FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 1 (26) PROJEKTERING LOKALA NÄT Innehållsförteckning INLEDNING...2 ARBETSGÅNG VID PROJEKTERING...2 Allmänt...2 Behovsunderlag...3 Säkerhetsfrågor...3 Principlösning...3 SYSTEMLÖSNING...3 Allmänt...3 Mobila installationer...4 Val av systemlösning...5 Framtida behov...5 Modularitet...5 Tillgängliga generella systemlösningar...5 Fjärrförbindelser...6 FASTIGHETSNÄT...6 Omfattning...6 Antal byggnader...6 Antal rum...6 Antal parallella nät...7 Övervakning...7 Lokaler för nätutrustning...7 Nättyp...8 Arbetsplatser och dator/teleutrymmen...9 RÖS...11 DOKUMENTATION...11 BILAGOR: BILAGA 1. ARBETSGÅNG VID PROJEKTERING BILAGA 2. CHECKLISTA PROJEKTERING BILAGA 3. TILLÄMPLIGA FÖRESKRIFTER FÖR LOKALA NÄT
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 2 (26) INLEDNING Detta avsnitt beskriver kortfattat vad som normalt behöver beaktas i olika faser av projekteringsarbetet. ARBETSGÅNG VID PROJEKTERING Vid projektering av Lokala nät-installationer bör man följa en genomtänkt arbetsgång så att alla ingående arbetsuppgifter utförs i rätt tid och rätt beslut fattas. Det är viktigt att satsa resurser på inledningsskedet av projekteringen, då ett riktigt beslutsunderlag och en bra kravspecifikation innebär att man slipper dyrbara felinvesteringar och dyrbara "brandkårsutryckningar" för att ta hand om oförutsedda problem mitt i projektet. Allmänt Arbetsgång vid projektering enligt bifogad bilaga 1. Börja med att definiera kommunikationsbehov och gör en IT-säkerhetsanalys med hjälp av checklistor under avsnitt Risk och sårbarhetsanalys. Välj systemlösning och gör kostnadskalkyl. Vid val av systemlösning är det lämpligt att samråda med FMV. Gör hotbildsanalys, avstyr hoten med larm, fortifikatoriska och elmiljöåtgärder. Bedöm drift och underhållsaspekter i samråd med underhållsansvarig se "Drift och underhåll" nedan. (Beakta miljöhänsyn vid val av materiel ur t ex brandsynpunkt m m, bland annat även för att underlätta vid en senare avveckling/utgallring av materiel.) Bedöm utbildningsbehovet, se "Utbildning" nedan. Ta fram installationsspecifikation för aktuell anläggning. Under löpande arbete skall verifiering och kontroll utföras och protokollföras. Provning, överlämning och slutdokumentation skall ske. Vid projekteringen erfordras ibland val av kabelsystem, kontaktdon, kanalisation utomhus och inomhus, nätverkskomponenter, arbetsplatsdatorer, filter, termineringar och dokumentation. Det är av särskild vikt att bygga upp systemet på ett generellt och godkänt sätt för att kunna dra nytta av tidigare erfarenheter och att inom försvaret erhålla säkra och enhetliga system se avsnitt fastighetsnät.
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 3 (26) Behovsunderlag Som första åtgärd i projekteringsarbetet inhämtas aktuellt behovsunderlag från staber eller andra nyttjare. TTEM eller motsvarande bör finnas som grundunderlag. Behovsunderlaget måste vara väl genomarbetat för att ge rätt slutprodukt. Se uppslag med avsnitt beträffande grundläggande krav. Säkerhetsfrågor Kontakt tas med SÄK-ansvariga personer för objektet/anläggningen för att belysa säkerhetsfrågor. Gränssättande faktorer görs upp bl a genom att svara på frågor i checklistor i avsnittet "grundläggande krav" samt krav angivna under avsnittet "säkerhet". Principlösning En principlösning tas fram. och i samband med denna görs även en preliminär kostnadskalkyl upp med respektive sakansvariga. Observera att priser är relaterade till en viss tidpunkt och hänsyn måste tas till aktuella kostnadsförändringar. Prisbilder kan förändras snabbt varför alla kostnadsuppgifter skall beaktas med omdöme. SYSTEMLÖSNING Allmänt Systemlösningar avpassas till rekommenderade utrustningar i tekniska plattformar enligt Försvarsmaktens handböcker FM DIT samt H säk IT. Detaljer bör utformas i samverkan med respektive sakinstans för val av bl a materielkomponenter i systemet med hänsyn till standardmateriel/avropsavtal och UH-frågor m m. För närmare presentation av generella systemlösningar se 5 SYSTEM- LÖSNINGAR och för kravbestämning se 3 IT-SÄKERHET och 2 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS.
