Utbildningsinspektion i Danderyds kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan Ekebyskolan och Svalnässkolan Fribergaskolan Kevingeskolan Kyrkskolan och Baldersskolan Långängsskolan och Stocksundsskolan Mörbyskolan Vasaskolan Danderyds gymnasium (gymn/gymnasiesär/vux) Bilaga

Beslut Danderyds kommun Djursholms slott 182 63 DJURSHOLM 2007-12-17 1 (5) Dnr 53-2006:3380 Genomförd utbildningsinspektion i Danderyds kommun Skolverket har genomfört inspektion i Danderyds kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 8 maj till den 28 september 2007. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden: verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skolnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 17 mars 2008 ska Danderyds kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå och på skolnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Beslut 2007-12-17 2 (5) Dnr 53-2006:3380 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Utbildningsinspektionen i Danderyds kommun visar att kommunen når goda resultat när det gäller skolans kunskapsuppdrag. De resultat som uppnås ligger väsentligt över genomsnittet för riket, såväl för grundskolan som för gymnasieskolan. Cirka 91 procent av eleverna i Danderyd lämnar grundskolan med fullständigt slutbetyg, jämfört med 76 procent för riket i övrigt. Samtliga kommunens grundskolor är relativt jämbördiga när det gäller kunskapsresultat och bedöms fokusera målinriktat på skolans kunskapsuppdrag. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling genomförs på både skol- och kommunnivå. I de lägre åldrarna sker denna uppföljning främst inom ämnena svenska, matematik och engelska. För att kunna säkerställa att eleverna når målen att uppnå för årskurs 5 måste kommunen och skolorna systematiskt följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, vilket inte sker idag. Samtliga utbildningar inom gymnasieskolan redovisar ett betygsvärde som ligger över riksgenomsnittet. I synnerhet några av de naturvetenskapliga utbildningarna ligger mycket över riket i övrigt. Drygt 99 procent av de gymnasieelever som slutade sina gymnasiestudier 2006 hade allmän behörighet till universitets- och högskolestudier och 85,5 procent fullföljde sina gymnasiestudier inom fyra år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande resultat för riket som helhet var 89 respektive 75 procent. Det finns ett medvetet värdegrundsarbete vid samtliga skolor i Danderyds kommun. Resultatet av detta arbete bidrar till ett positivt klimat i skolorna. De flesta elever trivs och känner sig trygga i skolan. Trakasserier och annan kränkande behandling förekommer sällan. När så sker har skolorna vanligtvis goda rutiner för att hantera de situationer som uppstår. Arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande och ansvar är som regel väl utvecklat när det gäller verksamheten i stort. Det finns på de flesta skolor former för elevinflytande och ofta ett engagemang från elevernas sida att ta del i dessa. Generellt sett har inspektionen emellertid konstaterat vissa brister i elevernas möjlighet att påverka lärandet och utbildningen och också i några fall ett behov av att inom skolan utveckla en gemensam syn på vad detta inflytande i praktiken innebär samt en strategi för hur ökat ansvar och inflytande ska växa fram. Skolverket bedömer att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i Danderyds kommun huvudsakligen är av god kvalitet och bedrivs i den omfattning som författningarna föreskriver. Intervjuer med personal och ledning visar på goda kunskaper om barns utveckling och lärande samt att arbetet bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument. Inom Danderyds kommun finns goda exempel på pedagogiska miljöer som aktivt stimulerar barns, elevers och studerandes utveckling och lärande. Det finns en medvetenhet hos lärare och rektorer om nationella mål och om de kunskapskvaliteter som förutsätts prägla undervisningen. Varierade arbetssätt och arbetsformer är synliga i undervisningen på de flesta skolor. Skolorna tar i många fall initiativ för att förbättra den pedagogiska verksamheten och stöds också ofta i detta arbete av förvaltningen. Skolverket konstaterar dock att arbetet med att anpassa undervisningen

