Utbildningsinspektion i Danderyds kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan Ekebyskolan och Svalnässkolan Fribergaskolan Kevingeskolan Kyrkskolan och Baldersskolan Långängsskolan och Stocksundsskolan Mörbyskolan Vasaskolan Danderyds gymnasium (gymn/gymnasiesär/vux) Bilaga

Beslut Danderyds kommun Djursholms slott 182 63 DJURSHOLM 2007-12-17 1 (5) Dnr 53-2006:3380 Genomförd utbildningsinspektion i Danderyds kommun Skolverket har genomfört inspektion i Danderyds kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 8 maj till den 28 september 2007. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden: verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skolnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 17 mars 2008 ska Danderyds kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå och på skolnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Beslut 2007-12-17 2 (5) Dnr 53-2006:3380 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Utbildningsinspektionen i Danderyds kommun visar att kommunen når goda resultat när det gäller skolans kunskapsuppdrag. De resultat som uppnås ligger väsentligt över genomsnittet för riket, såväl för grundskolan som för gymnasieskolan. Cirka 91 procent av eleverna i Danderyd lämnar grundskolan med fullständigt slutbetyg, jämfört med 76 procent för riket i övrigt. Samtliga kommunens grundskolor är relativt jämbördiga när det gäller kunskapsresultat och bedöms fokusera målinriktat på skolans kunskapsuppdrag. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling genomförs på både skol- och kommunnivå. I de lägre åldrarna sker denna uppföljning främst inom ämnena svenska, matematik och engelska. För att kunna säkerställa att eleverna når målen att uppnå för årskurs 5 måste kommunen och skolorna systematiskt följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, vilket inte sker idag. Samtliga utbildningar inom gymnasieskolan redovisar ett betygsvärde som ligger över riksgenomsnittet. I synnerhet några av de naturvetenskapliga utbildningarna ligger mycket över riket i övrigt. Drygt 99 procent av de gymnasieelever som slutade sina gymnasiestudier 2006 hade allmän behörighet till universitets- och högskolestudier och 85,5 procent fullföljde sina gymnasiestudier inom fyra år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande resultat för riket som helhet var 89 respektive 75 procent. Det finns ett medvetet värdegrundsarbete vid samtliga skolor i Danderyds kommun. Resultatet av detta arbete bidrar till ett positivt klimat i skolorna. De flesta elever trivs och känner sig trygga i skolan. Trakasserier och annan kränkande behandling förekommer sällan. När så sker har skolorna vanligtvis goda rutiner för att hantera de situationer som uppstår. Arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande och ansvar är som regel väl utvecklat när det gäller verksamheten i stort. Det finns på de flesta skolor former för elevinflytande och ofta ett engagemang från elevernas sida att ta del i dessa. Generellt sett har inspektionen emellertid konstaterat vissa brister i elevernas möjlighet att påverka lärandet och utbildningen och också i några fall ett behov av att inom skolan utveckla en gemensam syn på vad detta inflytande i praktiken innebär samt en strategi för hur ökat ansvar och inflytande ska växa fram. Skolverket bedömer att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i Danderyds kommun huvudsakligen är av god kvalitet och bedrivs i den omfattning som författningarna föreskriver. Intervjuer med personal och ledning visar på goda kunskaper om barns utveckling och lärande samt att arbetet bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument. Inom Danderyds kommun finns goda exempel på pedagogiska miljöer som aktivt stimulerar barns, elevers och studerandes utveckling och lärande. Det finns en medvetenhet hos lärare och rektorer om nationella mål och om de kunskapskvaliteter som förutsätts prägla undervisningen. Varierade arbetssätt och arbetsformer är synliga i undervisningen på de flesta skolor. Skolorna tar i många fall initiativ för att förbättra den pedagogiska verksamheten och stöds också ofta i detta arbete av förvaltningen. Skolverket konstaterar dock att arbetet med att anpassa undervisningen

Beslut 2007-12-17 3 (5) Dnr 53-2006:3380 till de enskilda elevernas behov, förutsättningar och intressen bör utvecklas ytterligare. Det finns en god medvetenhet och kunskap om behovet av stödinsatser, både på skolorna och centralt i kommunen och barn i behov av särskilt stöd får i de allra flesta fall det stöd de behöver för att utvecklas i sitt lärande. I några fall behöver kommunen se över sina rutiner för att elevernas rättssäkerhet ska garanteras. Det gäller bland annat placering i särskild undervisningsgrupp och mottagande i särskola. Kommunens styrsystem har sin utgångspunkt dels i nationella och kommunala mål för utbildningen, dels i en kundvalsmodell där barn, elever och vårdnadshavare samt vuxenstuderande väljer förskola, skola och skolbarnsomsorg. Rektorer och förskolechefer har inom detta system en frihet att forma verksamheten. I inspektionen framkommer otydligheter i fördelning av ansvar och mandat mellan barnoch utbildningsnämnden, som ansvarar för all utbildning, och produktionsstyrelsen, som svarar för driften av den verksamhet som bedrivs i kommunal regi, samt en osäkerhet hos rektorer och personal om beslutsgång och beslutsansvar. Denna osäkerhet förstärks genom oklarheter i gällande delegeringsordning och genom att återrapportering av delegationsbeslut inte alltid sker. Kommunen behöver därför förtydliga fördelningen av olika funktioner mellan de kommunala organ som ansvarar för utbildningsverksamheten. Kommunen betonar i sina styrdokument både nationella och kommunala mål och följer också upp resultaten i sitt kvalitetsarbete. Övergripande analyser i kommunens kvalitetsredovisning används som underlag för beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Det kvalitetsarbete som bedrivs på flertalet skolor knyter dock inte lika tydligt an till de nationella målen och den kvalitetsredovisning som varje skola upprättar används inte som ett instrument för skolutveckling utan ses ofta som ett sätt att redovisa verksamheten till förvaltningen. I vissa fall fungerar den verksamhetsberättelse, som också lämnas till kommunen, som ett underlag för analys och beslut om åtgärder. Därmed uppstår parallella kvalitetssystem i kommunen och skolornas kvalitetsredovisningar blir inte de verktyg i förbättringsarbetet som de enligt författningarna syftar till. Personal, elever och vårdnadshavare är på flera skolor inte delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Skolverket har därför bedömt att kommunen behöver ta initiativ för att förbättra och samordna kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna. Trots de kompetensutvecklingsinsatser som kommunen gör för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning visar inspektionen att ytterligare åtgärder behöver vidtas, främst inom grundskolan. Bland annat behöver kunskapen förstärkas när det gäller skriftliga omdömen i årskurs 9 och betygssättning i särskolan. När det gäller gymnasieskolan behöver kommunen försäkra sig om att specialutformade program, lokala inriktningar av nationella program samt lokala kurser är utformade enligt gällande författningar. Inspektionen visar att tillgången till utbildning är god inom Danderyds kommun. Av skolrapporterna framgår dock att Skolverket uppmärksammat att vissa skolor tar ut avgifter som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommu-

Beslut 2007-12-17 4 (5) Dnr 53-2006:3380 nen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats. Inom den grundläggande vuxenutbildningen måste kommunen erbjuda undervisning inom samtliga kunskapsområden. Kommunen måste också göra aktiva insatser för att rekrytera och motivera deltagare inom grundläggande vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 5, 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om mottagande i särskolan sker inte i enlighet med författningarna (3 kap. 4, 6 kap. 3 skollagen, 2 lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång). - Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kunskapsområden och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta i utbildningen (11 kap. 9-10 skollagen, 2 kap. 15-16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Kommunen verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till särvux och för att motivera dem att delta i utbildningen (12 kap. 2a, 2b, 3, 5 skollagen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör klargöra funktionsfördelningen mellan de politiska organ som hanterar frågor inom det offentliga skolväsendet. Bland annat måste nämndernas delegeringsordningar förtydligas och kompletteras och kommunens rutiner för återrapportering av delegerade beslut ses över. - Kommunen bör förbättra och samordna kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna samt se till att samtliga skolors kvalitetsredovisningar redovisar resultaten i förhållande till nationella mål och i övrigt upprättas i enlighet med förordningens krav.

Beslut 2007-12-17 5 (5) Dnr 53-2006:3380 - Kommunen bör göra ytterligare insatser för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning inom grundskolan och därvid försäkra sig om att elever och föräldrar får information om hur betyg sätts. - Kommunen bör säkerställa att betygssättning i grundskolan och särskolan sker i enlighet med författningarna. - Kommunen bör förtydliga rutinerna omkring hur beslut om placering i särskild undervisningsgrupp sker. - Kommunen bör försäkra sig om att specialutformade program och lokala inriktningar följer gällande författningar. - Kommunen bör försäkra sig om att lokala kurser inom gymnasieskolan anordnas i enlighet med författningarnas krav. - Kommunen bör försäkra sig om att alla barn erbjuds förskoleplats inom den tid som författningarna föreskriver. - Kommunen bör förbättra arbetet med övergångar mellan förskola och skola. - Fritidshemmens arbete med att motverka traditionella könsmönster och ge barnen utrymme att pröva och utveckla sina intressen oberoende av könstillhörighet bör stärkas. - Kommunen bör vidta åtgärder för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning inom skolbarnsomsorgen. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Bertil Karlhager Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Carl-Gustav Sidenqvist, bitr. avdelningsjurist Ulrika Lindmark och vik. enhetsjurist Anna Rydin. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 1(4) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan - Brageskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder har inte åtgärdsprogram (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolornas gemensamma kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Ekebyskolan och Svalnässkolan - Ekebyskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val ges inte i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Fribergaskolan - Skolan uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen).

Bilaga 2(4) - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Kevingeskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Elever i grundsärskolan får inte den utbildning de har rätt till (6 kap. 3 skollagen). - Beslut om anpassad studiegång har inte fattats i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Studie- och yrkesvägledning ges inte i enlighet med författningarnas krav (läroplanen för det offentliga skolväsendet 2.6 och 2.8). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Kyrkskolan och Baldersskolan - Kyrkskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 5 resp. 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång tas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). Långängsskolan och Stocksundsskolan - Stocksundsskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94).

Bilaga 3(4) - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Mörbyskolan - Skolan upprättar inte ordningsregler i enlighet med författningarna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolans förfarande vad gäller betygssättning i matematik A är inte förenligt med författningarnas krav (7 kap. 3 gymnasieförordningen). - Bedömning och betygssättning av särskoleelever sker inte i enlighet med författningarna. (7 kap. 2-4 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Vasaskolan - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen). Danderyds gymnasium - Skolan ger inte alla elever som behöver det stödundervisning (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder har inte åtgärdsprogram (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet (8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Alla klasser har inte klassråd (4 kap. 3 gymnasieförordningen).

Bilaga 4(4) - Programmål för specialutformade program inom gymnasieskolan är inte upprättade enligt författningarnas krav (1 kap. 4 gymnasieförordningen). - Lokala inriktningar är inte utformade enligt författningens krav (2 kap. 1 gymnasieförordningen). - Alla kursdeltagare inom vuxenutbildningen har inte individuella studieplaner (2 kap. 13 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Intagning till matematikgymnasiet sker inte i enlighet med författningarnas krav (6 kap. 4 gymnasieförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen).

Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...10 Bedömning av förutsättningarna...18 Inledning Skolverket har granskat förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Danderyds kommun. Skolverket sände den 12 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 8 maj till den 28 september 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. 1

I Danderyds kommun genomfördes intervjuer med representanter för politiker, förvaltningsledningar, centrala samordnare och skolpersonal. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts, däremot inte förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledning samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1154 Skolbarnsomsorg 1964 Förskoleklass 369 Grundskola 3259 Obligatorisk särskola 9 Gymnasieskola 1378 Gymnasiesärskola 23 Kommunal vuxenutbildning 136 Källa: Uppgifter från Danderyds kommun Danderyds kommun ligger strax norr om Stockholm och är en del av Stockholms län. Kommunen består av fyra kommundelar: Stocksund, Djursholm, Danderyd och Enebyberg. Folkmängden uppgick vid halvårsskiftet 2007 till cirka 30 600. Ungefär 3 400 av invånarna bor och arbetar i kommunen. Av kommunens befolkning mellan 25 och 64 år har 68 procent någon form av eftergymnasial utbildning, att jämföra med 35 procent för riket som helhet. I Danderyds kommun finns 35 förskolor, varav 16 drivs i kommunal regi. Härutöver finns också 23 familjedaghem eller så kallade flerfamiljesystem av vilka alla utom två är enskilda. Det finns fyra kommunala öppna förskolor samt en församlingsdriven. Kommunen erbjuder också parklek och deltidsförskola. I kommunen finns 18 grundskolor, av vilka 13 är kommunala. Kommunens skolbarnsomsorg utgörs framför allt av fritidshem i anslutning till grundskolor för de tidigare skolåren, men även placering i så kallade familjefritidshem alternativt flerfamiljesystem förekommer. Sammanlagt finns 16 fritidshem i Danderyd, varav 11 i kommunal regi. Danderyds gymnasium är kommunens enda gymnasieskola i egen regi. Dessutom finns fyra fristående gymnasieskolor. Danderyds gymnasium erbjuder samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt program med ett antal lokala inriktningar och några specialutformade program. Ett fåtal elever går individuella program. Denna rapport avser enbart de kommunala skolorna. 2

Omkring hälften av kommunens gymnasieelever får sin utbildning vid Danderyds gymnasium medan den resterande andelen studerar i angränsande kommuner eller vid fristående gymnasieskolor. 70 procent av gymnasieeleverna i Danderyd påbörjar en högskole- eller universitetsutbildning inom tre år efter avslutade gymnasiestudier, att jämföra med 44 procent för riket som helhet (Skolverkets statistik 2006). Danderyds gymnasium är en av anordnarna av kommunal vuxenutbildning. Denna utbildning drivs inom ramen för ett samarbete med Täby, Vallentuna och Vaxholms kommuner kallat Kunskapscentrum Nordost. Samarbetet mellan kommunerna inspekterades av Skolverket 2004 varför denna inspektion endast omfattar den del av vuxenutbildningen som genomförs vid Danderyds gymnasium. I Danderyds kommun tillämpas ett system med kundval där medborgarna väljer förskola, skola och skolbarnsomsorg. Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig styrelse för kommunens utbildningsverksamhet och har myndighetsansvaret för all förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, gymnasieutbildning och vuxenutbildning. Utbildnings- och kulturkontoret utgör nämndens stöd i det arbetet. I kommunen finns en produktionsstyrelse som är anordnare av den kommunalt anordnade verksamhet inom motsvarande område. Produktionsstyrelsens uppdrag utförs i konkurrens med privata anordnare. Sammanfattande bedömning Utbildningsinspektionen i Danderyds kommun visar att kommunen når goda resultat när det gäller skolans kunskapsuppdrag. De resultat som uppnås ligger väsentligt över genomsnittet för riket, såväl för grundskolan som för gymnasieskolan. Cirka 91 procent av eleverna i Danderyd lämnar grundskolan med fullständigt slutbetyg, jämfört med 76 procent för riket i övrigt. Samtliga kommunens grundskolor är relativt jämbördiga när det gäller kunskapsresultat och bedöms fokusera målinriktat på skolans kunskapsuppdrag. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling genomförs på både skol- och kommunnivå. I de lägre åldrarna sker denna uppföljning främst inom ämnena svenska, matematik och engelska. För att kunna säkerställa att eleverna når målen att uppnå för årskurs 5 måste kommunen och skolorna systematiskt följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, vilket inte sker idag. Samtliga utbildningar inom gymnasieskolan redovisar meritpoäng som ligger över riksgenomsnittet. I synnerhet några av de naturvetenskapliga utbildningarna ligger mycket över riket i övrigt. Drygt 99 procent av de gymnasieelever som slutade sina gymnasiestudier 2006 hade allmän behörighet till universitets- och högskolestudier och 85,5 procent fullföljde sina gymnasiestudier inom fyra år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande resultat för riket som helhet var 89 respektive 75 procent. Det finns ett medvetet värdegrundsarbete vid samtliga skolor i Danderyds kommun. Resultatet av detta arbete bidrar till ett positivt klimat i skolorna. De flesta elever trivs och känner sig trygga i skolan. Trakasserier och annan kränkande behandling förekommer sällan. När så sker har skolorna vanligtvis goda rutiner för att hantera de situationer som uppstår. 3

Arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande och ansvar är som regel väl utvecklat när det gäller verksamheten i stort. Det finns på de flesta skolor former för elevinflytande och ofta ett engagemang från elevernas sida att ta del i dessa. Generellt sett har inspektionen emellertid konstaterat vissa brister i elevernas möjlighet att påverka lärandet och utbildningen och också i några fall ett behov av att inom skolan utveckla en gemensam syn på vad detta inflytande i praktiken innebär samt en strategi för hur ökat ansvar och inflytande ska växa fram. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i Danderyds kommun huvudsakligen är av god kvalitet och bedrivs i den omfattning som författningarna föreskriver. Intervjuer med personal och ledning visar på goda kunskaper om barns utveckling och lärande samt att arbetet bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument. Inom Danderyds kommun finns goda exempel på pedagogiska miljöer som aktivt stimulerar barns, elevers och studerandes utveckling och lärande. Det finns en medvetenhet hos lärare och rektorer om nationella mål och om de kunskapskvaliteter som förutsätts prägla undervisningen. Varierade arbetssätt och arbetsformer är synliga i undervisningen på de flesta skolor. Skolorna tar i många fall initiativ för att förbättra den pedagogiska verksamheten och stöds också ofta i detta arbete av förvaltningen. Inspektörerna konstaterar dock att arbetet med att anpassa undervisningen till de enskilda elevernas behov, förutsättningar och intressen bör utvecklas ytterligare. Det finns en god medvetenhet och kunskap om behovet av stödinsatser, både på skolorna och centralt i kommunen och barn i behov av särskilt stöd får i de allra flesta fall det stöd de behöver för att utvecklas i sitt lärande. I några fall behöver kommunen se över sina rutiner för att elevernas rättssäkerhet ska garanteras. Det gäller bland annat placering i särskild undervisningsgrupp och mottagande i särskola. Kommunens styrsystem har sin utgångspunkt dels i nationella och kommunala mål för utbildningen, dels i en kundvalsmodell där barn, elever och vårdnadshavare samt vuxenstuderande väljer förskola, skola och skolbarnsomsorg. Rektorer och förskolechefer har inom detta system en frihet att forma verksamheten. I inspektionen framkommer otydligheter i fördelning av ansvar och mandat mellan barn- och utbildningsnämnden, som ansvarar för all utbildning, och produktionsstyrelsen, som svarar för driften av den verksamhet som bedrivs i kommunal regi, samt en osäkerhet hos rektorer och personal om beslutsgång och beslutsansvar. Denna osäkerhet förstärks genom oklarheter i gällande delegeringsordning och genom att återrapportering av delegationsbeslut inte alltid sker. Kommunen behöver därför förtydliga fördelningen av olika funktioner mellan de kommunala organ som ansvarar för utbildningsverksamheten. Kommunen betonar i sina styrdokument både nationella och kommunala mål och följer också upp resultaten i sitt kvalitetsarbete. Övergripande analyser i kommunens kvalitetsredovisning används som underlag för beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Det kvalitetsarbete som bedrivs på flertalet skolor knyter dock inte lika tydligt an till de nationella målen och den kvalitetsredovisning som varje skola upprättar används inte som ett instrument för skolutveckling utan ses ofta som ett sätt att redovisa verksamheten till förvaltningen. I vissa fall fungerar den verksamhetsberättelse, som också lämnas till kommunen, som ett underlag för analys och beslut om åtgärder. Därmed uppstår parallella 4

kvalitetssystem i kommunen och skolornas kvalitetsredovisningar blir inte de verktyg i förbättringsarbetet som de enligt författningarna syftar till. Personal, elever och vårdnadshavare är på flera skolor inte delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Inspektörerna har därför bedömt att kommunen behöver ta initiativ för att förbättra och samordna kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna. Trots de kompetensutvecklingsinsatser som kommunen gör för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning visar inspektionen att ytterligare åtgärder behöver vidtas, främst inom grundskolan. Bland annat behöver kunskapen förstärkas när det gäller skriftliga omdömen i årskurs 9 och betygssättning i särskolan. När det gäller gymnasieskolan behöver kommunen försäkra sig om att specialutformade program, lokala inriktningar av nationella program samt lokala kurser är utformade enligt gällande författningar. Inspektionen visar att tillgången till utbildning är god inom Danderyds kommun. Av skolrapporterna framgår dock att Skolverket uppmärksammat att vissa skolor tar ut avgifter som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommunen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats. Inom den grundläggande vuxenutbildningen måste kommunen erbjuda undervisning inom samtliga kunskapsområden. Kommunen måste också göra aktiva insatser för att rekrytera och motivera deltagare inom grundläggande vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skolnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamheten Bedömningen av kommunens förskoleverksamhet görs med utgångspunkt i dels intervjuer med föräldrar, personal, förskolechefer och förvaltningschefer, dels dokumentation i form av bland annat kvalitetsredovisningar och sammanställningar av kommunövergripande utvärderingar avseende förskoleverksamheten. Av inspektionen framgår att förskolorna, i enlighet med de mål att sträva mot som anges i läroplanen för förskolan, fortlöpande följer upp resultaten av arbetet med att stimulera barnens utveckling och lärande. Enligt samstämmiga upp- 5

gifter dokumenteras barnens utveckling utifrån exempelvis observationer, arbete med portfolio, barnintervjuer och enkäter riktade till föräldrar med barn i verksamheterna. De föräldrar inspektörerna möter uppger att resultaten av förskolornas arbete med barnens utveckling och lärande är tydliga på såväl individ- som gruppnivå. Detta bekräftas också i kommunens egna enkätundersökningar av förskoleverksamheten. Även när det gäller förskolornas arbete med normer och värden, där förskolan enligt läroplanen aktivt ska verka för att barnen bland annat utvecklar förmågan att samspela med andra människor, ta hänsyn och respektera alla människors lika värde, noteras en positiv utvecklingslinje. Den kommunövergripande enkätundersökningen som genomförts för förskoleverksamheten visar att närmare 100 procent av de föräldrar som deltagit i undersökningen upplever att barnen är trygga i förskolan och att personalen utgör goda förebilder för barnen. Dessa resultat bekräftas i intervjuer där i stort sett samtliga föräldrar lyfter fram förskolornas arbete med normer och värden som mycket gott. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer för förskolan som anges i Lpfö 98 och att resultaten av förskolornas arbete överlag är goda. Skolbarnsomsorgen Även bedömningen av skolbarnomsorgen i Danderyds kommun tar sin utgångspunkt i såväl intervjuer med föräldrar, personal, chefer och förvaltningschefer som dokumentation gällande verksamheten, exempelvis kvalitetsredovisningar och resultat från kommunövergripande utvärderingar avseende skolbarnsomsorgen. I intervjuer framkommer att kommunens fritidshem är väl integrerade i skolan och att verksamheten, såsom författningarna anger, fungerar som ett komplement till skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid samt ett stöd i utvecklingen. Både fritidshemmens egna enkätundersökningar och kommunens uppföljningar av verksamheten visar att barnen trivs och känner sig trygga på fritidshemmen. 91 procent, av de föräldrar som deltagit i kommunens enkätundersökning år 2006 rörande fritidshemmen anser att personalen utgör goda förebilder och närmare 90 procent uppger att personalen aktivt motverkar att barnen behandlas illa. Däremot är andelen föräldrar som bedömer att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar något lägre, 73 procent. De föräldrar inspektörerna möter uppger att resultaten av fritidshemmens arbete är svåra att bedöma eftersom de inte deltar i denna verksamhet på samma sätt som de gör i förskolan. Enligt en del föräldrar är resultaten av fritidshemmens arbete något skiftande. På de fritidshem där föräldrar upplever att barngrupperna är stora i förhållande till personalantalet, är både fritidshemmens arbete med barnen och resultaten enligt några föräldrar av mindre god kvalitet. Flera föräldrar framhåller att fritidshemmens samverkan med skolan överlag fungerar mycket bra. Vidare framgår i intervjuer att fritidshemmens personal ofta deltar i skolans utvecklingssamtal samt vid upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna och att resultaten av fritidshemmens arbete då synliggörs på ett bra sätt. När det gäller fritidshemmens arbete med normer och värden visar inspektionen att detta ges hög prioritet i verksamheterna och att personalen lägger stor 6

vikt vid att utveckla barnens sociala kompetens. Gruppsamtal kring trivsel och trygghet genomförs i många fritidshem i olika fora och gruppkonstellationer exempelvis renodlade pojk- respektive flickgrupper. Dessa samtal liksom arbete med etiska dilemman och annat värdegrundsarbete, ger enligt personal och föräldrar goda resultat både på grupp- och individnivå. Inspektörerna bedömer att verksamheten i skolbarnsomsorgen huvudsakligen motsvarar författningarnas krav och att fritidshemmen sammantaget når goda resultat. Barn- och ungdomsutbildning Inspektionen visar att verksamheten i förskoleklassen rymmer såväl lek och rörelse, skapande verksamhet som inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. Barnen i förskoleklassen kan ofta ge konkreta exempel på vad de lär sig inom områdena kunskaper samt normer och värden. Barnens lärande och utveckling dokumenteras kontinuerligt och en positiv utvecklingslinje kan enligt den personal som inspektörerna möter skönjas för det stora flertalet barn. Även intervjuade föräldrar beskriver resultaten av förskoleklassens arbete som gott. Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet ger barnen goda möjligheter till utveckling och lärande och en grund för fortsatt skolgång. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anges att skolan ska klargöra utbildningsmålen för eleverna. När undervisningen planeras utifrån de nationella kursplanernas mål ökar elevernas möjligheter att vara delaktiga i utbildningen och att förstå vilka kunskaper den ska leda till. Utifrån de klassrumsiakttagelser och intervjuer som inspektörerna genomfört är intrycket att elevernas kunskap om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna varierar och är bristfälliga i många av kommunens grundskolor. Inspektörerna har därför bedömt att grundskolorna bör vidta åtgärder för att öka elevernas kunskap om målen för utbildningen. (Se vidare i skolrapporterna.) Danderyds kommun följer årligen upp skolornas kunskapsresultat med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9, läsutvecklingsschema (LUS), diagnostiska material för tidigare respektive senare år i årskurs 2 och 7 samt slutbetyg i årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurs 3. Lärarna följer som regel upp resultaten i samtliga ämnen på individnivå. En samlad bild på skolnivå över resultaten i alla ämnen saknas däremot. Därmed finns inte något samlat underlag för bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Inte heller under grundskolans tidigare år görs övergripande uppföljningar av elevernas väg mot målen att uppnå i årskurs 5. Det innebär att såväl rektorerna som kommunen saknar en samlad bild av elevernas kunskapsutveckling och har följaktligen inte tillräckliga underlag för att kunna fatta välgrundade beslut om organisation, resurser och stödinsatser. Inspektörerna bedömer att kommunen inte gör någon systematisk uppföljning av elevernas resultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen vilket måste åtgärdas. I ett så kallat pedagogiskt bokslut som är kommunens kvalitetsredovisning (se avsnittet Systematiskt kvalitetsarbete ) redovisar Danderyds kommun årligen bland annat resultat från nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9. Sammanställningen för år 2006 visar att mellan 93 och 100 procent av eleverna i årskurs 5 och mellan 94 och 100 procent av eleverna i årskurs 9 nådde målen för respektive årskurs. Överensstämmelsen mellan nationella ämnesprov och avgångsbetyg i årskurs 9 är god. Betygsresultaten för de elever som lämnar grundskolan 7

bekräftar bilden av att Danderyds kommun når goda resultat när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Kommunens resultat ligger som helhet väsentligt över genomsnittet för riket vilket framgår av tabell 1. Också jämfört med de beräknade värden som Skolverkets statistiska modell SALSA 1 anger ligger medelvärde och andel elever som nått målen över de modellberäknade värdena. Tabell 1, Betygsresultat för årskurs 9 i kommunala skolor i Danderyds kommun jämfört med riket. Danderyds kommun Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 244,2 241,7 250,4 206,3 206,8 207,2 Andel (%) med fullständigt slutbetyg Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistik 94,5 90.8 92,7 75,5 76,0 75,9 99,3 99 99,4 89,2 89,5 88,8 Av tabell 2 framgår att även Danderyds gymnasium når goda resultat när det gäller elevernas kunskapsutveckling. De olika naturvetenskapliga utbildningarna vid skolan har en högre meritpoäng än de samhällsvetenskapliga men samtliga utbildningar når ett högre resultat än landet i övrigt. Enligt skolans kvalitetsredovisning finns en god överensstämmelse mellan betyg och resultat på de nationella kursproven. Tabell 2, Betygsresultat i gymnasieskolan jämfört med riket. Danderyds gymnasium Riket 2005 2006 2005 2006 Genomsnittlig betygspoäng 16,3 16,2 14,1 14,1 Andel (%) med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) elever som fullföljde utbildningen inom fyra år Källa: Skolverkets statistik 97 99,3 89 89,2 84,7 85,5 76 75 Vid inspektionstillfället fanns ett fåtal elever på individuella program. Hälften av dessa studerade med sikte på ett nationellt program, resterande elever studerade 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. SALSA bör användas som ett underlag av flera vid analys av kommuners och skolors resultat. 8

vid folkhögskola eller kombinerade studier med praktik. Enligt skolans egna uppgifter hade samtliga elever som läsåret 2006/2007 studerat med inriktning mot ett nationellt program kommit in på ett sådant. Vid gymnasiesärskolan visar skolans egen uppföljning att samtliga elever som våren 2007 avslutade sina studier hade nått målen för utbildningen. Skolan har också som mål att eleverna ska ha arbete när de lämnar skolan. Våren 2007 nåddes detta mål för de flesta av eleverna. Inspektörerna bedömer att skolorna i Danderyds kommun når goda resultat när det gäller elevernas kunskaper. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Skolan ska sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Inspektionen visar att det pågår ett aktivt värdegrundsarbete vid skolorna och att skolorna oftast når goda resultat i detta avseende. Eleverna trivs i skolan och känner sig trygga. Trakasserier och annan kränkande behandling förekommer sällan och när så sker har skolorna goda rutiner för att hantera situationen. Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har varje skola en skyldighet att ha en likabehandlingsplan som arbetats fram under medverkan av elever. Inspektionen visar att samtliga av kommunens skolor har upprättat likabehandlingsplaner. Många av dessa uppfyller dock inte fullt ut de krav som lagen ställer. Bland annat saknas ofta en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I vissa fall saknas också en ansvarsfördelning mellan rektor och personal samt uppgifter om hur planen ska utvärderas. Vidare framkommer att elever och personal i flera fall varken känner till likabehandlingsplanen eller har varit delaktiga i den process som förutsätts äga rum vid tillkomsten av planen. Ansvar för upprättande av likabehandlingsplaner ligger på kommunen och har inte delegerats. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanerna vid kommunens skolor inte uppfyller lagens krav och att elever och personal inte har varit delaktiga vid framtagandet vilket måste åtgärdas. (Se vidare Skolverkets Allmänna råd För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.) En viktig del av skolans arbete enligt läroplanen är att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över såväl skolverksamheten i stort som över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, för att på så sätt ge eleverna möjlighet att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt. Av inspektionen framgår både att former finns för eleverna att påverka skolan i stort och att eleverna i flertalet fall även tar vara på denna möjlighet. Emellertid framkommer att elevernas intresse för frågor som rör skolan som helhet är påtagligt lågt vid Danderyds gymnasium. Gymnasieeleverna är främst inriktade på egna studier och resultat och visar enligt de intervjuer inspektörerna genomfört relativt svagt intresse för att påverka skolverksamheten som helhet eller utbildningens form och innehåll. (Se vidare inspektörernas bedömning i skolrapporten.) Vuxenutbildning Av kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen år 2006 framgår att 72 procent av deltagarna fick betyg efter avslutad kurs. 92 procent av antalet avgivna betyg i gymnasieämnena matematik, svenska, engelska och naturkunskap var betyget 9