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 4 (26) Sakansvariga anskaffar/beställer materiel när systemlösningen är godkänd. I handboken ingående systemlösningar är generella och vissa lösningar är mera anpassade till överföring av sekretessbelagd information. Mobila installationer Ett särskilt avsnitt behandlar Mobila nät men sammanfattningsvis kan följande beaktas speciellt vid planering av installationer i transportabla anläggningar: Inga speciella systemlösningar i förhållande till fasta installationer. Högre krav ställs på t ex miljötålighet avseende värme, kyla, vibration mm vid installationer i mobila utföranden. Högre krav kan komma att ställas på kabelnät och kontakter i Container/hytter. - Speciella köldkrav ställs speciellt på kablar som skall återanvändas. Volymberoenden, installation krävs i trånga materielskydd/utrymmen. Samplacering med annan mtrl/installation.(elektronikmtrl som t ex televäxlar, radio- och transmissionsmateriel). Större krav på avstörning kan behövas för att motverka EMCstörningar. (Avseende LAN-spridningsnätet har erfarenheter visat att twinnad datakabel UTP (typ kat 5 eller högre) normalt medger ett bra störskydd). Anm. Nyttjande av t ex skärmad FTP-datakabel blir ofta sämre p ga praktiska problem med att skapa bra jordpotensial m m vilket gör att kabeln i stället kan fungera som antenn och generera mera störningar. Normalt ställs högre krav på dokumentation, märkning och signering. - Dokumentation på befintlig grundinstallation måste följa materielen på ett oförlorbart sätt. - Checklistor och lathundar bör finnas med i utrustningen för att säkerställa att uppbyggnaden görs rätt. Dynamik, stora krav ställs normalt på att lätt kunna göra snabba omkopplingar/omkonfigurering av system i fältmiljö. Systemet utformas så att det är användarvänligt, t ex skall vpl-personal skall kunna utbildas på kort tid.
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 5 (26) Val av systemlösning Kan en generell systemlösning uppfylla behoven för alla delsystem? Skall flera olika systemlösningar användas? Skall flera nät byggas upp? Får de kommunicera med varandra? Regler för vad och hur. Skall nätet byggas som strukturerat fastighetsnät? Om inte, motivera noggrant varför. Grundinställningen är bygg alltid strukturerat. Stöd för val av systemlösning kan utgöras av bilaga 1 Arbetsgång vid projektering. Se även separat avsnitt Systemlösningar. Framtida behov Vilka ytterligare behov kan förutses på kort sikt 0-1 år, på medellång sikt 1-3 år och på lång sikt 3-10 år? Innebär detta att vald systemlösning påverkas? Dvs kan vi spara pengar genom att bygga lite bättre än nödvändigt nu och slippa byta nästa år? Modularitet Finns det möjlighet att bygga upp systemet modulärt? Beskriv modulerna, är det möjligt att växa med behoven? Hur görs utökning av antal användare, flera byggnader, större område, mer trafiklast, flera applikationer? Tillgängliga generella systemlösningar I avsnitt Systemlösningar finns följande generella lösningar beskrivna: LAN-baserade lösningar Tunn klient lösning Telefonibaserade lösningar Ev nya tillkommande?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 6 (26) Fjärrförbindelser Vad skall systemet kommunicera mot? Bandbreddsbehov? Kryptering? Placering av utrustningar, drift och felsökning, rutiner för felanmälan till operatör. FASTIGHETSNÄT Vid detaljplanering se checklistan för projektering enligt bifogad bilaga 2. I många systemlösningar kan ett fastighetsnät ingå som en del. Om inga särskilda skäl talar för en speciallösning skall nätet byggas upp strukturerat (se vidare under avsnitt "Fastighetsnät"). Detta innebär stor framtidssäkerhet och är ett effektivt sätt att försäkra sig om att nätmodellen fungerar. Framtida systemlösningar bygger med mycket stor sannolikhet på strukturerade kabelnät. Omfattning Hur stort blir fastighetsnätet, skall externa byggnader integreras, finns det flera områden som skall förses med var sitt fastighetsnät? Skall fastighetsnätet samnyttjas för andra tjänster än data? I så fall vilka, telefoni, larmförmedling, video, höghastighetsförbindelser m m? Skall flera logiska nät samexistera i fastighetsnätet? Dessas spridning och eventuella samverkan skall beskrivas. Antal byggnader Hur många byggnader skall anslutas? Var är de placerade, skall små byggnader betraktas som "våningsplan" i andra byggnader? Hur ser lämplig logisk struktur ut över området? Antal rum Hur många rum finns det per våningsplan? Hur lång är kabelvägen mellan kommunikationsrummet och det mest avlägsna rummet (max 90 m för UTPnät, UTP = Unshielded Twisted Pair).