Beslut 2007-12-17 3 (5) Dnr 53-2006:3380 till de enskilda elevernas behov, förutsättningar och intressen bör utvecklas ytterligare. Det finns en god medvetenhet och kunskap om behovet av stödinsatser, både på skolorna och centralt i kommunen och barn i behov av särskilt stöd får i de allra flesta fall det stöd de behöver för att utvecklas i sitt lärande. I några fall behöver kommunen se över sina rutiner för att elevernas rättssäkerhet ska garanteras. Det gäller bland annat placering i särskild undervisningsgrupp och mottagande i särskola. Kommunens styrsystem har sin utgångspunkt dels i nationella och kommunala mål för utbildningen, dels i en kundvalsmodell där barn, elever och vårdnadshavare samt vuxenstuderande väljer förskola, skola och skolbarnsomsorg. Rektorer och förskolechefer har inom detta system en frihet att forma verksamheten. I inspektionen framkommer otydligheter i fördelning av ansvar och mandat mellan barnoch utbildningsnämnden, som ansvarar för all utbildning, och produktionsstyrelsen, som svarar för driften av den verksamhet som bedrivs i kommunal regi, samt en osäkerhet hos rektorer och personal om beslutsgång och beslutsansvar. Denna osäkerhet förstärks genom oklarheter i gällande delegeringsordning och genom att återrapportering av delegationsbeslut inte alltid sker. Kommunen behöver därför förtydliga fördelningen av olika funktioner mellan de kommunala organ som ansvarar för utbildningsverksamheten. Kommunen betonar i sina styrdokument både nationella och kommunala mål och följer också upp resultaten i sitt kvalitetsarbete. Övergripande analyser i kommunens kvalitetsredovisning används som underlag för beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Det kvalitetsarbete som bedrivs på flertalet skolor knyter dock inte lika tydligt an till de nationella målen och den kvalitetsredovisning som varje skola upprättar används inte som ett instrument för skolutveckling utan ses ofta som ett sätt att redovisa verksamheten till förvaltningen. I vissa fall fungerar den verksamhetsberättelse, som också lämnas till kommunen, som ett underlag för analys och beslut om åtgärder. Därmed uppstår parallella kvalitetssystem i kommunen och skolornas kvalitetsredovisningar blir inte de verktyg i förbättringsarbetet som de enligt författningarna syftar till. Personal, elever och vårdnadshavare är på flera skolor inte delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Skolverket har därför bedömt att kommunen behöver ta initiativ för att förbättra och samordna kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna. Trots de kompetensutvecklingsinsatser som kommunen gör för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning visar inspektionen att ytterligare åtgärder behöver vidtas, främst inom grundskolan. Bland annat behöver kunskapen förstärkas när det gäller skriftliga omdömen i årskurs 9 och betygssättning i särskolan. När det gäller gymnasieskolan behöver kommunen försäkra sig om att specialutformade program, lokala inriktningar av nationella program samt lokala kurser är utformade enligt gällande författningar. Inspektionen visar att tillgången till utbildning är god inom Danderyds kommun. Av skolrapporterna framgår dock att Skolverket uppmärksammat att vissa skolor tar ut avgifter som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommu-

Beslut 2007-12-17 4 (5) Dnr 53-2006:3380 nen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats. Inom den grundläggande vuxenutbildningen måste kommunen erbjuda undervisning inom samtliga kunskapsområden. Kommunen måste också göra aktiva insatser för att rekrytera och motivera deltagare inom grundläggande vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 5, 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om mottagande i särskolan sker inte i enlighet med författningarna (3 kap. 4, 6 kap. 3 skollagen, 2 lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång). - Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kunskapsområden och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta i utbildningen (11 kap. 9-10 skollagen, 2 kap. 15-16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Kommunen verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till särvux och för att motivera dem att delta i utbildningen (12 kap. 2a, 2b, 3, 5 skollagen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör klargöra funktionsfördelningen mellan de politiska organ som hanterar frågor inom det offentliga skolväsendet. Bland annat måste nämndernas delegeringsordningar förtydligas och kompletteras och kommunens rutiner för återrapportering av delegerade beslut ses över. - Kommunen bör förbättra och samordna kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna samt se till att samtliga skolors kvalitetsredovisningar redovisar resultaten i förhållande till nationella mål och i övrigt upprättas i enlighet med förordningens krav.

