Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik



Relevanta dokument
Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

Riskbruk, missbruk och beroende

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Riskbruk, missbruk och beroende februari samt mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Inledning

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

N Y T T F R Å N SIKTA

Sveriges Kommuner och Landsting

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Riskbruk, missbruk och beroende

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

LGS Temagrupp Psykiatri

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Avdelningen för vård och omsorg 1

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Sveriges Kommuner och Landsting

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Riskbruk och beroende : beroendelära för socialtjänsten PDF ladda ner

Inbjudan. Riskbruk, missbruk och beroende , oktober Plats: Sundsvalls konferenscenter, Folkets hus, Sundsvall

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

NATIONELL BASKURS RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE

Till dig som söker stöd och råd för missbruk av alkohol och andra droger

Screening och utredning av drogproblem

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Beroendecentrum I Norrbotten

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Kursämnen för Beroendemedicin

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Behandling vid samsjuklighet

Nationell fördjupning - Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar

Utredning av alkohol- och drogproblem

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Stöd till kvinnor i fertil ålder/gravida som har, eller lever med person som har riskbruk/missbruk

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Riktlinjer för missbruksvård

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Område Aktivitet Genomförande Mål Lokal Styrgrupp i Borlänge

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Till Verksamhetschefer inom psykiatrin och närsjukvård i Landstinget Dalarna samt socialchefer och IFO chefer i Dalarnas kommuner.

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Transkript:

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen Riskbruk, missbruk och beroende lanserar Kunskap till praktik ett antal fördjupningskurser. Kurserna vänder sig till personal inom missbruks- och beroendevården som arbetar med riskbruk, missbruk och beroende. Här ingår personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. För att ta del av fördjupningskurserna förutsätts att man genomgått Kunskap till praktiks baskurs. Vilka inriktningar har fördjupningskurserna? Kurserna har följande inriktningar: Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet Kartläggning, bedömning och uppföljning Riskbruks-, missbruks- och beroendelära Insatser och behandling vid riskbruk, missbruk, beroende och samsjuklighet Juridik, missbruk och beroende Hur går man tillväga för att ta del av en fördjupningskurs? För varje kurs har ett studiematerial tagits fram, samt ett antal filmer med föreläsningar. Tanken är att medarbetare från hälso- och sjukvård och socialtjänst tillsammans på hemmaplan ska kunna titta på föreläsningarna och med hjälp av studie materialet reflektera över sin verksamhet och komma fram till förbättringsområden. Efter kursen får deltagarna ett intyg på att man genomgått kursen. I samband med att en kurs ska arrangeras beställer Kunskap till praktiks processledare i länet det skriftliga studiematerialet från Kunskap till praktiks centrala kansli. De filmade föreläsningarna ligger på en projektarbetsplats som deltagarna får tillgång till efter kursen. Vill man veta när nästa fördjupningskurs sker, eller arrangera en fördjupningskurs, så kontaktar man Kunskaps till praktiks processledare i det egna länet. För en förteckning över processledare i alla län, se www.skl.se/kunskaptillpraktik. Orientering till missbrukspsykologi Att fördjupningskurserna ska ge en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med personer med riskbruk, missbruk eller beroende. Vård- och behandlingspersonal som inte är psykologutbildade och som i sitt arbete möter riskbruk, missbruk och beroende, framförallt vad gäller alkohol och narkotika. Notera att denna utbildningsinsats endast ger en orientering av området missbruks- och beroendepsykologi. För att erhålla mer omfattande kunskap rekommenderas de kurser som ges av universiteten. Det finns till exempel två fristående kurser i Missbrukspsykologi på avancerad nivå vid Göteborgs universitet. Kursen omfattar cirka två utbildningsdagar. Åtta föreläsningar varvas med diskussioner i grupp. Efter medverkan i fortbildningen ska deltagaren kunna, beskriva vad ämnet missbrukspsykologi omfattas av, redogöra för psykologiska tester och metoder som kan användas i arbetet med riskbruk, missbruk och beroende, förstå hur alkohol/droger inverkar på hjärnans funktion och hur sådan inverkan kan påverka möjligheten att genomföra behandling, redogöra för vanliga kännetecken på psykisk ohälsa/psykopatologi vid riskbruk, missbruk och beroende, beskriva psykologiska/psykoterapeutiska insatser som rekommenderas vid risbruk, missbruk och beroende, förstå hur psykologiska krafter kan inverka på grupp, team, vårdklimat och organisationen, tillämpa missbrukspsykologisk kunskap i relevanta sammanhang. Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet Alla personer som i sin verksamhet möter gravida kvinnor skall ha en aktuell kunskap om hur alkohol och narkotika kan påverka fosterutveckling och tidig anknytning. Vidare skall de ha kunskap om hur man förebygger alkohol- och narkotikakonsumtion under graviditet samt hur man bemöter och behandlar alkohol- och narkotikarelaterade problem under graviditet.