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 7 (26) Antal parallella nät Hur många parallella nät skall tillåtas samtidigt? Reservkapacitet i stamkablar, hur många fibrer krävs för larm m m? Andra nät som skall samnyttja fastighetsnätets kapacitetskrav. Övervakning Hur skall fastighetsnät, lokaler, datorskåp, växlar och övriga utrustningar övervakas? Hur skall respektive logiskt nät övervakas? Ingår övervakning i systemlösningen? Vad kräver systemlösningen av övervakning? Vad kräver myndigheten? Längsta tillåtna avbrottstid? Lokaler för nätutrustning Placering Vilka lokaler får utnyttjas för nätutrustning, våningscentraler, byggnadscentraler och områdescentral? Kan egna utrymmen ordnas, i annat fall hur säkerställs åtkomstskyddet? Skåp i rummen? Utrymmesbehov Hur stor plats krävs för respektive central? Tumregler. Fastighetsnät baserat på UTP med max 2 logiska nät och max 100 uttag per våning medför följande utrymmesbehov: Våningscentral: Ett skåp bredd 600 x djup 800 fullhöjd. Byggnadscentral: Ett skåp b 600 x dj 800 + ett skåp 800 x 800 sida vid sida. Områdescentral beroende av antalet byggnader, men omfattar minst två skåp, helst eget rum med minst fem stativplatser. Fastighetsnät Opto klarar upp till tre logiska nät per våning på samma utrymme. Under förutsättning att stamnätet är väldimensionerat och att antalet användare för respektive logiskt nät är under fem per våningsplan kan fler nät samexistera med utrustningar endast i byggnadscentral respektive områdescentral, märk dock att det är viktigt att i så fall kunna komplettera med flera skåp i de olika centralerna i de fall dessa blir fullbelagda.
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 8 (26) Bullerdämpning Bullerlast från centraler och nätutrustningar gör att dessa kan vara störande för personal placerad i närheten. Vilka bullernivåer är aktuella? Vilka är acceptabla? Vilka åtgärder kan vidtas för att nedbringa bullret? Brandskydd Vilka brandrisker föreligger? Vilka skaderisker på central respektive omgivning föreligger? Klimat Vilken värmelast uppkommer av utrustningar för fastighetsnätet? Kan denna assimileras utan åtgärd? Krävs kylning? Krävs luftfuktning? Finns risk för frysning? Är miljön korrosiv eller explosiv? Vilka åtgärder krävs? Installationsförberedelser Vad skall utföras av myndigheten/beställaren, projektör respektive installatör? Vad gäller för överlämning av deluppgifter? Hur hantera leveransförseningar? Vem utför iordningställande av utrymmen, anordnande av kabelvägar? Vem ansvarar för anskaffning, av kablar utrustning osv? Förberedande elarbeten, byggnadstekniska åtgärder, klimatanläggningar kyla osv. Antal uttag per arbetsplats Hur många uttag skall installeras per arbetsplats (1, 2 eller fler, normalt 2 per arbetsplats)? Hur många olika tjänster skall kunna utnyttjas per arbetsplats? Hur skall rumsfördelning betraktas? kan mellanväggar flyttas, sättas upp? Vad är minsta möjlig arbetsmodul, kan detta betraktas som generell arbetsplatsstorlek? Finns det platser med tätare bemanning? Finns det användare med högre krav än normalt? Finns det andra platser med särskilda behov? Reservplats i centraler för utökningar. Nättyp Skall fastighetsnät av strukturerad typ väljas? Om inte varför? UTP eller Opto?