Beslut 2007-12-17 5 (5) Dnr 53-2006:3380 - Kommunen bör göra ytterligare insatser för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning inom grundskolan och därvid försäkra sig om att elever och föräldrar får information om hur betyg sätts. - Kommunen bör säkerställa att betygssättning i grundskolan och särskolan sker i enlighet med författningarna. - Kommunen bör förtydliga rutinerna omkring hur beslut om placering i särskild undervisningsgrupp sker. - Kommunen bör försäkra sig om att specialutformade program och lokala inriktningar följer gällande författningar. - Kommunen bör försäkra sig om att lokala kurser inom gymnasieskolan anordnas i enlighet med författningarnas krav. - Kommunen bör försäkra sig om att alla barn erbjuds förskoleplats inom den tid som författningarna föreskriver. - Kommunen bör förbättra arbetet med övergångar mellan förskola och skola. - Fritidshemmens arbete med att motverka traditionella könsmönster och ge barnen utrymme att pröva och utveckla sina intressen oberoende av könstillhörighet bör stärkas. - Kommunen bör vidta åtgärder för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning inom skolbarnsomsorgen. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Bertil Karlhager Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Carl-Gustav Sidenqvist, bitr. avdelningsjurist Ulrika Lindmark och vik. enhetsjurist Anna Rydin. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 1(4) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan - Brageskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder har inte åtgärdsprogram (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolornas gemensamma kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Ekebyskolan och Svalnässkolan - Ekebyskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val ges inte i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Fribergaskolan - Skolan uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen).

Bilaga 2(4) - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Kevingeskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Elever i grundsärskolan får inte den utbildning de har rätt till (6 kap. 3 skollagen). - Beslut om anpassad studiegång har inte fattats i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Studie- och yrkesvägledning ges inte i enlighet med författningarnas krav (läroplanen för det offentliga skolväsendet 2.6 och 2.8). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Kyrkskolan och Baldersskolan - Kyrkskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 5 resp. 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång tas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). Långängsskolan och Stocksundsskolan - Stocksundsskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94).

Bilaga 3(4) - Skolorna uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Mörbyskolan - Skolan upprättar inte ordningsregler i enlighet med författningarna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolans förfarande vad gäller betygssättning i matematik A är inte förenligt med författningarnas krav (7 kap. 3 gymnasieförordningen). - Bedömning och betygssättning av särskoleelever sker inte i enlighet med författningarna. (7 kap. 2-4 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Vasaskolan - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen). Danderyds gymnasium - Skolan ger inte alla elever som behöver det stödundervisning (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder har inte åtgärdsprogram (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet (8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Alla klasser har inte klassråd (4 kap. 3 gymnasieförordningen).

Bilaga 4(4) - Programmål för specialutformade program inom gymnasieskolan är inte upprättade enligt författningarnas krav (1 kap. 4 gymnasieförordningen). - Lokala inriktningar är inte utformade enligt författningens krav (2 kap. 1 gymnasieförordningen). - Alla kursdeltagare inom vuxenutbildningen har inte individuella studieplaner (2 kap. 13 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Intagning till matematikgymnasiet sker inte i enlighet med författningarnas krav (6 kap. 4 gymnasieförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen).

Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Dnr 53-2006:3380 Utbildningsinspektion i Danderyds kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...10 Bedömning av förutsättningarna...18 Inledning Skolverket har granskat förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Danderyds kommun. Skolverket sände den 12 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 8 maj till den 28 september 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. 1

I Danderyds kommun genomfördes intervjuer med representanter för politiker, förvaltningsledningar, centrala samordnare och skolpersonal. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts, däremot inte förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledning samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1154 Skolbarnsomsorg 1964 Förskoleklass 369 Grundskola 3259 Obligatorisk särskola 9 Gymnasieskola 1378 Gymnasiesärskola 23 Kommunal vuxenutbildning 136 Källa: Uppgifter från Danderyds kommun Danderyds kommun ligger strax norr om Stockholm och är en del av Stockholms län. Kommunen består av fyra kommundelar: Stocksund, Djursholm, Danderyd och Enebyberg. Folkmängden uppgick vid halvårsskiftet 2007 till cirka 30 600. Ungefär 3 400 av invånarna bor och arbetar i kommunen. Av kommunens befolkning mellan 25 och 64 år har 68 procent någon form av eftergymnasial utbildning, att jämföra med 35 procent för riket som helhet. I Danderyds kommun finns 35 förskolor, varav 16 drivs i kommunal regi. Härutöver finns också 23 familjedaghem eller så kallade flerfamiljesystem av vilka alla utom två är enskilda. Det finns fyra kommunala öppna förskolor samt en församlingsdriven. Kommunen erbjuder också parklek och deltidsförskola. I kommunen finns 18 grundskolor, av vilka 13 är kommunala. Kommunens skolbarnsomsorg utgörs framför allt av fritidshem i anslutning till grundskolor för de tidigare skolåren, men även placering i så kallade familjefritidshem alternativt flerfamiljesystem förekommer. Sammanlagt finns 16 fritidshem i Danderyd, varav 11 i kommunal regi. Danderyds gymnasium är kommunens enda gymnasieskola i egen regi. Dessutom finns fyra fristående gymnasieskolor. Danderyds gymnasium erbjuder samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt program med ett antal lokala inriktningar och några specialutformade program. Ett fåtal elever går individuella program. Denna rapport avser enbart de kommunala skolorna. 2

