i databasen med forskarnas egna publikationslistor. Databasen täcker bara en del av publiceringen inom sina ämnesområden. Inom samhällsvetenskap och humaniora är den med vissa undantag, exempelvis ekonomi och psykologill exempel olämpligt som utvärderingsverktyg. Att göra citeringsanalyser inom samhällsvetenskap och humaniora är mycket vanskligt på grund av databasens dåliga täckning av publikationerna inom ämnena. 19 Exempelvis har det visat sig att norska 15 Julianne Cheek, Bridget Garnham James uant, Quant, What s What s in a Number? Issues in Providing Evidence of Impact and Quality of Research(ers),i Qualitative Health Research 2006:3, s 425. 16 Carl Jacobsson Daniel Wadskog, 2006, s 56. 17 Staffan Karlsson Daniel Wadskog, Hur mycket citeras svenska publikationer? Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004, Vetenskapsrådets rapportserie, 2003:13, s 11. 18 Mats Cavallin Sverker Lindblad, 2006, s17ff. 19 Anthony F.J. van Raan, 2005, s 6. 9
immunologer till 99 procent publicerar sina vetenskapliga texter i tidskrifter som finns med i Web of Science, medan norska humanister publicerar 9 procent av sina texter i sådana tidskrifter. 20 Ett annat exempel är Oslo universitet där humanister publicerar lika mycket forskning som forskarna i medicin. Annat var det för fyra år sedan då det publicerades tio gånger fler vetenskapliga publikationer vid de n medicinska fakulteten. Det är varken humanisterna som kraftigt har ökat sin publikation eller medicinarna som plötsligt har blivit slöa. Norge har istället utarbetat en egen fakultetsöverskridande databas för vetenskapliga publikationer i stället för att använda Web of Science i sina utvärderingar. 21 I Sverige finns en studie över Uppsala universitets samhällsvetenskapliga fakultet som visar att 20 procent av publikationerna därifrån fanns registrerade i WoS. 22 Den språkliga täckningen är också ett problem. Det anglosaxiska språkområdet är representerat i långt större utsträckning än publikationer från övriga världen. WoS har även en dålig täckning av icke-engelskspråkiga tidskrifter inom samhällskunskap och humaniora. Nystartade tidskrifter är också underrepresenterade. 23 Vissa tidskrifter och publikationsformer är alltså underrepresenterade i Web of Science. Som exempel kan nämnas monografier, antologier, artiklar i antologier, vilka är former för publikation som är vanliga inom humaniora och samhällskunskap. Det är också inom dessa vetenskapsområden som kvinno-, mans- och genusforskare är bäst representerade. När man bibliometriskt undersöker international visibility eller internationell synlighet kan man undersöka, till exempel nordiska genusforskares synlighet i internationella genustidskrifter, vilket Carl Jacobsson och Daniel Wadskog gör i sin artikel Indicators of Scientific Quality. Där kommer de fram till att nordiska genusforskare, liksom forskar inom många andra humanistiska discipliner, har en låg internationell synlighet. 24 Nackdelen med en sådan studie är att forskare ofta publicerar texter i tidskrifter rörande deras disputationsämne. Ännu har ingen disputerat i ämnet genusvetenskap i Sverige och endast ett fåtal har disputerat vid Tema Genus vid Linköpings universitet. Genusforskarna i allmänhet begränsar sig inte till att publicera texter endast i genusteoretiska tidskrifter. I en enkätundersökning bland norska kvinno- och könsforskare visade det sig att dessa sparsamt publicerar sig i internationella genusteoretiska tidskrifter. De sänder hellre in sina manus till tidskrifter för respektive disciplin. 25 Därför är det bättre att utgå från genusforskarna själva och använda uppgifter i GENA. 20 Anders Nilson, Många poänger med norsk bibliometri, i Forska 2007:2; Jmf: Ulf Sandström Daniel Wadskog, Internationella publiceringar från Svenska lärosäten, Opublicerat PM från analysenheten vid Vetenskapsrådet, Stockholm 15 september 2004, s 1. 21 Gunnar Sivertsen, Bibliometri för svensk utdanningsvitenskap. Et pilotprosjekt, NIFU STEP Norsk institutt for studier av forskning og utdanning / Senter for innovasjonsforskning, 2007 Oslo, s 4. 22 Mats Cavallin Sverker Lindblad, 2006, s 18; Staffan Karlsson Daniel Wadskog, 2003, s 8f. Uppgifterna är hämtad från en opublicerad undersökning av N. Gottfries, Publikationer vid samhällsvetenskaplig fakultet former, omfattning, internationalisering. 23 Olle Persson, 2004, s 108; Mats Cavallin Sverker Lindblad, 2006, s17ff. 24 Carl Jacobsson Daniel Wadskog, 2006. 25 Harriet Bjerrum Nilsen, Feminisme med tellekanter, i Bulletine 2006:1, s 25; Jmf Staffan Karlsson Daniel Wadskog, 2003, s 32. 10