Barnmorskor, barnhälsovårdssköterskor, socialsekreterare, samt andra särskilt intresserade som på det lokala planet möter dessa kvinnor/familjer. Kursen omfattar en utbildningsdag. Sex föreläsningar varvas med diskussioner i grupp. Efter genomgången utbildning ska deltagaren kunna; redogöra för kunskap om metoder för att minska alkoholkonsumtion, riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och narkotika under graviditet, förklara mekanismer för hur skador av alkohol och narkotika uppkommer, redogöra för kunskap om metoder för att vårda kvinnor som missbrukar alkohol eller narkotika under graviditet, tillämpa kunskap om betydelsen av vård och stöd de första tre månaderna efter förlossning för att förhindra återfall samt optimera barnets utveckling, värdera hur det lokala arbetet på området kan utvecklas, analysera de etiska övervägande som kan uppkomma i skärningspunkten mellan kvinnans rättigheter och skydd av foster. Kartläggning, bedömning och uppföljning Att deltagarna ska kunna kartlägga klienters/patienters behov och med detta som grund - tillsammans med kunskap om aktuell forskning, sina egna kunskaper och erfarenheter samt klientens/patientens egna erfarenheter och önskemål - kunna göra en bedömning om vilken insats som är lämplig för den enskilde klienten/patienten och därefter kunna följa upp effekterna av insatserna. Socialarbetare och vårdpersonal som arbetar med utredning och bedömning inom kommuner, landstingets missbruks- och beroendevård och kriminalvård. Kursen bygger på att deltagarna genomgått baskursen och har utbildning i ASI och/eller DOK och/eller ADAD, Audit, Addis samt använder någon av dessa i praktiken. Kursen omfattar fyra utbildningstillfällen, halvdagar. Fjorton föreläsningar varvas med diskussioner i grupp. Efter genomgången kurs ska deltagaren kunna grunderna för att; med stöd av strukturerade instrument kunna kartlägga klienters/patienters behov, sammanväga och prioritera klienters/patienters behov, bedöma forskningsresultats relevans för den enskilda klienten/patienten, systematisera den egna praktikens erfarenheter, bedöma klienters/patienters önskemål och förväntningar, formulera individuella genomförande-/behandlingsplaner tillsammans med klienten/patienten utifrån en sammanvägning av behov, forskning, praktikens erfarenheter och klientens/patientens önskemål, utföra systematiska uppföljningar av insatsers resultat. Riskbruks-, missbruks- och beroendelära Att personer som ansvarar för att beställa och förmedla vård och behandling för alkohol- och drogproblem skall ha god förståelse för hur olika nivåer av problem från lindrigare till svårare kan utvecklas i en process som involverar sociala, psykologiska och biologiska faktorer samt att förstå de diagnostiska begreppen. Beställare och utförare av vård- och behandlingsinsatser och handläggare av missbruksärenden inom sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa, kriminalvård och frivård, kuratorer, läkare och sköterskor inom vårdcentraler, företagshälsovård, psykiatriska kliniker, beroendeenheter, behandlare i öppenvård, behandlingshem, DD-team och rådgivningsbyråer. Kursen omfattar cirka två dagar. Sju föreläsningar varvas med diskussioner i grupp. Efter genomgången kurs ska deltagaren ha kännedom om; multifaktoriella processer där alkohol- och drogproblem utvecklas under inverkan av samhällsfaktorer, psykosociala och individuella psykologiska faktorer i interaktion med genetisk och annan biologisk sårbarhet, hur alkohol och andra droger påverkar och interagerar med olika transmittorsystem samt hur olika cerebrala strukturer påverkas under ruset och under beroendeutveckling, kunna redogöra för grundläggande begrepp kring droger och beroendets mekanismer,

förstå och kunna redogöra för grundläggande neurobiologiska, psykologiska och sociala mekanismer vid beroende/missbruk, ha kännedom om överdoser, abstinens och andra akuta komplikationer, ha kännedom om kriterier för riskbruk enligt Statens folkhälsoinstituts riktlinjer och kriterierna för skadligt bruk samt beroende enligt ICD-10, variationer av förlopp in i och ut ur missbruk och beroende. Insatser och behandling vid riskbruk, alkohol- och drogberoende samt samsjuklighet Att personer, som ansvarar för att beställa och förmedla vård och behandling för alkohol- och drogproblem, skall ha god förståelse för olika problemnivåer, från ringa till ökad svårighetsgrad och från mindre till mer sammansatta, och ha grundläggande kunskap om evidens för insatser och behandling och vad som karakteriserar dessa inom olika nivåer. Beställare och utförare av vård- och behandlingsinsatser, det vill säga handläggare av missbruksärenden inom socialtjänst, försäkringskassa, kriminalvård och frivård; kuratorer, läkare och sjuksköterskor inom vårdcentraler, företagshälsovård, psykiatriska kliniker, beroendeenheter behandlare i öppen- och slutenvård, behandlingshem, DD-team samt rådgivningsbyråer. Kursen omfattar tre utbildningsdagar. Cirka 20 föreläsningar varvas med diskussioner i grupp. Efter genomgången kurs ska deltagaren ha kännedom om; evidensbegreppet och hur vetenskaplig evidens tas fram, behandlingsbegreppet, olika faktorer som påverkar resultat, teorier kring behandling och andra insatser samt summering av vilka metoder som har evidens och för vilka problemnivåer de är lämpade. Deltagarna ska vidare ha en grundläggande kännedom om olika specifika insatser; enkla interventioner vid riskbruk (Biofeedback, FRAMES, MI), KBT vid beroende, AA, NA som självhjälpsrörelser, 12-stegsprogram som behandling, tvångsvård vid missbruk/beroende. Slutligen skall deltagarna ha mer översiktlig orientering om; CRA, kontraktsmodell (dynamisk terapi), familjeinriktade insatser, samsjuklighet med psykiska sjukdomar och somatiska tillstånd samt modeller och metoder för samverkan i vården. Juridik, missbruk och beroende Ge bred och djup kunskap om lagstiftning som reglerar prevention av alkohol- och narkotikaskador i Sverige. Ge bred och djup kunskap om den lagstiftning som reglerar vård och behandling av personer med riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och narkotika. Ge förståelse för när tvång kan var indicerat i denna vård. Ge förståelse för betydelsen av lagstiftningen inte enbart för den enskilda individen, utan även för hans/ hennes omgivning. Behandlare inom olika förvaltningar som arbetar med vård/behandling/prevention inom området oavsett huvudmannaskap eller grundyrke. Kursen omfattar en utbildningsdag. Cirka tio föreläsningar varvas med diskussioner i grupp. Efter genomgången kurs ska deltagaren; ha kännedom om vilken lagstiftning som gäller i Sverige vid prevention av alkoholoch narkotikaskador, ha kännedom om vilken lagstiftning som gäller i Sverige vid vård och behandling av alkohol- och narkotikaskador, kunna avgöra vilket lagutrymme som är tillämpbart vid behov av frivillig vård och tvångsvård, kunna värdera hur ansvar mellan olika huvudmän fördelas vid vård och behandling av personer med riskbruk/missbruk/beroende, kunna värdera etiska frågor av betydelse för ställningstagande till behov av vård/ behandling av personer med riskbruk/missbruk/beroende, inklusive behovet av att väga individens integritet mot behovet av skydd för individens omgivning.

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se www.skl.se/kunskaptillpraktik