Omkring hälften av kommunens gymnasieelever får sin utbildning vid Danderyds gymnasium medan den resterande andelen studerar i angränsande kommuner eller vid fristående gymnasieskolor. 70 procent av gymnasieeleverna i Danderyd påbörjar en högskole- eller universitetsutbildning inom tre år efter avslutade gymnasiestudier, att jämföra med 44 procent för riket som helhet (Skolverkets statistik 2006). Danderyds gymnasium är en av anordnarna av kommunal vuxenutbildning. Denna utbildning drivs inom ramen för ett samarbete med Täby, Vallentuna och Vaxholms kommuner kallat Kunskapscentrum Nordost. Samarbetet mellan kommunerna inspekterades av Skolverket 2004 varför denna inspektion endast omfattar den del av vuxenutbildningen som genomförs vid Danderyds gymnasium. I Danderyds kommun tillämpas ett system med kundval där medborgarna väljer förskola, skola och skolbarnsomsorg. Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig styrelse för kommunens utbildningsverksamhet och har myndighetsansvaret för all förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, gymnasieutbildning och vuxenutbildning. Utbildnings- och kulturkontoret utgör nämndens stöd i det arbetet. I kommunen finns en produktionsstyrelse som är anordnare av den kommunalt anordnade verksamhet inom motsvarande område. Produktionsstyrelsens uppdrag utförs i konkurrens med privata anordnare. Sammanfattande bedömning Utbildningsinspektionen i Danderyds kommun visar att kommunen når goda resultat när det gäller skolans kunskapsuppdrag. De resultat som uppnås ligger väsentligt över genomsnittet för riket, såväl för grundskolan som för gymnasieskolan. Cirka 91 procent av eleverna i Danderyd lämnar grundskolan med fullständigt slutbetyg, jämfört med 76 procent för riket i övrigt. Samtliga kommunens grundskolor är relativt jämbördiga när det gäller kunskapsresultat och bedöms fokusera målinriktat på skolans kunskapsuppdrag. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling genomförs på både skol- och kommunnivå. I de lägre åldrarna sker denna uppföljning främst inom ämnena svenska, matematik och engelska. För att kunna säkerställa att eleverna når målen att uppnå för årskurs 5 måste kommunen och skolorna systematiskt följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, vilket inte sker idag. Samtliga utbildningar inom gymnasieskolan redovisar meritpoäng som ligger över riksgenomsnittet. I synnerhet några av de naturvetenskapliga utbildningarna ligger mycket över riket i övrigt. Drygt 99 procent av de gymnasieelever som slutade sina gymnasiestudier 2006 hade allmän behörighet till universitets- och högskolestudier och 85,5 procent fullföljde sina gymnasiestudier inom fyra år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande resultat för riket som helhet var 89 respektive 75 procent. Det finns ett medvetet värdegrundsarbete vid samtliga skolor i Danderyds kommun. Resultatet av detta arbete bidrar till ett positivt klimat i skolorna. De flesta elever trivs och känner sig trygga i skolan. Trakasserier och annan kränkande behandling förekommer sällan. När så sker har skolorna vanligtvis goda rutiner för att hantera de situationer som uppstår. 3

Arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande och ansvar är som regel väl utvecklat när det gäller verksamheten i stort. Det finns på de flesta skolor former för elevinflytande och ofta ett engagemang från elevernas sida att ta del i dessa. Generellt sett har inspektionen emellertid konstaterat vissa brister i elevernas möjlighet att påverka lärandet och utbildningen och också i några fall ett behov av att inom skolan utveckla en gemensam syn på vad detta inflytande i praktiken innebär samt en strategi för hur ökat ansvar och inflytande ska växa fram. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i Danderyds kommun huvudsakligen är av god kvalitet och bedrivs i den omfattning som författningarna föreskriver. Intervjuer med personal och ledning visar på goda kunskaper om barns utveckling och lärande samt att arbetet bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument. Inom Danderyds kommun finns goda exempel på pedagogiska miljöer som aktivt stimulerar barns, elevers och studerandes utveckling och lärande. Det finns en medvetenhet hos lärare och rektorer om nationella mål och om de kunskapskvaliteter som förutsätts prägla undervisningen. Varierade arbetssätt och arbetsformer är synliga i undervisningen på de flesta skolor. Skolorna tar i många fall initiativ för att förbättra den pedagogiska verksamheten och stöds också ofta i detta arbete av förvaltningen. Inspektörerna konstaterar dock att arbetet med att anpassa undervisningen till de enskilda elevernas behov, förutsättningar och intressen bör utvecklas ytterligare. Det finns en god medvetenhet och kunskap om behovet av stödinsatser, både på skolorna och centralt i kommunen och barn i behov av särskilt stöd får i de allra flesta fall det stöd de behöver för att utvecklas i sitt lärande. I några fall behöver kommunen se över sina rutiner för att elevernas rättssäkerhet ska garanteras. Det gäller bland annat placering i särskild undervisningsgrupp och mottagande i särskola. Kommunens styrsystem har sin utgångspunkt dels i nationella och kommunala mål för utbildningen, dels i en kundvalsmodell där barn, elever och vårdnadshavare samt vuxenstuderande väljer förskola, skola och skolbarnsomsorg. Rektorer och förskolechefer har inom detta system en frihet att forma verksamheten. I inspektionen framkommer otydligheter i fördelning av ansvar och mandat mellan barn- och utbildningsnämnden, som ansvarar för all utbildning, och produktionsstyrelsen, som svarar för driften av den verksamhet som bedrivs i kommunal regi, samt en osäkerhet hos rektorer och personal om beslutsgång och beslutsansvar. Denna osäkerhet förstärks genom oklarheter i gällande delegeringsordning och genom att återrapportering av delegationsbeslut inte alltid sker. Kommunen behöver därför förtydliga fördelningen av olika funktioner mellan de kommunala organ som ansvarar för utbildningsverksamheten. Kommunen betonar i sina styrdokument både nationella och kommunala mål och följer också upp resultaten i sitt kvalitetsarbete. Övergripande analyser i kommunens kvalitetsredovisning används som underlag för beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Det kvalitetsarbete som bedrivs på flertalet skolor knyter dock inte lika tydligt an till de nationella målen och den kvalitetsredovisning som varje skola upprättar används inte som ett instrument för skolutveckling utan ses ofta som ett sätt att redovisa verksamheten till förvaltningen. I vissa fall fungerar den verksamhetsberättelse, som också lämnas till kommunen, som ett underlag för analys och beslut om åtgärder. Därmed uppstår parallella 4

kvalitetssystem i kommunen och skolornas kvalitetsredovisningar blir inte de verktyg i förbättringsarbetet som de enligt författningarna syftar till. Personal, elever och vårdnadshavare är på flera skolor inte delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Inspektörerna har därför bedömt att kommunen behöver ta initiativ för att förbättra och samordna kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna. Trots de kompetensutvecklingsinsatser som kommunen gör för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning visar inspektionen att ytterligare åtgärder behöver vidtas, främst inom grundskolan. Bland annat behöver kunskapen förstärkas när det gäller skriftliga omdömen i årskurs 9 och betygssättning i särskolan. När det gäller gymnasieskolan behöver kommunen försäkra sig om att specialutformade program, lokala inriktningar av nationella program samt lokala kurser är utformade enligt gällande författningar. Inspektionen visar att tillgången till utbildning är god inom Danderyds kommun. Av skolrapporterna framgår dock att Skolverket uppmärksammat att vissa skolor tar ut avgifter som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommunen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats. Inom den grundläggande vuxenutbildningen måste kommunen erbjuda undervisning inom samtliga kunskapsområden. Kommunen måste också göra aktiva insatser för att rekrytera och motivera deltagare inom grundläggande vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skolnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamheten Bedömningen av kommunens förskoleverksamhet görs med utgångspunkt i dels intervjuer med föräldrar, personal, förskolechefer och förvaltningschefer, dels dokumentation i form av bland annat kvalitetsredovisningar och sammanställningar av kommunövergripande utvärderingar avseende förskoleverksamheten. Av inspektionen framgår att förskolorna, i enlighet med de mål att sträva mot som anges i läroplanen för förskolan, fortlöpande följer upp resultaten av arbetet med att stimulera barnens utveckling och lärande. Enligt samstämmiga upp- 5