De uppenbara fördelarna med GENA är att databasen är heltäckande, det vill säga alla som disputerat i kvinno-, mans- och genusvetenskap finns registrerade. Nackdelarna är att definitionen av en genusforskare har ändrats och blivit mer strikt genom åren. Genom att använda GENA blir det också ett bortfall av de forskare som disputerat i ett ämne, men som har blivit genusforskare efter disputationen. I denna grupp finns en del av de mest kända genusforskarna i Sverige. Dessutom har inte alla forskare som finns med i studien varit verksamma inom högskolan under hela undersökningsperioden. Alla vill inte eller har heller inte möjlighet att fortsätta sin verksamhet inom universitet och högskola. Å andra sidan finns det de forskare som disputerat i kvinno-, mans- och genusvetenskap, men som tagit upp ett annat forskningsområde efter disputationen. I denna rapport har alla forskare som disputerat med genusvetenskaplig inriktning vid en svensk högskola från 1960 fram till 2004 valts ut för att göra det därigenom kunna undersöka hur många av deras publikationer som hamnat i databasen Web of Science under perioden 1986 2004. Rapporten undersöker genusforskarnas aktivitetsgrad. Däremot undersöks inte deras genomslag eller kvalitet på grund av de invändningar som anförts av bland andra Anthony F.J. van Raan. Att göra citeringsanalyser inom samhällsvetenskap och humaniora är, som påpekats, vanskligt. Rapporten rankar inte heller genusforskarna eftersom också det är något som bibliometrin är försiktig med. Under perioden 1960 2004 disputerade 806 personer i ett genusrelaterat ämne i 52 olika discipliner. Humaniora och samhällsvetenskap dominerar fältet, medan medicin står för cirka en tiondel av de disputerade genusforskarna (diagram 1). 44% 3% 44% Diagram 1: Det totala antalet avhandlingar med genusvetenskaplig inriktning fördelade på vetenskapsområde under perioden 1960 2004. Humaniora Medicin Samhällsvetenskap Övrigt 9% Källa: Bearbetade uppgifter från GENA. 11
Av de 806 genusforskarna har 13 stycken plockats bort från undersökningen på grund av WoS brister när det gäller namnformer. Det har varit omöjligt att identifiera dessa forskare, oftast därför att de har ett namn som är vanligt förekommande i databasen. Därefter har två discipliner valts ut för att studeras lite närmare för att se om Web of Science har en bra täckning av just dessa discipliners publikationer. Ämnena historia och sociologi har valts ut till djupstudien. Först samlades publikationer av genusforskare i sociologi eftersom det är den största gruppen genusforskare i Sverige. Det är också ett ämne som kontinuerligt har producerat avhandlingar i kvinno-, mans- och genusvetenskap sedan 1968 och framåt. Allt som allt skrev 90 sociologer en genusvetenskaplig avhandling under perioden 1960 2004. 26 När uppgifter från Web of Science analyserats visade det sig att de relativt ofta publicerar sig internationellt. Tidigare forskning om svenska sociologers internationella publicering har också visat att det är en forskargrupp som är flitiga att publicera sina verk i internationella tidskrifter. 27 För att inte presentera en skev undersökning djupstuderades därför ytterligare en grupp genusforskare. Det fick då bli genushistorikerna som är den näst största gruppen genusforskare i GENA med sina 80 forskare. Historia är det ämne som brukar få äran för den första kvinnovetenskapliga avhandlingen. Sedermera professor Gunnar Qvist disputerade nämligen 1960 med avhandlingen Kvinnofrågan i Sverige 1809 1846: studier rörande kvinnans näringsfrihet inom deborgerliga yrkena, 28 vid Göteborgs universitet. Han gjorde en banbrytande insats inom kvinnoforskningen och blev professor 1979. Hur ska jämförelsen göras mellan genusforskarna och svenska forskare i allmänhet? Denna jämförelse ska göras med tidigare forskning och det är två studier som ska användas. Den första studien är Peter Ingwersens text, The International Visibility of Danish and Scandinavian Research 1988 1996, A general Overview of Science & Technology and the Social Sciences by Online Publication Analysis. 