godkänd eller högre. År 2006 avbröt 20 procent av eleverna sina studier efter påbörjad utbildning. Inom grundläggande vuxenutbildning bedrivs endast svenska som andraspråk vid Danderyds gymnasium. Samtliga kursdeltagare inom detta ämne 2006-2007 uppnådde lägst betyget godkänd. Inom ramen för Kunskapscentrum Nordost erbjuds också undervisning i ämnena matematik och engelska på grundskolenivå Inspektörerna bedömer resultaten inom vuxenutbildningen som förhållandevis goda. Sammanfattning De resultat som uppnås inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen när det gäller barns utveckling och lärande samt normer och värden bedöms av inspektionen som goda. Inspektörerna bedömer att Danderyds kommun når goda kunskapsresultat såväl inom grundskolan som inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Enligt tillgänglig statistik ligger resultatet för kommunen väsentligt högre än riket i övrigt. Kommunen måste emellertid systematiskt följa upp elevernas resultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen. Resultatet av skolornas värdegrundsarbete bedöms som gott. De likabehandlingsplaner som upprättats vid skolorna uppfyller inte författningens krav när det gäller innehåll och delaktighet. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och intern kommunikation Kommunen har ett ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelser, mål och riktlinjer i skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. Barn, elever och vuxenstuderande har rätt till utbildning av hög kvalitet och kommunen har skyldighet att styra, leda och kvalitetssäkra sin verksamhet i riktning mot de nationella målen. För att fullgöra detta nationella uppdrag förväntas kommunen i sin skolplan visa hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas samt i övrigt ge rektorer och personal de förutsättningar som krävs för att kunna förverkliga intentionerna i de nationella styrdokumenten. Utbildningsverksamheten i Danderyds kommun leds av barn- och utbildningsnämnden. Denna har vad kommunen kallar ett myndighetsansvar och ansvarar i den rollen för all utbildningsverksamhet i kommunal regi och för kommunens insyn i fristående skolor och tillsyn av enskilda förskolor. Utbildnings- och kulturkontoret, som leds av en förvaltningschef, stöder barn- och utbildningsnämndens arbete. Produktionsstyrelsen är anordnare av den förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skolverksamhet och vuxenutbildning som bedrivs i kommunal regi men driver därutöver också andra kommunala verksamheter inom sitt ansvarsområde, bland annat hemtjänst. Produktionskontoret sorterar under produktionsstyrelsen och leds av en produktionsdirektör. Mellan barn- 10

och utbildningsnämnden och produktionsstyrelsen har en fördelning av ansvar och uppgifter gjorts. Kommunen tillämpar en kundvalsmodell som innebär att barn, elever, vårdnadshavare och vuxenstuderande väljer förskola, skola och skolbarnsomsorg i kommunal eller enskild regi. Utbildningsplanen, som utgör Danderyds skolplan, är det övergripande styrdokumentet för barnsomsorg och skola i Danderyds kommun. Den avser åren 2003-2006 men är förlängd under 2007. Genom utbildningsplanen styr barnoch utbildningsnämnden verksamheten. Med utgångspunkt från begreppen kvalitet, valfrihet och mångfald lyfts ett antal prioriterade områden från de nationella läroplanerna fram, bland annat allas hänsynstagande gemensam värdegrund, elevens kunskaper samt elevens inflytande och ansvar för sitt eget lärande. Rektorerna är resultatenhetschefer och ansvarar för skola och i förkommande fall skolbarnsomsorg. Varje förskola är en egen resultatenhet och leds av en förskolechef. Verksamheterna ligger under produktionsstyrelsen och rektorer och förskolechefer ansvarar inför produktionsdirektören. Såväl barn- och utbildningsnämnden som produktionsstyrelsen har antagit en delegeringsordning som innehåller ett antal beslut som delegerats till förvaltningschef/produktionsdirektör eller resultatenhetschef/rektor. Dock visar inspektionen att rektorerna fattar vissa styrelsebeslut som inte är delegerade. Det gäller bland annat beslut om anpassad studiegång och elevens val. Också på förvaltningsnivå fattas beslut som inte är delegerade från styrelsen. Till exempel beslutar förvaltningschefen om mottagande i särskolan vilket inte är ett beslut som delegerats. Återrapportering till styrelserna om beslut som fattas av rektorerna på delegation sker inte alltid. Inspektionen visar att kommunens organisation uppfattas olika på skolorna. Flera av de rektorer och förskolechefer som inspektörerna intervjuat uppger att det finns en osäkerhet om hur ansvar och mandat är fördelade. De båda förvaltningscheferna beskriver att de försöker ha en kontinuerlig dialog mellan de båda förvaltningskontoren. Produktionskontorets roll att driva verksamhet i konkurrens med privata anordnare kan dock enligt förvaltningschefen på utbildnings- och kulturkontoret i vissa fall utgöra en komplicerande faktor när det gäller informationsutbyte mellan kontoren. Rektorer och förskolechefer berättar i intervjuer att den övergripande organisationen ibland skapar merarbete. Det gäller bland annat kvalitetsarbetet där de båda kontoren begär in två olika redovisningar, utbildnings- och kulturkontoret i form av en kvalitetsredovisning och produktionskontoret i form av en verksamhetsberättelse. (Se vidare under avsnittet Systematiskt kvalitetsarbete.) Politiker och förvaltningsledning säger sig vara medvetna om att detta innebär visst merarbete och uppger att de försöker minimera detta. Sammantaget är deras uppfattning ändå att fördelarna med organisationen överväger i och med att den tydliggör likställdheten mellan privata och kommunala anordnare. Ansvarsfördelningen i kommunen är präglad av en ambition att decentralisera besluten till rektorer och förskolechefer. De flesta chefer upplever att de har stor frihet att utforma verksamheten inom den givna budgetramen så länge elever och vårdnadshavare är nöjda. Samtliga rektorer har pedagogisk utbildning och de flesta har också statlig rektorsutbildning. De är väl förtrogna med verksamheten och bedriver i flera fall ett mycket gott pedagogiskt utvecklings- 11

arbete, bland annat genom att pröva nya former för elevernas inflytande. Dock behöver rektorernas uppföljning av kunskapsresultaten i de lägre åldrarna förbättras. (Se vidare i skolrapporterna) Kommunens möjlighet till insyn i fristående skolor utnyttjas genom att dessa erbjuds att delta i kommunens kvalitetsarbete, i olika utvärderingar som kommunen genomför samt i aktuella fortbildningsinsatser. Kommunen poängterar att de fristående skolorna själva beslutar om deltagande i dessa aktiviteter. Vissa av dessa skolor uppfattar emellertid deltagandet i kommunens kvalitetsarbete som obligatoriskt. Inspektörerna vill betona vikten av att kommunen tydliggör att de fristående skolornas deltagande i kommunens kvalitetsarbete är frivilligt. Inspektörerna bedömer sammantaget att styrning och ledning i verksamheterna och i kommunen som helhet fungerar väl. Kommunen bör dock klargöra funktionsfördelningen mellan de politiska organ som hanterar frågor inom det offentliga skolväsendet. Bland annat måste styrelsernas delegeringsordningar förtydligas och kompletteras. Vidare måste kommunens rutiner för återrapportering av delegerade beslut ses över. Systematiskt kvalitetsarbete Den mål- och resultatstyrning, som det svenska skolsystemet baseras på, förutsätter att information genereras om den verksamhet som genomförs och de resultat som nås, att bedömning av måluppfyllelsen sker utifrån de förväntningar som uttrycks i styrdokumenten, att orsakerna till utfallet analyseras och att åtgärder sätts in i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Barn- och utbildningsnämnden fastställer varje år en granskningsplan som anger vilka områden som ska följas upp och utvärderas samt på vilket sätt det ska ske. Till exempel upprättar kommunen varje år en kvalitetsredovisning kallad Pedagogiskt bokslut. Denna bygger bland annat på de kvalitetsredovisningar som förskolor, skolor och fritidshem sammanställer med utgångspunkt från ett antal områden fastställda av barn- och utbildningsnämnden. Dessutom använder kommunen olika enkäter som underlag. I kommunens kvalitetsredovisning följs nationella och kommunala mål upp, resultat analyseras och utvecklingsområden inför kommande år preciseras. Den används främst på nämnd- och förvaltningsnivå vid diskussioner om vägval och utvecklingssatsningar. 2006 års kvalitetsredovisning finns också upptryckt i en populärutgåva för att det ska kunna nå flera. Vid ett tillfälle per år möts barn- och utbildningsnämndens politiker och förvaltning och produktionens chefer och politiker för att diskutera kvalitetsredovisningen. Inför arbetet med kvalitetsredovisning på skolorna tillhandahåller utbildningsoch kulturkontoret en mall med de områden och frågeställningar som kommunen vill följa upp. Inspektörerna bedömer att denna mall ger förutsättningar för att följa upp verksamheten i förhållande till de nationella målen. Flera av de ansvariga cheferna upplever emellertid mallen som begränsande och ser den som en bidragande orsak till att kvalitetsredovisningarna inte fungerar som aktiva instrument i skolornas utvecklingsarbete. Förvaltningschefen uppger att skolorna själva kan lägga till sådana frågor som är angelägna för den enskilda skolan. Rektorerna har emellertid i de flesta fall inte utnyttjat den möjligheten. Inspektörernas iakttagelser bekräftar bilden av att kvalitetsredovisningarna på skolorna inte används aktivt i förbättringsarbetet utan ofta upplevs som något man gör för förvaltningens skull. Elever, personal och föräldrar har inte alltid engagerats i arbetet och redovisningarna inte regelmässigt kopplats till föregå- 12

ende års kvalitetsredovisning eller påverkat kommande års arbetsplan. De är inte heller på alla skolor tydligt kopplade till de nationella målen. Inom produktionsstyrelsens ansvarsområde används flera olika kvalitetssystem. Resultaten följs upp genom att förvaltningen besöker förskolor, skolor och fritidshem och diskuterar utvecklingen. Produktionskontoret gör också en satsning på att kvalitetscertifiera skolorna. I samband därmed ges kompetensutveckling till ansvariga chefer. Utöver detta begär produktionskontoret årligen in en verksamhetsberättelse från varje resultatenhet. På vissa enheter har denna fått den funktion som kvalitetsredovisningen förväntas ha, dvs. som motor i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen har en kvalitetsredovisning och ett kvalitetsarbete i enlighet med författningarnas krav. Kommunen bör emellertid förbättra och samordna kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna. Kommunen bör också se till att samtliga skolors kvalitetsredovisningar redovisar resultaten i förhållande till nationella mål och i övrigt upprättas i enlighet med förordningens krav. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Pedagogisk verksamhet Enligt författningarna ska förskolan främja barnens utveckling genom att erbjuda en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande utgör en helhet. Vidare anges att leken ska inta en framskjuten plats i verksamheten och att lärandet ska vara lustfyllt. I förskolans uppdrag ingår också att stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och så småningom omfatta dem. Av inspektionen framgår att förskolorna överlag erbjuder barnen en varierad och väl avvägd verksamhet som i stor utsträckning utgår från barnens egna intressen och behov. Leken ges genomgående stort utrymme i förskolorna liksom skapande verksamhet. De föräldrar inspektörerna möter uttrycker att förskoleverksamheten överlag fungerar bra och är stimulerande för barnen. Detta överensstämmer med resultaten från kommunens egen enkätundersökning av förskoleverksamheten år 2006, där närmare 95 procent av de föräldrar som medverkade i undersökningen uppger att de är nöjda med verksamheten i förskolan. I intervjuer framgår att personalen är väl förtrogen med förskolans uppdrag och arbetar medvetet med läroplanens mål att sträva mot i den dagliga verksamheten. Ett angeläget utvecklingsområde är enligt personal och chefer arbetet med övergångarna mellan förskola och skola, som i vissa kommundelar fungerar mindre bra. Bidragande orsak till detta kan enligt uppgift vara både att mötespunkterna mellan förskolecheferna och rektorerna är få och de skilda kulturerna i förskola och skola. Inspektörerna bedömer att arbetet med övergångarna mellan förskola och skola bör förbättras så att barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv främjas. De föräldrar inspektörerna möter är på det hela taget nöjda med fritidshemmens verksamhet. Innehållet i verksamheten upplevs som varierat och stor hänsyn tas till barnens önskemål och synpunkter i sammanhanget. Även kommunens egen enkätundersökning år 2006 av fritidshemmen kommer fram till likartade resultat. Nästan 95 procent av de föräldrar som deltog i undersökningen uppger att de är nöjda med fritidshemmens verksamhet. Några föräldrar 13

upplever dock att verksamheten på fritidshemmen är sårbar vid personalfrånvaro och att planeringen lätt faller om det fattas personal. Personalen uppger att de försöker fånga barnens intressen och erbjuda dem en så bred verksamhet som möjligt. Arbetet med normer och värden, det sociala samspelet i gruppen och konfliktlösning intar enligt samtliga intervjuade en central plats i fritidshemmens verksamhet. Mindre framträdande är enligt en del personal och föräldrar arbetet med att motverka traditionella könsmönster. Enstaka inslag av arbete med genuspedagogik förekommer men området som helhet upplevs inte som tillräckligt utvecklat. Inspektörerna bedömer att fritidshemmen utgör ett gott komplement till skolan och till övervägande delen erbjuder barnen en meningsfull fritid samt stöd i utvecklingen. Fritidshemmens arbete med att motverka traditionella könsmönster och ge barnen utrymme att pröva och utveckla sina intressen oberoende av könstillhörighet bör dock stärkas. Samverkan med föräldrar Både förskolan och fritidshemmen ska enligt författningarna samverka med föräldrarna och lämna utrymme för föräldrarna att ha inflytande över verksamhetens innehåll och utformning. På det hela taget är de föräldrar inspektörerna möter nöjda med förskolornas respektive fritidshemmens samverkan med hemmen. I båda verksamhetsformerna förekommer olika typer av föräldraktiviteter såsom föräldramöten och andra sammankomster som syftar till att stärka samverkan med föräldrarna. Utvecklingssamtal kring de enskilda barnens utveckling genomförs regelbundet både i förskolan och i fritidshemmen. Fritidshemmens samverkan med skolan under skoltid lyfts särskilt fram i inspektionen som något positivt. Emellertid framkommer att föräldrar med barn i förskolan både har större möjligheter att påverka verksamhetens innehåll och utformning och är mer nöjda med den information de får från förskolan, jämfört med de föräldrar som har barn i fritidshemmen. Inspektörerna bedömer att förskolans och fritidshemmens samverkan med föräldrar sammantaget fungerar väl. Fritidshemmens information till föräldrar kan dock förbättras. Särskilt stöd I författningarna anges att de barn i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen som av olika anledningar är i behov av särskilt stöd i sin utveckling, ska ges den omsorg som deras särskilda behov kräver. Förskolornas och fritidshemmens arbete med stöd fungerar enligt samstämmiga uppgifter bra och är av god kvalitet. Föräldrar framhåller särskilt det goda bemötandet från personalen. Inspektörerna uppfattar att förskolorna har väl fungerande rutiner när det gäller kartläggning av eventuella stödbehov samt uppföljning och utvärdering av dessa. Elever som är i behov av särskilt stöd i skolan erbjuds vid behov stöd också i fritidshemmet. Inspektörerna får flera exempel på hur skolan och fritidshemmen samverkar kring barn i behov av särskilt stöd. Det förekommer även att fritidspersonal deltar i upprättande av åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att arbetet med särskilt stöd i förskolan och skolbarnsomsorgen i stort fungerar bra och är av god kvalitet. 14

Barn- och ungdomsutbildning Pedagogisk verksamhet En viktig del av skolans uppdrag är att ge eleverna redskap för att kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och utöva ett allt större inflytande över sin utbildning. Inspektörerna konstaterar att elevernas möjligheter att ta ansvar för och påverka lärandet och undervisningen skiljer sig både inom och mellan skolorna. Vid några skolor genomförs elevledda utvecklingssamtal där elever och lärare förbereder samtalet och eleven sedan under samtalet ansvarar för redovisningen av sin kunskapsutveckling. Eleverna känner sig därmed mer delaktiga och upplever att utvecklingssamtalen har blivit roligare. Eleverna i kommunens skolor har emellertid inte genomgående inflytande över hur deras lärande faktiskt utformas. Att eleverna får välja ordningsföljd mellan arbetsområden eller arbetsuppgifter är vanligare än en mer utvecklad delaktighet kring innehåll, arbetssätt och arbetsformer. Vid några skolor saknas en gemensam uppfattning hos skolledning och personal om vad inflytande över undervisning och lärande i praktiken innebär. Det finns inte heller alltid en strategi för hur detta ansvar ska utvecklas under skoltiden. Det är rektorernas uppgift att verka för att alla elever, oberoende av lärare, ges möjlighet att utöva ett verkligt inflytande på undervisningen. (Se inspektörernas bedömning i skolrapporterna.) I läroplanen och kursplanerna anges mål att sträva mot och därmed inriktningen av skolans arbete. Vidare anges att de kunskapskvaliteter som eleverna ska utveckla åstadkoms genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Inspektionen visar generellt att det finns en medvetenhet på skolorna om de nationella målen för undervisningen och om de kunskapskvaliteter som ska prägla skolans arbete. Undervisningen innehåller varierade arbetssätt och arbetsformer och elever uppmuntras ofta att reflektera och formulera ståndpunkter, jämföra och kritiskt granska samt välja egna redovisningssätt. Inspektörerna har vid flera skolor tagit del av goda exempel på lärandesituationer där elever arbetar undersökande och reflekterande och där de får möjlighet att använda olika redskap för inlärning. I gymnasieskolan ges eleverna goda möjligheter till fördjupande arbete både självständigt och i grupp. Flera undervisningssituationer som inspektörerna tagit del av karakteriseras av ett utvecklat samtal mellan lärare och elever där eleverna aktivt bidrar med reflektioner och slutsatser vilket ökar deras engagemang och delaktighet. Emellertid finns också i de olika skolorna exempel på förhållandevis läromedelstyrd undervisning, där inte tillräcklig hänsyn tas till elevernas individuella intressen, behov och förutsättningar och där likartade arbetssätt och arbetsformer dominerar elevernas arbetsvecka. Därmed riskerar vissa elever att inte nå kunskapsmålen likaväl som andra inte får tillräckliga utmaningar i sitt lärande. (Se vidare i skolrapporterna.) Enligt skollagen ska det finnas fastställda programmål för varje specialutformat program avsett för en grupp elever i gymnasieskolan. Ett specialutformat program ska motsvara ett nationellt program och kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det ska erbjuda en fördjupning eller breddning som inte är möjlig inom det nationella programmets ram. En lokal inriktning ska däremot ligga inom ramen för de bestämmelser som gäller för det nationella programmet. Inspektörerna har granskat de specialutformade program och lokala inriktningar som anordnas vid Danderyds 15

gymnasium. Dessa är i vissa fall inte inrättade i enlighet med författningarnas krav. Bland annat framgår inte alltid tydligt i vilket avseende som ett specialutformat program ger fördjupning i relation till det nationella programmet. Det finns också brister i utformningen av programmål och vissa lokala inriktningar av nationella program ligger inte inom ramen för programmålen för detta program. (Se vidare i skolrapporten.) Kommunen bör försäkra sig om att specialutformade program och lokala inriktningar följer gällande författningar. Särskilt stöd Enligt författningarna ska särskilt stöd ges till de elever som har svårigheter i skolarbetet. Inspektionen visar att det finns en god medvetenhet och kunskap i kommunen om behovet av olika stödinsatser. Som helhet har skolorna goda rutiner för att identifiera behov av stöd och intervjuer visar att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Också på politisk nivå och förvaltningsnivå finns en uttalad inriktning att stöd ska ges där det finns behov. Extra resurser kan sökas för vissa stödinsatser. Rektorerna uppger att de ofta direkt sätter in stödåtgärder som de uppfattar som nödvändiga och först därefter ansöker om medel för att finansiera insatserna. Om det efter utredning konstateras att en elev har behov av särskilt stöd är skolan skyldig att sätta in sådant stöd på det sätt som skolan bedömer bäst motsvara elevens behov. Det är ytterst alltid rektorn som är ansvarig för att elever får det stöd de behöver. Enligt författningarna ska detta stöd så långt möjligt ges inom ramen för den ordinarie gruppen. Undervisningen ska vara inkluderande, dvs. alla elever ska i största möjliga mån undervisas tillsammans. Skolan kan i undantagsfall inrätta en särskild undervisningsgrupp i stället för att sätta in det specialpedagogiska stödet i den ordinarie gruppen. Placering i särskild undervisningsgrupp beslutas efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare av styrelsen för utbildningen eller vid delegation av exempelvis rektorn. Beslutet ska alltid åtföljas av en fullföljdshänvisning (överklagandehänvisning). Vårdnadshavare kan inte välja eller välja bort sådana stödinsatser. Vid några grundskolor i Danderyd finns särskilda undervisningsgrupper. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp är i Danderyds kommun delegerat till rektor. Vid inspektionstillfället rådde oklarhet om rutinerna omkring hur sådana beslut fattas (se skolrapporterna). Enligt förvaltning och rektorer ansöker föräldrar i enlighet med kommunens kundvalsmodell om placering i en särskild undervisningsgrupp och utbildnings- och kulturkontoret tar sedan ställning till ansökan och beviljar i vissa fall extra medel för stödåtgärden. Senare under inspektionen har produktionskontoret och rektorerna uppgett att rektorn fattar beslut i elevvårdskonferens, ett beslut som enligt uppgift aldrig sker mot vårdnadshavarnas vilja. Därför finns inte någon fullföljdshänvisning i anslutning till beslutet. Inspektörerna bedömer att beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp inte sker i enlighet med författningarna. Kommunen bör förtydliga rutinerna omkring hur beslut om sådan placering sker. Bedömning och betygssättning För att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning behöver lärare samverka omkring bedömningar och tolkningar av betygskriterier. En sådan samverkan finns på Danderyds gymnasium där arbetslag och ämnesgrupper återkommande diskuterar resultat och bedömningar. Tre gånger om året genomför skolledningen tillsammans med programchefer och ämnesansvariga 16

så kallade resultat- och utvärderingsseminarier där den samlade utvecklingen vid skolan summeras och åtgärder fastställs för att förbättra arbetet. Skolan har också ett pågående samarbete med gymnasieskolor i närliggande kommuner omkring likvärdig bedömning och betygssättning. I grundskolan förekommer inte systematiska diskussioner omkring bedömning och betygsättning i samma utsträckning som i gymnasieskolan. Inspektionen visar att betygsättning i kommunens skolor inte alltid sker i enlighet med nationella styrdokument. Bland annat finns exempel på lokalt konkretiserade betygskriterier där förutom elevens kunskaper också beteende betygssätts. Ett kommunövergripande arbete med bedömning och betygssättning i grundskolan har emellertid påbörjats under det senaste året. I samband med inspektionen har framkommit att många elever i grundskolans senare år upplever en stark betygsstress. Detta gäller särskilt flickor. Förväntningarna på höga betyg understöds inte sällan aktivt av föräldrar som också i vissa fall upplevs utöva påtryckningar inför betygsättningen i årskurs 9. Att inför dessa föräldrar hävda kursplanernas anvisningar om bedömningens inriktning och betygskriterier ställer stora krav på lärare och rektorer. Inspektörerna uppfattar emellertid att rektorerna lyckas väl i arbetet med att säkra en rättvis bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör vidta ytterligare insatser för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning inom grundskolan och därvid försäkra sig om att elever och föräldrar är väl informerade om hur betyg sätts. Enligt författningarna ska en elev som inte når kursplanemålen i ett ämne eller ämnesblock i slutet av det nionde skolåret i stället ges ett skriftligt omdöme där elevens kunskapsutveckling beskrivs. Av omdömet kan också framgå de stödinsatser som vidtagits. Det skriftliga omdömet ska biläggas elevens slutbetyg. I Danderyds kommun ges inte skriftliga omdömen till de elever som inte når kursplanernas mål i årskurs 9. Inspektörerna har observerat en osäkerhet hos personalen omkring betygsättning i särskolan. Enligt författningarna ska särskoleelever efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning de genomgått. Om en elevs vårdnadshavare begär det ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme vilket ska undertecknas av rektorn eller den rektorn bestämmer. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det ska betyg sättas. Olika uppgifter framkommer under inspektionen om hur betyg sätts. Intyg för särskoleelever saknas och i något fall har betyg satts enligt både den obligatoriska särskolans och grundskolans kursplan. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen behöver säkerställa att betygssättning i grundskolan och särskolan sker i enlighet med författningarna. Vuxenutbildning Intervjuer och dokumentation visar att särskilda kursutvärderingar görs i samband med att en kurs avslutas. Dessutom diskuterar de flesta lärare och kursdeltagare kontinuerligt undervisningens innehåll och arbetssätt. Nationella kursprov används i ämnens svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk. Lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen ingår i gymnasieskolans arbetslag där bedömnings- och betygssättning diskuteras. Inspektörerna bedömer att utvärdering, bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen sker i enlighet med författningarnas krav. 17

Sammanfattning Inspektörerna bedömer att genomförandet av verksamheten som helhet fungerar väl. Det finns ett medvetet arbete för att utveckla verksamheten både centralt i kommunen och på skolnivå. Ledningsfunktionen vid skolor och förskolor fungerar som helhet väl. Inspektionen visar emellertid på otydligheter i fördelningen av funktioner mellan nämnder och förvaltningar vilket skapar osäkerhet ute på skolorna. Gällande delegeringsordning är till vissa delar ofullständig och följs inte alltid. Rutiner för återrapportering av delegationsbeslut behöver ses över. På kommunnivå finns ett fungerande kvalitetsarbete och en kvalitetsredovisning som uppfyller författningarnas krav. Kommunen använder också flera andra uppföljnings- och kvalitetssystem och bedöms ha god kännedom om verksamheten i alla skolor. Kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna bör emellertid förbättras och samordnas så att kvalitetsredovisningen blir ett aktivt instrument i förbättringsarbetet. Inom kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bedrivs en god pedagogisk verksamhet och barn i behov av särskilt stöd får oftast det stöd de behöver. Samarbetet med föräldrar är väl fungerande. Samverkan mellan förskola och skola bör dock utvecklas i vissa delar av kommunen och fritidshemmens arbete med att motverka traditionella könsmönster förbättras. På flera skolor i kommunen finns ett väl utvecklat pedagogiskt arbete som utgår från läroplanens mål att sträva mot. Skolornas arbete med att utveckla elevernas ansvar och inflytande över undervisningen bör dock förbättras. Specialutformade program och lokala inriktningar vid gymnasieskolan följer i vissa avseenden inte gällande författningar. Elever i behov av särskilt stöd får enligt vad inspektionen erfarit som helhet det stöd de behöver. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp sker dock inte i enlighet med författningarna. Kommunen behöver göra ytterligare insatser för att försäkra sig om en likvärdig bedömning och betygssättning i grundskolan och särskolan. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildningen; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Förskoleverksamheten Inspektionen visar att kommunens förskoleverksamhet har den omfattning som anges i författningarna. Emellertid framkommer vid intervjuer med förskolecheferna att alla barn inte erbjuds förskoleplats inom den tid som författningarna föreskriver. Detta gäller framför allt en av kommundelarna där det vid höstterminens början fanns fem barn som inte fick plats i kommunen utan istället utnyttjade förskoleplats i Stockholms kommun. Minst ett barn i samma kommundel har enligt förskolecheferna ännu inte fått förskoleplats i enlighet med bestämmelserna. Förvaltningschefen uppger emellertid att platser fanns tillgängliga vid en av kommunens förskolor under den aktuella perioden. 18

Andelen förskolepersonal med pedagogisk högskoleutbildning i Danderyds kommun ligger strax under genomsnittet för riket. Kommunen har på ett medvetet sätt genomfört flera utbildningar där anställda barnskötare vidareutbildats till förskollärare. Inspektörerna bedömer att Danderyds kommun anordnar förskoleverksamhet i den omfattning som författningarna anger. Kommunen bör dock försäkra sig om att alla barn erbjuds förskoleplats inom den tid som författningarna föreskriver. Skolbarnsomsorgen Av inspektionen framgår att plats i fritidshem utan dröjsmål bereds alla barn vars föräldrar så önskar. För barn i åldrarna 10-12 år erbjuds öppen verksamhet, ofta i form av så kallade hemvister i anslutning till skolorna. Från flera håll påpekas i inspektionen att tillgången till personal med pedagogisk högskoleutbildning är begränsad inom skolbarnsomsorgen. Andelen personal med pedagogisk utbildning inom skolbarnsomsorgen uppgick år 2006 till cirka 36 procent. Detta är betydligt lägre än riket i övrigt där andelen var 58 procent. Kommunen har gjort försök att rekrytera utbildad personal, dock utan att lyckas höja andelen. Inspektörerna bedömer att tillgången till skolbarnsomsorg i Danderyds kommun är god och tillgodoser föräldrarnas önskemål. Kommunen bör göra ytterligare ansträngningar att öka andelen personal med pedagogisk utbildning inom fritidshemsverksamheten. Barn- och ungdomsutbildning Inspektionen visar att tillgången till utbildning med ett par undantag generellt sett är god i Danderyds kommun. Lokaler och materiella resurser ger i de flesta fall goda förutsättningar för att bedriva en ändamålsenlig undervisning. Kommunen förfogar över pedagogiskt utbildad lärarpersonal och genomför systematiska kompetensutvecklingsinsatser. Enligt skolförfattningarna är svenska som andraspråk ett eget ämne med egen kursplan och egna betygskriterier och syftar till att eleverna ska uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket i nivå med elever som har svenska som modersmål. Det är rektorn som avgör om en elev ska ha undervisning i svenska som andraspråk. Om en elev behöver stöd i sin språkutveckling har han/hon rätt till det inom ramen för detta ämne. I Danderyds kommun ges inte undervisning i svenska som andraspråk som ett eget ämne. Eleverna får i stället stöd i ämnet svenska. Detta är inte i enlighet med författningarna och har bedömts som en brist i skolrapporterna. Skollagen anger att utbildningen ska vara kostnadsfri för elever i grundskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt för deltagare i kommunal vuxenutbildning. Inspektörerna har uppmärksammat att avgifter förekommer vid vissa av kommunens skolor. Till exempel genomför flera av kommunens skolor varje år studieresor på skoltid. För elevernas deltagande i dessa resor tas avgifter ut, som i vissa fall uppgår till flera tusen kronor. I vissa fall tas avgiften ut via en annan organisation, till exempel en föräldraförening. Inspektörerna vill betona att utbildningen enligt författningarna ska vara kostnadsfri oavsett hur inbetalning sker så länge aktiviteten sker under skoltid. Enligt Skolverkets bedömning kan de belopp som förekommer vid de aktuella skolorna inte anses vara sådana obetydliga kostnader som kan anses vara förenliga med skollagen. 19