gifter dokumenteras barnens utveckling utifrån exempelvis observationer, arbete med portfolio, barnintervjuer och enkäter riktade till föräldrar med barn i verksamheterna. De föräldrar inspektörerna möter uppger att resultaten av förskolornas arbete med barnens utveckling och lärande är tydliga på såväl individ- som gruppnivå. Detta bekräftas också i kommunens egna enkätundersökningar av förskoleverksamheten. Även när det gäller förskolornas arbete med normer och värden, där förskolan enligt läroplanen aktivt ska verka för att barnen bland annat utvecklar förmågan att samspela med andra människor, ta hänsyn och respektera alla människors lika värde, noteras en positiv utvecklingslinje. Den kommunövergripande enkätundersökningen som genomförts för förskoleverksamheten visar att närmare 100 procent av de föräldrar som deltagit i undersökningen upplever att barnen är trygga i förskolan och att personalen utgör goda förebilder för barnen. Dessa resultat bekräftas i intervjuer där i stort sett samtliga föräldrar lyfter fram förskolornas arbete med normer och värden som mycket gott. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer för förskolan som anges i Lpfö 98 och att resultaten av förskolornas arbete överlag är goda. Skolbarnsomsorgen Även bedömningen av skolbarnomsorgen i Danderyds kommun tar sin utgångspunkt i såväl intervjuer med föräldrar, personal, chefer och förvaltningschefer som dokumentation gällande verksamheten, exempelvis kvalitetsredovisningar och resultat från kommunövergripande utvärderingar avseende skolbarnsomsorgen. I intervjuer framkommer att kommunens fritidshem är väl integrerade i skolan och att verksamheten, såsom författningarna anger, fungerar som ett komplement till skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid samt ett stöd i utvecklingen. Både fritidshemmens egna enkätundersökningar och kommunens uppföljningar av verksamheten visar att barnen trivs och känner sig trygga på fritidshemmen. 91 procent, av de föräldrar som deltagit i kommunens enkätundersökning år 2006 rörande fritidshemmen anser att personalen utgör goda förebilder och närmare 90 procent uppger att personalen aktivt motverkar att barnen behandlas illa. Däremot är andelen föräldrar som bedömer att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar något lägre, 73 procent. De föräldrar inspektörerna möter uppger att resultaten av fritidshemmens arbete är svåra att bedöma eftersom de inte deltar i denna verksamhet på samma sätt som de gör i förskolan. Enligt en del föräldrar är resultaten av fritidshemmens arbete något skiftande. På de fritidshem där föräldrar upplever att barngrupperna är stora i förhållande till personalantalet, är både fritidshemmens arbete med barnen och resultaten enligt några föräldrar av mindre god kvalitet. Flera föräldrar framhåller att fritidshemmens samverkan med skolan överlag fungerar mycket bra. Vidare framgår i intervjuer att fritidshemmens personal ofta deltar i skolans utvecklingssamtal samt vid upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna och att resultaten av fritidshemmens arbete då synliggörs på ett bra sätt. När det gäller fritidshemmens arbete med normer och värden visar inspektionen att detta ges hög prioritet i verksamheterna och att personalen lägger stor 6