29 Denna studie diskuterar den skandinaviska forskningens synlighet under perioden 1988 och 1996 och studerar alla dokumettyper (artiklar, reviews, research notes, research letters, editorials och conference papers/abstracts) som finns med i Web of Science. 30 Den andra studien, Hur mycket citeras svenska publikationer? Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004, författad av Staffan Karlsson och Daniel Wadskog kartlägger bland annat hur många artiklar och reviews som har en författare med svensk adress i databasen. 31 Jag har då jämförelserna gjorts försökt att sammanställa uppgifterna om genusforskarna på precis samma sätt som i den tidigare forskningen, men eftersom jag inte gjort studierna själv så ska 26 Två sociologer har plockats bort från undersökningen. 27 Peter Ingwersen, The International Visibility of Danish and Scandinavian Research 1988 1996, A general Overview of Science & Technology and the Social Sciences by Online Publication Analysis, Köpenhamn 1998, s 7. 28 Gunnar Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846: studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena, Göteborg 1960. 29 Peter Ingwersen, 1998. 30 Ibid, s 8. 31 Staffan Karlsson Daniel Wadskog, 2003, 5. 12
jämförelsen göras med försiktighet. Det bör också påpekas att det är olämpligt att jämföra olika discipliner med varandra på grund av de olika publiceringstraditionerna som finns i de olika ämnena. Jämförelsen ska endast ge en indikation på om svenska genusforskares internationella synlighet är låg eller hög. Därefter har fler uppgifter om genusforskarna sökts genom att undersöka deras hemsidor och kontakta dem för att få en aktuell publikationslista. Här har jag helt litat på forskarnas egna uppgifter. Det är inte troligt att de medvetet har lämnat felaktiga uppgifter om sin vetenskapliga produktion, men misstag kan aldrig uteslutas. Uppgifterna som samlats in med hjälp av hemsidor och e-post eller brev ska ställas vid sidan av uppgifterna från Web of Science. Därigenom blir det möjligt för denna studie att ompröva mätmetoderna för internationalisering och excellens. De kompletterande uppgifter som har fogats till genusforskarnas internationella publicering utgörs av verk utgivna i ett annat land än Sverige. De utgörs av böcker, artiklar eller reviews. En bok som är skriven på engelska och utgiven i Sverige har alltså inte kommit med i undersökningen. Däremot har verk publicerade i andra nordiska länder än Sverige kommit med. 32 Detta för att undersöka om genusforskarnas internationella publicering endast utgörs av nordiska texter som det ibland påstås i debatten. Det bör här påpekas att artiklar som finns med i WoS inte behöver vara skrivna på något av världsspråken, till exempel finns svensk sociologis viktiga tidskrift Sociologisk forskning med i WoS databas. I denna undersökning mäts alltså hur många böcker (finns inte med i WoS), artiklar och reviews genusforskarna har publicerat. Men när jämförelser görs med tidigare forskning har studien anpassats till det urval som den tidigare forskningen har gjort. I rapporten är alla publikationer fraktionaliserade med avseende på författare (utom i jämförelsen med Peter Ingwersens uppgifter som inte är fraktionaliserade). Det vill säga om en text har två författare så krediteras de vardera en halv publikation. Eftersom många vetenskapliga publikationer numera är resultatet av samarbete mellan flera forskare undviker man dubbelräkning genom att fraktionalisera publikationerna. Varje publikation har i genomsnitt fyra författare numera och varannan svensk artikel är skriven tillsammans med forskare från andra länder. 33 32 Jmf: Daniel Waldenström, Is Swedish research in economic history internationally integrated? Stockholm 2004, s 4. 33 Ulf Sandström Daniel Wadskog, 2004, s 2; Staffan Karlsson Daniel Wadskog, 2003, s 17. 13