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 9 (26) Media Vilka media? Återutnyttja gammalt nät? Vad finns av gammalt nät? Uppfyller detta de kvalitets- och säkerhetskrav som ställs? Vad är kostnaden för att vidmakthålla detta nät? Jämför med nytt och bedöm rimligheten i att återutnyttja det gamla. Hur framtidssäker blir lösningen? Finns skäl att inte ta hänsyn till framtiden, flyttning, renovering, eller motsvarande? Miljö Vilka miljökrav ställs på utrustning och nät? Arbetsplatser och dator/teleutrymmen Bullerdämpning Hur stor bullerlast kommer totalt att påverka användaren? Klimat Vilken värmelast uppkommer av arbetsplatsutrustningen? Kan denna assimileras utan åtgärd? Vilka åtgärder krävs? Elmiljö Är elmiljön känd? Hur är elkvaliteten? Elmiljökrav? Hur ofta förekommer strömavbrott? Hur lång avbrottsfri tid krävs? Hur extrahera och hantera larm från eventuell UPS? Finns eller krävs central avbrottsfri kraft? Gäller olika krav för olika användare? EMP/RÖS Finns behov av skydd mot EMP eller RÖS?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 10 (26) Installationsförberedelser Vad skall utföras vid arbetsplatserna och vem ansvarar? Skrivare Personliga skrivare eller gemensamma? Blandning? Vilka skrivartyper, krav på kapacitet och kvalitet? Vad kräver systemen? Samnyttjande till flera system? I korridor eller särskilda skrivarutrymmen? Hur uppfylla krav på visuell kontroll av skrivare vid utskrift av hemlig handling? Platsbehov för skrivare, upplag för papper och plats för returpapperskorg, bord för efterbehandling (sortering, hålslagning, häftning osv) och utskriftskorg för ej hämtade utskrifter. Bullerlast från skrivare gör att dessa kan vara störande för personal placerad i närheten. Vilka bullernivåer är aktuella? Vilka är acceptabla? Vilka åtgärder kan vidtas för att nedbringa bullret? Finns behov av skydd mot EMP eller RÖS? Vad skall utföras av myndigheten, projektör respektive installatör? Vad gäller för överlämning av deluppgifter? Hur hantera leveransförseningar? Vem utför iordningställande av utrymmen, anordnande av kabelvägar? Vem ansvarar för anskaffning, av kablar utrustning osv? Förberedande elarbeten, byggnadstekniska åtgärder, klimatanläggningar kyla osv. Bullerlast från datorer och kringutrustningar gör att dessa kan vara störande för personal placerad i närheten. Vilka bullernivåer är aktuella? Stomljud? Vilka är acceptabla? Vilka åtgärder kan vidtas för att nedbringa bullret? Vad skall accepteras för personal som jobbar tillfälligt i utrymmet? Hur länge skall arbete utföras i utrymmet? Kan man skilja utrustning och konsoler? Vad skall utföras av myndigheten, projektör respektive installatör? Vad gäller för överlämning av deluppgifter? Hur hantera leveransförseningar? Vem utför iordningställande av utrymmen, anordnande av kabelvägar? Vem ansvarar för anskaffning, av kablar utrustning osv? Förberedande elarbeten, byggnadstekniska åtgärder, klimatanläggningar kyla osv.
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Projektering Sida 11 (26) RÖS Behov och anskaffning av RÖS-skåp samt RÖS-godkänd materiel ska följa de rekommendationer som finns i Handbok för hantering av RÖS-godkänd materiel, M7780-406060. Speciella rutiner, mätningar samt tillgång till mätnormer och krav erfordras för att kunna verifiera ställda krav. Vissa definitioner beträffande RÖS, finns i kapitel betr IT-säkerhet". DOKUMENTATION Särskilda krav på dokumentation av lokala nät finns som anges i avsnitt Dokumentation.