vikt vid att utveckla barnens sociala kompetens. Gruppsamtal kring trivsel och trygghet genomförs i många fritidshem i olika fora och gruppkonstellationer exempelvis renodlade pojk- respektive flickgrupper. Dessa samtal liksom arbete med etiska dilemman och annat värdegrundsarbete, ger enligt personal och föräldrar goda resultat både på grupp- och individnivå. Inspektörerna bedömer att verksamheten i skolbarnsomsorgen huvudsakligen motsvarar författningarnas krav och att fritidshemmen sammantaget når goda resultat. Barn- och ungdomsutbildning Inspektionen visar att verksamheten i förskoleklassen rymmer såväl lek och rörelse, skapande verksamhet som inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. Barnen i förskoleklassen kan ofta ge konkreta exempel på vad de lär sig inom områdena kunskaper samt normer och värden. Barnens lärande och utveckling dokumenteras kontinuerligt och en positiv utvecklingslinje kan enligt den personal som inspektörerna möter skönjas för det stora flertalet barn. Även intervjuade föräldrar beskriver resultaten av förskoleklassens arbete som gott. Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet ger barnen goda möjligheter till utveckling och lärande och en grund för fortsatt skolgång. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anges att skolan ska klargöra utbildningsmålen för eleverna. När undervisningen planeras utifrån de nationella kursplanernas mål ökar elevernas möjligheter att vara delaktiga i utbildningen och att förstå vilka kunskaper den ska leda till. Utifrån de klassrumsiakttagelser och intervjuer som inspektörerna genomfört är intrycket att elevernas kunskap om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna varierar och är bristfälliga i många av kommunens grundskolor. Inspektörerna har därför bedömt att grundskolorna bör vidta åtgärder för att öka elevernas kunskap om målen för utbildningen. (Se vidare i skolrapporterna.) Danderyds kommun följer årligen upp skolornas kunskapsresultat med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9, läsutvecklingsschema (LUS), diagnostiska material för tidigare respektive senare år i årskurs 2 och 7 samt slutbetyg i årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurs 3. Lärarna följer som regel upp resultaten i samtliga ämnen på individnivå. En samlad bild på skolnivå över resultaten i alla ämnen saknas däremot. Därmed finns inte något samlat underlag för bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Inte heller under grundskolans tidigare år görs övergripande uppföljningar av elevernas väg mot målen att uppnå i årskurs 5. Det innebär att såväl rektorerna som kommunen saknar en samlad bild av elevernas kunskapsutveckling och har följaktligen inte tillräckliga underlag för att kunna fatta välgrundade beslut om organisation, resurser och stödinsatser. Inspektörerna bedömer att kommunen inte gör någon systematisk uppföljning av elevernas resultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen vilket måste åtgärdas. I ett så kallat pedagogiskt bokslut som är kommunens kvalitetsredovisning (se avsnittet Systematiskt kvalitetsarbete ) redovisar Danderyds kommun årligen bland annat resultat från nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9. Sammanställningen för år 2006 visar att mellan 93 och 100 procent av eleverna i årskurs 5 och mellan 94 och 100 procent av eleverna i årskurs 9 nådde målen för respektive årskurs. Överensstämmelsen mellan nationella ämnesprov och avgångsbetyg i årskurs 9 är god. Betygsresultaten för de elever som lämnar grundskolan 7

bekräftar bilden av att Danderyds kommun når goda resultat när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Kommunens resultat ligger som helhet väsentligt över genomsnittet för riket vilket framgår av tabell 1. Också jämfört med de beräknade värden som Skolverkets statistiska modell SALSA 1 anger ligger medelvärde och andel elever som nått målen över de modellberäknade värdena. Tabell 1, Betygsresultat för årskurs 9 i kommunala skolor i Danderyds kommun jämfört med riket. Danderyds kommun Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 244,2 241,7 250,4 206,3 206,8 207,2 Andel (%) med fullständigt slutbetyg Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistik 94,5 90.8 92,7 75,5 76,0 75,9 99,3 99 99,4 89,2 89,5 88,8 Av tabell 2 framgår att även Danderyds gymnasium når goda resultat när det gäller elevernas kunskapsutveckling. De olika naturvetenskapliga utbildningarna vid skolan har en högre meritpoäng än de samhällsvetenskapliga men samtliga utbildningar når ett högre resultat än landet i övrigt. Enligt skolans kvalitetsredovisning finns en god överensstämmelse mellan betyg och resultat på de nationella kursproven. Tabell 2, Betygsresultat i gymnasieskolan jämfört med riket. Danderyds gymnasium Riket 2005 2006 2005 2006 Genomsnittlig betygspoäng 16,3 16,2 14,1 14,1 Andel (%) med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) elever som fullföljde utbildningen inom fyra år Källa: Skolverkets statistik 97 99,3 89 89,2 84,7 85,5 76 75 Vid inspektionstillfället fanns ett fåtal elever på individuella program. Hälften av dessa studerade med sikte på ett nationellt program, resterande elever studerade 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. SALSA bör användas som ett underlag av flera vid analys av kommuners och skolors resultat. 8