Internationell publicering År för år ökar publiceringsvolymen i vetenskapliga tidskrifter i världen. De flesta länder har en svag ökning av sin publicering sedan 1980-talet, medan några har haft en kraftigare ökning av publiceringsvolymen. Sverige tillhör den förra gruppen, medan till exempel Spanien tillhör den senare. Det beror troligen på att WoS under 1990-talet har fått en bättre täckning av tidskrifter som spanska forskare publicerar i. USA står för nästan en tredjedel av den årliga publiceringsvolymen. Därefter följer länder som Japan, Storbritannien och Tyskland med en tiondel av produktionen. Sverige bidrar med 1,5 procent av den årliga vetenskapliga produktionen. I Sverige är det medicin som dominerar. Området omfattar 50 procent av den årliga produktionen. Därefter kommer naturvetenskap med 25 procent och teknik med 12, skogs- och jordbruksvetenskap med 6, samhällsvetenskap med 4 och slutligen humaniora med 1 procent av den vetenskapliga produktionen som samlas i WoS. 34 Diagram 2: Sveriges ämnesprofil 2000 2002. Den procentuella fördelningen av alla fraktionaliserade publikationer uppdelade på vetenskapsområde (medelvärde för åren 2000 2002). 4% 6% 12% 1% 1% 51% Humaniora Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Skogs- & jordbruksvetenskap samt veterinärmedicin 25% Teknik Övriga Källa: Staffan Karlsson & Daniel Wadskog, 2003, s 27 Alltsedan 1970-talet har det uppmärksammats i forskningen att kvinnor publicerar färre artiklar än män, även om det finns studier som hävdar motsatsen. Man har dock menat att kvinnor publicerar färre, men bättre artiklar. De får nämligen fler citeringar av kolleger. På senare år har forskningen visat att den vetenskapliga produktionen 34 Staffan Karlsson Daniel Wadskog, 2003, s 20 27. 14
beror på den akademiska graden en forskare har. Ju högre upp i den akademiska hierarkin man kommer desto mer publicerar man. Att färre kvinnor når toppositionerna inom universiteten kan alltså påverka deras publiceringsgrad. 35 Dessa könsmönster kan också påverka genusforskningens internationella synlighet eftersom de flesta genusforskare fortfarande är kvinnor. 36 35 Margo Brouns, Excellence: A uestione Questione of Gender?, i Reaching for Scientific Excellence in Gender Research, Konferansrapport, Vetenskapsråders rapportserie, Stockholm 2006, s 14; Se t.ex: Ulf Sandström Martin Hällsten, Springboard or Stumbling Block Can research Councils Promote Scientific Excellence without Gender Bias?, i Gender and Excellence in the Making, Europeiska unionen 2004, s 87f. 36 Nina Lykke, Gender Research and Excellence. Some Recommendations and Future Perspectives, i Reaching for Scientific Excellence in Gender Research, Konferensrapport, Vetenskapsråders rapportserie, Stockholm 2006, s 65. 15
Allmän bild av genusforskarnas internationella publicering Alltsedan 1986 finns 750 publikationer registrerade i WoS som är författade av en forskare som disputerat med genusvetenskaplig inriktning vid en svensk högskola eller universitet. 37 Det är ca 0,9 publikationer per genusforskare. 38 Ökningstakten i internationella publikationer följer ganska väl ökningen av disputerade forskare. 900 800 700 Diagram 3: Det totala antalet avhandlingar med genusvetenskaplig inriktning samt internationella publiceringar skrivna av svenska genusforskare under perioden 1986 2004. 600 500 400 300 200 100 0 Avhandlingar Internationella publiceringar 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: Bearbetade uppgifter från GENA och WoS. Genusforskningens vetenskapliga profil har en stark prägel av samhällsvetenskap. Hela 44 procent av den internationella publiceringen utgörs av samhällsvetenskapliga publikationer. Därefter följer medicin med 34 procent och humaniora med 20 procent. Om man ställer genusforskningens ämnesprofil mot Sveriges finns det många skillnader. Medicin dominerar inte fältet inom genusforskningen som området gör i Sverige och samhällskunskapen är mycket starkare inom genusforskningen än i svensk forskning i allmänhet. En annan stor skillnad är att humaniora står för 20 procent av alla internationella publiceringar, medan humaniora endast står för 1 procent av Sveriges internationella publikationer (diagram 2 och 4). Man kan konstatera att genusforskningen är fast rotad i humaniora och samhällsvetenskap. Men om man jämför diagram 1 och 4 ser man att medicin har en betydligt större del av de internationella publiceringarna än disputerade forskare inom genusvetenskapen. Det speglar med all säkerhet att medicinforskare skriver fler texter i jämförelse med forskare inom andra vetenskapsområden. 37 13 kvinno-, mans- och genusforskare har plockats bort ur studien eftersom de inte har kunnat identifierats i WoS. 38 Det genomsnittliga värdet är osäkert på grund av den ovisshet om gruppen genusforskare som finns samlad i databasen GENA. 16