Styrelsen för utbildningen har möjlighet att inrätta lokala kurser vid gymnasieskolan. En sådan kurs ska ge kunskaper inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Vid Danderyds gymnasium har rektorn efter delegation från styrelsen beslutat om ett antal lokala kurser. I vissa avseenden följer dessa inte gällande författningar, bland annat när det gäller innehåll och betygskriterier. Inspektörerna bedömer att kommunen bör försäkra sig om att lokala kurser inom gymnasieskolan anordnas i enlighet med författningarnas krav. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på det nya meritvärderingssystem som träder i kraft 2010 vid ansökan till universitet och högskolor och som berör de elever som börjar gymnasieskolan 2007. En konsekvens av denna förändring är att endast nationella kurser kommer att ge meritpoäng. Lokala lösningar vid universitet och högskolor kan komma att missgynna de elever som har betyg från lokala kurser i slutbetyget. För elevens rättssäkerhet bör därför utformningen av de nationella kursplanerna så långt som möjligt följas. Beslut om mottagande i särskola, gymnasiesärskola och särvux ska enligt skollagen fattas av styrelsen för utbildningen. Besluten ska bygga på utredningar av medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social expertis. Inspektörerna har tagit del av några beslut om placering i särskola fattade av förvaltningschefen samt de underlag som besluten grundar sig på. Som underlag finns endast en psykologisk utredning. Besluten är ofullständiga och oklara. Bland annat framgår inte om placeringen avser träningsskola eller grundsärskola. Inspektörerna bedömer att beslut om mottagande i särskola inte sker i enlighet med författningarnas krav vilket måste åtgärdas. Vuxenutbildning Författningarna anger en rättighet att delta i grundläggande vuxenutbildning för den som saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan. Kommunen har en skyldighet att aktivt verka för att nå dem som har rätt till sådan utbildning och motivera dem att delta i utbildning. Vid Danderyds gymnasium ges möjlighet att studera svenska som andraspråk och enligt kommunens informationsmaterial kan de vuxenstuderande delta i undervisning i matematik och engelska inom ramen för Kunskapscentrum Nordost. Någon information om möjligheten att läsa övriga ämnen i enlighet med författningarna ges inte. Förvaltningschefen vid utbildnings- och kulturkontoret uppger att kommunen tidigare har givit sådan information men att man missat det i år. Genom att en fullständig grundläggande vuxenutbildning inte erbjuds kan kommunen inte heller göra de aktiva rekryteringsinsatser som förväntas för att nå de kommunmedborgare som har behov av utbildning. Därmed har kommunen inte fullgjort sin skyldighet enligt författningarna. Kommunen har ansvar för att vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) anordnas för de personer som har rätt till det. För sådan verksamhet gäller en läroplan och kursplaner ska finnas för varje kurs. Det råder vid inspektionstillfället oklarhet om hur särvuxundervisning erbjuds inom Danderyds kommun och var ansvar för verksamheten ligger. Senare har kommunen klargjort att särvux erbjuds via Täby särvux och att det där finns sju kursdeltagare från Danderyds kommun. Någon information om denna rättighet finns emellertid inte i kommunens informationsmaterial eller på kommunens hemsida. Förvaltningschefen vid utbildnings- och kulturkontoret uppger att detta ska åtgärdas 20

inför 2008. Inspektörerna bedömer att kommunen inte verkar aktivt för att motivera till studier inom särvux i enlighet med författningarna. Sammanfattning Danderyds kommun bedriver förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i den omfattning som författningarna anger. Kommunen bör dock försäkra sig om att förskoleplats erbjuds inom föreskriven tid. Ytterligare insatser behöver göras för att öka andelen pedagogiskt utbildad personal inom skolbarnsomsorgen. Förutsättningarna för att bedriva en ändamålsenlig undervisning är som helhet goda inom Danderyds kommun. Andelen pedagogiskt utbildad personal är hög och skolornas materiella resurser ger förutsättningar att fullgöra skolans uppdrag. Kommunen behöver emellertid försäkra sig om att utbildningen är kostnadsfri. En översyn av lokala kurser vid gymnasieskolan bör ske. Beslut om mottagande i särskolan sker inte i enlighet med författningarna. Vuxna erbjuds inte grundläggande vuxenutbildning i den omfattning som krävs och särvux erbjuds inte i enlighet med författningarna. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Bertil Karlhager Lee Gleichmann Lotta Hedén Ingrid Åsgård Anette Älmdalen 21

1 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Brageskolan årskurs 3 6 samt i Enebyskolan och Hagaskolan, förskoleklass och årskurs 1 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Brage-, Eneby- och Hagaskolan 28-30 augusti 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun samt Brage-, Eneby- och Hagaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Brage-, Eneby- och Hagaskolan intervjuades rektorn, elever, personal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Även informella samtal med personal och elever fördes under besöket. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass och i skolornas samtliga klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av rektorsområdet Brageskolan Antal elever Grundskola 250 Enebyskolan Antal barn/elever Förskoleklass 50 Grundskola 114 Hagaskolan Antal barn/elever Förskoleklass 23 Grundskola 75 Uppgifterna ovan är skolornas egna och gäller augusti 2007. Brage-, Eneby- och Hagaskolan ligger i Danderyds kommun. Verksamheten leds av en rektor och en biträdande rektor. I skolan finns också en kommungemensam särskild undervisningsgrupp med Aspergerinriktning. I Brageskolan finns årskurserna 3 6: en klass i årskurs 3 och tre klasser per årskurs 4 6. I Enebyskolan finns två förskoleklasser, två klasser i årskurs 1 och årskurs 2 samt en klass i årskurs 3. Hagaskolan har en förskoleklass och en klass i respektive årskurs 1 3. Denna rapport omfattar inspektion av förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg behandlas i den övergripande kommunrapporten. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Brage-, Eneby och Hagaskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att undervisningen vid skolorna är av god kvalitet och att arbetssätt och arbetsformer bidrar till en god inlärningssituation för eleverna. Skolorna utgår från varje enskild elevs behov och förutsättningar i undervisningen. Dock måste stöd och åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd stärkas. Lektioner präglas överlag av arbetsro och eleverna trivs och känner sig trygga. Skolorna har ett gott värdegrundsarbete och särskilt väl har Brageskolan lyckats i sitt arbete att integrera elever från en särskild undervisningsgrupp med Aspergerinriktning i undervisningen. Skolorna har goda resurser som ger förutsättningar för fortsatt utbildning. Uppföljningen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen behöver dock prioriteras och skolornas kvalitetsarbete stärkas. 2

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Brageskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder har inte åtgärdsprogram (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolornas gemensamma kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser inom följande områden. - Brageskolans arbete med särskilt stöd bör analyseras och förbättras. - Skolorna bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. - Skolorna bör förbättra arbetet med individuella utvecklingsplaner. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Enligt skollagen ska utbildningen i förskoleklassen stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Inspektionen visar att verksamheten i förskoleklassen rymmer såväl lek och rörelse, skapande verksamhet som inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. I samtal ger barnen i förskoleklassen konkreta exempel på vad de lär sig. Barnens lärande och utveckling dokumenteras kontinuerligt av lärarna och en positiv utvecklingslinje kan skönjas för det stora flertalet barn. Intervjuade föräldrar och lärare beskriver resultaten av förskoleklassens arbete som gott. Inspektörerna bedömer att verksamheten i skolornas förskoleklasser stämmer överens med läroplanens mål och riktlinjer samt ger en god grund för barnens fortsatta lärande och utveckling. Verksamheten i grundskolan ska enligt läroplanen vara aktivt inriktad på att nå målen i de nationella styrdokumenten. Den förutsätter att såväl elever som personal och skolledning har god kännedom om vilka mål och riktlinjer som gäller. I inspektörernas samtal och intervjuer med elever och föräldrar framkommer att kännedom om målen varierar. Eleverna menar att de i vissa ämnen inte är helt säkra på om de fått mål presenterade för sig och de kan inte heller redogöra för några mål. Även föräldrarna ger en bild av varierad kännedom om utbildningsmålen. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. 3

De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används bland annat för att lärare ska ges stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i svenska, matematik och engelska. Tabell, Nationella ämnesprov för åk 5 i Brageskolan. Tabellen anger andelen elever (%) som enligt skolans bedömning uppnått målen i proven. År 2004 År 2005 År 2006 Svenska (andel i %) 100 98 100 Engelska (andel i %) 100 98 100 Matematik (andel i %) 100 94 98 Källa: Skolans egna uppgifter Inspektionen visar att de kunskapsresultat som finns att tillgå genom de nationella ämnesproven är goda. Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. I Brageskolan finns ingen samlad bild av huruvida eleverna i årskurs 5 når dessa mål eller inte. Utöver resultaten från de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik kan skolan inte redogöra för hur stor andel av eleverna som uppnår de nationella målen i årskurs 5 i kursplanernas ämnen. Rektorn uppskattar dock att måluppfyllelsen i samtliga ämnen är god eftersom elevernas samtliga resultat gås igenom kontinuerligt på klasskonferenser. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå och att denna ligger till grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. Dessa resultat bör också ligga till grund för skolans arbete med att ge stöd till elever. Inspektörerna bedömer att Brageskolan inte på ett systematiskt sätt följer upp och utvärderar elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5, vilket måste åtgärdas. Normer och värden I läroplanen anges att skolan ska främja respekt och förståelse för andra människor, förmåga till inlevelse samt respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Resultatet av ett sådant värdegrundsarbete kan bland annat vara hur eleverna förhåller sig i skolmiljön. Vid lektionsbesök och i samtal uppfattar inspektörerna skolorna som mycket lugna. Lektioner präglas överlag av arbetsro och ordning och lugn råder även under raster och i matsalen. Många elever visar i samtal med inspektörerna och i sitt agerande att de har en god förmåga att förstå andra människors olikheter samt visa respekt för varandra och skolmiljön. Samtliga elever uppger att de känner sig mycket trygga och att de trivs i skolan. Detta bekräftas också av lärare och föräldrar. En allmän åsikt bland såväl elever som föräldrar är att det finns många vuxna i skolan, att personalen med säkerhet skulle uppmärksamma om kränkande behandling skulle ske och att åtgärder då genast vidtas. Inspektörerna bedömer att skolorna når ett gott resultat av sitt arbete med normer och värden. 4

Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Läroplanen anger att alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. I arbetet med att skapa en god arbetsmiljö för alla i skolan har skolledning och personal i de tre skolorna genomfört en rad åtgärder. Enligt skolledningen underlättar organisationen med väl sammanhållna arbetsenheter ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma regler. Skolorna arbetar på olika sätt med norm- och värdebildning. Det sker dels genom att i den dagliga verksamheten alltid uppmärksamma elevers förhållningssätt och agerande, dels genom att låta eleverna diskutera och öva på hur de bör vara mot varandra. Genom bland annat elevenkäter tar skolan reda på resultatet av sitt värdegrundsarbete. Enligt skolornas gemensamma kvalitetsredovisning visar enkäterna att eleverna på skolorna trivs och känner sig trygga. Eleverna berättar att det sällan förekommer bråk i skolan. Brageskolan har lyckats särskilt väl med sitt arbete att integrera elever från den särskilda undervisningsgruppen med Aspergerinriktning i undervisningen och i aktiviteter på skolan. Skolans övriga elever bemöter dessa elever på ett kamratligt sätt. Inspektörerna bedömer att skolorna har ett gott värdegrundsarbete. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska tas fram under medverkan av elever och personal. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Skolorna har en gemensam likabehandlingsplan som i vissa delar motsvarar kraven som anges i den nya lagen mot diskriminering. Planen saknar dock en redovisning av skolans behov i förhållande till de fem diskrimineringsgrunderna utifrån en kartläggning och analys av situationen på skolan. Ingen elev som inspektörerna samtalar med känner till likabehandlingsplanens existens och skolledningen bekräftar att eleverna inte varit delaktiga i processen med att utarbeta planen. Skolans likabehandlingsplan fyller inte de krav som ställs på en sådan plan. Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. 5

Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen I läroplanen och kursplanerna anges mål att sträva mot och därmed inriktningen på skolans arbete. Vidare anges att de kunskapskvaliteter som eleverna ska utveckla åstadkoms genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. För förskoleklassen vid Eneby- och Hagaskolan finns uppnåendemål i svenska. Enligt läroplanen är förskoleklassen en del av skolväsendet och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Varken läroplanens mål att uppnå eller kursplanerna för grundskolans ämnen gäller emellertid för förskoleklassen. Förskoleklassen har en speciell ställning mellan förskolan och grundskolan och ska vara en integrering av de olika kulturerna. Det är viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i verksamheten och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Vid besöken i klasserna iakttar inspektörerna varierade arbetssätt och arbetsformer. De elever som inspektörerna samtalar med bekräftar denna bild. Vid lektionsbesök ser inspektörerna flera goda exempel på undervisning där eleverna uppmuntras att reflektera och formulera ståndpunkter, jämföra och kritiskt granska samt att välja egna redovisningssätt. På de lektioner som inspektörerna besöker ger lärarna tydliga planeringsunderlag samt presenterar kravnivåer som eleverna har goda möjligheter att påverka. Intervjuade elever och föräldrar är mycket nöjda med undervisningen på skolorna. Inspektörerna bedömer sammantaget att innehåll och organisering av undervisningen vid skolorna är av god kvalitet och att skolornas arbetssätt och arbetsformer bidrar till en god inlärningssituation för eleverna. Individanpassning Läraren ska enligt läroplanen utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Inspektionen visar att skolorna målmedvetet arbetar för att individanpassa undervisningen utifrån vad som fungerar bäst för respektive elev. Det är också ett tydligt uttalat förhållningssätt från skolledningen att arbeta utifrån en gemensam målsättning med eleven/barnet i centrum. Olika metoder, arbetsuppgifter, läromedel och redovisningssätt erbjuds. Varierade arbetsformer som exempelvis möjlighet att arbeta enskilt eller i grupp, i snabbare eller långsammare takt prövas. Inspektörerna bedömer att skolorna i undervisningen på ett mycket bra sätt utgår från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Särskilt stöd Enligt läroplanen ska undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Av inspektionen framgår att elever som riskerar att inte nå målen i framför allt svenska, engelska och matematik erbjuds olika form av särskilt stöd. Skolans resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 tyder på framgångsrika insatser. Föräldrar och elever som inspektörerna samtalar med bekräftar bilden av ett gott stöd i dessa ämnen. Inspektörerna uppmärksammar även särskilt goda exempel i undervisningen för eleverna i den särskilda undervisningsgruppen med Aspergerinriktning. Målet 6

för undervisningen är att eleverna ska kunna gå i en vanlig klass samt att de ska gå ut årskurs 9 med fullständiga betyg. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för elev i grundskolan ska fattas av styrelsen för utbildningen efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. I Brageskolan fattar rektorn beslut om placering i den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen efter att vårdnadshavaren har inkommit med en anmälan till rektor om resursstöd efter en resursutredning på eleven. Se vidare i kommunrapporten. För att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd har ansvaret tydliggjorts i skolförfattningarna. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av sådana stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av detta ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Vid inspektionsbesöket tar inspektörerna del av skolans upprättade åtgärdsprogram. Det framkommer av denna genomgång och i intervjuer att åtgärdsprogram huvudsakligen upprättas i ämnena engelska, matematik och svenska men att det vid Brageskolan saknas åtgärdsprogram när elever inte når de nationella målen i andra för grundskolan obligatoriska kursplaneämnen. Inspektörerna bedömer att Brageskolan inte har upprättat åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd, vilket måste åtgärdas. I övriga ämnen får eleverna ibland extra hjälp eller stöd av läraren, företrädesvis inom klassens ram. Det står dock oklart för elever, föräldrar och lärare som inspektörerna talar med huruvida möjligheter finns att få stödundervisning eller specialpedagogiskt stöd i samtliga för grundskolan obligatoriska ämnen. Det framkommer i samtal med lärare och skolledning att det finns elever på Brageskolan som inte nått de nationella målen i slöjd i årskurs 5. Som framgår av tidigare bedömning i rapporten är det nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå och att denna bland annat bör ligga till grund för skolans arbete med att ge stöd till elever. Skolornas arbete för att upptäcka behov av och ge särskilt stöd till de elever som behöver det fungerar till viss del mycket väl men Brageskolans arbete med särskilt stöd bör analyseras och förbättras så att alla elever får det stöd de behöver i alla ämnen. Utvärdering av lärandet och bedömning Skolorna inför successivt elevledda utvecklingssamtal under höstterminen 2007. Eleverna ansvarar för redovisningen av sin kunskapsutveckling under utvecklingssamtalet med föräldrarna. Samtliga föräldrar och lärare inspektörerna talat med är mycket positiva till denna form av utvecklingssamtal men det framkommer att flertalet eleverna ställer sig något frågande till varför samtalen ska vara ledda av dem. Eleverna upplever dock att samtalen är roliga när väl nervositeten inför samtalet har släppt. Inspektörerna konstaterar att skolorna har påbörjat ett lovvärt arbete enligt intentionerna i läroplanen. Från och med vårterminen 2006 ska varje elev ha en individuell, framåtsyftande utvecklingsplan som ska följa eleven genom grundskolan. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna bedömer att dessa överlag bör förbättras så att de beskriver vilka insatser som ska 7

göras av skolan för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. Även sambandet till de nationella målen bör synliggöras. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik används bland annat läsutvecklingsschema (LUS), nationella ämnesprov i årskurs 5 samt olika diagnosmaterial. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs i samband med att individuella utvecklingsplaner upprättas. Uppföljning och utvärdering av elevernas individuella kunskapsutveckling bedöms av inspektörerna hålla god kvalitet. Uppföljning på skolnivå av elevernas resultat har bedömts under avsnittet Kunskaper. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Varje skola ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Enligt gällande förordning ska kvalitetsredovisningen utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka i arbetet. Skolornas gemensamma kvalitetsredovisning för år 2006 innehåller förutsättningar och mål för verksamheten. Även vissa resultat finns med liksom åtgärder för utveckling. Dock saknas en tydlig anknytning till utbildningens nationella mål. Även koppling till föregående års kvalitetsredovisning saknas och i intervjuer framkommer att kvalitetsredovisningen inte fungerar som ett led i skolornas kontinuerliga uppföljning och utvärdering av verksamheten. Vidare framgår det i intervjuer med såväl elever som skolledning att eleverna inte deltagit i framtagandet av kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolorna måste förbättra sin kvalitetsredovisning och sitt kvalitetsarbete avseende regelbunden utvärdering av resultat kring hur de nationella målen för utbildningen nås, analys av dessa resultat och förbättringsåtgärder som tydligt är kopplade till denna analys. Stöd för hur kvalitetsredovisningar kan upprättas finns i Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning. Ledning och intern kommunikation Den som är rektor ska enligt skollagen ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas, och han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Ledningen för skolan består av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har övergripande ansvar för skolan såväl administrativt som pedagogiskt. Rektorn och biträdande rektorn är väl kända på skolorna. De lärare, elever och föräldrar som inspektörerna mött uppfattar att arbetsfördelningen inom skolledningen är tydlig och att arbetet vid skolorna är väl organiserat. Rektorn uppfattas som väl förtrogen med skolans dagliga verksamhet och hon utövar ett aktivt ledarskap. Inspektörerna bedömer att skolornas rektor är förtrogen med verksamheten och utövar ett pedagogiskt ledarskap i linje med läroplanens intentioner. 8

Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning Inspektörerna har granskat omfattningen av verksamheten i förskoleklassen, information om valmöjligheter, tillgång till modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, tillgång till undervisning i moderna språk, elevens val samt huruvida undervisningen är kostnadsfri för eleverna. Inspektörerna bedömer att verksamheten i dessa avseenden sker i enlighet med författningarnas krav. Personal Enligt skollagen ska skolans lärare ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektorn uppger att samtliga lärare vid skolan har pedagogisk högskoleutbildning för de åldersgrupper och ämnen som de huvudsakligen undervisar i. Lärarna berättar att de genomgått olika kompetensutvecklingsinsatser under de senaste åren. Några av dessa har varit gemensamma för alla lärare medan andra har varit individinriktade. Inspektörerna bedömer att personalen vid skolorna har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver och får kompetensutveckling utifrån skolornas behov. Materiella resurser Inspektörerna har granskat tillgång till läromedel, användning av datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna bedömer att skolornas resurser överlag har goda förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Anette Älmdalen Lotta Hedén 9

1 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Ekebyskolan och Svalnäs skola Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Ekebyskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och Svalnässkolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolorna...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Ekebyskolan och Svalnässkolan den 8-10 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun samt Ekebyskolan och Svalnässkolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Ekebyskolan och Svalnässkolan intervjuades rektorn, elever, lärare och elevvårdspersonal samt föräldrar med barn i förskoleklassen och olika årskurser. I samband med lektionsbesök och raster fördes även informella samtal med elever och personal. Inspektörerna besökte förskoleklassen och lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av skolorna Ekebyskolan Antal barn/elever Förskoleklass 23 Grundskola 212 Svalnässkolan Antal barn/elever Förskoleklass 11 Grundskola 59 Källa: Ekebyskolan och Svalnässkolan Ekebyskolan och Svalnässkolan är belägna i Djursholm i Danderyds kommun. Verksamheten omfattar förskoleklass och årskurs 1 6 i Ekebyskolan och förskoleklass samt årskurs 1 3 i Svalnässkolan. Personalen är organiserad i tre arbetslag varav två på Ekebyskolan och ett på Svalnässkolan. Denna rapport behandlar förskoleklassen och grundskolan. Kommunens ansvarstagande för förskolan och skolbarnsomsorgen behandlas i den övergripande kommunrapporten. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att Ekebyskolan och Svalnässkolan sammantaget erbjuder en utbildning av god kvalitet och ger eleverna goda förutsättningar att nå de nationella målen. Resultaten av skolornas värdegrundsarbete är gott och eleverna upplever överlag skolmiljön som trygg. Skolornas samverkan med hemmen är av god kvalitet, i vissa fall av mycket god, kvalitet. Arbetet med särskilt stöd fungerar väl i båda skolorna. Rektorn är övergripande förtrogen med den dagliga verksamheten och uppfattas som en tydlig pedagogisk ledare. Ett angeläget utvecklingsområde är elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande över utbildningen både vad gäller verksamheten i stort och undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer. Ytterligare ett utvecklingsområde är inriktningen av undervisningen mot de mål att sträva mot som anges i läroplanen och kursplanerna. Även arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar bedöms som ett förbättringsområde. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Ekebyskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 2

- Elevens val ges inte i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolorna inom följande områden. - Ekebyskolan bör utveckla arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. - Ekebyskolans arbete med att ge eleverna förutsättningar för och möjligheter till ansvarstagande och inflytande över såväl verksamheten i stort som det egna lärandet, arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll bör stärkas. - Ekebyskolan bör säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och riktlinjerna som anger principerna för hur arbetet ska bedrivas. - Ekebyskolan bör utveckla arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar. - Skolornas arbete med åtgärdsprogram bör utvecklas och skolornas insatser för att öka måluppfyllelsen bör förtydligas i åtgärdsprogrammen. - Skolornas arbete med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras, bland annat bör målen för elevernas utveckling konkretiseras ytterligare. - Skolornas kvalitetsarbete bör förbättras. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Förskoleklassen ska enligt skolförfattningarna stimulera varje barns utveckling och lärande och utgöra en grund för den fortsatta skolgången. Inspektionen visar att verksamheten i förskoleklassen är varierad och rymmer såväl lek och skapande verksamhet som inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. Barnens lärande och utveckling dokumenteras fortlöpande och enligt personalen kan en positiv utvecklingslinje skönjas för det stora flertalet barn. I intervjuer ger barnen konkreta exempel på vad de lär sig inom både områdena kunskaper och normer och värden. Även de föräldrar inspektörerna möter i inspektionen uppger att arbetet i förskoleklassen ger påtagliga och goda resultat. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklassen stämmer överens med läroplanens mål och riktlinjer samt ger en god grund för barnens fortsatta lärande och utveckling. I skolans uppdrag ingår att klargöra utbildningsmålen för eleverna samt att fortlöpande följa upp elevernas kunskapsutveckling. I intervjuer och samtal med eleverna framkommer att elevernas kännedom om utbildningsmålen är skiftande. Medan eleverna i Svalnässkolan genomgående har god kännedom om målen och kan ge flera exempel på dessa, är Ekebyskolans elever inte lika förtrogna med målen. Inspektörerna bedömer därför att Ekebyskolan bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. 3

Rektorn har enligt läroplanen både ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt med utgångspunkt i bland annat de nationella målen. Detta förutsätter att en samlad bild finns av elevernas resultat för skolan som helhet och att denna ligger till grund för analys och förbättring av verksamheten. Av inspektionen framgår att skolorna inte har någon samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i de tidigare årskurserna eller i årskurs 5. Utöver resultaten från de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik kan Ekebyskolan således inte redogöra för hur stor andel av eleverna som uppnår de nationella målen i årskurs 5 i kursplanernas ämnen. Däremot framkommer att lärarna i båda skolorna har en förhållandevis god överblick över kunskapsutvecklingen hos de elever de ansvarar för och att elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt följs upp och dokumenteras på individnivå med stöd av olika diagnoser, kunskapsprov och läsutvecklingsschema (LUS). 1 I nedanstående tabell redovisas resultaten för de nationella ämnesproven under perioden 2004-2007. Tabell, Nationella ämnesprov för åk 5 i Ekebyskolan. Tabellen anger andelen (%) elever som enligt skolans bedömning uppnått målen för proven. År 2005 År 2006 År 2007 Svenska 100 100 98 Engelska 97 100 100 Matematik 97 100 94 Källa: Ekebyskolan Av tabellen kan utläsas att flertalet elever i årskurs 5 uppnår målen för de nationella ämnesproven. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra sin övergripande uppföljning och utvärdering av elevernas resultat i samtliga ämnen för grundskolans yngre elever. Vidare bedömer inspektörerna att Ekebyskolan når goda resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 5, men i övrigt måste förbättra arbetet med uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat när det gäller elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5. Dessa resultat bör också ligga till grund för skolans kvalitetsarbete och arbetet med att ge stöd till elever. Normer och värden I läroplanen anges att skolan ska främja respekt och förståelse för andra människor, förmåga till inlevelse samt respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Resultatet av ett sådant värdegrundsarbete kan bland annat vara hur eleverna förhåller sig i skolmiljön. Vidare ska alla som arbetar i skolan enligt läroplanen främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Inspektionen visar att Ekebyskolan och Svalnässkolan i flera avseenden lyckas väl i arbetet med att realisera läroplanens mål gällande normer och värden. Kränkningar är sällsynt förekommande och enligt samstämmiga uppgifter känner sig eleverna mycket trygga i skolorna. Eleverna ger i mötet med inspektörerna på olika sätt uttryck för att de respekterar människors lika värde och tar 1 LUS (förkortning för LäsUtvecklingsSchema) är ett redskap som används för att göra kvalitativa bedömningar av elevers läsutveckling. 4

avstånd från alla former av kränkande behandling. Av inspektionen framgår även att eleverna är vana vid att behandla såväl livsfrågor som etiska dilemman inom ramen för skolverksamheten och att de, bland annat genom arbete i klassråd och elevråd, har förvärvat grundläggande kunskaper om hur demokratiska beslutsprocesser fungerar. Emellertid framkommer att klassråd eller motsvarande fora inte förekommer kontinuerligt i alla klasser i Ekebyskolan och att resultatet av Ekebyskolans arbete med elevernas inflytande över verksamheten i stort varierar. Bland annat har flera av de elever inspektörerna intervjuar och samtalar med på Ekebyskolan svårt att ge konkreta exempel vad de har kunnat påverka i skolan. I Svalnässkolan däremot genomförs klassråd regelbundet i alla klasser och eleverna kan ge ett antal exempel på hur de fått möjlighet att utöva inflytande över verksamheten i stort. Bland dessa kan nämnas inköp av lekmaterial till skolgården. Inspektörerna bedömer att skolorna når goda resultat i arbetet med normer och värden och att Svalnässkolan uppnår goda resultat vad gäller arbetet med att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och arbeta i demokratiska former. Däremot bör Ekebyskolan enligt inspektörernas bedömning förbättra elevernas inflytande över skolans verksamhet som helhet. I läroplanen uttrycks att eleverna ska ges reella möjligheter att påverka innehåll, arbetssätt och arbetsformer i undervisningen. De lärare inspektörerna möter i inspektionen uppger att skolorna strävar efter att utveckla elevernas inflytande över det egna lärandet. I samband med verksamhetsbesöken ser inspektörerna också flera goda exempel på hur eleverna ges möjlighet till inflytande på innehåll och arbetssätt i undervisningen. Detta är särskilt påtagligt i Svalnässkolan men förekommer också i Ekebyskolan. Samtidigt noterar inspektörerna ett flertal exempel på motsatsen i Ekebyskolan och många elever uppger att lärarna vanligtvis planerar undervisningen helt själva utan elevernas medverkan. Inspektörerna samlade intryck är att elevernas möjligheter till inflytande över undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer i Ekebyskolan både är begränsade och beroende av vilka lärare eleverna har. Inspektörerna bedömer att Svalnässkolan når goda resultat vad gäller elevernas möjligheter till inflytande över undervisningens innehåll och utformning medan detta bör förbättras på Ekebyskolan. Se vidare avsnittet Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. I författningarna anges också att eleverna ska ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Vidare betonas elevernas rätt till inflytande på undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer. 5

Av inspektionen framgår att Ekebyskolan och Svalnässkolan bemödar sig om att skapa en skolmiljö som genomsyras av trygghet och trivsel. Bland annat finns kamratstödjare och en gemensam handlingsplan för skolornas värdegrundsarbete. Frågor som gäller exempelvis kamratskap, konflikter, ömsesidig respekt och ansvarstagande ventileras återkommande i olika fora och gruppkonstellationer. Uppföljning av skolornas värdegrundsarbete görs bland annat med stöd av en trivselenkät riktad till elever i årskurs 2 och 5 samt i samband med utvecklingssamtalen. Samtliga intervjuade i inspektionen framhåller att värdegrundsarbetet ges hög prioritet i den dagliga verksamheten och att skolorna tar tag i och följer upp eventuella konflikter mellan elever. Enligt eleverna finns det alltid vuxna att tala med om problem uppstår i exempelvis kamratrelationer. Emellertid visar inspektionen även, som redan påtalats i föregående avsnitt, att elevernas möjlighet till inflytande över såväl verksamheten i stort som över det egna lärandet både är begränsat och beroende av lärare i Ekebyskolan. Det faktum att klassråd eller motsvarande fora inte förekommer regelbundet i alla klasser i Ekebyskolan och att lärarna i många fall huvudsakligen utgår från sin egen planering, begränsar enligt inspektörerna elevernas möjligheter till inflytande. Inspektörerna bedömer att Ekebyskolan och Svalnässkolan bedriver ett värdegrundsarbete av god kvalitet men att både arbetet med att ge eleverna förutsättningar för och möjligheter till ansvarstagande och inflytande över verksamheten i stort och undervisningens innehåll, arbetssätt, arbetsformer är angelägna utvecklingsområden i Ekebyskolan. Enligt författningarna har rektorn ansvar för att ordningsregler finns för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. I Ekebyskolan och Svalnässkolan finns såväl gemensamma ordningsregler för hela rektorsområdet som särskilda trivselregler för de olika klasserna. Elevrådet har enligt uppgift varit remissinstans när det gäller skolornas gemensamma ordningsregler. Mot bakgrund av att det i inspektionen dels framkommer att många elever i båda skolorna inte vet vem eller vilka som har utarbetat ordningsreglerna, dels att både klassrepresentationen i elevrådet på Ekebyskolan och själva arbetet i elevrådet periodvis varit haltande, gör inspektörerna bedömningen att detta inte är i enlighet med författningarna och måste åtgärdas. Enligt läroplanen är det skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar att skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. Inspektionen visar att skolornas samverkan med elevernas vårdnadshavare fungerar bra. De föräldrar inspektörerna kommer i kontakt med i samband med inspektionen är genomgående nöjda med samverkan mellan hem och skola. Förutom utvecklingssamtal förekommer bland annat klassvisa föräldramöten, veckobrev och e-postkontakt mellan lärare och vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att Ekebyskolan och Svalnässkolan har en väl utvecklad samverkan med elevernas vårdnadshavare. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funk- 6

tionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska tas fram under medverkan av elever och personal. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka i arbetet. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Ekebyskolan och Svalnässkolan har en gemensam likabehandlingsplan som i flera avseenden uppfyller de krav som författningarna ställer på en sådan. Emellertid saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser sin avses påbörjas och genomföras under det kommande läsåret vid skolorna. Vidare framkommer i inspektionen att eleverna inte har varit delaktiga i utarbetandet av planen på det sätt som lagen föreskriver. I detta sammanhang vill inspektörerna också påpeka att varje verksamhet ska ha en egen likabehandlingsplan. Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen I läroplanen och kursplanerna anges mål att sträva mot och därmed inriktningen på skolans arbete. Vidare anges att de kunskapskvaliteter som eleverna ska utveckla åstadkoms genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Av inspektionen framgår att organisationen av klasser och grupper ger eleverna goda förutsättningar att nå målen för utbildningen. Vidare framkommer att skolornas mål och planeringar huvudsakligen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Emellertid noterar inspektörerna att förskoleklassen ingår i skolornas lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna. Enligt läroplanen är förskoleklassen en del av skolväsendet och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Varken läroplanens mål att uppnå eller kursplanerna för grundskolans ämnen gäller emellertid för förskoleklassen. Förskoleklassen har en speciell ställning mellan förskolan och grundskolan och ska vara en integrering av de olika kulturerna. Det är viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i verksamheten och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. I samband med lektionsbesöken ser inspektörerna goda exempel på varierad undervisning där både kunskapens olika former och de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpo 94 framträder. Men inspektörerna ser också flera exempel på förhållandevis läromedelsstyrd undervisning, företrädesvis på Ekebyskolan, som inte tar hänsyn till elevernas individuella behov och förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Påfallande många av de elever inspektörerna möter på Ekebyskolan har också svårt att konkretisera på vilka sätt deras lärande och kunskapsutveckling kommer till uttryck förutom i skriftliga prov. Både inspektörernas egna iakttagelser under lektionsbesöken och uppgifter från elever och föräldrar indikerar att progressionen i en del ämnen är läromedelsstyrd. Mot bakgrund av det ovannämnda bedömer inspektörerna det som angeläget att Ekebyskolan säkerställer att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och de riktlinjerna som anger principerna för hur arbetet ska bedrivas. Eftersom inspektörerna under lektionsbesöken noterar att beteckningen OÄ (orienteringsämnen) förekommer på en del scheman i Ekebyskolan vill inspektörerna göra skolan uppmärksam på att OÄ numera inte återfinns i de nationella kursplanerna. Istället ska samlingsnamnen SO (samhällsorienterande) och NO (naturorienterande) användas. 7