vid folkhögskola eller kombinerade studier med praktik. Enligt skolans egna uppgifter hade samtliga elever som läsåret 2006/2007 studerat med inriktning mot ett nationellt program kommit in på ett sådant. Vid gymnasiesärskolan visar skolans egen uppföljning att samtliga elever som våren 2007 avslutade sina studier hade nått målen för utbildningen. Skolan har också som mål att eleverna ska ha arbete när de lämnar skolan. Våren 2007 nåddes detta mål för de flesta av eleverna. Inspektörerna bedömer att skolorna i Danderyds kommun når goda resultat när det gäller elevernas kunskaper. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Skolan ska sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Inspektionen visar att det pågår ett aktivt värdegrundsarbete vid skolorna och att skolorna oftast når goda resultat i detta avseende. Eleverna trivs i skolan och känner sig trygga. Trakasserier och annan kränkande behandling förekommer sällan och när så sker har skolorna goda rutiner för att hantera situationen. Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har varje skola en skyldighet att ha en likabehandlingsplan som arbetats fram under medverkan av elever. Inspektionen visar att samtliga av kommunens skolor har upprättat likabehandlingsplaner. Många av dessa uppfyller dock inte fullt ut de krav som lagen ställer. Bland annat saknas ofta en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I vissa fall saknas också en ansvarsfördelning mellan rektor och personal samt uppgifter om hur planen ska utvärderas. Vidare framkommer att elever och personal i flera fall varken känner till likabehandlingsplanen eller har varit delaktiga i den process som förutsätts äga rum vid tillkomsten av planen. Ansvar för upprättande av likabehandlingsplaner ligger på kommunen och har inte delegerats. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanerna vid kommunens skolor inte uppfyller lagens krav och att elever och personal inte har varit delaktiga vid framtagandet vilket måste åtgärdas. (Se vidare Skolverkets Allmänna råd För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.) En viktig del av skolans arbete enligt läroplanen är att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över såväl skolverksamheten i stort som över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, för att på så sätt ge eleverna möjlighet att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt. Av inspektionen framgår både att former finns för eleverna att påverka skolan i stort och att eleverna i flertalet fall även tar vara på denna möjlighet. Emellertid framkommer att elevernas intresse för frågor som rör skolan som helhet är påtagligt lågt vid Danderyds gymnasium. Gymnasieeleverna är främst inriktade på egna studier och resultat och visar enligt de intervjuer inspektörerna genomfört relativt svagt intresse för att påverka skolverksamheten som helhet eller utbildningens form och innehåll. (Se vidare inspektörernas bedömning i skolrapporten.) Vuxenutbildning Av kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen år 2006 framgår att 72 procent av deltagarna fick betyg efter avslutad kurs. 92 procent av antalet avgivna betyg i gymnasieämnena matematik, svenska, engelska och naturkunskap var betyget 9

godkänd eller högre. År 2006 avbröt 20 procent av eleverna sina studier efter påbörjad utbildning. Inom grundläggande vuxenutbildning bedrivs endast svenska som andraspråk vid Danderyds gymnasium. Samtliga kursdeltagare inom detta ämne 2006-2007 uppnådde lägst betyget godkänd. Inom ramen för Kunskapscentrum Nordost erbjuds också undervisning i ämnena matematik och engelska på grundskolenivå Inspektörerna bedömer resultaten inom vuxenutbildningen som förhållandevis goda. Sammanfattning De resultat som uppnås inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen när det gäller barns utveckling och lärande samt normer och värden bedöms av inspektionen som goda. Inspektörerna bedömer att Danderyds kommun når goda kunskapsresultat såväl inom grundskolan som inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Enligt tillgänglig statistik ligger resultatet för kommunen väsentligt högre än riket i övrigt. Kommunen måste emellertid systematiskt följa upp elevernas resultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen. Resultatet av skolornas värdegrundsarbete bedöms som gott. De likabehandlingsplaner som upprättats vid skolorna uppfyller inte författningens krav när det gäller innehåll och delaktighet. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och intern kommunikation Kommunen har ett ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelser, mål och riktlinjer i skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. Barn, elever och vuxenstuderande har rätt till utbildning av hög kvalitet och kommunen har skyldighet att styra, leda och kvalitetssäkra sin verksamhet i riktning mot de nationella målen. För att fullgöra detta nationella uppdrag förväntas kommunen i sin skolplan visa hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas samt i övrigt ge rektorer och personal de förutsättningar som krävs för att kunna förverkliga intentionerna i de nationella styrdokumenten. Utbildningsverksamheten i Danderyds kommun leds av barn- och utbildningsnämnden. Denna har vad kommunen kallar ett myndighetsansvar och ansvarar i den rollen för all utbildningsverksamhet i kommunal regi och för kommunens insyn i fristående skolor och tillsyn av enskilda förskolor. Utbildnings- och kulturkontoret, som leds av en förvaltningschef, stöder barn- och utbildningsnämndens arbete. Produktionsstyrelsen är anordnare av den förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skolverksamhet och vuxenutbildning som bedrivs i kommunal regi men driver därutöver också andra kommunala verksamheter inom sitt ansvarsområde, bland annat hemtjänst. Produktionskontoret sorterar under produktionsstyrelsen och leds av en produktionsdirektör. Mellan barn- 10