44% 2% 20% Diagram 4: Genusvetenskapens ämnesprofil 1986 2004. Den procentuella fördelningen av alla fraktionaliserade publikationer uppdelade på vetenskapsområde. Humaniora Medicin 34% Samhällsvetenskap Övriga Källa: Bearbetade uppgifter från GENA och WoS. Inom samhällsvetenskap är det sociologi som har störst internationell synlighet med 160,3 publikationer i WoS under undersökningsperioden. Sociologi följs av psykologi med 59,8 publikationer. Många har också disputerat inom dessa ämnen. Sociologerna och psykologerna publicerade i genomsnitt 1,8 internationella publikationer. Det är endast humanekologerna som publicerade fler publikationer med 3,3 och nationalekonomerna med 2 publikationer per forskare. Miljömedicin/socialmedicin/yrkesmedicin står starkast inom medicin. Här finns 115 publiceringar i WoS. Därefter följer folkhälsovetenskap med 57,7 och gynekologi/obstetrik med 51 publikationer. Det är också inom dessa ämnen som forskarna varit flitigast. Genusforskarna inom miljömedicin/socialmedicin/yrkesmedicin publicerade 6,3 publikationer och gynekologi/obstetrik 4,6 publikationer per forskare under undersökningsperioden. Inom humaniora finns det inte så stora skillnader mellan ämnena. Historieämnet som också har flest disputationer har flest internationella publikationer. I WoS finns 28,9 publikationer skrivna av genushistoriker. Historia är tätt följt av litteraturvetenskap som har 26 internationella publiceringar. De flitigaste forskarna finns inom ämnet antikens kultur och samhällsliv. De har publicerat 2,4 publikationer per forskare. Inom de flesta ämnen har forskarna publicerat i genomsnitt 0,3 0,9 publikationer. Inom tio ämnen som finns representerade i GENA finns inte någon artikel registrerad i WoS. De flesta av dessa ämnen har endast en forskare som dessutom har disputerat under 2000-talet. Några lite större ämnen främst inom humaniora (arkeologi, filo- 17
sofi, juridik och svenska) med mellan 7 och 8 forskare har inte några internationella publikationer i Web of Science databas. Av de 793 forskarna i undersökningen är 99 män. De utgör 12,5 procent av genusforskarna. Dessa män stod för 174,5 eller 23 procent av alla publikationer registrerade i WoS. Varje man publicerade i genomsnitt 1,8 publikationer, vilket är en högre aktivitetsgrad än genusforskarna i genomsnitt. Detta stämmer med den bild tidigare forskning har kunnat visa att kvinnor publicerar färre publikationer än män. Gruppen är dock så liten att det inte går att dra några slutsatser kring detta resultat. Men det kan tyda på att männen har haft lättare att etablera sig och avancera inom akademin än kvinnorna har. De svenska genusforskarna vänder sig hellre till tidskrifter för sin disciplin eller sitt forskningsområde än till genusvetenskapliga tidskrifter när de publicerar sina texter. Och det finns en stor variation i deras val av tidskrifter. Som tidigare nämnts vänder sig norska kvinno- och könsforskare sällan till genusvetenskapliga tidskrifter för att publicera sina verk. I denna undersökning visar det sig att endast ca 31 av de svenska genusforskarnas publikationer under åren 1986 2004 var publicerade i genusvetenskapliga tidskrifter (i vid mening). Den tidskrift som publicerat flest publikationer är Women Studies International Forum med 11 publikationer. 