Individanpassning I läroplanen anges att läraren ska utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Inspektionen visar att arbetet med individanpassning på det hela taget är av god kvalitet i Svalnässkolan medan variationen mellan olika lärare i Ekebyskolan i detta avseende är stor. Likväl som inspektörerna ser goda exempel i båda skolorna på hur lärarna bemödar sig om att ge varje enskild elev bästa möjliga förutsättningar för sitt lärande, observerar inspektörerna också flera exempel på individanpassning i Ekebyskolan som huvudsakligen handlar om hur stort pensum eleverna åläggs inom olika arbetsområden. Flera elever på Ekebyskolan uttrycker att en del moment i exempelvis i matematik är för lätta och att det inte är flera uppgifter av sådant de redan kan som de önskar sig, utan uppgifter som innebär en större utmaning. Många lärare i Ekebyskolan påtalar att arbetet med individanpassning är svårt och tidskrävande och att detta är ett område de försöker utveckla men inte riktigt hinner med. Inspektörerna bedömer att Ekebyskolan bör utveckla arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar. Särskilt stöd Enligt läroplanen ska skolans undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Från och med den 1 juli 2006 har förändringar införts i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av sådant stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Av inspektionen framgår att skolornas stödorganisation är tydlig och att väl fungerande rutiner finns för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Både elever och föräldrar framhåller att de är nöjda med det stöd skolorna erbjuder. Åtgärdsprogram skrivs och följs upp kontinuerligt för de elever som är i behov av särskilt stöd. Emellertid framgår inte alltid skolornas insatser tydligt i åtgärdsprogrammen utan fokus ligger i högre grad på vad eleverna och vårdnadshavarna ska bidra med i sammanhanget. Vidare reflekterar åtgärdsprogrammen inte alltid alla aspekter av elevernas lärmiljö såsom organisatoriska och pedagogiska perspektiv, trots att detta enligt uppgift ofta diskuteras innan åtgärdsprogrammen utarbetas. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med särskilt stöd är av god kvalitet, men att åtgärdsprogrammen bör förbättras så att även skolornas insatser klart kan utläsas liksom elevernas stödbehov med utgångspunkt i organisatoriska och pedagogiska perspektiv. Utvärdering av lärandet och bedömning I läroplanen anges att läraren genom utvecklingssamtal ska främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling samt utifrån de nationella kursplanernas krav allsidigt utvärdera elevernas kunskapsutveckling och redovisa detta för eleverna, vårdnadshavarna och rektorn. Från och med den 1 januari 2006 ställs 8

också krav på att alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Denna ska upprättas i samband med utvecklingssamtalen och följa eleverna under hela grundskoletiden. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik används, som tidigare nämnts, bland annat läsutvecklingsschema (LUS), nationella ämnesprov i årskurs 5 samt olika diagnosmaterial. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs i samband med att individuella utvecklingsplaner upprättas. I lärarintervjuer framkommer att de lärare som undervisar i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 samverkar om grunderna för likvärdig bedömning av de nationella ämnesproven. De föräldrar inspektörerna möter i inspektionen framhåller att utvecklingssamtalen är väl förberedda och såväl utgör ett bra stöd i skolarbetet som ger en mycket god bild av elevernas sociala situation i skolan. Även eleverna uttrycker att utvecklingssamtalen fungerar bra och känns meningsfulla. Inspektörerna bedömer att Ekebyskolans och Svalnässkolans arbete med utvecklingssamtalen är av god, i vissa fall av mycket god kvalitet. Vad gäller skolornas arbete med övergripande uppföljning och utvärdering av elevernas resultat i samtliga ämnen för grundskolans yngre elever, samt arbetet med uppföljning och utvärdering av de samlade resultaten i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5, se tidigare gjord bedömning i avsnittet Kunskaper. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner från båda skolorna och noterar att planerna i flera fall saknar hänvisning till vilka skolornas insatser är. Dessutom finner inspektörerna att de mål som formuleras för elevernas utveckling är vaga. Vidare erfar inspektörerna att alla elever i Ekebyskolan och Svalnässkolan inte har en individuell utvecklingsplan. Inspektörerna bedömer att skolorna måste se till att alla elever har en individuell utvecklingsplan och att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna i övrigt bör förbättras, bland annat bör målen för elevernas utveckling konkretiseras ytterligare. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Varje skola ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i arbetet med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna för Ekebyskolan och Svalnässkolan för år 2006 följer den mall för kvalitetsredovisning som Danderyds kommun fastställt och rymmer beskrivningar av prioriterade utvecklingsområden under verksamhetsåret, måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. Koppling till nationella mål görs också inom vissa områden liksom i några fall till föregående års kvalitetsredovisning. Några sammanställningar av resultat redovisas dock inte och skolornas analyser och förslag på åtgärder är enligt inspektörerna ofullständiga. Bland annat saknar inspektörerna en tydlig redovisning av vilka resultat skolorna har nått i förhållande till de nationella målen och vilka åtgärder skolorna ämnar vidta i syfte att förbättra resultaten. 9

I intervjuer framgår att lärarna i flera avseenden varit delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna, medan eleverna som regel inte känner till dessa. De föräldrar inspektörerna möter säger att de fått information om kvalitetsredovisningarna men i övrigt inte medverkat i någon nämnvärd utsträckning. Många lärare uppger att själva arbetet med kvalitetsredovisningarna visserligen leder till diskussioner om måluppfyllelse och angelägna förbättringsområden, men att kvalitetsredovisningarna inte är levande dokument under verksamhetsåret utan får mycket karaktären av hyllvärmare. Det ovannämnda tyder enlig inspektörerna på svagheter i skolornas övergripande kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra sitt kvalitetsarbete och sina kvalitetsredovisningar. Vidare bedömer inspektörerna att kvalitetsredovisningarna inte uppfyller förordningens krav om elevers delaktighet i framtagandet. Inte heller ges vårdnadshavare möjlighet att medverka i arbetet. Detta måste åtgärdas. Stöd för hur kvalitetsredovisningar kan upprättas finns i Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning. Ledning Den som är rektor ska enligt skollagen ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas, och han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Ekebyskolan och Svalnässkolan leds av en rektor. Härutöver finns en ledningsgrupp bestående av rektorn, arbetslagsledare och skolsekreterare. Av inspektionen framgår att rektorn är känd bland elever och föräldrar samt övergripande är förtrogen med den dagliga verksamheten. Ansvarsfördelningen i ledningsgruppen är enligt samstämmiga uppgifter tydlig och såväl personal som föräldrar uppfattar rektorn som en tydlig pedagogisk ledare. Inspektörerna bedömer att rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten och att rektorns pedagogiska ledarskap bedrivs i överensstämmelse med läroplanens intentioner. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Under detta avsnitt har inspektörerna granskat omfattningen av verksamheten i förskoleklassen, information om valmöjligheter, tillgång till modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, tillgång till undervisning i moderna språk, elevens val samt huruvida undervisningen är kostnadsfri för eleverna. Inspektionen visar att elevens val inte erbjuds. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte i enlighet med författningarna och måste således åtgärdas. Vad gäller det aktuella granskningsområdet i övrigt bedömer inspektörerna att verksamheten är god utan att lämna ytterligare kommentarer i rapporten. 10

Personal Enligt skollagen ska skolans lärare ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Av inspektionen framgår att skolans lärare med få undantag har adekvat utbildning. Inspektionen visar också att personalen erbjuds kompetensutveckling med utgångspunkt i skolans behov. Materiella resurser Inspektörerna har också granskat skolornas materiella resurser såsom tillgång till läromedel, datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna bedömer att skolornas materiella resurser sammantaget är ger förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Lee Gleichmann Lotta Hedén 11

Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Fribergaskolan Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Fribergaskolan, grundskola årskurs 7 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Fribergaskolan den 11-12 september. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun och Fribergaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Fribergaskolan intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i flertalet ämnen och klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

Beskrivning av skolan Fribergaskolan Antal barn/elever Grundskola 462 Källa: Fribergaskolan Fribergaskolan ligger i Danderyds kommun i ett område med blandad bebyggelse i närheten av Mörby centrum. Verksamheten är organiserad i sex horisontella arbetslag, två per årskurs. I skolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever med Aspergers syndrom. Samtliga elever har valt någon av skolans tre inriktningar; samhällsorientering, matematik/naturorientering eller engelska. Sammanfattande bedömning Inspektionen visar att eleverna i Fribergaskolan ges goda möjligheter att nå de nationella målen. Såväl kunskapsresultaten som resultaten av värdegrundsarbetet är mycket goda. Skolans organisation med arbetslag fungerar väl. Ett gemensamt förhållningssätt hos personalen underlättar värdegrundsarbetet och skolövergripande projekt. I detta sammanhang bör framhållas skolans tydliga markering av alla ämnens lika betydelse för resultaten. Skolan har en väl fungerande organisation för särskilt stöd och med få undantag når skolans elever målen i alla ämnen. Skolledningen driver medvetet en pedagogisk utveckling och elever är representerade i skolans skolutvecklingsgrupp. Trots arbetsro och en god stämning på skolan upplever många elever en betydande stress. Elevernas strävan efter höga betyg är påtaglig. Läxor, läsning inför prov samt frivilligt hemarbete över helger upptar mycket tid för många elever, särskilt flickor. I detta sammanhang har inspektörerna bedömt att skolan bör förbättra arbetet med att bidra till elevernas harmoniska utveckling samt att se över arbetet med uppföljning av resultat och betygssättning. I inspektionen har framkommit att vissa delar av undervisningen, som innebär utlandsresor på skoltid, inte är kostnadsfri för eleverna. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skillnader mellan pojkars och flickors resultat bör analyseras. - Skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt lärande. 2

- Skolan bör förbättra arbetet med att bidra till elevernas harmoniska utveckling och därmed undvika stress. - Skolan bör förbättra arbetet med utformning och uppföljning av ordningsregler. - Skolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras. - Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. - Skolan bör se över sina betygskriterier och därvid omformulera kriterier som inte beskriver kunskapskvaliteter. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Verksamheten i grundskolan ska enligt läroplanen vara aktivt inriktad på att nå målen i de nationella styrdokumenten. Den förutsätter att såväl elever som personal och skolledning har god kännedom om vilka mål och riktlinjer som gäller. I inspektörernas samtal och intervjuer med eleverna framkommer att eleverna har god kännedom om utbildningsmålen. De upplever även att lärarna ger bra information om hur väl de lyckas med att nå dessa mål. I ett webbaserat kommunikationssystem ges information till hemmen om utbildningens mål och elevens resultat i olika ämnen. Kriterier för olika betyg på prov, inlämningsuppgifter och andra redovisningsformer redovisas också över webben. Inspektörerna bedömer att Fribergaskolan lyckas väl med att klargöra utbildningsmålen för eleverna och deras vårdnadshavare. Överensstämmelsen mellan nationella mål och lokala tolkningar kommenteras längre fram i rapporten. De betyg som sätts i slutet av grundskoletiden uttrycker i vad mån eleverna har uppnått de mål som uttrycks i kursplanerna för olika ämnen. Tabell 1, Slutbetyg enligt Skolverkets statistik. Fribergaskolan Kommunen Riket 2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Meritvärde 1 253,3 243,2 244,5 243,2 245,6 243,4 206,9 206,3 206,8 Andel (%) med fullständigt slutbetyg Andel (%) behöriga till nationella progr. Källa: Skolverket 97,7 95,6 92,0 88,2 96,3 91,2 75,9 75,5 76,0 100,0 99,3 99,3 98,2 98,1 98,3 89,6 89,2 89,5 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. 3

Tabell 2, Slutbetyg, meritvärde enligt Skolverkets statistik, gällande kön. Fribergaskolan Kommunen Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Flickor 256,7 256,9 255,6 251,7 217,3 218,3 Pojkar 228,2 230,3 236,5 235,4 195,8 195,7 Källa: Skolverket Av tabellerna ovan framgår att resultaten i form av slutbetyg generellt är något högre i Fribergaskolan än i kommunen i övrigt och betydligt högre än i riket. För år 2007 anger skolan att 95 procent av eleverna hade fullständiga slutbetyg från årskurs 9, 100 procent var behöriga till gymnasieskolan och skolans meritvärde var 255. Även resultaten av de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska i årskurs 9 har granskats i inspektionen. Inspektörerna noterar att med få undantag når eleverna målen i de nationella proven. Vid en jämförelse mellan dessa prov och slutbetygen framkommer att resultaten övergripande glider från VG (väl godkänt) i nationella proven till såväl G (godkänt) som MVG (mycket väl godkänt) i slutbetyg. I några fall är skillnaden mellan pojkars och flickors resultat märkbar. Inspektörerna bedömer att Fribergaskolans kunskapsresultat är mycket goda, men att skillnader mellan pojkars och flickors resultat bör analyseras, se vidare under rubriken Utvärdering, bedömning och betygssättning. I läroplanen anges att skolan ska främja respekt och förståelse för andra människor, förmåga till inlevelse samt respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Resultatet av ett sådant värdegrundsarbete kan bland annat vara hur eleverna förhåller sig i skolmiljön. Vid lektionsbesök och i samtal och intervjuer uppfattar inspektörerna att flertalet elever visar respekt och omsorg om varandra och om miljön. En trevlig samtalston finns mellan elever och mellan elever och vuxna. Kränkningar och trakasserier är mycket ovanliga enligt alla intervjuade. De lektioner som inspektörerna besöker präglas av arbetsro och en god stämning. Inspektörerna bedömer att skolan uppnår mycket goda resultat i sitt arbete med normer och värden. Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Inspektionen visar att eleverna i Fribergaskolan har goda möjligheter att påverka skolans verksamhet i stort och också gör det. Eleverna berättar att de främst använder mentorstimmarna för att diskutera angelägna områden. I skolans elevråd tas övergripande frågor som exempelvis betygssättningen upp. Elevrådet har en viktig uppgift vid trivselfrämjande aktiviteter. Den årliga välkomstfesten för de nya eleverna i årskurs 7 planeras av elevrådet. Rektorn och lärarna bekräftar att eleverna är aktiva och tar ett ansvar för skolan som helhet. Inspektörerna bedömer att skolan når goda resultat i sitt arbete med att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och arbeta i demokratiska former. Enligt läroplanen förutsätter elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Inspektörerna noterar att flertalet elever tar ett stort ansvar för det egna arbetet. Att planera och fullfölja läxor, inlämningsuppgifter och andra redovisningar är ett påtagligt inslag i elevernas vardag. När det gäller deras möjligheter till reellt inflytande på utbildningens utformning framkommer dock stora skillnader mellan olika ämnen och 4

olika lärare. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag, medan andra lärare företrädesvis utgår från sin egen planering alternativt strikt följer den arbetsgång som anges i olika läromedel. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt lärande. Trots arbetsro och en god stämning på skolan upplever många elever en betydande stress för att nå höga betyg. Läxor och frivilligt hemarbete över helger upptar mycket tid för många elever, särskilt för flickor. I läroplanen anges att skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utifrån egna iakttagelser och elevers berättelser om höga krav och stress bedömer inspektörerna att skolan bör förbättra arbetet så att en sådan utveckling kan ske. Inspektörerna vill också påpeka vikten av att beakta läroplanens skrivning om att skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa sin egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsuppgifterna och förutsättningarna. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet I inspektionen framkommer flera goda exempel på ett aktivt och målinriktat värdegrundsarbete. Ett gemensamt förhållningssätt i personalgruppen är märkbart och skolan satsar medvetet på elevstödjande personal, sammansvetsande utflykter och olika trivselaktiviteter. Elever berättar om en god stämning på skolan och att kränkningar är ovanliga. Inspektörerna bedömer att skolans värdegrundsarbete övergripande är av god kvalitet och ger goda resultat. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten tillse att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Inspektörerna har tagit del av Fribergaskolans likabehandlingsplan och finner att den i många delar är i överensstämmelse med författningarnas krav. Dock saknas en beskrivning av insatser som ska genomföras under året utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Vidare redovisas ingen tydlig ansvarsfördelningen mellan rektor och annan personal. Under rubriken åtgärder framgår inte tydligt att föräldrar alltid ska informeras när deras barn kränker andra eller blir kränkta. Elever och föräldrar är också osäkra på huruvida de givits möjligheter att medverka i arbetet med likabehandlingsplanen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS: 2007:7). Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. Skolan har ordningsregler som är väl kända av eleverna och som upplevs fungera bra. Varken elevrådsrepresentanter eller andra intervjuade elever uppfattar dock att de varit delaktiga vid framtagandet av reglerna vilket bör åtgärdas. 5

Inspektionen visar att skolans arbete med att ge eleverna allt större ansvar och inflytande över skolövergripande frågor fungerar väl. Detta är dock inte fallet när det gäller elevens eget lärande och undervisningen. Enligt läroplanen ska skolans lärare utgå från att eleverna kan och vill ta ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och de ska planera undervisningen tillsammans med eleverna. Lärarna ska se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Som nämnts tidigare varierar detta mellan ämnen och mellan olika lärare. Vid lektionsbesök ser inspektörerna mycket goda exempel på hur elevernas förkunskaper, behov och intressen tillvaratas och hur arbetssätt varieras medan vid andra lektioner är planeringen låst och framtagen av läraren utan elevernas medverkan. Den satsning skolan gör på studieteknik för alla elever med exempelvis kartläggning av lärstilar är lovvärd och uppskattas av eleverna. I elevintervjuer framkommer dock att kunskapen om elevernas olika lärstilar inte alltid omsätts i samtliga ämnen eftersom undervisningens upplägg är förutbestämt av läraren och ofta densamma för alla elever. Skolans samverkan med elevernas vårdnadshavare bedöms av inspektörerna som väl fungerande. Information till och från hemmen har underlättats med det webbaserade kommunikationssystemet, både övergripande och på individnivå. Inspektörerna uppfattar dock att det finns behov av kompetensutveckling för de lärare som inte ännu lärt sig systemet. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Inspektörerna har granskat hur skolan med utgångspunkt i nationella mål organiserat undervisningen. I samtal och intervjuer framkommer att arbetslagsorganisationen upplevs fungera väl och bland annat möjliggör ämnesövergripande studier vilka ger eleverna goda möjligheter att uppfatta större kunskapsområden som helheter. Vid lektionsbesök ser inspektörerna flera goda exempel på undervisning med upplägg och innehåll som tydligt utgår från strävansmålen i läroplanen och kursplanerna. Eleverna uppmuntras bland annat att reflektera och formulera ståndpunkter, jämföra och kritiskt granska samt att välja egna redovisningssätt. En balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer förekommer. I vissa ämnen efterlyser dock eleverna en större variation och en bättre individanpassning. Inspektörerna har också undersökt hur elevernas tillit till den egna förmågan och vilja att lära uppmuntras. Vidare hur elevernas förmåga att själva skapa och använda olika uttrycksmedel tillgodoses. Även i dessa avseenden finner inspektörerna goda exempel. Många presenterade elevredovisningar vittnar om en kreativ arbetsprocess. Elever berättar om såväl tydliga krav som individuell uppmuntran och stöttning från lärarna. Inspektörerna bedömer sammantaget att innehåll och organisering av undervisningen vid Fribergaskolan bidrar till en god inlärningssituation för eleverna. Särskilt stöd Inspektörerna har granskat skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd, huruvida dessa elever får det stöd de behöver samt hur åtgärdsprogram används i detta arbete. Vidare har också verksamheten med särskilda undervisningsgrupper, anpassad studiegång och studiehandledning på modersmålet granskats. 6

Inspektörerna bedömer att den organisation skolan valt för att hjälpa elever som behöver stöd är väl fungerande. Dock bör skolans arbete med åtgärdsprogram förbättras så att de i högre grad beskriver vilka nationella mål eleven riskerar att inte nå och i förhållande till detta, vilka åtgärder som skolan avser att vidta. Inspektörerna vill också påminna om förändringarna (1 juli 2006) i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. I Fribergaskolan finns en särskild undervisningsgrupp med elever som har diagnosen Aspergers syndrom. Verksamheten i gruppen är enligt alla intervjuade väl fungerande. Eleverna integreras i stor utsträckning i övriga klasser. Hur beslut om placering i gruppen fattats är dock oklart på skolan. Rektorn uppger att föräldrar ansöker om plats i gruppen och att besluten fattas på förvaltningsnivå. Enligt kommunens delegationsordning är beslut om placering i särskild undervisningsgrupp delegerade till rektor. Inspektörerna bedömer att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte fattas i enlighet med författningarnas krav vilket måste åtgärdas. Inspektörerna vill dessutom påpeka att särskild undervisningsgrupp är en stödform som styrelsen för utbildningen beslutar om och inte en undervisningsform som föräldrar behöver ansöka om. Utvärdering, bedömning och betygssättning Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner och finner att de är mycket allmänt hållna och har en otydlig koppling till nationella mål. Inspektörerna bedömer därför att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas så att de i högre grad anknyter till nationella läroplansoch kursplanemål. Författningarna anger att vid betygssättningen ska all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen utnyttjas och en allsidig bedömning av dessa kunskaper ska göras. Grundläggande är att eleven ska bedömas efter sina kunskaper, i vilket sammanhang de än utvecklats. Vidare anges att nationella ämnesprov i svenska, engelska och matematik ska användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. I Fribergaskolan används bland annat nationella ämnesprov i årskurs 9 samt olika diagnosmaterial, tester och prov för utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling. Skolan har lokalt tolkade betygskriterier som övergripande har god överensstämmelse med nationella kriterier. I några ämnen finns dock kriterier som anger att eleven exempelvis ska delta i alla moment, vara godkänd i teoretiska moment eller klara uppgifter på VG- eller MVG-nivå, utan någon beskrivning av vilka kunskapskvaliteter som avses. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet men ett 7

skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ska ges. Det ska beskriva elevens studieutveckling, innehålla information om vilka mål som har uppnåtts under grundskoletiden samt redovisa vilka stödåtgärder som satts in. Det är elevens kunskaper som ska stå i centrum. För elever som exempelvis hoppar av språkstudier i grundskolan blir ett skriftligt omdöme en redogörelse för kunskapsutvecklingen i språket, trots att han eller hon inte fullföljt studierna utan i stället övergått till studier i svenska och/eller engelska. Omdömet blir en viktig information för mottagande personal i gymnasieskolan, så att eleven så snart som möjligt kan få det kompletterande stöd som behövs för att nå minst godkänt. Omdömet ska undertecknas av läraren. Det skriftliga omdömet ska bifogas slutbetyget enligt grundskoleförordningen. I Fribergaskolans betygskatalog över slutbetyg våren 2007 finns noterat ett antal elever som inte nådde målen i exempelvis bild och hem- och konsumentkunskap. I Skolverkets statistik över slutbetyg från år 2006 finner inspektörerna ett antal elever som inte nådde målen i fysik, kemi och teknik. Den dokumentation som skolan presenterar som skriftliga omdömen har formen av samlade åtgärdsprogram och är inte en beskrivning av vilka mål som eleven uppnått under grundskoletiden. Inspektörerna bedömer att skolan inte utfärdar skriftliga omdömen i enlighet med författningarnas krav. Skriftliga prov, läxförhör och inlämningsuppgifter upplevs av eleverna spela en stor roll vid betygsättningen. Flera elever anger att de upplever att betygsättningen i vissa fall är orättvis. Här spelar uppförande en stor roll är en vanlig kommentar. Inspektörerna har inte kunnat belägga att betygssättningen skulle utgå från annat än kriterierna, men vill påpeka vikten av att alla elever känner sig bedömda på rätt grunder. Nämnas bör att i Danderyd samarbetar de tre betygssättande kommunala skolorna i ett utvecklingsprojekt kring likvärdig bedömning vilket upplevs ge en bra grund för fortsatt utveckling. Vid inspektionen framkommer att skolledning, lärare och elever upplever ett starkt tryck från många föräldrar som förväntar sig att deras barn ska få höga betyg. Att inför dessa föräldrar hävda kursplanernas anvisningar om bedömningens inriktning och betygskriterier är mycket svårt, enligt lärarna. Som nämnts tidigare finns en betydlig betygsstress hos många elever på skolan. Se bedömning under rubriken Bedömning av resultaten. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över sina betygskriterier och därvid omformulera de kriterier som inte beskriver kunskapskvaliteter. Som nämnts tidigare bör skolan även granska överensstämmelsen mellan resultat i nationella ämnesprov och slutbetyg, främst avseende skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare måste skolan tillse att skriftliga omdömen skrivs för de elever som inte uppnått målen i slutet av det nionde skolåret. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Varje skola ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 8

Fribergaskolan har en kvalitetsredovisning som innehåller redovisningar av skolans måluppfyllelse, analyser av resultaten samt förslag till förbättringsåtgärder utifrån dessa analyser. För kvalitetsredovisning har kommunen upprättat en mall vilket upplevs som begränsande av såväl skolledning som personal. Skolans arbetsplan (på Fribergaskolan kallad verksamhetsplan) är enligt rektorn det dokument som bäst beskriver skolans kvalitetsarbete. Lärarna uppger att de i olika skeden är inblandade i diskussioner omkring kvalitetsarbetet och att de regelbundet genomför utvärderingar av skolans verksamhet. Elever och lärare har dock inte medverkat vid upprättandet av planen och vårdnadshavare har inte givits möjlighet att delta. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning därmed inte uppfyller förordningens krav vilket måste åtgärdas. Inspektörerna bedömer i övrigt att skolan har ett fungerande kvalitetsarbete där utvärderingar och analyser på olika nivåer leder till åtgärder i avsikt att förbättra elevernas resultat. Ledning och intern kommunikation Den som är rektor ska enligt skollagen ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas, och han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Skolledningen vid Fribergaskolan består av rektorn och den biträdande rektorn. Intervjuad personal uppger att rektorn är väl förtrogen med verksamheten och bedriver ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Organisationen med arbetslag fungerar mycket bra och pedagogiska åtgärder får snabbt genomslag. De praktiskt-estetiska lärarnas delaktighet i arbetslagsarbetet nämns som en styrka när det gäller att garantera ett gemensamt förhållningssätt samt möjliggöra ämnesövergripande studier. I skolans skolutvecklingsgrupp finns representanter för såväl personalen som eleverna. Inspektörerna bedömer att ledning och intern kommunikation fungerar väl på Fribergaskolan. Ansvarsfördelningen mellan rektorn och förvaltningsledningen och kontakten med huvudmannen är tydligt beskriven. Trots det upplever skolledningen att det ibland uppstår parallella processer, exempelvis angående kvalitetsredovisning, vilka är tidsödande och inte bidrar till verksamhetens utveckling. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning Inspektörerna har granskat hur urval till skolans inriktningar sker, information om valmöjligheter, tillgång till modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, tillgång till undervisning i moderna språk, garanterad undervisningstid samt elevens val. Inspektörerna bedömer att i dessa avseenden följer Fribergaskolan författningarnas krav. I inspektionen ingår även granskning av huruvida undervisningen är kostnadsfri för eleverna. Inspektörerna har därvid funnit att vissa delar av undervisningen vilka innebär utlandsresor, inte är kostnadsfria för eleverna, vilket måste åtgärdas. I kommunrapporten finns Skolverkets samlade bedömning av avgifter i kommunen. 9

Personal Enligt skollagen ska skolans lärare ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektorn uppger att nästan samtliga lärare vid skolan har pedagogisk högskoleutbildning för den åldersgrupp och de ämnen som de huvudsakligen undervisar i. Rektorn har genomgått statlig skolledarutbildning och deltar regelbundet i fortbildning för skolledare. Lärarna berättar att de genomgått olika kompetensutvecklingsinsatser under de senaste åren. Inspektörerna bedömer att personalen vid Fribergaskolan generellt har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver och att de får kompetensutveckling utifrån skolans behov. Materiella resurser Inspektörerna har granskat tillgång till läromedel, användning av datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna har bedömt att dessa resurser ger goda förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Den väl tilltagna datorparken upplevs av såväl personal som elever underlätta arbetet. Skolbiblioteket är vid tiden för inspektionen nedpackat och magasinerat i väntan på ny lokal, vilken ska iordningställas under läsåret. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Ingrid Åsgård Lee Gleichmann 10

Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Kevingeskolan Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Kevingeskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola årskurs 1 10 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Kevingeskolan den 15 och 16 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun och Kevingeskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Kevingeskolan intervjuades elever, lärare, elevvårdspersonal och rektor samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass, samtliga årskurser och de flesta klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

Beskrivning av skolan Kevingeskolan Antal barn/elever Förskoleklass 35 Grundskola 287 Obligatorisk särskola 3 Uppgifterna ovan är skolans egna och gäller våren 2007. I Kevingeskolan, Danderyds kommun, finns förskoleklasser och grundskola årskurs 1 6 samt sedan höstterminen 2006 en träningsskoleklass med elever i årskurs 4, 8 och 9. Kevingeskolan ansvarar för skolgången för de elever med utländsk bakgrund som kommer till kommunen och anordnar vid behov en så kallad förberedelseklass. Vid inspektionstillfället fanns dock inga elever som gick mer än 50 procent av tiden i denna klass. Rektorn för Kevingeskolan samordnar kommunens modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. De flesta elever i Kevingeskolan kommer från olika delar av kommunen samt från närliggande kommuner. Skolan profilerar sig mot musik och rörelse. Denna rapport omfattar inspektion av förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg behandlas i den övergripande kommunrapporten. Sammanfattande bedömning Kevingeskolan bedriver som helhet en verksamhet i enlighet med de nationella målen. Eleverna trivs och känner sig trygga. De har goda möjligheter att påverka skolans verksamhet genom klassråd och elevråd. Elevernas inflytande över sitt lärande varierar emellertid mellan de olika klasserna. Skolan behöver därför tydligare utveckla elevernas möjlighet att påverka undervisningen. Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling är koncentrerad på ämnena svenska, matematik och engelska men det saknas en samlad bild över deras kunskapsutveckling i samtliga ämnen. I undervisningen varieras arbetsformer och arbetssätt och inspektörerna ser vid sina lektionsbesök att många elever har vana att använda sig av olika redskap i sitt lärande. Skolan har goda rutiner för sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. De särskoleelever som sedan hösten 2006 finns på skolan är väl integrerade och har en god social situation bland övriga elever. Emellertid finns elever som är placerade i grundsärskola men följer träningsskolans kurs- och timplaner vilket innebär att de inte får den utbildning de har rätt till och de utmaningar de behöver för sin utveckling. Skolan behöver också förstärka rektors och personalens kompetens i frågor som rör särskolans skolform. Kvalitetsarbetet behöver förstärkas på skolan så att det blir ett aktivt instrument för verksamhetens utveckling och kvalitetsredovisningen måste förbättras så att den beskriver hela verksamheten och utgör en plattform för skolans utvecklingsarbete. Kevingeskolan har personal med pedagogisk utbildning och rektorn är väl känd och har legitimitet bland elever och föräldrar. 2