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 1 Arbetsgång vid projektering ARBETSGÅNG VID PROJEKTERING Definiera kom munikationsbehoven Dokum entera Gör en IT-säkerhetsanalys Dokum entera Underhållsbered Dokum entera Välj system lösning Dokum entera Problem att välja rätt? Kontakta FMV Anlägg så får du hjälp. Vet inte Uppfylls kraven på IT-säkerhet? Nej Ja Gör hotbildsanalys Dokum entera Avstyr hoten! Med larm, fortifikatoriska åtgärder, elm iljöåtgärder m.m. Är lösningen genom förbar och kostnadseffektiv? Ja Projektering, fram tagning av specifikationer Upphandla/genom för installationen Nej Dokum entera Dokum entera Felavhjälpning Här görs val av kabelsystem, kontaktdon, kanalisation inomoch utomhus, nätverkskom ponenter, arbetsplatsdatorer, tjänster, kryptering, filter m.m. Verifiering och kontroll under installationen Dokum entera Finns det felaktigheter? Nej Provning,driftsättning, slutdokum entation Ja Dokum entera Godkänt? Ja Överläm ning Driftfas Nej Dokum entera Gör funktionsanalys och behovsanalys under drift. Behöver system et utökas eller förändras?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering CHECKLISTA PROJEKTERING Anläggning (verksamhetsställe) Kort beskrivning av systemets användningsområde Val av systemlösning
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Samverkan Skall de olika delsystemen kunna samverka? Vilka krav innebär detta? Skall samma användare utnyttja flera olika delsystem? Räcker det att denna har möjlighet att nå dessa var för sig, eller måste/får man samköra dem? Skall det finnas spärrar mot samkörning av delsystem? Framtida behov Vilka ytterligare behov kan förutses på kort, sikt 0-1 år, på medellång sikt, 1-3 år, och på lång sikt, 3-10 år? Innebär detta att vald systemlösning påverkas? Dvs kan vi spara pengar genom att bygga lite bättre än nödvändigt nu och slippa byta nästa år? Modularitet Finns det möjlighet att bygga upp systemet modulärt? Beskriv modulerna, är det möjligt att växa med behoven? Hur görs utökning av antal användare, flera byggnader, större område, mer trafiklast, flera applikationer?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Fastighetsnät Om inga särskilda skäl talar för en speciallösning skall nätet byggas upp strukturerat. Detta innebär stor framtidssäkerhet och är ett effektivt sätt att försäkra sig om att nätmodellen fungerar. Framtida systemlösningar bygger med mycket stor sannolikhet på strukturerade kabelnät. Omfattning Hur stort blir fastighetsnätet, skall externa byggnader integreras, finns det flera områden som skall förses med var sitt fastighetsnät? Skall fastighetsnätet samnyttjas för andra tjänster än data? I så fall vilka, telefoni, larmförmedling, video, höghastighetsförbindelser m m? Skall flera logiska nät samexistera i fastighetsnätet? Dessas spridning och eventuella samverkan skall beskrivas. Utbyggnadsberedskap. Antal byggnader Hur många byggnader skall anslutas? Var är de placerade, skall små byggnader betraktas som "våningsplan" i andra byggnader? Hur ser lämplig logisk struktur ut över området?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Antal rum Hur många rum finns det per våningsplan? Hur lång är kabelvägen mellan kommunikationsrummet och det mest avlägsna rummet (max 90 m för UTPnät). Parallella nät Skall parallella nät tillåtas? (Ja normalt) Hur många parallella nät skall tillåtas samtidigt? Reservkapacitet i stamkablar, hur många fibrer krävs för larm m m? Andra nät som skall samnyttja fastighetsnätets kapacitetskrav. Övervakning Hur skall fastighetsnät, lokaler, datorskåp, teleutrymme och utrustningar övervakas? Hur skall respektive logiskt nät övervakas? Ingår övervakning i systemlösningen? Vad kräver systemlösningen av övervakning? Vad kräver verksamhetsstället?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Placering Lokaler för nätutrustning Utrymmesbehov Bullerdämpning Brandskydd
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Klimat Elmiljö Installationsförberedelser Antal uttag per arbetsplats
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Nättyp Skall fastighetsnät av strukturerad typ väljas? Om inte varför? UTP eller Opto? Återutnyttja gammalt nät? Vad finns av gammalt nät? Uppfyller detta de kvalitets- och säkerhetskrav som ställs? Vad är kostnaden för att vidmakthålla detta nät? Jämför med nytt och bedöm rimligheten i att återutnyttja det gamla. Hur framtidssäker blir lösningen? Finns skäl att inte ta hänsyn till framtiden p g a flyttning, renovering, eller motsvarande?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Miljö Vilka miljökrav ställs på utrustning och nät? Bullerdämpning Arbetsplatser Hur stor bullerlast kommer totalt att påverka användaren? Klimat Vilken värmelast uppkommer av arbetsplatsutrustningen? Kan denna assimileras utan åtgärd? Vilka åtgärder krävs?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Elmiljö Är elmiljön känd? Hur är elkvaliteten? Hur ofta förekommer strömavbrott? Hur lång avbrottsfri tid krävs? Hur extrahera och hantera larm från eventuell UPS? Finns eller krävs central avbrottsfri kraft? Gäller olika krav för olika användare? Skrivare Personliga skrivare eller gemensamma? Blandning? Vilka skrivartyper, krav på kapacitet och kvalitet? Vad kräver systemen? Samnyttjande till flera system?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Placering I korridor eller särskilda skrivarutrymnmen? Hur uppfylla krav på visuell kontroll av skrivare vid utskrift av hemlig handling? Dator- och teleutrymmen Placering Var skall datorerna respektive teleurustningar placeras? Var skall driftansvariga sitta? EMP Skall EMP-skydd finnas på någon del i anläggningen?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering RÖS Skall RÖS-skydd finnas i någon del i anläggningen? Klimat Vilken värmelast uppkommer av datorutrustningen? Kan denna assimileras utan åtgärd? Krävs kylning? Krävs luftbefuktining? Finns risk för frysning? Vilka åtgärder krävs? Elmiljö Är elmiljön känd? Hur är elkvaliteten? Hur ofta förekommer strömavbrott? Hur hanterar datorutrustningen strömavbrott? Hur påverkas databaser m m? Hur extrahera och hantera larm från UPS?
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Fjärrförbindelser Vad skall systemet kommunicera mot? Bandbreddsbehov? Placering av utrustningar, drift och felsökning, rutiner för felanmälan till operatör. Dokumentation och märkning Hur skall systemet dokumenteras och märkas? Regler och system för märkning. Beslut om nummerserier och centralbeteckningar. Samordning med befintliga system. Installationsdokumentation
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 2 Checklista projektering Drift- och underhållsdokumentation Användardokumentation Uppdatering och revision av dokumentation
FÖRSVARETS MATERIELVERK ANVISNING LOKALA NÄT Bilaga 3 Tillämpliga föreskrifter 2004-06-01 TILLÄMPLIGA FÖRESKRIFTER FÖR LOKALA NÄT ALLMÄNT Nedan anges speciella föreskrifter som tillämpas vid projektering av lokala nät installationer. FÖRESKRIFTER FÖR LOKALA NÄT Nedan anges ett utdrag med endast några viktiga normer och föreskrifter som behövs vid projekteringsarbete avseende lokala nät installationer. Styrande dokument Se avsnitt Risk- och sårbarhetsanalys. Standard 1. ISO-8802/3 CSMA-CD (för lokala nät Ethernet). 2. SS-EN 501 73, utgåva 1 1995 "Fastighetsnät för informationsöverföring Generella kabelnät" inkl tillägg SS-EN 50173/A1 2000-02-25 och senare tillägg. 3. SS 455 12 30 Registrering av interna tele- och datanät, Svensk standard. Föreskrifter Nedan angivna föreskrifter finns med som separata avsnitt/dokument på CD POINT: TO "Anvisning för kontrollmätning av optofiber i tele- och datakommunikation UF SAMBAND 260000116, M9999-909100". "Optofibersystem i telekommunikation och datakommunikation, förutsättningar" "Kontrollmätning av kategori 5 kablar i lokala fastighetsnät". Förläggning och skarvning av fysikalisk kabel utomhus. \20040601 PROJloknat.DOC