6 publikationer hamnade också i Women Health och 4 artiklar och reviews i Sex Roles. Det är alltså bättre att undersöka genusforskarna internationella publicering utifrån databasen GENA än att undersöka svenska genusforskares publicering i internationella genustidskrifter. Som visats tidigare finns det stora skillnader mellan genusforskningens vetenskapliga profil och Sveriges forskningsprofil. Eftersom det är samhällskunskap och humaniora som dominerar genusforskningen i Sverige kommer jämförelsen att göras med dessa ämnesområden. Hela 88 procent av alla som disputerade med en genusvetenskaplig avhandling var humanister eller samhällsvetare och 64 procent av alla internationella publiceringar skrevs också av humanister eller samhällsvetare (diagram 1 och 4). Under perioden 1988 1996 publicerade svenska humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare 5 247 icke fraktionaliserade internationella publikationer (artiklar, reviews, research notes, research letters, editorials och conference papers/abstracts), medan genusforskarna publicerade 458 sådana publikationer. Det utgör 8,7 procent av Humsamområdet. Tabell 1: Antal icke-fraktionaliserade publikationer (artiklar, reviews, research notes, research letters, editorials, conference papers/abstracts) inom samhällsvetenskap och humaniora under perioden 1988 1996. Område Antal publikationer Humaniora 1429 Samhällsvetenskap 3818 Källa: Peter Ingwersen, 1998, s 65 Några år senare hade genusforskningens totala andel av hum-sam områdets internationella publikationer ökat till 11,2 procent. Under åren 2000 2002 var genusforskarnas antal fraktionaliserade publikationer (artiklar och reviews) 57,4 stycken (medel- 18
värde för åren 2000 2002). Man kan dra slutsatsen att genusforskningen troligen har en jämförbar eller god internationell synlighet i jämförelse med svensk humaniora och samhällsvetenskap, även om man ska vara försiktig med sådana jämförelser. Om man plockar bort de publikationer som genusforskare inom medicin har producerat blir medelvärdet för de återstående genusforskarna åren 2000 2002, 33,9 fraktionaliserade publikationer, vilket utgör 6,6 procent av hum-samområdet. Det är inte troligt att genusforskarna utgör en så stor andel av forskarna i Sverige. Under perioden 1985 2004 utgjorde nämligen genusforskarna 4 procent av alla disputerade inom humaniora och samhällsvetenskap och under åren 1999 2004 utgjorde genusforskarna 3 procent av det totala antalet disputerade i Sverige. 39 Område Antal publikationer per år Humaniora 103 Biomedicin 1836 Klinisk medicin 3137 Biologi 453 Fysik 1003 Geovetenskap 196 Kemi 741 Matematik 183 ICT 369 Ingenjörsvetenskap 406 Matematikvetenskap 265 Samhällsvetenskap 411 Skogs- och jordbruksvetenskap 570 samt veterinärmedicin Tabell 2: Antal fraktionaliserade publikationer (artiklar och reviews) per ämnesområde (medelvärde för åren 2000 2002) Källa: Staffan Karlsson Daniel Wadskog, 2003, s 37 Som visas ovan följer genusforskningen samma könsmönster som forskningen i allmänhet när det gäller att män generellt sett skriver fler vetenskapliga texter än kvinnor. De manliga genusforskarna publicerar dubbelt så många publikationer som kvinnorna i genomsnitt. Däremot påverkar inte dessa könsmönster genusforskningens internationella synlighet negativt trots att en klar majoritet av genusforskarna är kvinnor. 39 Bearbetade uppgifter från GENA och Statistiska centralbyrån (2007-10-03), Utbildning och forskning, Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen, http//www.scb.se/templates/subheading_ 75815.asp 19
Sociologer som disputerat inom genusvetenskap och deras internatinella publiceringar Sociologi är den största disciplinen vad gäller disputerade forskare inom genusforskningen. Under perioden 1968 2004 disputerade 90 sociologer med en genusvetenskaplig avhandling. Under undersökningsperioden publicerade dessa forskare 160,3 internationella publikationer. De producerade, som presenterats tidigare, 1,8 publikationer per forskare. Det gick vidare att finna ytterligare uppgifter om 58 forskare. När de kompletterande uppgifterna om sociologerna fogas till undersökningen tillkommer 126 publikationer. Närmare hälften av dessa 58 forskares internationella publikationer finns inte med i WoS. Och de producerade 4,4 internationella publikationer per forskare. Om man anknyter till den tidigare forskningen så har WoS en bättre täckning av genusforskarna i sociologis internationella publikationer än samhällsvetarna i Uppsala där endast 20 procent av publikationerna fanns registrerade. Här måste man dock komma ihåg att svensk sociologi har en hög internationell synlighet i jämförelse med många andra ämnen inom samhällsvetenskapen och det inverkar säkert på genusforskarna. Genusforskarna i sociologi publicerade sina publikationer i ett mycket stort antal tidskrifter. Hela 45 av de fraktionaliserade publikationerna är dock publicerade i Sociologisk forskning som är en facktidskrift för svenska sociologer. I Acta Sociologica som är Nordiska Sociologförbundets officiella tidskrift publicerades 24,8 publikationer och i Social Science Medicine som är en tvärvetenskaplig tidskrift rörande samhälle och medicin publicerades 11,3. Av de 126 publikationer som tillkom genom att gå igenom sociologernas publikationslistor var den största delen artiklar i tidskrifter. 66 tidskriftsartiklar tillkom, medan 41,1 av publikationerna var artiklar i antologier och 4,5 publikationer var böcker. Av de 41,1 artiklarna i antologier är 11,3 utgivna i Norden skrivna på endera skandinaviska eller engelska. Böckerna var främst utgivna utanför Norden förutom 0,5 publikation. De tidskriftsartiklar som tillkom i undersökningen är publicerade i en lång rad tidskrifter varav de flesta är peer review-tidskrifter från Storbritannien och Nordeuropa (Norden undantaget). 40 Några få är publicerade i nordiska tidskrifter. 40 Ulrich s International Periodicals Directory, http://www.ulrichsweb.com.e proxy.ub.gu.se/ Ulrich s International Periodicals Directory, http://www.ulrichsweb.com.ezproxy.ub.gu.se/ ulrichsweb/search/advancedsearch.asp?navpage=1 cxxhs=045035950986488 20
Genushistorikerna är också en betydande grupp av Sveriges genusforskare, närmare bestämt 80 personer. I WoS finns 28,9 publikationer registrerade författade av svenska genushistoriker under perioden. Det är 0,3 publikationer per genushistoriker. Jag samlade in publikationslistor från 51 historiker. När de kompletterande uppgifterna om genushistorikerna fogas till undersökningen tillkommer ytterligare 65 publikationer. Det är 1,8 publikation per genushistoriker. Av deras publiceringar saknas ca 69 procent i WoS. Artiklarna är spridda i många olika tidskrifter, men Scandinavian Journal of History måste ändå sägas vara den dominerande tidskriften bland genushistorikerna. Av de 28,9 publikationerna är 6 publicerade där. Scandinavian Journal of History publiceras i samarbete mellan de historiska föreningarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Det kan konstateras att Web of Science inte har en bra täckning av genushistorikernas publikationer. Som ett exempel kan nämnas Christina Florin, professor emerita i Stockholm. Hon har 0,5 publikationer registrerade i Web of Science. Hennes egen CV innehåller 7 publikationer (10 texter varav 6 texter tillsammans med pedagogen Ulla Johansson). Ibland hörs kommentarer när WoS brister påpekas, att man inte kan räkna med samtliga internationella publikationer, till exempel texter publicerade i nordiska verk eller verk som inte utsatts för peer review-granskning när man rankar forskare. I Florins fall fattas artiklar publicerade i Historical Studies in Education/ Revue d Histoire de l Education, History of Education och Journal of Thought. Tidskrifterna är samtliga peer review-tidskrifter från Kanada, Storbritannien respektive USA. 41 En stor andel av de kompletterande publikationerna är artiklar i antologier och artiklar i tidskrifter. Publikationerna består av 27,5 artiklar i antologier, 26,5 artiklar i tidskrifter och 4,5 böcker. Av alla de kompletterande uppgifter jag funnit om historikerna är 20 till 30 procent publicerade i nordiska verk. Det är alltså en något högre andel nordiska publikationer än sociologerna har. Precis som fallet var med sociologerna så är de tidskriftsartiklar som tillkom publicerade i en lång rad tidskrifter. Tidskrifterna är peer review-tidskrifter från Storbritannien och USA. 42 Några få är också publicerade i nordiska tidskrifter. Genushistorikernas internationella publiceringar 41 Ulrich s International Periodicals Directory, http://www.ulrichsweb.com.ezproxy.ub.gu.se/ulrichsweb/ http://www.ulrichsweb.com.e proxy.ub.gu.se/ulrichsweb/ Search/advancedSearch.asp?navPage=1 cxxhs=045035950986488 42 Ulrich s International Periodicals Directory, http://www.ulrichsweb.com.ezproxy.ub.gu.se/ulrichsweb/ http://www.ulrichsweb.com.e proxy.ub.gu.se/ulrichsweb/ Search/advancedSearch.asp?navPage=1 cxxhs=045035950986488 21