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Elever i grundsärskolan får inte den utbildning de har rätt till (6 kap. 3 skollagen). - Beslut om anpassad studiegång har inte fattats i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Studie- och yrkesvägledning ges inte i enlighet med författningarnas krav (läroplanen för det offentliga skolväsendet 2.6 och 2.8). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. - Skolan bör förbättra sitt arbete med att ge eleverna inflytande över sitt lärande. - Rektorn bör försäkra sig om att eleverna får den garanterade undervisningstid som de har rätt till. - Skolan bör analysera i vad mån undervisningens arbetssätt och arbetsformer tar sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper för att främja elevers olika sätt att lära. - Skolan bör förbättra sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. - Skolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete. - Rektorns förtrogenhet med särskolans verksamhet bör förbättras. - Skolledningens och personalens kännedom om gällande föreskrifter bör förbättras. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanerna, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Av inspektionen framgår att verksamheten i förskoleklassen rymmer såväl lek och rörelse, skapande verksamhet som inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. Barnens lärande och utveckling dokumenteras kontinuerligt och en positiv utvecklingslinje kan skönjas för det stora flertalet barn. 3

Även intervjuade föräldrar beskriver resultaten av förskoleklassens arbete som gott. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklassen stämmer överens med läroplanens mål och riktlinjer samt ger en god grund för barnens fortsatta lärande och utveckling. Verksamheten i grundskolan ska enligt läroplanen vara aktivt inriktad på att nå målen i de nationella styrdokumenten. Den förutsätter att såväl elever som personal och skolledning har god kännedom om vilka mål och riktlinjer som gäller. I inspektörernas samtal och intervjuer med eleverna framkommer att elevernas kännedom om målen varierar. En del elever har klart för sig vad de ska kunna och berättar att läraren går igenom målen särskilt i svenska, matematik och engelska. I andra ämnen har de inte fått samma information. Några elever som inspektörerna samtalat med uttrycker också en osäkerhet om varför de ska arbeta med vissa ämnen eller ämnesområden. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används bland annat för att lärare ska ges stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i svenska, matematik och engelska. I nedanstående tabell redovisas resultaten för de nationella ämnesproven under perioden 2005-2007. Tabell, Nationella ämnesprov för åk 5 i Kevingeskolan 2005-2007. Tabellen anger andelen elever (%) som enligt skolans bedömning uppnått målen för proven. År 2005 År 2006 År 2007 Svenska (andel i %) 100 98 100 Engelska (andel i %) 100 98 100 Matematik (andel i %) 100 94 100 Källa: Skolans egna uppgifter Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. I Kevingeskolan finns ingen samlad bild av huruvida eleverna i årskurs 5 når dessa mål eller inte. Utöver resultaten från de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik, kan skolan inte redogöra för hur stor andel av eleverna som uppnår de nationella målen i årskurs 5 i kursplanernas ämnen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå och att denna ligger till grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. Inspektörerna bedömer att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Detta måste åtgärdas. Inte heller för eleverna i de tidigare årskurserna finns någon samlad bild av elevernas kunskapsutveckling i relation till de nationella målen i kursplanerna. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sin övergripande uppföljning och utvärdering av elevernas resultat i samtliga ämnen för grundskolans yngre elever. Dessa resultat bör också ligga till grund för skolans kvalitetsarbete. I särskolan vid Kevingeskolan dokumenteras och utvärderas varje enskild elevs kunskapsutveckling. Verksamheten är inriktad på läroplanens och kursplanernas mål för träningsskolan och bedrivs enligt träningsskolans timplan. I klassen finns emellertid elever som enligt beslutet om mottagning i särskolan är placerade i grundsärskolan. Dessa elever får därmed inte förutsättningar att uppnå målen för den utbildning de har rätt till. 4

Inspektörerna bedömer att skolan inte ger samtliga elever i särskolan den utbildning de har rätt till. Detta måste åtgärdas. Se vidare inspektörernas bedömning under avsnittet Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen samt Personal. Normer och värden I läroplanen anges att skolan ska främja respekt och förståelse för andra människor, förmåga till inlevelse samt respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Resultatet av ett sådant värdegrundsarbete kan bland annat vara hur eleverna förhåller sig i skolmiljön. Genom bland annat enkäter till elever och föräldrar tar skolan reda på resultatet av sitt värdegrundsarbete. Enligt rektorn visar enkäterna att eleverna på Kevingeskolan trivs och är trygga. Eleverna berättar att det sällan förekommer bråk på rasterna. Inspektörernas iakttagelser visar också på en relativt lugn situation på lektioner och raster. Särskilt väl har skolan lyckats med att ge särskolans elever en naturlig plats i skolans aktiviteter och grundskolans elever bemöter dessa på ett kamratligt sätt. Eleverna berättar emellertid att det kan vara oroligt på lektionerna i ett par av klasserna, något som också bekräftas av rektorn och lärarna. Inspektörerna bedömer att skolan övergripande når goda resultat med sitt värdegrundsarbete. Enligt läroplanen förutsätter elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Eleverna vid Kevinge-skolan berättar under inspektionen att de har goda möjligheter att påverka skolans verksamhet i stort och också gör det. Via klassrådet kan de föra fram förslag till elevrådet som sedan kan föra det vidare. Elevrådet har också vid olika tillfällen kunnat påverka bland annat skolgårdsmiljön. När särskolans lokaler byggdes för ett år sedan fanns elevrådet med i planeringsarbetet. När det gäller elevernas möjligheter att ta ansvar för lärandet finns skillnader mellan de olika klasserna. Inspektörerna kan se exempel på undervisningssituationer där eleverna har goda möjligheter att själva påverka sitt arbete enskilt eller i grupp. I idrottsämnet tränar eleverna ledarskap genom att själva ta ansvar för varsin idrottslektion. Men inspektörerna har också iakttagit lektioner där arbetet är styrt av läraren och möjligheterna att påverka små. En vanlig uppfattning hos eleverna är också att innehåll och arbetssätt oftast är fastlagt av läraren innan lektionerna börjar. Inspektörerna bedömer att skolan når goda resultat av sitt arbete med att ge eleverna inflytande över skolverksamheten som helhet men att elevernas möjligheter till inflytande över sitt lärande bör förbättras. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet I varje skola ska det upprättas en likabehandlingsplan i enlighet med lagen (SFS 2006:67) som anger ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 5

Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka. Planen ska innehålla en översikt över de insatser som behövs för att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vidare ska planen ange ansvarsfördelningen mellan rektorn och någon annan med motsvarande ledningsfunktion och personal, en redovisning av verksamhetens behov utifrån en kartläggning, vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året, rutiner för akuta åtgärder vid situationer av kränkande behandling samt hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Kevingeskolan har en likabehandlingsplan som dock saknar en beskrivning av verksamhetens behov grundad på en kartläggning av det aktuella läget vid skolan. Eleverna har inte varit delaktiga i processen med att utarbeta planen. Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. Inspektörerna har dessutom granskat skolans arbete med att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, hur skolan aktivt motverkar trakasserier och förtryck av individer eller grupper samt upprättandet av och innehållet i skolans ordningsregler. Slutligen har också ingått hur skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Inspektörerna bedömer att verksamheten i dessa avseende sker i enlighet med författningarnas krav. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. För förskoleklassen vid Kevingeskolan finns uppnåendemål i svenska och matematik. Enligt läroplanen är förskoleklassen en del av skolväsendet och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Varken läroplanens mål att uppnå eller kursplanerna för grundskolans ämnen gäller emellertid för förskoleklassen. Förskoleklassen har en speciell ställning mellan förskolan och grundskolan och ska vara en integrering av de olika kulturerna. Det är viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i verksamheten och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Den timplan som finns i författningarna anger den minsta garanterade undervisningstid för de olika ämnena som eleverna ska få under sin grundskoletid. Kevingeskolan har en timplan som dock inte är helt aktuell och inte heller tillämpas fullt ut. Lärare som inspektörerna samtalat med uppger att de delvis arbetar timplanelöst med särskilda måltimmar som eleverna kan använda för att nå målen i olika ämnen. Rektorn säkerställer inte heller att eleverna i de olika klasserna får den garanterade undervisningstiden utan överlåter detta till varje lärare. Inspektörerna bedömer att rektorn bör försäkra sig om att eleverna får den garanterade undervisningstid som de har rätt till. Inspektörerna har dessutom granskat hur skolan med utgångspunkt i nationella mål organiserat undervisningen utifrån lokala förutsättningar och elevers behov. Vidare huruvida en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer förekommer samt i vilken mån undervisningen i grundskoleklasserna tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas strävansmål och därigenom ger alla elever likvärdiga möjligheter att tillägna sig de kunskapskvaliteter som uttrycks i målen. Granskningen av verksamheten i förskoleklassen har inriktats på 6

huruvida aktiviteterna är avpassade efter barnens ålder och mognad. Inspektörerna har också undersökt hur barnens och elevernas tillit till den egna förmågan och vilja att lära uppmuntras. Vidare hur elevernas förmåga att själva skapa och använda olika uttrycksmedel tillgodoses. Inspektörerna bedömer att verksamheten i dessa avseenden sker i enlighet med författningarna. Individanpassning Läraren ska enligt läroplanen utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Vid flertalet av inspektörernas lektionsbesök arbetar eleverna med samma uppgifter och de individuella lösningarna är oftast av kvantitativ karaktär, dvs. eleverna får göra mer eller mindre av samma sak. Inspektörerna ser få exempel på individuellt utvalda läromedel för olika elever. Elever som inspektörerna samtalat med berättar att de alltid får skriftliga prov och om man inte klarar provet får man omprov. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera i vad mån undervisningens arbetssätt och arbetsformer tar sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper för att främja elevers olika sätt att lära. I detta förbättringsarbete bör elevernas delaktighet och ansvar samt kännedom om målen utgöra viktiga delar. Särskilt stöd Enligt författningarna ska åtgärdsprogram upprättas när en elev riskerar att inte nå målen. Av detta ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Vid Kevingeskolan upprättas åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Programmet utgår från elevens starka sidor och beskriver på ett tydligt sätt svårigheter, mål och åtgärder för att eleven ska nå målen. Där anges också särskilt vem av skolans personal som ansvarar för de olika insatserna. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med åtgärdsprogram fungerar mycket väl. En elev uppges ha anpassad studiegång. Något beslut om detta har emellertid inte dokumenterats. Inspektörerna bedömer att beslut om anpassad studiegång inte fattats i enlighet med författningarnas krav. Inspektörerna har i övrigt granskat skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd och huruvida dessa elever får det stöd de behöver. Vidare har också verksamheten med studiehandledning på modersmålet granskats. Inspektörerna bedömer att verksamheten i dessa avseenden sker i enlighet med författningarna. Utvärdering, bedömning och betygssättning Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets allmänna råd Den individuella utvecklingsplanen. Information om elevernas kunskapsutveckling ges vid utvecklingssamtalet varje termin. De föräldrar som inspektörerna mött uppger sig vara nöjda med den information som då ges främst i ämnena svenska, matematik och engelska. I samband med utvecklingssamtalen utformar läraren tillsammans med eleven och föräldrarna en individuell utvecklingsplan. Inspektörerna har tagit del av några 7

exempel på individuella utvecklingsplaner. Planerna har ingen hänvisning till vilka skolans insatser är utan anger främst kortfattat vad eleven förväntas göra. Samma mål och åtgärder återkommer i vissa fall år efter år. Målen är ofta mycket generellt formulerade, t.ex. lära mer matte, stava ännu bättre. Åtgärderna kan vara av typen fortsätta att träna, jobba vidare. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen vid Kevingeskolan fungerar väl men att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik används bland annat läsutvecklingsschema (LUS), nationella ämnesprov i årskurserna 5 samt olika diagnosmaterial. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs inför utvecklingssamtalet och upprättandet av den individuella utvecklingsplanen. Uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling bedöms sammantaget ske i enlighet med författningarna. När det gäller övergripande uppföljning och utvärdering på skolnivå av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen se avsnittet Kunskaper. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Varje skola ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kevingeskolan har en kvalitetsredovisning som innehåller redovisningar av skolans måluppfyllelse i relation till vissa kommunala och nationella mål. Kvalitetsredovisningen grundar sig på enkäter och utvärderingsdagar men saknar enligt rektorn djupare analys. Den upplevs inte heller som ett aktivt instrument i det lokala kvalitetsarbetet utan görs enligt rektorn mera för att förvaltningen vill ha den. Lärarna uppger att kvalitetsarbetet främst sker i arbetslagen. Elever har emellertid inte varit involverade i arbetet. Särskolans verksamhet saknas i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte överensstämmer med förordningens krav. Vidare bedömer inspektörerna att kvalitetsarbetet bör förbättras så att kvalitetsredovisningen blir ett levande dokument i utvecklingsarbetet. Ledning och intern kommunikation Den som är rektor ska enligt skollagen ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas, och han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Kevingeskolans rektor har till sin hjälp organiserat en ledningsgrupp bestående av de olika arbetslagsledarna. Där förs övergripande diskussioner om skolans utveckling och synpunkter från arbetslagens fångas upp. Både lärare och föräldrar som inspektörerna mött uppfattar beslutsvägarna som tydliga och uppger också att rektorn har en öppen attityd och är intresserad av att involvera de olika grupperna i att påverka skolans arbete. De anser också att rektorn är synlig och väl insatt i verksamheten. Inspektörerna kan också se att rektorn har en god kontakt med eleverna och att de är väl bekanta med henne. Rektorn tillstår emellertid att hennes kännedom om särskolans verksamhet är bristfällig och hon uppger att hon behöver fördjupa sin kunskap om skolformen. Se vidare inspektörernas bedömning under avsnittet Personal. 8

Kontakten med huvudmannen sker till största delen via kommunens produktionskontor varifrån hon tycker sig få stöd i sitt arbete. Hon uppfattar också att den gällande delegeringsordningen är tydlig i det att hon som rektor har det fulla ansvaret för verksamheten. Sammantaget bedömer inspektörerna att rektorn är förtrogen med verksamheten och utövar ett pedagogiskt ledarskap i linje med de nationella målen samt att kontakten med huvudmannen är god. Dock bör rektorns förtrogenhet med särskolans verksamhet förbättras. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning Läroplanen anger att rektorn har ett ansvar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får information och vägledning inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen. Därvid ska särskilt möjligheterna för elever med funktionshinder uppmärksammas. I särskolan vid Kevingeskolan finns elever i årskurs 8 och 9. Dessa har inte tillgång till den studie- och yrkesvägledning som läroplanen förutsätter. Inspektörerna bedömer att studieoch yrkesvägledning inte ges i enlighet med författningarnas krav, vilket måste åtgärdas. Vid Kevingeskolan finns ett antal elever som av skolan har bedömts vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk. Några av dessa har hänvisats till skolan från andra delar av kommunen eftersom undervisningen för nyanlända elever med utländsk bakgrund samordnas vid Kevingeskolan, ibland i form av en så kallad förberedelseklass. Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd i ämnet svenska. Enligt skolförfattningarna är svenska som andraspråk ett eget ämne med egen kursplan och egna betygskriterier och syftar till att eleverna ska uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket i nivå med elever som har svenska som modersmål. Om svenska som andraspråk anordnas för vissa elever ersätter det undervisningen i svenska. Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk inte anordnas i enlighet med författningarnas krav vilket måste åtgärdas. Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Vid Kevingeskolan kan vissa aktiviteter inom elevens val innebära en kostnad för eleverna. Kostnaden kan enligt rektorn uppgå till ca 200 kr per läsår förutsatt att eleven har erforderlig utrustning. Någon aktivitet kan ställa krav på tillgång till viss utrustning vilket skulle kunna innebära att kostnaden för den enskilda eleven blir högre eller att han/hon inte har möjlighet att delta i dessa aktiviteter. Inspektörerna bedömer att detta inte är i enlighet med skollagen och måste åtgärdas. I kommunrapporten finns Skolverkets samlade bedömning av avgifter i kommunen. Personal Enligt skollagen ska skolans lärare ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektorn uppger att nästan samtliga lärare vid skolan har pedagogisk högskoleutbildning för de åldersgrupper och ämnen som de huvudsakligen undervisar i. Rektorn har genomgått statlig rektorsutbildning och deltar i fortbild- 9

ning för skolledare. Lärarna berättar att de genomgått olika kompetensutvecklingsinsatser under de senaste åren. Några av dessa har varit gemensamma för alla lärare medan andra har varit individinriktade. Inspektörerna bedömer att personalen vid Kevingeskolan generellt har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver och att de får kompetensutveckling utifrån skolans behov. Vid inspektionen har framkommit att skolledning och personal inte känner till vissa författningar som reglerar skolans verksamhet. Det gäller bland annat de författningar som reglerar skolans likabehandlingsplan och kvalitetsarbete, svenska som andraspråk och skolans möjligheter att ta ut avgifter för verksamheten. Dessutom finns bristfälliga kunskaper hos rektorn och elevvårdspersonalen om de författningar som reglerar särskolans verksamhet. Detta innebär att skolan inte fullt ut bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument. Inspektörerna bedömer att skolledningens och personalens kännedom om gällande föreskrifter bör förbättras. Materiella resurser Inspektörerna har granskat tillgång till läromedel, användning av datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna har bedömt att dessa resurser ger förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Bertil Karlhager Lotta Hedén 10

1 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Kyrkskolan och Baldersskolan Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Kyrkskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 samt Baldersskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Kyrkskolans resultatenhet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Baldersskolan den 29 maj och Kyrksskolan 30-31 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun och från Kyrkskolan och Baldersskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I skolorna intervjuades rektorn, lärare, elevevårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i flertalet klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av Kyrkskolans resultatenhet Kyrkskolan Antal barn/elever Förskoleklass 34 Grundskola 281 Baldersskolan Antal barn/elever Förskoleklass 49 Grundskola 128 Uppgifterna ovan är skolornas egna och gäller för våren 2007. Kyrkskolans resultatenhet består av Kyrkskolan och Baldersskolan. Skolorna har gemensam rektor och resultaten redovisas i en gemensam kvalitetsredovisning. I Kyrkskolan finns en förskoleklass och grundskola årskurserna 1 6. I årskurserna 1 3 finns en klass i varje årskurs, i årskurs 4 6 finns tre klasser i varje årskurs. Lärarna organiseras i arbetslag och personal från skolbarnsomsorgen arbetar i klasserna årskurs 1 3 under skoltid. I Kyrkskolan finns även en särskild undervisningsgrupp för elever med långsam inlärningstakt. I Baldersskolan finns två förskoleklasser och grundskola årskurs 1 3, två klasser i varje årskurs. Personalen organiseras i arbetslag och under skoltid arbetar lärare och personal från skolbarnsomsorgen tillsammans i klasserna. Eleverna i Baldersskolan kommer från kringliggande villaområden. Kyrkskolan ligger i ett område med blandad bebyggelse. Flertalet elever i Baldersskolan fortsätter sin skolgång i Kyrkskolan efter årskurs 3. Denna rapport omfattar inspektion av förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg behandlas i den övergripande kommunrapporten. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Kyrkskolans resultatenhet och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektionen visar att Kyrkskolan och Baldersskolan som helhet bedriver en verksamhet i linje med nationella mål och riktlinjer. Verksamheten i förskoleklasserna ger en god grund för barnens fortsatta lärande och utveckling. Eleverna i grundskolan når övergripande goda kunskapsresultat, dock kan skolorna inte ge en samlad bild av resultaten i alla ämnen. Elevernas kännedom om vilka mål de ska nå i de olika ämnena varierar. Därför bör skolorna förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. Skolorna når goda resultat i arbetet med att skapa trygghet och trivsel. Barnen och eleverna visar respekt och omsorg om varandra och om miljön. En trevlig samtalston finns mellan barn och vuxna. Lektioner präglas överlag av arbetsro och ordning och lugn råder under raster och i matsalarna. Fritidshemmens personal har en viktig funktion i värdegrundsarbetet. En helhetssyn hos all personal gällande barnens och elevernas utveckling och lärande är märkbar. Eleverna har goda möjligheter att utveckla förmågan att ta ansvar och arbeta i 2

demokratiska former. De tar konstruktiva initiativ i klassråd och elevråd och upplever att de får gehör för sina förslag. Dock bör skolan förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över undervisningen och sitt lärande. Flertalet lärare har bred och lång erfarenhet. I undervisningen används olika arbetsformer och arbetssätt. Tematiska studier där flera ämnen samverkar är vanliga. Särskilt goda exempel på målstyrd undervisning ser inspektörerna i slöjd där eleverna ges strategier och färdigheter som sedan används i ett problemlösande arbete där elevens förmåga och intressen tas tillvara på ett positivt sätt. Inspektörerna finner dock en viss osäkerhet hos vissa lärare när det gäller insikter i nu gällande styrdokument och skolan bör därför säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot samt riktlinjerna som anger principerna för hur arbetet ska bedrivas. Lärare och personal utgår i undervisningen från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Inspektörerna vill i detta sammanhang framhålla arbetet med särskilt stöd. Goda rutiner för att upptäcka stödbehov samt kvaliteten i stödet spelar en viktig roll för de goda kunskapsresultaten, enligt lärarna. Inspektionen visar dock att skolorna bör säkerställa att eventuellt behov av studiehandledning på modersmålet tillgodoses. Inspektörerna bedömer att resultatenheten bör förbättra sitt kvalitetsarbete och sin kvalitetsredovisning med regelbunden utvärdering av resultat kring hur de nationella målen för utbildningen nås, analys av dessa resultat och förbättringsåtgärder som tydligt är kopplade till denna analys. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Kyrkskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 5 resp. 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång tas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolorna bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. - Skolorna bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt lärande. - Skolorna bör förbättra arbetet med utformning och uppföljning av ordningsregler. - Skolorna bör säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas strävansmål. - Skolorna bör säkerställa att eventuellt behov av studiehandledning tillgodoses. 3

- Skolorna bör förbättra sitt kvalitetsarbete och sin kvalitetsredovisning. - Rektorn bör tillse att ansvarsfördelningen inom skolledningen tydliggörs. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Av inspektionen framgår att verksamheten i förskoleklasserna rymmer såväl lek och rörelse, skapande verksamhet som inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. I intervjuer ger barnen i förskoleklassen konkreta exempel på vad de lär sig inom områdena kunskaper samt normer och värden. Barnens lärande och utveckling dokumenteras kontinuerligt. Intervjuade föräldrar beskriver resultaten av förskoleklassens arbete som gott. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklasserna stämmer överens med läroplanens mål och riktlinjer samt ger en god grund för barnens fortsatta lärande och utveckling. I läroplanen och de nationella kursplanerna anges mål för utbildningen, övergripande och i olika ämnen. Skolan ska klargöra för eleven vilka målen är samt kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckling. I inspektörernas samtal och intervjuer med eleverna framkommer att många elever är osäkra på om de fått målen presenterade för sig och de kan inte heller redogöra för några mål. Flera elever tror att målen handlar om att göra färdigt veckobeting och givna arbetsuppgifter. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används bland annat för att lärare ska ges stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i svenska, matematik och engelska. I följande tabell redovisas resultaten för de nationella ämnesproven i Kyrkskolan under perioden 2005-2007. Tabell, Nationella ämnesprov för åk 5 i Kyrkskolan. Tabellen anger andelen (%) elever som enligt skolans bedömning uppnått målen för proven. År 2005 År 2006 År 2007 Svenska 97 93 99 Engelska 97 97 97 Matematik 94 97 97 Källa: Skolans egna uppgifter Av tabellen framgår att nästan alla Kyrkskolans elever uppnår målen i de nationella ämnesproven. Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. I Kyrkskolan finns ingen 4

samlad bild av huruvida eleverna når dessa mål eller inte. Utöver resultaten från de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik, kan skolan inte redogöra för hur stor andel av eleverna i årskurs 5 som uppnår de nationella målen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå och att denna ligger till grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. Inspektörerna bedömer att Kyrkskolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Detta måste åtgärdas. Inte heller för eleverna i de tidigare årskurserna i de båda skolorna finns någon samlad bild av elevernas kunskapsutveckling i relation till de nationella målen i kursplanerna. Skolledningen uppger att den informeras om elever som befinner sig i riskzonen för att ej nå målen. Normer och värden I läroplanen anges att skolan ska främja respekt och förståelse för andra människor, förmåga till inlevelse samt respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Resultatet av ett sådant värdegrundsarbete kan bland annat vara hur eleverna förhåller sig i skolmiljön Vid lektionsbesök samt i samtal och intervjuer på båda skolorna uppfattar inspektörerna att eleverna visar respekt och omsorg om varandra och om miljön. En trevlig samtalston finns mellan elever och vuxna. I arbetsmiljöenkäter som genomförts framkommer att flertalet elever trivs och känner sig trygga i skolan och i fritidshemmet. Inspektörerna ser att lektioner överlag präglas av arbetsro och att ordning och lugn råder under raster och i matsalarna. Föräldrar och skolornas elevhälsoteam uppger att kränkningar och bråk sällan förekommer. I alla intervjuer framkommer att fritidshemmens personal har en viktig funktion i värdegrundsarbetet och att de goda resultaten bland annat beror på att personalen på båda skolorna har en tydlig helhetssyn på barnens och elevernas utveckling och lärande. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolorna når goda resultat i arbetet med att skapa trygghet och trivsel för eleverna. Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Eleverna i de båda skolorna berättar under inspektionen att de har goda möjligheter att påverka skolans verksamhet i stort särskilt genom elevråden. De har vid flera tillfällen tagit egna initiativ för att förbättra skolgårdsmiljön och rastaktiviteterna. Personalen bekräftar att eleverna är aktiva och tar ett ansvar för skolan som helhet. Inspektörerna bedömer att skolorna når goda resultat i sitt arbete med att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och arbeta i demokratiska former. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. 5

Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för skolformen. Arbetsmiljö och delaktighet Inspektörerna har granskat skolornas arbete med att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, hur skolan aktivt motverkar trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Inspektörerna bedömer att verksamheten i detta avseende övergripande sker i enlighet med författningarna. Författningarna anger att rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. I inspektionen framkommer att Kyrkskolans ordningsregler reviderats under våren men eleverna på båda skolorna är osäkra på hur reglerna tillkommit eller reviderats. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med utformning och uppföljning av ordningsregler i enlighet med författningarnas krav. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten tillse att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Inspektörerna har tagit del av skolornas likabehandlingsplaner och finner att dessa i många delar är i överensstämmelse med författningarnas krav. Dock saknas en beskrivning av insatser som ska genomföras under året utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. Inspektörerna har också granskat hur skolorna samarbetar med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Samverkan och informationskanaler upplevs av vårdnadshavarna fungera väl på klassnivå. Dock efterlyser några föräldrar bättre möjligheter till information när det gäller övergripande frågor. Inspektörerna bedömer att Kyrkskolans resultatenhet samverkar med elevernas vårdnadshavare på ett bra sätt. I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inspektörerna har noterat stora skillnader mellan skolornas lärare vad gäller elevernas möjligheter att delta i planeringen av undervisningen. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag, medan andra lärare företrädesvis utgår från sin egen planering alternativt strikt följer den arbetsgång som anges i olika läromedel. Flertalet av de elever som inspektörerna möter i inspektionen framhåller att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra elevernas möjligheter till inflytande över sin utbildning och sitt lärande. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Inspektörerna har granskat hur skolorna med utgångspunkt i nationella mål organiserat undervisningen utifrån lokala förutsättningar och elevers behov. Vidare huruvida en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och 6

arbetsformer förekommer samt i vilken mån undervisningen i grundskoleklasserna tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas strävansmål och därigenom ger alla elever likvärdiga möjligheter att tillägna sig de kunskapskvaliteter som uttrycks i målen. Granskningen av verksamheten i förskoleklassen har inriktats på huruvida aktiviteterna är avpassade efter barnens ålder och mognad. Inspektörerna har också undersökt hur barnens och elevernas tillit till den egna förmågan och vilja att lära uppmuntras. Vid inspektörernas lektionsbesök framkommer flera goda exempel på hur undervisningen organiseras så att olika arbetsformer och arbetssätt används. Tematiska studier där flera ämnen samverkar är vanliga på båda skolorna. Särskilt goda exempel på målstyrd undervisning ser inspektörerna i slöjd där eleverna ges strategier och färdigheter som sedan används i ett problemlösande arbete, där elevens förmåga och intressen tas tillvara på ett positivt sätt. Inspektörerna finner dock en viss osäkerhet hos vissa lärare när det gäller insikter i nu gällande styrdokument. I några fall är det svårt att se hur de kunskapskvaliteter som beskrivs i läroplanens och kursplanernas strävansmål gynnas genom upplägget av undervisningen. Tryckta, förlagsproducerade läromedel står ofta för såväl val av innehåll som progression. Lärarna på båda skolorna uppger att eleverna är så skötsamma och studiemotiverade att de lär sig saker hur än undervisningen läggs upp. Inspektörerna bedömer att för att garantera likvärdiga möjligheter bör skolorna säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas strävansmål. Individanpassning I läroplanen anges att läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vidare anges att läraren ska stärka såväl elevernas vilja att lära som elevens tillit till den egna förmågan samt ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Eleven ska uppleva att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. Inspektionen visar att skolorna, särskilt för de yngre eleverna målmedvetet försöker individanpassa undervisningen utifrån vad som fungerar bäst för respektive elev. I Baldersskolans arbetsplan uttrycks vikten av att varje barn och elev ska känna sig sedd och uppleva att han/hon lyckas i sitt skolarbete. Att detta genomsyrar verksamheten framgår tydligt vid inspektörernas lektionsbesök. I båda skolorna har arbetslagen med de yngre eleverna ofta halvklasstimmar där personalen kan stötta och handleda eleverna på individnivå. Hos de äldre eleverna ser inspektörerna hur olika metoder, arbetsuppgifter och redovisningssätt erbjuds. Varierade arbetsformer som exempelvis möjlighet att arbeta enskilt eller i grupp, i snabbare eller långsammare takt prövas. Inspektörerna bedömer att skolorna i undervisningen på ett bra sätt utgår från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Särskilt stöd Inspektörerna har granskat skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd, huruvida dessa elever får det stöd de behöver samt hur åtgärdsprogram används i detta arbete. Vid inspektionstillfället framkommer att olika former av stöd som regel prövas först inom klassens ram innan det blir aktuellt med andra stödformer. Särskilt stöd av skolans specialpedagoger ges i den utsträckning 7

som behövs, enligt alla intervjuade. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av har ett innehåll som väl motsvarar kraven i författningarna. I det gemensamma elevstödteamet finns rektor, psykolog, kurator, skolsköterska och specialpedagoger. Skolorna har en mycket tydlig och verkningsfull arbetsgång för upptäckt, insatser och uppföljning när det gäller särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete för att upptäcka behov av särskilt stöd och genomförandet av stödinsatser är mycket gott. Inspektörerna har även granskat verksamheten med särskild undervisningsgrupp i Kyrkskolan och finner att undervisningen där är väl anpassad till varje elevs behov och att integrering med övriga klasser sker. Rektorn uppger att föräldrar ansöker om plats i gruppen och att besluten fattas på förvaltningsnivå. Enligt kommunens delegationsordning är beslut om placering i särskild undervisningsgrupp delegerade till rektor. Inspektörerna bedömer att beslut om placering i den särskilda undervisningsgruppen inte fattas i enlighet med författningarna vilket måste åtgärdas. Vidare framkommer att för två elever anordnas hemundervisning med anpassad studiegång utan beslut i enlighet med författningarna detta måste också åtgärdas. Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. I resultatenheten finns inget sätt att ta reda på om elever har behov av studiehandledning på modersmålet. Inspektörerna bedömer att skolorna bör säkerställa att eventuellt behov av studiehandledning på modersmålet tillgodoses. Utvärdering och bedömning Kyrkskolans resultatenhet har i Plan för pedagogisk uppföljning 07/08 dokumenterat vilka utvärderingsinsatser som ska vidtagas i varje årskurs. I planen beskrivs också hur övergångar mellan förskola och förskoleklass ska genomföras liksom övergångar mellan förskoleklass och årskurs 1 samt mellan årskurs 3 och årskurs 4. Övergripande hålls klasskonferenser och så kallat barnprat där man särskilt identifierar stödbehov av olika slag. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling används bland annat språk- och lästester, diagnoser i matematik samt nationella ämnesprov i svenska, engelska och matematik i årskurs 5. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs på individnivå inför utvecklingssamtalen där en individuell utvecklingsplan upprättas för eleven. I planen sammanfattas vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolans arbete med utvärdering och bedömning är av god kvalitet. När det gäller uppföljning av elevernas resultat på skolnivå se avsnittet Kunskaper. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete I Kyrkskolans resultatenhet beskriver varje arbetslag i egna arbetsplaner hur de avser arbeta för att nå målen. I en samlad arbetsplan anges prioriterade mål och vägar att nå målen under rubrikerna: Skolans värdegrund, Normer och värden, Kunskaper, Elevers ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergångar och samverkan. I arbetsplanen redogörs även för elevers rättigheter samt ansvarsfördelning inom personalgruppen. Den utvärdering som skolorna gör av åtagandena i arbetsplanen finns endast fragmentariskt framställd i enhetens kvalitetsredovisning där rubrikerna är något annorlunda än i arbetsplanen. 8

Rektorn förklarar detta med att anvisningarna för kvalitetsredovisningen kommer från kommunens Utbildnings- och kulturkontor. Enligt förordningen ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kyrkskolans resultatenhet har en kvalitetsredovisning som rektorn tagit fram efter samråd med personalen. Utifrån givna frågeställningar innehåller kvalitetsredovisningen beskrivningar av aktiviteter som genomförts och som ligger till grund för bedömning, de slutsatser skolorna drar av dessa samt de åtgärder för utveckling som ska vidtas under det kommande året. Dessa återkommer dock inte i skolornas arbetsplaner. Inspektörerna finner i intervjuer på båda skolorna en osäkerhet bland vårdnadshavarna huruvida de, i enlighet med förordningen, givits möjligheter att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Rektorn uppger att arbetet med redovisningen har kommunicerats med skolornas föräldraförening. I intervjuer med personalen framkommer att arbetslagens egna målformuleringar och utvärderingar anses betyda mest för arbetet. Den övergripande arbetsplanen och kvalitetsredovisningen ses inte som viktiga redskap och att lämna bidrag till framtagandet är inte något personalen känner angeläget. Såväl rektorn som lärarna uppger att arbetslagen och enskilda lärare är påfallande självständiga och att elevernas resultat är goda. Rektorn tillstår att en samordning av uppföljnings- och utvärderingsinsatser av olika skäl har varit något eftersatt. Inspektörerna bedömer sammantaget att resultatenheten bör förbättra sitt kvalitetsarbete och sin kvalitetsredovisning med regelbunden utvärdering av resultat kring hur de nationella målen för utbildningen nås, analys av dessa resultat samt förbättringsåtgärder som tydligt är kopplade till denna analys. Stöd för hur kvalitetsredovisningar kan upprättas finns i Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning. Ledning och intern kommunikation Den som är rektor ska enligt skollagen ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas, och han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Skolledningen vid Kyrkskolans resultatenhet består av rektorn och den biträdande rektorn. Ansvarsfördelningen mellan de båda uppfattas av en del personal och föräldrar som otydlig. Enligt rektorn prioriterar han vid sidan om den administrativa och ekonomiska styrningen särskilt elevvårdsfrågor medan den nyanställda biträdande rektorn ska driva utvecklingsfrågor och kvalitetssäkring. Detta arbete har fått något av en nystart med många lovvärda ansatser. Personalen uppger att rektorn trots fåtaliga besök i klasserna är förtrogen med det arbete som pågår. Rektorn uppger att han har kontakt med medarbetare främst vid spontana samtal omkring någon aktuell fråga. De delar av rektorsuppdraget som handlar om uppföljning och pedagogisk ledning delas av rektorn och den biträdande rektorn. 9

Inspektörerna bedömer att skolledningen vid Kyrkskolans resultatenhet är förtrogen med verksamheten och att de utövar ett medvetet pedagogiskt ledarskap i linje med läroplanens intentioner. Inspektörerna bedömer dock att ansvarsfördelningen inom skolledningen bör tydliggöras. Rektorn uppger att kontakten med huvudmannen mestadels fungerar väl och att ansvarsfördelningen mellan rektorns och beställar- och utförarorganisationens funktioner är tydligt beskriven. Trots det upplever rektorn att det ibland uppstår parallella processer, exempelvis angående kvalitetsredovisning. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning Inspektörerna har granskat hur urval och mottagande till skolan sker, omfattningen av verksamheten i förskoleklassen och skolan, information om valmöjligheter, tillgång till modersmålsundervisning, tillgång till undervisning i moderna språk, elevens val samt huruvida undervisningen är kostnadsfri för eleverna. Inspektörerna bedömer att verksamheten i dessa avseenden sker i enlighet med författningarnas krav. I författningarna framgår vilken garanterad undervisningstid eleverna har rätt till i alla ämnen under sin tid i grundskolan. I Danderyds kommun har man en gemensam timplan med fördelning mellan skolår. Av denna timplan och de klasscheman från båda skolorna som inspektörerna tagit del av går det inte att utläsa huruvida eleverna får den garanterade undervisningstiden i alla ämnen. Några scheman har exempelvis lektioner markerade med SV/OÄ eller Eget arbete, utan någon förklaring eller redovisning av hur tiden avses användas. Inspektörerna finner anledning att påpeka denna otydlighet samt olämpligheten i att använda beteckningen OÄ (orienteringsämnen) i stället för nu gällande kursplaners ämnesbeteckning NO och SO (naturorienterande- respektive samhällsorienterande ämnen). Enligt skolförfattningarna är svenska som andraspråk ett eget ämne med egen kursplan och egna betygskriterier och syftar till att eleverna ska uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket i nivå med elever som har svenska som modersmål. Om svenska som andraspråk anordnas för vissa elever ersätter det undervisningen i svenska. I Kyrkskolans resultatenhet ges inte undervisningen som eget ämne för de elever som bedömts behöva svenska som andraspråk, utan som stöd i svenska. Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk inte anordnas i enlighet med författningarnas krav vilket måste åtgärdas. Personal Enligt skollagen ska skolans lärare ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektorn uppger att nästan samtliga lärare vid de båda skolorna har pedagogisk högskoleutbildning för de åldersgrupper och ämnen 10

som de huvudsakligen undervisar i. Kompetensutveckling för personalen anordnas utifrån verksamhetens behov. Inspektörerna bedömer att personalen vid Kyrkskolan och Baldersskolan generellt har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver och att de får kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Materiella resurser Inspektörerna har granskat tillgång till läromedel, användning av datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna har bedömt att dessa resurser ger förutsättningar för en tidsenlig undervisning på båda skolorna. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Ingrid Åsgård Bertil Karlhager 11

1 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Långängsskolan och Stocksundskolan Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Långängsskolan, förskoleklass, årskurs 1 4 och Stocksundsskolan, förskoleklass, årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Långängsskolan och Stocksundsskolan den 29 och 31 maj samt den 1 juni 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun samt Långängsskolan och Stocksundsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Långängsskolan och Stocksundsskolan intervjuades rektorn, elever, personal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Även informella samtal med personal och elever fördes under besöket. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass och i skolornas samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av rektorsområdet Långängsskolan Antal barn/elever Förskoleklass 48 Grundskola 172 Stocksundsskolan Antal barn/elever Förskoleklass 35 Grundskola 357 Uppgifterna ovan är skolans egna och gäller augusti 2007. Stocksundsskolan och Långängsskolan ligger i Danderyds kommun. Verksamheten leds av en rektor och en biträdande rektor. I Stocksundsskolan finns två förskoleklasser och grundskola årskurs 1 6: två klasser per årskurs 1 4 och fyra klasser per årskurs 5 6. I skolan finns också en kommunövergripande tal- och språkgrupp. I Långängsskolan finns två förskoleklasser och tvåparallellig grundskola årskurs 1 4. Denna rapport omfattar inspektion av förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg behandlas i den övergripande kommunrapporten. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att Långängsskolan och Stocksundsskolan är två väl fungerande skolor som karaktäriseras av god samarbetsanda och starkt fokus på såväl måluppfyllelse som aktuella skolutvecklingsfrågor. Stor vikt läggs vid skolans utveckling i förhållande till de nationella styrdokumenten och flera goda exempel på detta lyfts fram i rapporten. Rektorsområdets skolor håller en mycket god kvalitet och endast inom några få områden visar inspektionen på behov av förbättring. Verksamheten har en tydlig ledningsorganisation. Ledningen har en klar vision för skolan och arbetar för att undervisningen ska vara flexibel och stimulerande. Skolledningen vid skolorna är mycket väl förtrogen med verksamheten och utövar ett mycket medvetet pedagogiskt ledarskap i linje med läroplanens intentioner. Arbetsklimatet på skolorna är lugnt och eleverna uppger sig känna trygghet och trivsel. Byggnaderna är överlag väl anpassade för skolans verksamhet och utemiljön erbjuder stora möjligheter till rörelse och aktiviteter under rasterna. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Stocksundsskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). 2

Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen bör förbättras så att de, i takt med stigande ålder, successivt utvecklar ett allt större inflytande över sin utbildning oavsett lärare. - Elevernas kännedom om utbildningsmålen bör förbättras. - Långängsskolan bör se till att särskilt stöd i första hand ges inom den klass eller grupp eleven tillhör. - Elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas så att de tydligare beskriver vilka insatser som ska göras av skolan för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. Kopplingen till de nationella målen bör också tydliggöras i dessa dokument. - Skolornas kvalitetsredovisning bör förbättras. - Långängsskolans idrottssal är inte ändamålsenlig för de äldre eleverna och skolan bör därför hitta en fungerande lösning även för dessa elever. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper Förskoleklassen ska vara ett möte mellan, och en integrering av, de olika kulturerna i förskolan och skolan. Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Av inspektionen framgår att förskoleverksamheten rymmer lek, skapande verksamhet samt inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. Lärarna i förskoleklassen uppger att barnens lärande och utveckling dokumenteras kontinuerligt och att det stora flertalet barn utvecklas i positiv riktning. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklassen stämmer överens med läroplanens mål och riktlinjer samt ger en god grund för barnens fortsatta lärande och utveckling. Vid Stocksundsskolan och Långängsskolan ingår förskoleklassen i skolans lokala kursplaner för flertalet ämnen. Enligt läroplanen är förskoleklassen en del av skolväsendet och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Varken läroplanens mål att uppnå eller kursplanerna för grundskolans ämnen gäller emellertid för förskoleklassen. Förskoleklassen har en speciell ställning mellan förskolan och grundskolan och ska vara en integrering av de olika kulturerna. Det är viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i verksamheten och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Inspektionen visar att de kunskapsresultat som finns att tillgå på skolnivå är goda. Enligt Stocksundsskolans egna uppgifter bedömdes 99 procent av eleverna uppnå målen på de nationella ämnesproven för årskurs 5 i matematik och svenska vårterminen 2007. Motsvarande siffra i engelska var 100 procent. Även år 2005 och 2006 låg samtliga ovanstående resultat över 95 procent. 3

Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. I Stocksundsskolan finns ingen samlad bild av huruvida eleverna i årskurs 5 når dessa mål eller inte. Utöver resultaten från de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik, kan skolan inte redogöra för hur stor andel av eleverna som uppnår de nationella målen i årskurs 5 i kursplanernas ämnen. Rektorn uppskattar dock att måluppfyllelsen i samtliga ämnen är god eftersom elevernas samtliga resultat gås igenom kontinuerligt. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå och att denna ligger till grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. Inspektörerna bedömer därför att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen vilket måste åtgärdas. Inte heller för eleverna i de tidigare årskurserna finns någon samlad bild av elevernas kunskapsutveckling i relation till de nationella målen i kursplanerna vilket bör åtgärdas. I inspektörernas samtal och intervjuer med eleverna framkommer att elevernas kännedom om målen varierar. I vissa ämnen känner de flesta elever till målen, i andra har få elever kännedom om dessa. Bland några elever råder det också en osäkerhet om vilka ämnen som ingår i grundskolan och vad respektive ämne innehåller. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra elevernas kännedom om utbildningsmålen. Utveckling och lärande relaterat till övergripande kunskapsmål I läroplanen anges ett antal övergripande kunskapsmål eller mål att sträva mot vilka ska ligga till grund för undervisningen i skolan. Skolan ska genom sitt arbete bland annat sträva mot att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära och lär sig använda sina kunskaper som redskap i sitt lärande. Lektionsbesök och samtal som inspektörerna genomfört visar att eleverna vid de båda skolorna arbetar engagerat och aktivt och de visar tydligt att de tycker att skolarbetet är roligt. Ämnessamverkan är vanligt förekommande. Inspektörerna bedömer att skolornas resultat av de mål att sträva mot som läroplanen anger är bra. Normer och värden I läroplanen anges att skolan ska främja respekt och förståelse för andra människor, förmåga till inlevelse samt respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Resultatet av ett sådant värdegrundsarbete kan bland annat vara hur eleverna förhåller sig i skolmiljön. Skolorna uppvisar ett bra resultat i förhållande till läroplanens strävansmål avseende normer och värden. Många elever visar i samtal med inspektörerna och i sitt agerande att de har en god förmåga att förstå andra människors olikheter samt visar respekt för varandra och skolmiljön. En trevlig samtalston finns mellan elever och vuxna. Samtliga intervjuade elever upplever skolmiljön som trygg, vilket bekräftas av både föräldrar och skolornas personal. Inspektörerna bedömer att skolorna uppnår goda resultat i sitt arbete med normer och värden. 4

Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt läroplanen ska läraren tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar. Vid inspektionen framkommer i intervjuer och samtal med elever att deras möjligheter till inflytande i detta avseende i vissa fall är begränsat. Enstaka elever har svårt att ge konkreta exempel på tillfällen då de ges möjlighet till reellt inflytande och menar att inflytandet ibland inskränker sig till att de får välja vad de vill göra när de får tid över. Denna bild är emellertid inte entydig. Inspektörerna ser goda exempel på lärare som ger eleverna möjlighet till inflytande. En del lärare ger också under samtal med inspektörerna exempel på hur eleverna ges möjlighet att planera en del av sitt arbete och att välja redovisningsformer. Andra lärare låter eleverna komma med förslag till lektionsinnehåll och för samtal med eleverna om hur de tänker kring sitt eget lärande och olika inlärningsstilar. Inspektörerna bedömer dock, trots ovanstående goda exempel, att skolorna bör utveckla arbetssätt och arbetsformer för att öka elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen och sitt eget lärande så att detta inflytande inte är avhängigt vilken lärare eleverna har. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I varje skola ska det upprättas en likabehandlingsplan i enlighet med lagen som anger ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska från och med år 2007 redovisas i kvalitetsredovisningen. Planen ska tas fram under medverkan av elever och personal. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Skolorna har en gemensam likabehandlingsplan. Planer saknar bland annat en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Eleverna har inte varit delaktiga i processen med att utarbeta planen. Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. Skolorna samverkar med elevernas vårdnadshavare genom föräldramöten, utvecklingssamtal och skolråd. Föräldrarna är enligt samstämmiga uppgifter alltid välkomna i skolan. Lärarna håller kontakt med elevernas vårdnadshavare genom bland annat elektroniska veckobrev och de intervjuade föräldrarna anser att både personal och ledning är lätta att få tag i och att skolorna alltid hör av sig om någonting inträffar. Inspektörerna bedömer att skolorna har ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare. 5

Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen I inspektionen framkommer att elever och föräldrar är nöjda med den undervisning som bedrivs på skolorna. Lärarna kan i samtal med inspektörerna motivera sina pedagogiska tankar och metoder och framhåller också vikten av att alla elever ges utmaningar utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Hänsyn tas till olika kunskapsformer och inspektörernas intryck är att det pågår en levande och aktiv diskussion om lärandets olika former och utveckling av befintliga pedagogiska metoder bland verksamhetens personal. Prövande av nya metoder förekommer ofta. Vid inspektörernas besök observerades varierade arbetsformer där bland annat elevernas förmåga att arbeta problemlösande och att samarbeta aktivt tränades. Skolorna ger alla elever i årskurs 4 undervisning i retorik som en del av svenskundervisningen. Samtliga intervjuade elever, föräldrar och lärare är mycket nöjda med denna undervisning och lärare och föräldrar menar att en tydlig utveckling kan skönjas hos flertalet elever, exempelvis genom att de förvärvat en större trygghet i att tala inför grupp. Eleverna har också enligt många, blivit säkrare på att uttrycka sig muntligt. Inspektörerna bedömer att skolorna på ett mycket bra sätt organiserar undervisningen utifrån lokala förutsättningar och elevers behov. Individanpassning Inspektörerna har granskat på vilket sätt lärarna utgår från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och bedömt att verksamheten i detta avseende sker i enlighet med författningarna. Särskilt stöd Inspektörerna har granskat verksamhetens arbete med elever i behov av särskilt stöd, huruvida dessa elever får det stöd de behöver samt hur åtgärdsprogram används i detta arbete. Under inspektionen framkommer att elever på Långängsskolan i hög grad ges särskilt stöd utanför den klass de tillhör utan att någon analys görs huruvida denna form av stöd är den optimala för respektive elev. Inspektörerna bedömer att verksamheten i ovanstående avseenden överlag sker i enlighet med författningarna men bedömer vidare att Långängsskolan bör se till att särskilt stöd i första hand, också det enligt författningarna, ges inom den klass eller grupp eleven tillhör. Utvärdering av lärandet och bedömning Skolorna har sedan höstterminen 2006 infört elevledda utvecklingssamtal. Under tre temaveckor varje termin förbereder lärare och elever utvecklingssamtalet. Eleverna ansvarar sedan för redovisningen av sin kunskapsutveckling under utvecklingssamtalet med föräldrarna. Samtliga elever, föräldrar och lärare inspektörerna talat med är mycket positiva till denna form av utvecklingssamtal. Eleverna upplever att samtalen har blivit roligare och de känner sig betydligt mer delaktiga i samtalen än tidigare. Inspektörerna vill särskilt framhålla detta arbete som mycket lovvärt. Från och med vårterminen 2006 ska varje elev ha en individuell, framåtsyftande utvecklingsplan som ska följa eleven genom grundskolan. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna bedömer att dessa överlag bör utvecklas så att de beskriver vilka 6

insatser som ska göras av skolan för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. Även kopplingen till de nationella målen bör synliggöras. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik används bland annat läsutvecklingsschema (LUS), nationella ämnesprov i årskurs 5 samt olika diagnosmaterial. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs i samband med att individuella utvecklingsplaner upprättas. Uppföljningen på skolnivå av elevernas resultat har bedömts under avsnittet Kunskaper. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Varje skola ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska tas fram under deltagande av elever och personal. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka. Stocksundsskolan och Långängsskolan har en gemensam kvalitetsredovisning i vilken det i några fall är svårt att urskilja varje skolas verksamhet. Kvalitetsredovisningen för år 2006 innehåller förutsättningar och mål för verksamheten. Även vissa resultat finns med liksom åtgärder för utveckling. Någon koppling till föregående års kvalitetsredovisning är dock svårt att se. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolorna bör förbättra sin kvalitetsredovisning. Stöd för hur kvalitetsredovisningar kan upprättas finns i Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav om elevers delaktighet i framtagandet. Inte heller ges vårdnadshavare möjlighet att medverka i arbetet. Detta måste åtgärdas. Ledning och intern kommunikation Den som är rektor ska enligt skollagen ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas, och han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Ledningen för skolorna består, som tidigare nämnts, av en rektor och en biträdande rektor. Inspektionen visar att skolledningen är välorganiserad, visionär och lätt att nå. Idéer och förslag från såväl lärare som elever och föräldrar tas väl emot. Ansvarsfördelningen inom skolledningen uppfattas som tydlig. Rektorn är mycket väl förtrogen med skolornas dagliga verksamhet och leder den pedagogiska och administrativa utvecklingen. Rektorn utövar ett aktivt och synligt ledarskap och är väl känd bland elever, lärare och föräldrar. Flera av de positiva bedömningarna i rapporten beror, enligt inspektörerna, till stor del på det utvecklingsarbete som ledningen drivit. Inspektörerna bedömer att skolledningen vid skolorna är mycket väl förtrogen med verksamheten och utövar ett mycket medvetet pedagogiskt ledarskap i linje med läroplanens intentioner. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. 7

Tillgång till utbildning och information om utbildning Inspektörerna har granskat omfattningen av verksamheten i förskoleklassen, information om valmöjligheter, tillgång till modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, tillgång till undervisning i moderna språk, elevens val samt huruvida undervisningen är kostnadsfri för eleverna. Inspektörerna bedömer att verksamheten i dessa avseenden sker i enlighet med författningarnas krav. Personal Enligt skollagen ska skolans lärare ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektorn uppger att nästan samtliga lärare vid skolan har pedagogisk högskoleutbildning för de åldersgrupper och ämnen som de huvudsakligen undervisar i. Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvar pedagogisk insikt och deltar regelbundet i fortbildning för skolledare. Lärarna berättar att de genomgått olika kompetensutvecklingsinsatser under de senaste åren. Några av dessa har varit gemensamma för alla lärare medan andra har varit individinriktade. Inspektörerna bedömer att personalen vid skolorna generellt har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver och att de får kompetensutveckling utifrån skolans behov. Materiella resurser Inspektörerna har granskat tillgång till läromedel, användning av datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna bedömer att skolornas resurser överlag ger förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Långängsskolans idrottssal är dock inte ändamålsenlig för de äldre eleverna och skolan bör därför hitta en fungerande lösning även för dessa elever. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Lotta Hedén Lee Gleichmann 8

1 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Mörbyskolan Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Mörbyskolan, grundskola årskurs 7 9 samt obligatorisk särskola årskurs 7 10 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Mörbyskolan den 13 och 14 september 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun och Mörbyskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Mörbyskolan intervjuades skolledning, elever, personal samt föräldrar med barn i skolans olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i skolans samtliga årskurser. Informella samtal med personal och elever fördes under besöket. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Telefonsamtal, e-postmeddelanden och brev till inspektörerna har också beaktats. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av skolan Mörbyskolan Antal elever Grundskola 469 Obligatorisk särskola 3 Uppgifterna ovan är skolans egna och gäller oktober 2007. Mörbyskolan ligger i Danderyds kommun och omfattar årskurs 7 9 med sex klasser per årskurs. I skolan finns också en kommungemensam särskild undervisningsgrupp med både grundskoleelever och elever mottagna i den obligatoriska särskolan, årskurs 7 10. Flertalet av skolans elever kommer från kommundelarna Stocksund och Enebyberg. Skolan leds av en rektor samt en biträdande rektor som arbetar 50 procent. Denna rapport omfattar inspektion av grundskola och obligatorisk särskola. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Mörbyskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att Mörbyskolan överlag är en skola med kompetenta pedagoger. Undervisningen bedöms vara av god kvalitet och ger goda förutsättningar för elevernas måluppfyllelse. Det pedagogiska arbetet i skolans så kallade samundervisningsklass är gott. Skolan når enligt tillgänglig statistik goda kunskapsresultat. Verksamheten är i de flesta fall anpassad till elevernas individuella behov och förutsättningar. Skolan erbjuder en trygg miljö för eleverna och arbetet med normer och värden är överlag av god kvalitet. Kunskapen om de författningar som gäller för verksamheten behöver förbättras hos skolledning och personal. Det pedagogiska arbetet och kvalitetsarbetet på skolövergripande nivå behöver utvecklas. Exempelvis behöver pedagogiska diskussioner föras på en skolövergripande nivå för att skapa likvärdighet och höja skolans kvalitet inom bland annat bedömning och betygssättning. Elevernas möjlighet till inflytande över sitt eget lärande och till medverkan inom olika delar av skolans arbete bör förbättras. I vissa fall saknar skolan nödvändig dokumentation. I andra fall är befintlig dokumentation bristfällig. Bland annat behöver innehåll i åtgärdsprogram, likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning förbättras. Även processen kring framtagandet av kvalitetsredovisning och likabehandlingsplan behöver förbättras genom att elever och samtlig personal medverkar i framtagandet. Beslut gällande placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarna. Därmed saknas enligt inspektörerna till väsentliga delar de instrument och den process som syftar till att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolnivå. Det är därför nödvändigt att vidareutveckla det pedagogiska ledarskapet på skolan. 2

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Ordningsregler upprättas inte i enlighet med författningarna (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolans förfarande vad gäller betygssättning i matematik A är inte förenligt med författningarnas krav (7 kap. 3 gymnasieförordningen). - Bedömning och betygssättning av särskoleelever sker inte i enlighet med författningarna (7 kap. 2-4 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3 4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör förbättra elevernas kännedom om utbildningsmålen. - Skolan bör förbättra elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. - Skolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras. - Skolans arbete med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. - Skolan bör säkerställa att korrekta kursplaner för elever mottagna i särskolan och grundskoleelever följs i den särskilda undervisningsgruppen. - Skolan bör vidareutveckla arbetet med att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. - Skolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete. - Rektorns pedagogiska ledarskap bör utvecklas. - Skolledningens och personalens kännedom om de författningar som gäller för verksamheten bör förbättras. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper I läroplanen och de nationella kursplanerna anges mål för utbildningen, både övergripande och i olika ämnen. Skolan ska klargöra för eleven vilka målen är samt kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckling. I ett webbaserat kommunikationssystem ges information till hemmen om mål och elevens resultat i olika ämnen. Kriterier för olika betyg på prov, inlämningsuppgifter och andra redovisningsformer redovisas också över webben. 3

Detta kommunikationssystem lanserades av Mörbyskolan som sedan har utbildat personal vid andra skolor i kommunen i detta verktyg. I intervjuer med både föräldrar och elever framkommer dock att användandet av detta verktyg varierar bland lärarna vilket leder till att informationen i vissa fall är bristfällig. Bland annat säger elever som inspektörerna talar med att målen i vissa ämnen saknas. Rektorn uppger att det sedan 2004 är obligatoriskt för lärarna att använda detta system och att det endast är i fråga om elevernas dagliga läxor som lärarna kan välja att använda systemet eller inte. I inspektörernas samtal och i intervjuer med eleverna framkommer att deras kännedom om målen varierar. I vissa ämnen känner de flesta elever till målen, i andra har få elever kännedom om dessa. Inspektörerna ser under inspektionen goda exempel på hur målen presenteras för eleverna. Flertalet intervjuade elever menar att det beror på den enskilde läraren om målen presenteras tydligt eller inte. Inspektörerna bedömer, mot bakgrund av ovanstående resonemang, att skolan bör förbättra elevernas kännedom om utbildningsmålen. De betyg som sätts i slutet av grundskoletiden uttrycker i vad mån eleverna har uppnått de mål som uttrycks i kursplanerna för olika ämnen. Tabell, Slutbetyg enligt Skolverkets statistik. Mörbyskolan Kommunen Riket 2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Meritvärde 1 235,2 245,2 238,9 247,5 244,2 241,7 206,9 206,3 206,8 Andel (%) med fullständigt slutbetyg Andel (%) behöriga till nationella progr. Källa: Skolverket 83,1 93,4 89,7 88,2 96,3 91,2 75,9 75,5 76,0 97,9 99,3 98,7 98,2 98,1 98,3 89,6 89,2 89,5 Av tabellen framgår att resultaten i Mörbyskolan generellt är avsevärt högre än i riket. Inspektörerna bedömer att skolan sammantaget når goda resultat. Se emellertid ytterligare analys under avsnittet Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Normer och värden I läroplanen anges att skolan ska främja respekt och förståelse för andra människor, förmåga till inlevelse samt respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Resultatet av ett sådant värdegrundsarbete kan bland annat vara hur eleverna förhåller sig i skolmiljön. Vid lektionsbesök, i skåphallar samt i samtal och intervjuer uppfattar inspektörerna att flertalet elever visar respekt och omsorg om såväl varandra som miljön. En trevlig samtalston finns mellan elever och vuxna. Inspektörerna ser inget klotter eller skräp i skolans lokaler. Inspektörerna bedömer att skolan uppnår goda resultat i sitt arbete med normer och värden. 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. 4

Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inspektionen visar på skillnader mellan skolans lärare vad gäller elevernas möjligheter att delta i planeringen av undervisningen. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag, medan andra lärare företrädesvis utgår från sin egen planering alternativt följer den arbetsgång som anges i olika läromedel. Flertalet av de elever som inspektörerna möter i inspektionen framhåller att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning utan att involvera eleverna i diskussionen. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I varje skola ska det upprättas en likabehandlingsplan i enlighet med lagen som anger ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Planen ska tas fram under medverkan av elever och personal. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska från och med år 2007 redovisas i kvalitetsredovisningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Skolans likabehandlingsplan är ett dokument som kallas Mörbyskolans handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. Handlingsplanen saknar bland annat en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Handlingsplanen bör också benämnas likabehandlingsplan. Eleverna har inte varit delaktiga i processen med att utarbeta planen. Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. Författningarna anger att rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Det är viktigt att ordningsreglerna diskuteras regelbundet och att eleverna är med och formulerar vad som ska gälla på just deras skola och gör reglerna till sina egna. På Mörbyskolan råder en oklarhet om huruvida skolan har gemensamma ordningsregler eller inte. Vissa intervjuade elever menar att det finns en uppsätt- 5

ning oskrivna regler som följs medan andra elever hävdar att skolan har regler som alltid har funnits. Elever och vårdnadshavare skriver i början av varje läsår under på att de har tagit del av skolans handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. Inspektörerna bedömer att skolan inte upprättar ordningsregler i enlighet med författningarna. Råd för framtagandet av ordningsregler finns i Skolverkets broschyr Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen I inspektionen framkommer att elever och föräldrar överlag är nöjda med den undervisning som bedrivs på skolan. Lärarna kan i samtal och intervjuer med inspektörerna motivera sina pedagogiska tankar och metoder och framhåller även vikten av att alla elever ges utmaningar utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Inspektörernas intryck är att det finns en medvetenhet om lärandets olika former bland skolans lärare. Vid flera av inspektörernas besök observerades varierade arbetsformer där bland annat elevernas förmåga att arbeta problemlösande och att samarbeta aktivt tränades. Inspektörerna bedömer att skolan på ett bra sätt organiserar undervisningen utifrån lokala förutsättningar och elevers behov. Individanpassning En möjlighet att individanpassa elevers studiegång är att styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen får göra avvikelser från timplanen och besluta om anpassad studiegång. Inspektionen visar att det finns elever på Mörbyskolan som har anpassad studiegång. Skolan fattar dock inte formella beslut om anpassad studiegång och det råder en oklarhet i skolledningen och bland personalen om när, hur och av vem dessa beslut ska fattas. Se vidare bedömning i kommunrapporten. Inspektörerna har även under detta avsnitt granskat på vilket sätt lärarna utgår från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och bedömt att verksamheten i detta avseende sker i enlighet med författningarna. Särskilt stöd Från och med den 1 juli 2006 har förändringar i skolformsförordningarna införts avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av sådana stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av detta ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Flertalet intervjuade är nöjda med det stöd som ges, arbetet med åtgärdsprogram bör dock förbättras. Bland annat bör målen konkretiseras och specificeras. Kopplingen till de nationella målen liksom skolans insatser för att eleven ska nå framgång i sitt skolarbete bör tydliggöras. På skolan finns en så kallad samundervisningsklass för elever som behöver särskilt stöd. Det pedagogiska arbetet i gruppen är enligt alla intervjuade väl fungerande. Vissa av gruppens elever är mottagna i den obligatoriska särskolan, andra inte. Eleverna får stora delar av sin undervisning i denna klass men ges också i 6

några fall, utifrån individuella behov och förutsättningar, undervisning i skolans grundskoleklasser eller i liten grupp av skolans övriga lärare. I skolledningen råder dock vid inspektionstillfället en oklarhet om vilka kursplaner som eleverna i den så kallade samundervisningsklassen följer i de olika ämnena. Inspektörerna finner därför anledning att påpeka att elever mottagna i den obligatoriska särskolan som grundprincip alltid ska följa särskolans kursplaner och elever i grundskolan ska följa grundskolans kursplaner. Undantag kan göras för elever mottagna i den obligatoriska särskolan som, efter beslut av styrelsen, kan läsa i enlighet med grundskolans kursplaner i något eller några enstaka ämnen. Elever i grundskolan ska dock aldrig läsa i enlighet med den obligatoriska särskolans kursplaner. Om ändringar görs i grundskoleelevers timplan måste beslut om anpassad studiegång fattas. Se även under avsnittet Individanpassning. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över vilka kursplaner eleverna i den så kallade samundervisningsgruppen följer så att de får den undervisning de har rätt till inom respektive skolform. Inspektörerna bedömer att skolans så kallade samundervisningsklass utgör en särskild undervisningsgrupp. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för elev i grundskolan ska fattas av styrelsen för utbildningen efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Enligt kommunens delegationsordning är beslut om placering i särskild undervisningsgrupp delegerat till rektor. Enligt rektorn väljer vårdnadshavarna placering i denna kommungemensamma grupp. I Mörbyskolan fattas alltså inga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och i skolledningen råder en oklarhet om huruvida dessa beslut fattas av styrelsen för utbildningen eller inte. Inspektörerna bedömer att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte fattas i enlighet med författningarna. Inspektörerna vill dessutom påpeka att särskild undervisningsgrupp är en stödform som styrelsen för utbildningen beslutar om och inte en undervisningsform som föräldrar kan ansöka om. Se vidare bedömning i kommunrapporten. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd: Den individuella utvecklingsplanen. Inspektörerna har tagit del av några exempel på skolans individuella utvecklingsplaner. Planerna saknar delvis hänvisning till vilka skolans insatser ska vara för att eleven ska ha framgång i sin kunskapsutveckling. De individuella utvecklingsplanerna är inte heller framåtsyftande i alla ämnen utan i flera fall snarare en beskrivning av elevens hittillsvarande kunskapsutveckling. Betygsliknande omdömen förekommer vilket ska undvikas. De mål som formuleras för elevernas utveckling bör också ytterligare kunna konkretiseras och kopplingen till de nationella målen tydliggöras. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. Mörbyskolan låter vissa elever i årskurs 9 läsa in gymnasieskolans kurs matematik A. Eleverna gör efter avslutad kurs en prövning och om betyget Mycket väl godkänt erhålls får eleven ett kursbetyg som lämnas till det gymnasium där eleven börjar. Inget betyg sätts, enligt såväl rektorn som uppgifter på skolans hemsida, om inte betyget blir Mycket väl godkänt. Enligt gymnasieförordningen ska betyg på avslutad kurs, även genom prövning, alltid sättas. Endast om läraren 7

på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, ska betyg inte sättas. Inspektörerna bedömer att Mörbyskolans förfarande vad gäller betygssättning i matematik A inte är förenligt med författningarnas krav. Detta måste således åtgärdas. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret ska betyg inte sättas. I dessa fall ska ett skriftligt omdöme ges. Det skriftliga omdömet ska beskriva elevens studieutveckling och innehålla information om vilka mål som har uppnåtts under grundskoletiden. I omdömet kan även redovisas vilka stödåtgärder som satts in. Omdömet utgör en viktig information för mottagande personal i gymnasieskolan, så att eleven så snart som möjligt kan få det kompletterande stöd som behövs för att nå minst godkänt. För elever som hoppar av språkstudier i grundskolan blir ett skriftligt omdöme en redogörelse för kunskapsutvecklingen i språket, trots att han eller hon inte fullföljt studierna utan i stället övergått till studier i svenska och/eller engelska. Det skriftliga omdömet ska bifogas slutbetyget. På Mörbyskolan finns, enligt betygsstatistik, elever som inte uppnått målen i något ämne. Dessa elever har ej givits skriftliga omdömen i enlighet med ovanstående vilket måste åtgärdas. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik används bland annat diagnoser i svenska i årskurs 7 och nationella ämnesprov i årskurs 9. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs genom kontinuerliga klasskonferenser och i samband med att individuella utvecklingsplaner upprättas. I Danderyds kommun samarbetar de tre betygssättande kommunala skolorna i ett utvecklingsprojekt kring likvärdig bedömning. I Mörbyskolan utvärderar lärarna elevernas kunskaper på varierande sätt men en del elever inspektörerna möter menar att vissa lärare mest sätter betyg på grundval av skriftliga prov, i synnerhet i de teoretiska ämnena. Elever och föräldrar inspektörerna talar med anser också att vissa lärare har svårt att precisera vad som krävs för ett visst betygssteg. Lärare inspektörerna möter säger att samarbete angående betygssättning förekommer sparsamt och att diskussioner om bedömning och betygssättning sällan sker på skolnivå. Även andra uppgifter som framkommer i inspektionen tyder på att det finns ett behov bland lärarna av att diskutera bedömning och betygssättning på skolnivå. Mot bakgrund av ovanstående resonemang bedömer inspektörerna att skolan bör vidareutveckla arbetet med att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Enligt författningarna ska elever mottagna i särskolan efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning de gått igenom. Om en elevs vårdnadshavare begär det ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska undertecknas av rektorn eller den rektorn bestämmer. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det ska betyg sättas. Under inspektionen framkommer olika uppgifter om hur bedömning och betygssättning av elever mottagna i den obligatoriska särskolan görs. Inspektörernas intryck är att det i skolledningen råder en stor osäkerhet om vilka regler som gäller och dokumentation som inspektörerna tar del av vid inspektionstillfället bekräftar detta. Intyg för särskoleelever saknas. I något fall har betyg i ett ämne för en elev satts, daterats och skrivits under av rektorn, enligt både den obligatoriska särskolans och grundskolans kursplan, vid samma tillfälle. Sammanblandning av begreppen läroplan och kursplan förekommer också i denna dokumentation. Rektorn anger att 8

ovanstående exempel beror på att en elev har fått ett grundskolebetyg innan eleven mottogs i särskolan. Inspektörerna vill i detta sammanhang betona vikten av att vårdnadshavare informeras om vilka valmöjligheter de har gällande bedömning och betygssättning för elever mottagna i den obligatoriska särskolan. Inspektörerna bedömer att bedömning och betygssättning av elever mottagna i särskolan inte sker i enlighet med författningarna vilket måste åtgärdas. Se även under avsnittet Personal. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Varje skola ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Elever och personal ska vara delaktiga i framtagandet och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Danderyds kommun har en gemensam mall för skolornas kvalitetsredovisningar. Mallen erbjuder goda möjligheter att följa upp verksamheten i relation till nationella mål. Mörbyskolans kvalitetsredovisning är dock bara delvis ifylld i enlighet med mallen och i några fall saknas ett tydligt samband mellan frågorna och de svar som ges. Kvalitetsredovisningen för år 2006 ger en bild av utbildningens innehåll men innehåller få resultat, ingen analys av måluppfyllelsen och följaktligen inte heller några åtgärder vid eventuellt bristande måluppfyllelse. Kopplingen till föregående års kvalitetsredovisning är svår att skönja. Några resultat från den så kallade samundervisningsklassen redovisas inte. Vidare finns ingen samlad redovisning kopplad till kunskapsmål i läroplanen. Sammantaget betyder detta, att det av kvalitetsredovisningen, är svårt att utläsa skolans kvalitet. Vissa lärare har varit delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningen medan andra inte har varit involverade alls. Intervjuade föräldrar och elever saknar kännedom om kvalitetsredovisningens existens. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav och att elever inte varit delaktiga vid upprättandet av planen. Vårdnadshavare har inte givits möjlighet att delta. Detta måste åtgärdas. Stöd för hur kvalitetsredovisningar kan upprättas finns i Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning. Lärare inspektörerna samtalar med säger att olika utvecklingsprojekt sällan följs upp och utvärderas. Inspektörernas samlade intryck är att skolans övergripande kvalitetsarbete behöver vidareutvecklas, exempelvis om vilka resultat verksamheten som helhet når och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. Skolan behöver, enligt inspektörernas bedömning, mer systematiskt utvärdera sin verksamhet och även vidta åtgärder som har ett tydligt samband med dessa utvärderingar. Exempelvis saknar inspektörerna regelbunden analys och förslag på åtgärder kring betygsresultat och resultat på de nationella ämnesproven. I ett sådant analysarbete blir skillnaderna mellan betyg och nationella ämnesprov, betygsresultat mellan pojkar och flickor och betygsskillnader mellan olika ämnen automatiskt föremål för intern diskussion och förbättringsarbete. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete genom regelbunden utvärdering av resultat kring hur de nationella målen för utbildningen nås, analys av dessa resultat och förbättringsåtgärder som tydligt är 9

kopplade till denna analys. Det är rektorns ansvar att ett sådant arbete kontinuerligt bedrivs. Ledning och intern kommunikation Den som är rektor ska enligt skollagen ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas, och han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Vid Mörbyskolan finns en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret för verksamheten. Rektorn uppfattas av såväl personal som föräldrar och elever som överlag väl informerad om den dagliga verksamheten. Rektorn har god kunskap om enskilda elever och gör emellanåt lektionsbesök. Inspektörerna bedömer att rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten. Enligt rektorn har skolan en pluralistisk utvecklingsvision där varje lärare tillåts tillvarata och utveckla sina specialkunskaper och intressen. I kvalitetsredovisningen från år 2006 framgår att varje person på skolan får välja den kompetensutveckling som utvecklar personen i fråga. I skolan pågår exempelvis flera förbättringsarbeten, det är dock otydligt vilka förbättringsarbeten som är gemensamma för skolan och hur dessa svarar mot skolans aktuella utvecklingsbehov. I intervjuer och samtal med personalen framkommer att det finns ett behov av kontinuerliga pedagogiska diskussioner, bland annat om bedömning och betygsättning. Föräldrar och elever som inspektörerna möter bekräftar detta och säger att det finns skillnader mellan olika lärare bland annat vad gäller bedömning och betygsättning. Elever som inspektörerna möter säger också att de sällan ges möjlighet att arbeta med ämnesövergripande teman. I intervjuer och samtal med personalen framkommer ett behov av ett tydligt drivet, skolgemensamt förbättringsarbete. Lärare som inspektörerna talar med menar att skolans samlade resurser i form av exempelvis kompetenta pedagoger bättre skulle kunna tillvaratas om det tydligare framgick hur ledningen vill driva det pedagogiska utvecklingsarbetet i riktning mot de nationella målen och utifrån skolans behov. Vissa lärare säger också i samtal med inspektörerna att de saknar och till ledningen har signalerat behovet av en fungerande arbetslagsorganisation. Rektorn anger att skolan har två olika arbetslagsorganisationer, dels arbetslag årskursvis och dels mindre arbetslag som utgörs av tre lärare på två klasser. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna sammantaget att det pedagogiska ledarskapet på skolan bör vidareutvecklas. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. 10

Tillgång till utbildning och information om utbildning Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolan ska också erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val vilket också i de flesta fall erbjuds eleverna i Mörbyskolan. Ett val består dock av alternativet Nå målen. Under inspektionen har olika besked givits om innehållet i detta val. Inspektörerna förutsätter att det är tydligt för eleverna vilket innehåll de olika alternativen representerar. Inspektörerna vill emellertid påpeka att elever som befaras inte uppnå målen enligt författningarna har rätt till särskilt stöd. Sådant stödbehov får inte begränsa elevens möjligheter att ha elevens val. Se även under avsnittet Särskilt stöd. Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Alla elever ska utan kostnad kunna delta i samtliga aktiviteter som sker under skoltid. Det är, enligt inspektörerna, inte förenligt med värdegrunden och principen om lika tillgång till utbildning att vissa elever av kostnadsskäl måste avstå från aktiviteter i skolan. Vid Mörbyskolan kan en del resor, bland annat i samband med idrottsdagar, innebära en kostnad för eleverna. Kostnaderna uppgår, vid inspektionstillfället, till 2400 kr per elev och resa förutsatt att eleven har erforderlig utrustning. Om eleven saknar nödvändig utrustning tillkommer ytterligare kostnader. Vissa studieresor utomlands på tid som inspektörerna bedömer som skoltid föranleder också betydande kostnader för deltagande elever. Inspektörerna bedömer att de avgifter som tas ut för vissa delar av undervisningen inte är i enlighet med författningarna. I kommunrapporten finns Skolverkets samlade bedömning av avgifter i kommunen. Personal Enligt skollagen ska skolans lärare ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektorn uppger att nästan samtliga lärare vid skolan har pedagogisk högskoleutbildning för de åldersgrupper och ämnen som de huvudsakligen undervisar i. Både rektorn och den biträdande rektorn deltar regelbundet i fortbildning för skolledare. Lärarna berättar att de genomgått olika kompetensutvecklingsinsatser under de senaste åren. Några av dessa har varit gemensamma för alla lärare medan andra har varit individinriktade. Se dock även under avsnittet Ledning och intern kommunikation. Inspektörerna bedömer att personalen vid Mörbyskolan generellt sett har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Under inspektionen framkommer att skolledningen och delar av personalen inte känner till vissa författningar som reglerar skolans verksamhet. Det gäller bland annat de författningar som reglerar skolgång för elever mottagna i den obligatoriska särskolan, bedömning och betygssättning samt skolans skyldighet att bedriva en avgiftsfri undervisning. Detta innebär att skolan inte fullt ut bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument. Inspektörerna bedömer därför att skolledningens och personalens kännedom om gällande föreskrifter bör förbättras. 11

Materiella resurser Inspektörerna har granskat tillgång till läromedel, användning av datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna har bedömt att dessa resurser ger goda förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Lotta Hedén Lee Gleichmann 12

Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Vasaskolan Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Vasaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vasaskolan den 15-16 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun och Vasaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vasaskolan intervjuades rektor, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i flertalet ämnen och klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

Beskrivning av skolan Vasaskolan Antal barn/elever Förskoleklass 45 Grundskola 455 Vasaskolan är belägen i ett villaområde nära Djursholms centrum. Verksamheten omfattar förskoleklass och årskurserna 1 6. Organisationen bygger på samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg och personalen är indelad i arbetslag, förskoleklass till årskurs 3 samt årskurs 4 till årskurs 6. Merparten av denna samverkan sker inom respektive årskurs. I skolan finns också en Montessoriavdelning med elever från förskoleklass till årskurs 6. Vasaskolan har fyra särskilda undervisningsgrupper med tre olika inriktningar inom autismspektrum, samundervisning samt autism med kognitiv beteendeterapi. Föreliggande rapport behandlar förskoleklassen och grundskolan. Kommunens ansvarstagande för förskolan och skolbarnsomsorgen behandlas i den övergripande kommunrapporten. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Vasaskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektionen visar att Vasaskolan som helhet bedriver en verksamhet i linje med nationella mål och riktlinjer. Inspektörerna bedömer utifrån egna observationer, nationella prov, presenterade elevarbeten och uppföljningar i några ämnen att eleverna övergripande når goda kunskapsresultat, dock kan skolan inte ge en samlad bild av resultaten i alla ämnen. Elevernas kännedom om målen för de olika ämnena varierar. De äldre eleverna har en bättre kunskap om dessa än de yngre. Undervisningens inriktning varierar påtagligt mellan olika lärare och skolan bör säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och riktlinjerna som anger principerna för hur arbetet ska bedrivas. Den information som ges vid utvecklingssamtalen angående elevens skolsituation, resultat och utveckling upplevs tydlig och relevant av elever och föräldrar. Särskilt bör framhållas skolans arbete med att informera elever och vårdnadshavare om skolarbetet, aktuella händelser och elevernas resultat över internet. I värdegrundsarbetet vidtar skolan en rad åtgärder. Uppföljning av detta arbete är omfattande och visar mycket goda resultat. Flertalet elever trivs, känner sig trygga och tycker att det är roligt att gå i skolan. Arbetsmiljön är lugn och stämningen god under lektioner och raster. Skolans arbete med att ge eleverna förutsättningar för och möjligheter till ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet och frågor av gemensamt intresse bör dock förbättras. 2

Inspektörerna bedömer att Vasaskolan har ett mycket väl fungerande kvalitetsarbete som utvecklar verksamheten och är tydligt kopplat till det nationella uppdraget samt en kvalitetsredovisning i enlighet med författningarnas krav. Eleverna är vana att utvärdera undervisningen och reflektera över sitt eget lärande. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör utveckla arbetet med att på skolnivå följa upp och utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen. - Skolan bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. - Skolans arbete med att ge eleverna förutsättningar för och möjligheter till ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet, arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll bör förbättras. - Skolan bör utveckla arbetet med elevmedverkan vid upprättande av ordningsregler. - Skolan bör säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och riktlinjerna som anger principerna för hur arbetet ska bedrivas. - Skolan bör utveckla arbetet med att anpassa undervisningen till olika elevers behov och intressen. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna. Kunskaper I läroplanen och de nationella kursplanerna anges mål för utbildningen, övergripande och i olika ämnen. Skolan ska klargöra för eleven vilka målen är samt kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckling. Av inspektionen framgår att mål för utbildningen presenteras på olika sätt för eleverna. I några klassrum är mål anslagna på väggarna. I inspektörernas samtal och intervjuer med eleverna framkommer dock att eleverna i olika grad har kännedom om målen. Äldre elever har en bättre kunskap om dessa än yngre. 3

Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att klargöra utbildningsmålen för eleverna. Vasaskolan har, från och med årskurs 3, datorbaserad resultatredovisning (tillgängligt för personal, vårdnadshavare och elever) i alla ämnen på individnivå. Någon sammanställning på skolnivå görs dock inte i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå och att dessa ligger till grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att på skolnivå systematisk följa upp och utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen. I grundskolans kursplaner anges uppnåendemål för eleverna i årskurs 5 i alla ämnen. I svenska, matematik och engelska finns nationella ämnesprov som bland annat kan användas för att ge lärare stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål. I nedanstående tabell redovisas Vasaskolans resultat i de nationella ämnesproven under perioden 2004-2006. Tabell, Nationella ämnesprov för åk 5 i Vasaskolan. Tabellen anger andelen (%) elever som enligt skolans bedömning uppnått målen i proven. År 2004 År 2005 År 2006 Svenska 97 98 99 Engelska 100 96 99 Matematik 98 97 93 Källa: Skolans egna uppgifter Av tabellen framgår att nästan alla Vasaskolans elever uppnår målen i de nationella ämnesproven. Utifrån resultat i nationella prov och diagnoser i olika ämnen samt iakttagna elevarbeten och redovisningar vid lektionsbesök, bedömer inspektörerna att eleverna i Vasaskolan når goda kunskapsresultat. Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Av inspektionen framgår att verksamheten i förskoleklassen rymmer såväl lek och rörelse, skapande verksamhet som inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. I intervjuer ger barnen i förskoleklassen konkreta exempel på vad de lär sig inom områdena kunskaper samt normer och värden. Barnens lärande och utveckling dokumenteras kontinuerligt och en positiv utvecklingslinje kan skönjas för det stora flertalet barn. Även intervjuade föräldrar beskriver resultaten av förskoleklassens arbete som gott. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklassen stämmer överens med läroplanens mål och riktlinjer samt ger en god grund för barnens fortsatta lärande och utveckling. 4

Normer och värden I läroplanen anges att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. Vidare ska skolan främja respekt och förståelse för andra människor, förmåga till inlevelse samt respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Ett tecken på resultat av ett sådant värdegrundsarbete kan vara hur eleverna förhåller sig i skolmiljön. Vid lektionsbesök samt i samtal och intervjuer uppfattar inspektörerna att flertalet elever visar omsorg om varandra och om skolmiljön. Samtalstonen mellan elever och vuxna är övervägande trevlig. I genomförda elevenkäter anger flertalet elever att de trivs bra och att de känner sig trygga i skolan. I samtal och intervjuer med eleverna framkommer att kränkningar är ovanliga och att de vuxna på skolan snabbt agerar om bråk uppstår. Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Eleverna vid Vasaskolan berättar under inspektionen att de bland annat genom elevrådet har goda möjligheter att påverka skolans verksamhet i stort och också gör det. Elevrådet har regelbundna möten och rådet har vid flera tillfällen tagit egna initiativ för att förbättra skolgårdsmiljön. De elever som inspektörerna talat med är väl informerade hur de ska gå tillväga för att driva sina frågor. Rektorn och lärarna bekräftar att eleverna är aktiva och tar ett ansvar för skolan som helhet. Ett exempel på att eleverna även får delta i betydelsefulla demokratiska processer är de rektorsintervjuer (nytillsättning) som nyligen genomförts med elevmedverkan. Inspektörerna bedömer att skolan övergripande når mycket goda resultat i sitt värdegrundsarbete och med att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och arbeta i demokratiska former. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet I arbetet med att skapa en god arbetsmiljö för alla i skolan har skolledning och personal i Vasaskolan genomfört en rad åtgärder. I den dagliga verksamheten förs samtal kring händelser, kamratrelationer, skolklimat, attityder och konflikthantering. Skolan har en organisation med utvalda elever som kamratstödjare vilka, tillsammans med de vuxna, ska verka för ökad trivsel och trygghet. Det finns gemensamma ordningsregler och vissa klasser har egna trivselregler. Skolledningen uppger att de gemensamma reglerna diskuterats i elevrådet. Vasaskolan har en omfattande uppföljning av sitt värdegrundsarbete bl.a. i form av regelbundna genomgångar och skattningar i arbetslagen samt i elevenkäter. I enkäterna finns frågor som exempelvis handlar om förhållningssätt, trivsel, trygghet, kränkningar, inflytande, arbetssätt, samarbete, klassråd och elevråd. Som nämnts tidigare är resultaten i dessa utvärderingar 5

goda. Vid alla intervjuer och samtal framkommer att skolsköterskan har en viktig roll i värdegrundsarbetet. Hon tar emot elever som vill ha någon att anförtro sig åt och hon sammanställer alla elevenkäter. Inspektörerna bedömer att skolan har ett mycket gott värdegrundsarbete, dock framkommer en osäkerhet bland eleverna huruvida de varit delaktiga i framtagandet av de gemensamma ordningsreglerna varför skolan bör säkerställa elevernas medverkan. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten tillse att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Inspektörerna har tagit del av Vasaskolans likabehandlingsplan och finner att den i många delar är i överensstämmelse med författningarnas krav. Dock saknas en beskrivning av insatser som ska genomföras under året utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. Enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får möjligheter till ett reellt inflytande över verksamheten i stort samt över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. I samtal och intervjuer framkommer att eleverna har inflytande över skolmiljön genom klassråd eller andra former av rådslag i klasserna samt genom sina klassrepresentanter i skolans elevråd. När det gäller undervisningen upplever eleverna att merparten av denna bestäms av lärarna. Eleverna har svårt att ge några konkreta exempel på att de tillsammans med lärarna väljer innehåll eller arbetssätt. Vanligaste formen av ansvar och inflytande över undervisningen och det egna lärandet är, enligt eleverna, att de får välja i vilken ordning de ska arbeta med givna uppgifter. Några av de äldre eleverna tycker att de hade större möjligheter till inflytande över det egna lärandet i de tidigare årskurserna. Flertalet elever uppger att de ges stort ansvar för att slutföra arbeten inom given tid och att de förväntas sköta läxor och förbereda sig inför prov. I skolans Montessoriklasser får eleverna lära sig att arbeta målinriktat, att planera, ta ansvar och fullfölja sina arbeten enligt grunderna för Montessoripedagogiken. Under en studiedag i januari 2007 arbetade personalen med ett antal utvecklingsfrågor. I en arbetsgrupp var temat Öka barns inflytande. Minnesanteckningarna från diskussionerna innehåller väl utarbetade konkretiseringar av hur elevinflytandet kan förbättras. Inspektörerna ser dock inte att föreslagna åtgärder fått genomslag i all undervisning och bedömer att arbetet med att ge eleverna förutsättningar för och möjligheter till ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet, arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll bör förbättras. Av inspektionen framgår att skolans samverkan med elevernas vårdnadshavare främst sker vid utvecklingssamtalen kring den enskilda eleven. I övergripande frågor har vårdnadshavare möjlighet till samverkan vid klassvisa föräldramöten samt via skolans skolråd. Information till och från skolan fungerar väl, enligt föräldrarna. Inspektörerna bedömer att Vasaskolan samverkar med elevernas vårdnadshavare på ett bra sätt. 6

Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Inspektörerna har granskat hur skolan med utgångspunkt i nationella mål organiserat undervisningen utifrån lokala förutsättningar och elevers behov. Vidare huruvida en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer förekommer samt i vilken mån undervisningen i grundskoleklasserna tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas strävansmål och därigenom ger alla elever likvärdiga möjligheter att tillägna sig de kunskapskvaliteter som uttrycks i målen. Granskningen av verksamheten i förskoleklassen har inriktats på huruvida aktiviteterna är avpassade efter barnens ålder och mognad. Inspektörerna har också undersökt på vilket sätt barnens och elevernas tillit till den egna förmågan och deras vilja att lära uppmuntras samt hur deras förmåga att själva skapa och använda olika uttrycksmedel tillgodoses. I förskoleklassen ser inspektörerna att leken har stor betydelse och hur de skolförberedande inslagen anpassas efter barnens mognad. Förskoleklassen ingår i skolans konkretiseringar av de nationella kursplanerna och uppnåendemål har formulerats för barnen i förskoleklassen. Enligt läroplanen är förskoleklassen en del av skolväsendet och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Varken läroplanens mål att uppnå eller kursplanerna för grundskolans ämnen gäller emellertid för förskoleklassen. Förskoleklassen har en speciell ställning mellan förskolan och grundskolan och ska vara en integrering av de olika kulturerna. Det är viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i verksamheten och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Vid flera lektionsbesök ser inspektörerna mycket goda exempel på varierad undervisning och hur eleverna uppmuntras att arbeta undersökande och reflekterande. En stor nyfikenhet hos eleverna samt en lust att lära är tydligt märkbar vid dessa lektioner. I ämnet svenska läggs stor vikt vid språkträning och läsning vilket, enligt lärarna, ger goda resultat även i andra ämnen. I samarbete med skolans bibliotekarie genomförs en rad läsprojekt som vid utvärderingar setts ge goda resultat. Inspektörerna noterar att skolan har goda datatekniska möjligheter och en hög kompetens när det gäller användningen av datorer. Vid inspektörernas lektionsbesök och i intervjuer med lärare och elever framkommer dock även exempel på hur undervisning planeras och genomförs utan tydligt koppling till nationella mål. Eleverna berättar om enahanda arbetssätt och likartade arbetsuppgifter vecka efter vecka. Inspektörerna ser flera lektioner där förlagsproducerade läromedel tycks styra såväl innehåll som progression i ämnet. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och riktlinjerna som anger principerna för hur arbetet ska bedrivas. Vidare finner inspektörerna anledning att påpeka att beteckningen OÄ (orienteringsämnen) som återfinns på några klassers scheman inte har någon motsvarighet i gällande kursplaner där ämnena anges som NO (naturorienterande) och SO (samhällsorienterande) med samlingsnamn. Individanpassning Inspektörerna har granskat i vilken mån undervisningen utgår från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt om eleverna ges möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras att använda och utvecklas hela sin förmåga. Inspektörerna finner att verksamheten i dessa avseenden varierar mellan olika lärare. I flera klasser ses mycket goda exempel 7

på hur lärarna vinnlägger sig om att skapa de bästa betingelserna för varje elev. I andra klasser beskriver lärarna att detta är svårt att genomföra, variationerna blir där många gånger av kvantitativ art. Inspektörerna ser få exempel på individanpassade läromedel. Elever som har lätt att lära får ofta extrauppgifter som inte alltid upplevs leda vidare. I skolans Montessoriklasser individanpassas undervisningen i hög grad, dock inte alltid med utgångspunkt i elevernas tänkande och intressen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att anpassa undervisningen till olika elevers behov och intressen. Särskilt stöd Enligt läroplanen ska undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av sådana insatser, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av detta ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. I Vasaskolans elevhälsoteam arbetar skolledare, skolsköterska, psykolog samt lärare med specialpedagogisk kompetens. Specialpedagogerna är knutna till arbetslag och klasser. Olika former av stöd prövas som regel först inom klassens ram innan det blir aktuellt med andra stödformer. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av har ett innehåll som väl motsvarar kraven i författningarna. En tydlig beskrivning av vilka mål eleven riskerar att inte nå görs och i förhållande till detta vilka åtgärder som skolan avser att vidta. En tidsplan för insatser och uppföljningar görs. De klasslärare, elever och föräldrar som inspektörerna samtalar med är nöjda med omfattningen och innehållet i skolans arbete med särskilt stöd. Skolans goda resultat förklaras av personal och föräldrar bland annat bero på tidiga insatser för särskilt stöd. I Vasaskolan finns fyra särskilda undervisningsgrupper med tre olika inriktningar inom autismspektrum, samundervisning samt autism med kognitiv beteende terapi. Eleverna i dessa grupper kommer från Danderyd och närliggande kommuner. Lärartätheten är hög i grupperna och specialkompetens finns. Varje elev i grupperna har möjlighet till en individuellt utformad integrering i fadderklass. Viktiga områden, förutom kunskapsinhämtning, är enligt lärarna att träna de sociala förmågor eleven behöver. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp är i Danderyds kommun delegerat till rektor. På Vasaskolan uppfattar skolledningen dock att beslutet tas centralt, på förvaltningsnivå. När eleven mottagits blir skolans rektor även dessa elevers rektor. Inspektörerna bedömer att Vasaskolans arbetar på ett bra sätt för att upptäcka stödbehov och med att ge särskilt stöd till elever som behöver sådan hjälp. Dock tas inte beslut om placering i särskild undervisningsgrupp i enlighet med författningarna, vilket måste åtgärdas. Utvärdering av lärandet och bedömning Läraren ska enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Vid inspektionen framkommer att elevernas 8

kunskapsutveckling följs upp på individnivå under hela skoltiden. En översikt delges eleverna och föräldrarna främst vid utvecklingssamtalen och som nämnts tidigare i ett databaserat uppföljningssystem. Dock sammanställs inte elevernas resultat på skolnivå i alla ämnen, vilket försvårar rektorns ansvarstagande för att skolans resurser fördelas utifrån en värdering av elevernas utveckling. Se tidigare bedömning under avsnittet Kunskaper. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid inspektionstillfället har alla elever i Vasaskolan individuella utvecklingsplaner och inspektörerna bedömer att dessa är i enlighet med författningarna. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Den skriftliga kvalitetsredovisning som varje skola enligt författningarna årligen ska upprätta, ska vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Inspektionen visar att Vasaskolan dokumenterar sitt kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning, en arbetsplan samt ett antal policydokument och handlingsplaner vilka mycket väl motsvarar kraven i författningarna. En tydlig koppling till nationella mål görs och uppföljning och utvärdering är naturliga inslag under läsåret. På klassnivå är elevutvärderingar av och reflektioner kring det egna arbetet vanligt förekommande. På arbetslags- och skolnivå följer skolan exempelvis upp hur genomförda aktiviteter uppfattats och hur elevernas trivs i skolan. Även frågor om undervisningens utformning, arbetssätt, samarbete och inflytande ställs till eleverna i återkommande enkäter. Föräldraenkäter genomförs regelbundet. Inspektörerna finner att de åtgärder och utvecklingsinsatser som skolan vidtar oftast föregås av en kartläggning och analys av behoven. I en stor kompetensutvecklingsinsats arbetar skolan med att skaffa en gemensam pedagogisk plattform för alla medarbetare. Samma förståelse och tolkning av det nationella uppdraget ska genomsyra verksamheten. Inspektörerna bedömer att Vasaskolan har ett mycket väl fungerande kvalitetsarbete som utvecklar verksamheten och en kvalitetsredovisning i enlighet med författningarnas krav. Ledning Inspektörerna finner att ansvarsfördelningen mellan rektorn och den biträdande rektorn är känd och tydlig. Enligt författningarna har rektorn, som pedagogisk ledare och som chef för personalen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. I samtal och intervjuer framkommer att rektorn har en god övergripande bild av verksamheten och en bestämd strävan att ge elever och personal bra förutsättningar att nå målen. Samarbetet med barn och utbildningsförvaltningen fungerar väl, enligt rektorn Hon anser också att hon får ett gott stöd av förvaltningschefen. Rektorn uppger vidare att beslutsordningen är tydlig mellan förvaltning och rektor. Samman- 9

taget bedömer inspektörerna att rektorn vid Vasaskolan är väl förtrogen med verksamheten och utövar ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Kontakten med huvudmannen bedöms vara god. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Inspektörerna har granskat hur urval till skolan sker, omfattningen av verksamheten i förskoleklassen och grundskoleklasserna, information om valmöjligheter, tillgång till modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, tillgång till undervisning i moderna språk samt elevens val. Inspektörerna finner att Vasaskolan övergripande ger barn och elever en verksamhet och undervisning vars innehåll och omfattning är i enlighet med nationella bestämmelser. Dock framkommer avvikelser när det gäller anordnandet av svenska som andraspråk och elevens val. Enligt skolförfattningarna är svenska som andraspråk ett eget ämne med egen kursplan och egna betygskriterier och syftar till att eleverna ska uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket i nivå med elever som har svenska som modersmål. Om svenska som andraspråk anordnas för vissa elever ersätter det undervisningen i svenska. Lärare som intervjuats uppger de elever som troligtvis skulle behöva svenska som andraspråk istället får stödundervisning i svenska. Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk inte anordnas i enlighet med författningarnas krav vilket måste åtgärdas. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Under inspektionens första dag har skolans yngre elever elevens val som ett temaarbete kring Linnéåret. Eleverna arbetar i blandade grupper och får välja bland uppgifter som pyssel, trädgård, broderi, bild, musik, teater och geografi (landskap). De äldre eleverna har just haft elevens val och då valt bland ämnen som idrott, konst, talangjakt, tidning, Egypten och överlevnad. Inspektörerna observerar i några fall tveksamheter gällande överensstämmelse med förordningens angivelse om att undervisningen till sitt innehåll och sin inriktning ska vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. I samtal och intervjuer uppger eleverna att de inte deltagit i urvalet av ämnen eller aktiviteter i elevens val, men att de tycker att det är roligt att syssla med annat än det vanliga skolarbetet. Personalen berättar att innehållet i elevens val främst beror på vad olika lärare tycker att de kan bidra med. Inspektörerna finner anledning att påminna om att urvalet av ämnen ska vara allsidigt och i enlighet med kursplanerna samt att skolan (styrelsen) ska sträva efter att tillgodose elevernas val. Skolverket har i ett tillsynsbeslut framhållit vikten av att undervisningstiden inom ramen för elevens val verkligen utnyttjas till något som eleven själv önskar och som därmed kan öka studiemotivationen. 10

Inspektörerna bedömer att elevens val inte erbjuds i enlighet med författningarnas krav vilket måste åtgärdas. I skollagen anges att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. I inspektionen framkommer att elever i en av skolans klasser gjort en studieresa under skoltid som kostade 750 kr per elev, en kostnad som hemmen stod för. Inspektörerna bedömer att skolan har tagit ut en avgift av eleverna som inte kan anses vara en obetydlig kostnad. I kommunrapporten finns Skolverkets samlade bedömning av avgifter i kommunen. Personal och materiella resurser Inspektörerna har granskat tillgång till läromedel, användning av datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna har bedömt att dessa resurser ger förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Ingrid Åsgård Lee Gleichmann 11

1 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Gymnasial utbildning och vuxenutbildning Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Danderyds gymnasium; gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av verksamheten...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...6 Bedömning av förutsättningarna...11 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Danderyds gymnasium den 11 till 14 september 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Danderyds kommun och Danderyds gymnasium, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Danderyds gymnasium intervjuades elever, vuxenstuderande, lärare, elevvårdspersonal och skolledning samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i de flesta program och årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av verksamheten Danderyds gymnasium Antal elever/studerande Gymnasieskola 1378 Gymnasiesärskola 23 Kommunal vuxenutbildning 136 Verksamheten vid Danderyds gymnasium omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Skolan är Danderyds enda gymnasieskola i kommunal regi. Inom gymnasieskolan bedrivs naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet samt ett antal specialutformade program/lokala inriktningar med anknytning till dessa program inom områdena Miljö och hälsa, Miljö, Klassisk inriktning, Matematik med fördjupning inom matematik alternativt fysik, Media, Media och information, Idrott och hälsa, Internationell ekonomi, Internationell samhällsinriktning, Juridik och ekonomi, Estetisk inriktning samt inom naturvetenskapsprogrammet Internationell inriktning (lokal inriktning). En särskild inriktning finns för elever med Aspergers syndrom. Dessutom finns individuella program med ett fåtal elever. Danderyds gymnasium har också gymnasiesärskola med Hotell och restaurangprogrammet samt ett specialutformat program kallat Service och miljöprogrammet. Av eleverna vid gymnasieskolan kommer 45 procent från Danderyds kommun och resterande elever från angränsande kommuner. Danderyds gymnasium är en av flera anordnare av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Detta sker inom ramen för Kunskapscentrum Nordost som är ett samarbete mellan kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Kunskapscentrum Nordost inspekterades av Skolverket 2004, varför denna inspektion förutom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan endast omfattar den del av vuxenutbildningen som genomförs vid Danderyds gymnasium. Sammanfattande bedömning Danderyds gymnasium uppnår goda och i vissa fall mycket goda kunskapsresultat inom de verksamhetsområden som skolan omfattar. De flesta elever är studiemotiverade och målinriktade. Studiemiljön under lektionstid är oftast god. Det finns en god kompetens hos lärarna och eleverna är överlag nöjda med undervisningen och det stöd som de får av sina lärare. Elevernas intresse att påverka undervisningen är emellertid svagt vilket bidrar till att denna är relativt lärarberoende. De demokratiska organ som finns på skolan i form av klassråd, elevråd, programråd och skolkonferens är enbart i mindre utsträckning ett naturligt forum för elevernas inflytande. Fokus ligger på de egna studierna vilket gör att frågor som rör skolan som helhet har svårt att få genomslag. Detta märks särskilt i skolans värdegrundsarbete där det saknas en gemensam inriktning och därmed också gemensamma åtgärder som stöds och följs upp. Detta har bedömts som ett förbättringsområde för skolan. Det finns väl utvecklade pedagogiska miljöer och många exempel på pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs både av skolledning och i arbetslag och ämnesgrupper. Arbetslagen ger goda möjligheter att stödja eleverna i deras studier. Om elever behöver stöd erbjuds de extra tid vid skolans Lärcentrum. Detta stöd ser skolan som frivilligt. Därmed läggs ansvaret för stödundervisning på den enskilde eleven. 2

Inspektionen visar att alla elever inte får det stöd de behöver och att skolans arbete med åtgärdsprogram och särskilda stödinsatser måste förbättras. Inom gymnasieskolan finns två nationella program, samt ett antal lokala inriktningar och specialutformade program. Dessutom har skolan ett stort antal lokala kurser. Programmål, kursplaner och betygskriterier behöver ses över och utformas enligt författningarnas krav. Inspektionen visar att det finns ett mycket bra kvalitetsarbete vid Danderyds gymnasium där uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt under året och där resultatet påverkar vilka organisatoriska och pedagogiska lösningar som väljs. Skolans rektor är förtrogen med den dagliga verksamheten och leder det pedagogiska arbetet främst genom en ledningsgrupp där bland andra alla programchefer ingår. Det pedagogiska ledarskapet behöver stärkas när det gäller värdegrundsarbetet med syfte att skapa och upprätthålla en gemensam värdegrund. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan ger inte alla elever som behöver det stödundervisning (1 gymnasieförordningen). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder har inte åtgärdsprogram (8 kap. 1a gymnasieförordningen). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet (8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Alla klasser har inte klassråd (4 kap. 3 gymnasieförordningen). - Programmål för specialutformade program inom gymnasieskolan är inte upprättade enligt författningarnas krav (1 kap. 4 gymnasieförordningen). - Lokala inriktningar är inte utformade enligt författningens krav (2 kap. 1 gymnasieförordningen). - Alla kursdeltagare inom vuxenutbildningen har inte individuella studieplaner (2 kap. 13 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Intagning till matematikgymnasiet sker inte i enlighet med författningarnas krav (6 kap. 4 gymnasieförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör fortsätta att utveckla sitt värdegrundsarbete. Ett demokratiskt förhållningssätt som innebär både rättigheter och skyldigheter bör tydligare genomsyra skolans arbete som helhet och påverka både undervisningssituationen och skolmiljön. - Skolan bör förbättra elevernas kännedom om skolans demokratiska system och utveckla deras förmåga att använda dessa. - Skolan bör förbättra elevernas inflytande över lärandet och undervisningen. Vidare bör skolan tydliggöra innebörden i begreppet elevinflytande när det gäller undervisningen. - Skolan bör förbättra samverkan mellan ämnena. 3

- Kvaliteten på de åtgärdsprogram som upprättas bör förbättras. - Skolan bör göra en översyn av de lokala kurserna så att utbud och betygskriterier stämmer med författningarna. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanerna, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper Verksamheten i skolan ska aktivt vara inriktad på att nå målen i de nationella styrdokumenten. Det förutsätter att såväl elever som personal och ledning har kännedom om vilka mål och riktlinjer som gäller. De elever som intervjuats berättar att de får information om mål och kriterier vid läsårets början och vid kursstarterna. Lärare som inspektörerna mött uppger att eleverna är målinriktade i sina studier och därför också tar reda på fakta om de olika kurserna. Inspektörerna bedömer att eleverna har god kännedom om de mål som gäller för utbildningen. Tabell, Uppgifter från nationell statistik avseende gymnasieskolans resultat. Danderyds gymnasium Kommunen Riket Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) elever som fullföljde utbildningen inom fyra år Källa: Skolverkets statistik 2005 2006 2005 2006 2005 2006 16,3 16,2 16,3 16,2 14,1 14,1 97 99,3 97 99.3 89 89,2 84,7 85,5 84,7 85,5 76 74,9 Av tabell 1 framgår att kunskapsresultaten vid Danderyds gymnasium ligger klart över genomsnittet för riket. De olika naturvetenskapliga utbildningarna vid skolan har en högre meritpoäng än de samhällsvetenskapliga men samtliga utbildningar ligger högre än landet i övrigt. Enligt skolans kvalitetsredovisning finns en god överensstämmelse mellan betyg och resultat på de nationella kursproven. Vid inspektionstillfället fanns sammanlagt elva elever på individuella program. Fem av dessa studerade med sikte på att komma in på ett nationellt program, fyra elever studerade vid folkhögskola och två elever hade studier kombinerade med praktik. Enligt skolans egna uppgifter hade samtliga elever som läsåret 2006-2007 gått IV-P kommit in på gymnasieskolans nationella program. Vid gymnasiesärskolan visar skolans egen uppföljning att samtliga elever som våren 2007 avslutade sina studier hade nått målen för utbildningen. Skolan har 4

också som mål att eleverna ska ha arbete när de lämnar skolan. Våren 2007 nåddes detta mål för de flesta av eleverna. Av kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen framgår att 92 procent av antalet avgivna betyg i gymnasieämnena matematik, svenska, engelska och naturkunskap var godkända. 72 procent av deltagarna fick betyg efter avslutad kurs. År 2006 avbröt 20 procent av eleverna sina studier efter påbörjad utbildning. Inom grundläggande vuxenutbildning bedrivs endast svenska som andraspråk vid Danderyds gymnasium. Enligt skolans uppföljning har samtliga elever uppnått lägst nivån godkänt. Sammantaget bedömer inspektörerna att Danderyds gymnasium når goda och i vissa fall mycket goda kunskapsresultat inom gymnasieutbildningar, gymnasiesärskola och gymnasial vuxenutbildning. Normer och värden Enligt skollagen ska skolans verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former är viktiga principer i utbildningen. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En demokratisk skolning är därför ett av skolans huvuduppdrag. De demokratiska organ som finns vid Danderyds gymnasium erbjuder eleverna möjligheter att ta upp frågor och föra dem vidare. Denna möjlighet utnyttjas dock relativt sparsamt. Skolan har ett aktivt elevråd och också ett antal programråd bestående av elever från varje program. Inspektörernas intryck är emellertid att dessa organ har en relativt svag ställning bland eleverna själva vilket bekräftas av elever som inspektörerna mött. Eleverna erbjuds också att delta i olika arbetsgrupper omkring aktuella frågor på skolan. Intresset för att delta i dessa grupper är också svagt enligt de lärare som intervjuats. Stämningen mellan elever och mellan elever och personal upplevs vänlig och respektfull. Också under lektioner råder ofta god kontakt mellan elever och lärare. Trakasserier och annan kränkande behandling är sällan förekommande. I matsalen förändras emellertid denna bild. Där råder i stället en anmärkningsvärd oordning och otrivsel. Elever lämnar ofta tallrikar och glas på borden. Matrester ligger kvar utan att eleverna bryr sig om det. Detta lämnas i stället till andra att ta hand om. Skolans personal agerar inte på något synligt sätt för att stävja detta beteende. Elever och lärare som inspektörerna intervjuat berättar att situationen i matsalen under längre tid har varit ett av skolans problem. Rektorn förklarar situationen i matsalen bland annat med att särskilda omständigheter rådde under inspektionsveckan och uppger att läget har förbättrats under månaden efter inspektionsbesöket delvis på grund av vissa personalförändringar. Det är emellertid enligt inspektörernas bedömning särskilt viktigt att resultatet av skolans värdegrundsarbete är synligt under icke ordinära förhållanden. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna därför att skolan bör fortsätta att utveckla sitt värdegrundsarbete. Ett demokratiskt förhållningssätt som innebär både rättigheter och skyldigheter bör tydligare genomsyra skolans arbete som helhet och påverka både undervisningssituationen och skolmiljön. (Se vidare avsnittet Arbetsmiljö och delaktighet.) 5

Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Vid Danderyds gymnasium finns flera formella kanaler för elevernas inflytande på skolverksamheten som helhet, bland annat elevråd, programråd och olika arbetsgrupper. Programråden är enligt rektorn aktiva demokratiska organ på skolan. Elevrådet uppger att de ser det som en viktig uppgift att utveckla programrådens verksamhet. Vid skolan finns också en skolkonferens där representanter för elevrådet ingår. Flertalet av de elever utanför elevrådet som inspektörerna talat med har dock ingen eller liten kännedom om programråd eller skolkonferens och om vilken funktion dessa har. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas kännedom om skolans demokratiska system och utveckla deras förmåga att använda dessa. För varje klass i gymnasieskolan ska det finnas ett klassråd. I Danderyds gymnasium finns enligt rektorn klassråd i de flesta klasser. Han uppger också att elevrådet är mycket aktivt när det gäller att utveckla klassrådens arbete. Elever som inspektörerna samtalat med uppger emellertid att de aldrig eller sällan haft klassråd. Inspektionen bedömer att alla klasser inte har klassråd vilket inte är i enlighet med författningarna och måste åtgärdas. I samband med inspektionen var frågan om så kallad nollning aktuell vid Danderyds gymnasium. Inspektörerna kunde iaktta ett mycket effektivt agerande från skolans sida för att med värdegrundsdiskussioner förhindra nollning. Intervjuer med personal bekräftar att skolan handlar snabbt när det händer något akut på skolan. Rektorn berättar också om att skolan genom olika insatser lyckats förbättra situationen bland annat omkring skolavslutningen som tidigare varit ett stort bekymmer. Men inspektionen visar också att det saknas ett gemensamt agerande från personalen när det gäller att upprätthålla gemensamma regler och rutiner på skolan. Uppgiften att se till efterlevnaden av regler lämnas ofta över till vissa personalkategorier medan andra inte reagerar när de ser att regler överträds. Se inspektörernas bedömning under avsnittet Normer och värden. Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, ska skolan sträva efter att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och aktivt utövar inflytande över sin utbildning samt utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv. Inspektörerna har fört samtal med elever, lärare och skolledning omkring skolans arbete med att utveckla elevernas inflytande över lärandet och undervisningen. Som tidigare beskrivits i rapporten är elevernas intresse svagt för att påverka undervisningen då deras fokus ligger på resultat och betyg. Inspektörernas samtal visar att uppfattningen bland elever, lärare och skolledning går isär om vad som menas med att ha inflytande på undervisningen och att tilllämpningen skiftar mellan olika lärare. 6

Elever uppger i samtal att det å ena sidan ofta finns stor frihet för den enskilde eleven att påverka bland annat redovisningssätt och inlämningsuppgifter. Å andra sidan kan läraren ibland efter att i början av kursen ha frågat eleverna om deras uppfattning ändå köra sitt race. Lärare som inspektörerna talat med menar att det finns begränsningar i elevernas möjlighet att utöva inflytande eftersom de vid kursstarten inte kan något om kursens innehåll. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas inflytande över lärandet och undervisningen. Vidare bör skolan tydliggöra innebörden i begreppet elevinflytande när det gäller undervisningen. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan ska ta fram en likabehandlingsplan under medverkan av elever och personal. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka i arbetet. (Se vidare Skolverkets allmänna råd, SKOLFS:2007:7). Danderyds gymnasium har en likabehandlingsplan som emellertid saknar en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Vidare saknas en ansvarsfördelning mellan rektor och personal samt hur planen ska utvärderas. Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektorn varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Vid Danderyds gymnasium finns ett stort antal specialutformade program och lokala inriktningar. Enligt skollagen ska det finnas fastställda programmål för varje specialutformat program avsett för en grupp elever. Ett specialutformat program ska motsvara ett nationellt program och kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. De ska erbjuda en fördjupning eller breddning som inte är möjlig inom det nationella programmets ram. En lokal inriktning ska däremot ligga inom ramen för de bestämmelser som gäller för det nationella programmet. Bland annat ska programmålen för det nationella programmet gälla också den lokala inriktningen. Inspektörerna har granskat programmålen som gäller för några av de specialutformade programmen vid Danderyds gymnasium och konstaterar att dessa i vissa fall inte är utformade på samma sätt som programmålen för de nationella programmen. Några har ett innehåll av marknadsföringskaraktär och uppfattas främst avsedda att rekrytera elever till utbildningen. Det framgår inte alltid tydligt i vilket avseende som programmen ger fördjupning i relation till det nationella programmet. Det finns exempel på lokala inriktningar inom ett nationellt program som inte ligger inom ramen för programmålen för detta program. Vid Danderyds gymnasium finns dessutom så kallade egna inriktningar inom ett nationellt program för vilka det inte finns stöd i författningarna. Inspektörerna bedömer att programmål för specialutformade program inte är upprättade enligt författningarna vilket måste åtgärdas. Vidare är lokala inriktningar inte utformade enligt författningarnas krav. 7

Enligt läroplanen ska skolan ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang i sina studier. Rektorn har därför ett särskilt ansvar för att samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd. Vid Danderyds gymnasium sker samarbetet mellan lärarna i olika arbetslag. De lärare som inspektörerna talat med menar att denna organisation underlättar samarbetet och ökar möjligheterna att lära känna eleverna. Elever som intervjuats berättar att lärarna är kunniga och bra på att lära ut. De berättar också att undervisningen oftast är ämnesbunden och att ämnesövergripande arbete mest förekommer mellan lärare som känner varandra väl. Denna bild bekräftas av rektorn som dock uppger att samverkan över ämnesgränserna är väl utvecklad inom vissa program, bland annat de estetiska och samhällsvetenskapliga utbildningarna. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra samverkan mellan ämnena i syfte att ge eleverna sammanhang i sina studier. Inom det samhällsvetenskapliga programmet finns en särskild undervisningsgrupp med Aspergerinriktning. Arbetsformerna i undervisningen varierar och vid inspektörernas lektionsbesök ges exempel på såväl individuellt arbete som arbete i mindre och större grupper. Vidare förekommer lärarledda genomgångar där undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Lärarna menar att de har goda möjligheter att utifrån pedagogiska bedömningar ge eleverna adekvata stödåtgärder. Inspektörerna bedömer att innehåll och organisering av undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen är av mycket god kvalitet och att arbetssätt och arbetsformer bidrar till en god inlärningssituation för eleverna. Inspektörerna har i övrigt granskat att undervisningens utformning och organisering sker i överensstämmelse med nationella mål, att elevernas arbetsförhållanden främjar lärandet, undervisningstiden inom de individuella programmen, samt att undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer främjar utvecklingen av de kunskaper och färdigheter som uttrycks i läroplaner och kursplaner. Vidare har undersökts undervisningens saklighet och allsidighet samt elevernas närvaro. Inspektörerna bedömer att verksamheten i dessa avseenden sker i enlighet med författningarna. Individanpassning, individuell studieplanering och särskilt stöd Enligt läroplanen ska undervisningen utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Alla som arbetar i skolan ska hjälpa elever som har behov av särskilt stöd. Inom vissa ämnen vid Danderyds gymnasium används organisationen på ett flexibelt sätt för att därigenom anpassa undervisningen till elevernas behov. Det gäller till exempel inom ämnet matematik där möjlighet ges att studera kursen Matematik A på tre terminer i stället för på två vilket gör att elever under sin gymnasietid kan hinna med både A och B-kurs i lugnare tempo. Vid skolan finns ett så kallat Lärcentrum inrättat vars uppgift är stödja elever inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen att uppnå målen för utbildningen. Elever kan hänvisas till Lärcentrum av sin mentor eller av andra lärare men också söka upp Lärcentrum på eget initiativ. Skolan betonar att det stöd som ges är frivilligt och lägger därmed i praktiken över ansvaret för särskilda stödinsatser på de enskilda eleverna. Intervjuer med lärare visar att det finns elever som därmed inte får det stöd de behöver. Inspektörerna bedömer att alla elever inte får det stöd de behöver vilket måste åtgärdas. 8

Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilda stödinsatser. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Vid Danderyds gymnasium upprättas så kallade åtgärdsplaner (åtgärdsprogram) för de elever som studerar ett individuellt program samt för de elever som erbjuds stödundervisning och väljer att ta emot det. För den senare gruppen skrivs också ett så kallat kontrakt mellan eleven och läraren på Lärcentrum. I kontraktet förbinder sig eleven att närvara vid uppgjorda lektioner. Om eleven uteblir från två lektioner utan att meddela läraren förlorar han/hon extraundervisningen. För de elever som bedömts behöva stödundervisning men tackat nej upprättas inget åtgärdsprogram. Inspektörerna har tagit del av ett antal så kallade åtgärdsplaner. Dessa är av mycket skiftande kvalitet. Några har formen av anteckningar från ett möte med eleven, föräldrarna och representanter för lärare och elevvård. Andra åtgärdsplaner består av en individuell studieplan med anteckningar på. Någon åtgärdsplan består av lösa anteckningar där det inte framgår tydligt vilken elev som avses. Inspektörerna bedömer att alla elever i behov av särskilt stöd inte har åtgärdsprogram. Vidare bör de åtgärdsprogram som upprättas förbättras. Inspektörerna vill dessutom påpeka att kontrakt inte kan upprättas mellan en elev och skolan eftersom ett sådant kontrakt inte har någon rättsverkan. Det är alltid skolans ansvar att ge stödundervisning till en elev som bedöms behöva det och rektorn har ytterst ansvaret för att ett sådant stöd kommer till stånd. Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Danderyds gymnasium har enligt rektorn tidigare haft en studie- och yrkesvägledare som ansvarat för studiehandledning. Inspektionen visar att kunskapen hos lärare och skolledning är bristfällig om skolans skyldighet att ge studiehandledning på modersmålet och att det finns elever som därmed inte fått sådant stöd. Inspektörerna bedömer att skolan inte anordnar studiehandledning på modersmålet i enlighet med författningarnas krav. Detta måste åtgärdas. Enligt vuxenutbildningsförordningen ansvarar rektorn för att individuella studieplaner upprättas för samtliga deltagare i vuxenutbildningen. Av planen ska den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgå. Planen ska utarbetas i samverkan med den studerande i nära anslutning till utbildningens start och vid behov ska planen revideras. Ingen av de studerande som inspektörerna talat med har en individuell studieplan och kunskapen om studieplanen och dess funktion är bristfällig hos de lärare som inspektörerna mött. Inspektörerna bedömer att alla kursdeltagare inom vuxenutbildningen inte har individuella studieplaner vilket måste åtgärdas. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Varje termin ska eleven i ett utvecklingssamtal ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation. Utvärderingar som skolan genomfört visar att eleverna inte varit nöjda med de utvecklingssamtal som genomförts. Skolan har därför lyft fram detta som ett av sina utvecklingsområden. Inför hösten 2007 har ett särskilt material utarbetats som underlag för kontinu- 9

erliga utvecklingssamtal under de tre gymnasieåren. Vid inspektionstillfället hade detta material ännu inte prövats. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen. Vid Danderyds gymnasium följs varje kurs upp genom webbaserade enkäter. Resultaten diskuteras med elever och lärare. Tre gånger om året genomförs så kallade resultat- och utvärderingsseminarier (RUS) då enkäter, utvärderingar och betygsresultat diskuteras i en utvecklingsgrupp bestående av skolledning, programchefer och ämnesansvariga. Vid dessa tillfällen summeras den samlade utvecklingen vid skolan och fastställs vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra resultaten. Detta ligger sedan till grund för skolans kvalitetsredovisning. RUS är också ett tillfälle att diskutera bedömning och betygssättning med utgångspunkt från de satta betygen. I övrigt sker detta arbete i arbetslagen och ämnesgrupperna. Danderyds gymnasium ingår också i ett projekt tillsammans med grannkommunerna omkring likvärdig bedömning och betygssättning. Genom att lärarna vid vuxenutbildningen ingår i gymnasieskolans arbetslag säkerställs också en likvärdighet inom detta område i förhållande till vuxenutbildningen. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolans arbete med utvärdering, bedömning och betygssättning är av mycket god kvalitet. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Varje skola ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Genom den utvärderingsprocess som beskrivs ovan finns ett underlag för skolans kvalitetsredovisning. Underlaget har diskuterats i olika personalgrupper. Elevrådet och skolkonferensen har deltagit i processen med kvalitetsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning beskriver och analyserar resultatet i förhållande till ett antal nationella och lokala mål. Den anger också vilka åtgärder som skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vuxenutbildningen och gymnasiesärskolan har egna kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer att Danderyds gymnasium har ett kvalitetsarbete och en kvalitetsredovisning som motsvarar författningarnas krav. Ledning och intern kommunikation Den som är rektor ska enligt skollagen ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas i riktning mot de nationella målen. Han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Vid Danderyds gymnasium finns en rektor som är ansvarig för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Till sin hjälp har rektorn dels en beredningsgrupp med en administrativ chef och en planeringsansvarig, dels en ledningsgrupp bestående av åtta programchefer samt beredningsgruppen. Ledningsgruppen möts varje vecka och följer då upp aktuella frågor. Rektorn uppger att beslut oftast fattas i ledningsgruppen och att denna grupp är central i skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Programcheferna har kontakt med ar- 10

betslag och ämnesgrupper och via dem håller rektorn sig informerad om verksamheten. Han är väl känd bland eleverna och upplevs också ha god kontakt med dem. Rektorn uppger att det pedagogiska ledarskapet främst utövas i ledningsgruppen. Lärare som inspektörerna talat med uppfattar programcheferna som de som närmast driver det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan. Det finns goda exempel på ett medvetet pedagogiskt ledarskap på Danderyds gymnasium. Den genomförda arbetslagsorganisationen och arbetet med utvecklingssamtal är exempel på detta. När det gäller kontakten med huvudmannen uppger rektorn att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan rektor och förvaltning. Rektorn har stor frihet att forma verksamheten så länge elever och föräldrar är nöjda och han tycker sig ha gott stöd av produktionskontoret i detta arbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att det finns en tydlig och effektiv styrning och ledning av skolan. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och driver ett medvetet pedagogiskt ledarskap. Kontakten med huvudmannen bedöms vara god. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Vid intagning till gymnasieskolan ska enligt gymnasieförordningen platser tilldelas de sökande med betygen som grund och företräde mellan sökande bestämmas av meritvärdet. Vid Danderyds gymnasium finns en riksrekryterande lokal inriktning kallad Matematikgymnasiet. Intagning till denna utbildning sker bland annat med intagningsprov innefattande bland annat test av baskunskaper, problemlösningsförmåga, huvudräkning och intervju. Inspektörerna bedömer att intagning till matematikgymnasiet inte sker i enlighet med författningarnas krav vilket måste åtgärdas. Skollagen anger att utbildningen ska vara kostnadsfri för elever i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan samt för deltagare i kommunal vuxenutbildning. Vid Danderyds gymnasium genomförs varje år ett antal studieresor på skoltid inom ramen för de olika utbildningarna. Större delen av kostnaden står skolan för men på vissa resor betalar eleverna enligt rektorn mellan 1000 kr och 1500 kr för resan. Inspektörerna bedömer att utbildningen inte är avgiftsfri vilket måste åtgärdas. I kommunrapporten finns Skolverkets samlade bedömning av avgifter i kommunen. Styrelsen för utbildningen har möjlighet att inrätta lokala kurser vid gymnasieskolan. En sådan kurs ska ge kunskaper inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Vid Danderyds gymnasium har rektorn efter delegation från styrelsen beslutat om ett antal lokala kurser. Vissa av dessa avser ett innehåll som ska ingå i andra nationella kurser eller som eleven har rätt att få som stöd. Exempel på detta är kursen i studieteknik samt i läs- och skrivutveckling. Andra kurser har ett innehåll som ryms inom nationella kurser t.ex. bedöms den lokala kursen Idrotta mera A motsvara den nationella kursen Idrott och hälsa B och den loka- 11

la kursen Datoranvändning motsvara den nationella kursen Programhantering. Vidare finns lokala kurser vars innehåll mera har karaktären av fördjupning inom en nationell kurs, t.ex. kursen Affärsliv och affärskultur i London. Genom det sätt som Danderyds gymnasium arbetar med lokala kurser kan elever få tillgodoräkna sig poäng flera gånger för samma kunskapsinnehåll. Inspektionen visar också på brister när det gäller betygskriterierna inom vissa av de lokala kurserna. Exempel finns där inte enbart elevens kunskaper betygsätts utan också närvaro och/eller beteende. Kriterierna för de olika betygsstegen är i vissa fall oklara och anger inte på ett tydligt sätt en kunskapsprogression. Inspektörerna bedömer att skolan bör göra en översyn av de lokala kurserna så att utbud och betygskriterier stämmer med författningarna. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på det nya meritvärderingssystem som träder ikraft 2010 vid ansökan till universitet och högskolor och som berör de elever som börjar gymnasieskolan 2007. En konsekvens av denna förändring är att endast nationella kurser kommer att ge meritpoäng. Lokala lösningar vid universitet och högskolor kan komma att missgynna de elever som har lokala kursplaner i slutbetyget. För elevens rättssäkerhet bör därför utformningen av de nationella kursplanerna så långt som möjligt följas. Varje kommun ska aktivt verka för att nå de invånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och kommunen ska erbjuda utbildning inom samtliga kunskapsområden. Vid Danderyds gymnasium bedrivs enbart undervisning i svenska som andraspråk inom den grundläggande vuxenutbildningen. Möjlighet att studera engelska och matematik finns inom ramen för Kunskapscentrum Nordost. Något erbjudande om utbildning inom övriga kunskapsområden finns inte. Detta bedöms i den övergripande kommunrapporten. Personal Enligt skollagen ska skolans lärare ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektorn uppger att nästan all undervisande personal har pedagogisk högskoleutbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Enligt de lärare som inspektörerna talat med finns goda möjligheter till kompetensutveckling vid skolan. Kompetensutvecklingsinsatser görs i vissa fall för all personal. Lärarna berättar att det också finns goda möjligheter till individuell kompetensutveckling. Resurser finns fördelade till respektive programchef och skolan upplevs ha en generös policy för att stödja enskilda medarbetares kompetensutveckling. Inspektörerna bedömer att lärarna vid Danderyds gymnasium generellt har pedagogisk högskoleutbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver och att de får kompetensutveckling utifrån skolans behov. Materiella resurser Inspektörerna har granskat tillgång till läromedel, användning av datorer, lokaler och skolbibliotek. Inspektörerna har bedömt att dessa resurser ger förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Datum Ort 2007-12-17 Stockholm Bertil Karlhager Anette Älmdalen 12

Skollagen (1985:1100) Läroplan för förskola, Lpfö 98 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Grundskoleförordningen (1994:1194) Särskoleförordningen (1995:206) Förordning (1996:1206) om fristående skolor Gymnasieförordningen (1992:394) Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Förordning (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan