Revidering A SYSTEMHANDLING HUVUDPRINCIPER BRAND P-Hus Davidshallstorg Malmö kommun Dokumentet är upprättat av P&B BRANDKONSULT AB Byggherre Parkering Malmö Box 4166 203 12 Malmö 2006-11-15
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BYGGNADSBESKRIVNING... 4 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 BRAND- & BYGGNADSTEKNISKA INSTALLATIONER... 9 BRANDCELLSINDELNING... 13 UTRYMNING... 15 BRANDSKYDD UNDER BYGGTIDEN... 17 REVIDERING... 19 2
HUVUDPRINCIPER BRAND P-Hus Davidhallstorg i Malmö kommun Byggnaden dimensioneras i huvudsak utifrån förenklad dimensionering enligt BBR kap 5, men då byggnaden till viss del är speciell (tre plan under mark) sker dimensioneringen med ett övergripande analytiskt synsätt. Enligt BBR kap 5 dimensioneras brandskyddet med hänsyn till: - Personsäkerheten - Risken för brandspridning till närliggande byggnader Särskild hänsyn har ej tagits till: - Egendomsskyddet - Konsekvenser som inträffad brand kan orsaka för verksamheten Gatuadress: Davidshallstorg Projekt: Nybyggnad av parkeringshus i tre plan under mark. Upprättad av: P&B Brandkonsult AB Fersens Väg 18 211 42 MALMÖ Tfn: 040 611 71 90 Fax: 040 661 18 88 Mobil: 0706 611 71 80 (Tobias Jansson) Byggherre: Parkering Malmö Box 4166 203 12 Malmö 3
BYGGNADSBESKRIVNING Nybyggnad Typ av byggnad Verksamhet Nybyggnad av parkeringshus i tre plan under mark och trapphusbyggnader ovan mark. Mindre trapphusbyggnader i ett våningsplan med ett underliggande parkeringshus i tre plan. Parkeringshus med ca 360 bilplatser Markplan Trapphus Plan -1 Garage, trapphus och teknikutrymmen Plan -2 Garage, trapphus och teknikutrymmen Plan -3 Garage, trapphus och teknikutrymmen Byggnadsarea Garageplan ca 2600 kvm (BYA) Trapphus och schakt ovan mark ca 30 kvm (2 st) Byggnadens tot. höjd Grund Ytterväggar Innerväggar Våningsbjälklag Markbjälklag ca 3-4 m ovan mark ca 10 m under mark Gjuten källare av betong Slitsmur i betong Uppgift saknas Betongbjälklag Betongkonstruktion (under torg) Bärande konstruktion Vertikalt: Betongfyllda stålpelare och ytterväggar av betong Horisontellt: Betongbalkar och hattbalkar av stål samt betongbjälklag 4
DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Allmänt Eftersom parkeringshuset med sina tre plan under mark byggs nära andra byggnader måste hänsyn tas till intilliggande byggnader med tanke på en kollaps av parkeringshuset orsakad av brand eller liknande påfrestning. Detta gäller för kollaps både under byggtiden samt under driften av parkeringshuset. Byggtid Tillvägagångssättet vid uppförandet av parkeringshuset innebär principiellt att slitsmurar används för stabilitet. Slitsmurar av betong som belastas av jordtryck från kringliggande gator och byggnader dimensioneras med bakåtförankringar för dessa laster och även för enstaka stagbortfall. Tillvägagångssätt och arbetsmetoder för uppförandet av parkeringshuset ska riskbedömas innan bygget påbörjas. Riskbedömningen ska behandla hur konsekvenser på omgivande bebyggelse undviks. Detta gäller t.ex. med avseende på vibrationer, grundvattenförändringar, schaktning osv. under byggtiden. Kontentan är att det måste visas (dokumenteras) hur byggnadsarbetet ska bedrivas för att omgivande bebyggelse inte ska påverkas. Lämpligen samverkar konstruktör och entreprenör när det gäller detta. Under byggtiden måste även särskild hänsyn tas till räddningstjänstens tillgänglighet till omgivande bebyggelse. Mer om detta återfinns i slutet (sid. 17) på detta dokument, Brandskydd under byggtiden. Drift Under projekteringen har det beslutats att det ska tas ett konsekvensbaserat grepp om riskerna med avseende på en kollaps av parkeringshuset under driften. Med detta menas att parkeringshuset ska konstrueras så att en invändig kollaps av bjälklagen inte ska kunna medföra att intilliggande bebyggelse riskerar att kollapsa. Preliminärt och enkelt beskrivet så löses detta dels genom att delar av ytterväggarna (främst där avståndet till omgivande bebyggelse är litet) förankras med permanenta stag och dels genom att det görs beräkningar på hur omgivande bebyggelse påverkas av att ytterväggarna förlorar sin bärighet. Åtgärder vidtas där åtgärder krävs. Konstruktör måste under detaljprojekteringen visa (dokumentera) att omgivande bebyggelse inte påverkas av en kollaps av parkeringshuset. Om detta inte kan göras krävs att riskerna med tanke på brand eller liknande i förhållande till en 5
byggnadskollaps utreds genom en fullständig riskanalys. I en sådan riskanalys kan då även hänsyn tas till sannolikheterna kopplat till de scenarier och konsekvenser som kan förväntas. En sådan analys skulle t.ex. kunna resultera i både högre eller lägre krav på stommens bärförmåga vid brand. Verksamhet Berörda personer Byggnadsklass Parkeringshus med ca 360 bilplatser Markplan Trapphus Plan -1 Garage, trapphus och teknikutrymmen Plan -2 Garage, trapphus och teknikutrymmen Plan -3 Garage, trapphus och teknikutrymmen Det maximala antalet personer som samtidigt vistas inom byggnaden är beräknat till 150 personer. Byggnaden klassas som en Br 1-byggnad under mark. Enligt BBR 11:5 skall man vid klassning av en byggnad ta hänsyn till sådana faktorer som påverkar utrymningsmöjligheterna samt risken för personskador vid sammanstörtning av byggnaden. OBS! Byggnaden faller egentligen inte inom ramen för någon av byggnadsklasserna enligt BBR kap 5. Eventuella byggnader ovan mark klassas utifrån aktuell byggnads utförande (antal våningsplan, verksamhet osv.) Insatstid Brandbelastning Räddningstjänstens insatstid understiger 10 min. Brandbelastningen bedöms understiga 200 MJ/kvm. Bärande konstruktion I en Br1-byggnad med en brandbelastning som understiger 200 MJ/kvm skall vertikalt bärande och horisontellt stomstabiliserande bärverk utföras i klass R60. Dock skall vertikalt bärande och horisontellt stomstabiliserande bärverk under översta källarplanet utföras i klass R90. Om det för en byggnadsdel finns krav på utförande i en högre brandteknisk klass i avskiljande avseende än i bärande, skall byggnadsdelen utföras i den högre klassen även i bärande avseende. Markplan Vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk för trapphusbyggnad ovan mark utförs lägst i klass R30. Trapplopp och trapplan i trapphus utförs i brandteknisk klass R30. Inga brandtekniska krav finns på bärverk för teknikbyggnader (i ett våningsplan) ovan mark under förutsättning att det inte finns krav på brandteknisk klass i avskiljande avseende (beroende på avstånd till andra brandceller och byggnader). 6
Plan -1 Vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk utförs lägst i klass R60. Trapplopp och trapplan i trapphus utförs i brandteknisk klass R30. Bärverk för takkonstruktion utförs lägst i brandteknisk klass R60. Takbjälklaget i parkeringsgaragets översta våningsplan kommer att användas för torgverksamhet. Takbjälklagets bärighet måste utredas. Krav för räddningsvägs bärighet kan vara vägledande. En räddningsväg skall ha en bärighet motsvarande ett axeltryck av 100 kn. Plan -2 och -3 Vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk under översta källarplanet utförs lägst i klass R90. Horisontellt ej stomstabiliserande bärverk utförs lägst i klass R60. Trapplopp och trapplan i trapphus utförs i brandteknisk klass R30. Avskiljande konstr. Allmänt Brandtekniska avskiljningar utförs lägst i brandteknisk klass EI60. Brandklassade schakt utförs lägst i brandteknisk klass EI60. Dörrar och portar i brandcellsgräns utförs lägst i klass EI60. Dörrar Dörrar i brandcellsgräns som ej kan förväntas hållas stängda, förses med dörrstängare. Brandklassade dörrar får ställas upp om de är försedda med dörrstängare och magnetuppställning kopplad till branddetektor i tak på ömse sidor om uppställd dörr (alt. anslutet till automatiskt brand- och /eller utrymningslarm). Brandklassade dörrar i klass EI60 kan utföras utan tröskel med en springa vid dörrens underkant av max 10 mm om den har en karm och dörrblad i obrännbart material (obs ej mot trapphus). Under brandtekniskt klassade dörrar utan tröskel skall golvmaterialet vara utfört i lägst klass D fl -s1 (klass G). Sluss En lokal där giftiga eller brännbara gaser alstras, t. ex ett garage får endast genom luftsluss stå i förbindelse med lokal där personer vistas mer än tillfälligt eller en lokal som innehåller eldstad. Luftslussens dörrar skall vara så placerade att slussen kan passeras utan att mer än en dörr i taget måste öppnas. Brandklassade dörrar skall vara självstängande. Trapphus som utgör utrymningsväg från andra lokaler än garage avskiljs med brandsluss i klass EI60 med dörrar i klass EI60-C. 7
Ytskikt Allmänt Material i byggnadsdelar skall ha sådana egenskaper att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning. I byggnaden utförs tak- och invändiga väggytor med ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I) anbringat på material i klass A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på tändskyddande beklädnad. Golvbeläggning utförs i lägst material klass C fl -s1 / D fl -s1 (klass G). I utrymningsvägarna (trapphusen) skall takytor och invändiga väggytor ha ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I) anbringat på material i klass A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på tändskyddande beklädnad. Golvbeläggning skall vara utförd i lägst material klass C fl -s1 / D fl -s1 (klass G). Rörinstallationer Enstaka rörinstallationer kan utföras med rörisoleringsklass (PI, PII eller PIII) motsvarande underliggande ytas ytskiktsklass. Installationer som täcker större del av underliggande yta ska utföras med ytskiktsklass motsvarande underliggande ytas ytskiktsklass (BFS 1995:17). Kraven på ytskiktsklass är högre än på motsvarande rörisoleringsklass. I parkeringshuset utförs rörisolering för enstaka rörinstallationer i klass PI motsvarande omkringliggande ytor i ytskiktsklass B- s1,d0. Taktäckning (byggnader ovan mark) Taktäckning inom centrumbebyggelse skall utformas så att brandspridning begränsas genom något av följande alternativ: Brännbar taktäckning lägst klass T på material i klass A2-s1,d0 (obrännbart material). Obrännbar taktäckning (t ex tegel, plåt eller 40 mm singel eller makadam) på brännbart material. Typgodkänt taksystem med brännbar taktäckning som uppfyller kraven för klass T med aktuellt underlag. Tillgänglighet För att underlätta släckangrepp och minimera insatstiden bör räddningsfordon komma så nära byggnadens entré att man inte behöver dra slang och transportera materiel mer än 50 m. Byggnaden är direkt tillgänglig för räddningstjänstens fordon. Vattenförsörjning Vatten för brandsläckning kan tas från det kommunala brandpostnätet. Avsteg Inga avsteg från BBR 11:5. 8
BRAND- & BYGGNADSTEKNISKA INSTALLATIONER Uppvärmning Ventilation Ingen uppvärmning Mekanisk frånluft. Huvudprinciper för hur spridning av brandgas och brand hindras, redovisas under projektering. Ventilationssystemet skall utformas så att det inte ger upphov till brand och brandgasspridning mellan brandceller. Material i luftbehandlingsinstallationer bör vara obrännbart. Ventilationskanalers upphängningsanordningar vars bärighet riskerar undergräva brandcellsgränsers integritet skall brandklassas. Brand- och brandgasspjäll skall rekonditioneras med intervall som anges i typgodkännande (vanligen var 48:e timme). Hänsyn tas till brand i omgivning med tanke på brandgaser i eventuellt tilluftssystem. Brandsläckning Larm Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) 2 kap. 2 ställs krav på att lokalerna förses med handbrandsläckare. Typ, antal och placering kan lösas i samråd med räddningstjänsten i Malmö kommun (utmärkning enligt AFS 1994:47). Automatiskt brandlarm Byggnaden förses med automatisk vattensprinkler. Vid utlöst sprinkler skall brandlarm vidarebefordras automatiskt till räddningstjänsten i Malmö kommun. Automatiskt utrymningslarm Byggnadens förses med automatisk vattensprinkler. Vid utlöst sprinkleranläggning skall utrymningslarm aktiveras automatiskt. Larmdon installeras så att utrymningslarmet tydligt kan uppfattas även under pågående verksamhet i samtliga utrymmen inom byggnaden där personer vistas mer än tillfälligt. Observera att larmdon skall utföras med brandklassad kabel enligt Rekommendationer utrymningslarm 2003. I utrymmen där hög ljudnivå kan förekomma skall det akustiska larmet kompletteras med optiska larmdon (blixtljus eller saftblandare ). Utrymningslarmet är inget myndighetskrav enligt BBR 11:5. Bakgrunden till behovet av utrymningslarm är att byggnaden är en brandcell i tre plan under mark och att ett utrymningslarm bedöms vara en mycket effektiv åtgärd för att förbättra och tillse att personskyddet är tillfredställande. 9
Brandgasventilation Parkeringshus i tre våningsplan Brandgasventilationen dimensioneras analytiskt (beräkningar har utförts med handberäkningar och FDS 4). Syftet med brandgasventilationen är att underlätta räddningstjänstens insats. Brandgasventilationen ska utgöra ett verktyg för räddningstjänsten så att deras möjligheter att göra en effektiv insats ökar. Brandgasventilationen (mekanisk) ska utgöras av minst 40 m 3 /s frånluft per plan. Dock behövs endast ett plan kunna brandgasventileras i taget. Frånluftsutsuget kan utgöras av en utsugspunkt per plan eller delas upp på två utsugspunkter per plan. Om det väljs en utsugspunkt ska denna placeras i anknytning till parkeringshusets nordvästra trapphus. Brandgasfläktar ska vara av fabrikat som klarar minst 350 grader C i minst 60 min. Brandgasfläktarnas funktion måste säkerställas med tanke på brand. Detta innebär att fläktarna alltid ska kunna upprätthålla sin funktion med tanke på brand i den brandcell de betjänar. Bilrampen sammanbinder alltid planen med varandra och det fria. Om portar installeras ska dessa vara av typen trådgaller så att luft fortfarande kan släppas igenom. Erforderliga tilluftsöppningar utgörs av bilrampen och dörrarna till trapphusen. Tilluften via bilrampen ska utgöras av en öppning på minst 6 2=12 m 2. Brandgasventilationen ska kunna aktiveras och styras från en för byggnaden gemensam central. Central för styrning placeras lämpligen i anslutning till sprinklercentral (preciserad plats bestäms i samråd med räddningstjänsten i Malmö kommun). Brandgasventilationen ska även kunna aktiveras via utlöst sprinkler. Detta innebär att om sprinklern aktiveras på ett plan så ska även brandgasventilationen på samma plan aktiveras. Observera att det endast är brandgasventilationen på det plan som sprinklern utlöses på som ska aktiveras. Det måste tillses att strömförsörjningen av brandgasventilationen säkerställs med tanke på brand i parkeringshuset. Detta innebär att kablar kan behöva brandklassas eller vara brandsäkert förlagda. Vidare bör strömförsörjningen av brandgasventilationen utföras så att den är separerad från strömförsörjningen av parkeringshuset, dvs. även om det blir strömbortfall i parkeringshuset (huvudsäkring löser ut eller liknande) så ska brandgasventilationen fortfarande fungera. 10
När det gäller externt strömbortfall behöver ingen särskild hänsyn tas till brandgasventilationen. Om även sprinklersystemet kräver strömförsörjning (tryckförhöjningspumpar) bör det dock utredas vilken effekt som brandgasventilationen kräver och om räddningstjänsten har mobila kraftverk tillräckliga för att kunna driva brandgasventilationen på ett plan. I så fall bör det finnas en påkopplingspunkt för sådant mobilt kraftverk. Dörrar till trapphusen och från trapphusen till parkeringshuset ska vara öppningsbara utifrån för räddningstjänsten eftersom dessa utgör insatsvägar. Efter att erforderlig brandgasventilation är installerad skall en enkel instruktion, för hur denna manövreras av räddningstjänstens operativa personal, sättas upp i anslutning till centralen som styr brandgasventilationen. Utformningen av manöverbeskrivningen sker lämpligen i samråd med räddningstjänsten. Det ska även, i anslutning till manöverbeskrivningen, sättas upp en enklare skiss över lokalen beskrivande dess indelning. Trapphus I byggnad Br1 skall trapphus förses med brandventilation. Brandgasventilationen i trapphusen löses med öppningsbara dörrar mot det fria i markplanet. Hisschakt Hisschakt som ej helt ligger inom samma brandcell som trapphus skall skyddas mot brand- och brandgasspridning genom något av följande alternativ: 1. Brandgasventilation installeras, bestående av termisk brandgasventilation (brandgaslucka minst 1 kvm) i hisschaktets topp. Öppningen får ej mynna vertikalt i yttervägg till det fria om inte åtgärder vidtas för att begränsa negativ inverkan av vind. Brandgasluckan öppnas automatiskt via rökdetektor i hisschaktets topp. 2. Brandgasventilation kan utföras med fläkt (mekanisk ventilation) och rökschakt som kan till det fria blåsa ut ett flöde motsvarande 20 gånger hisschaktets volym per timme. Schaktet utförs i lägst klass EI-60. Fläkten skall fungera vid gastemperatur upp till 350 grader under minst 30 minuter. Anordningen får ej stå i förbindelse med byggnadens luftbehandlingsinstallationer. Brandgasventilationen skall starta automatiskt vid detektion av rök i hisschaktet (rökdetektor i hisschaktets topp). 3. Låta förbindelsen med hissen utgöras av sluss. 11
Det bör eftersträvas att hisschakt placeras helt inom samma brandcell som trapphus, varpå ingen särskild brandgasventilation av hisschakten erfordras. Vattensprinkler En automatisk vattensprinkleranläggning (enligt SBF 120:6) installeras i garagets tre våningsplan. Vid utlöst sprinkler skall ett brandlarm vidarebefordras till räddningstjänsten i Malmö kommun samt ett utrymningslarm skall aktiveras. Sprinklerns RTI-värde får ej överstiga 50. Detta för att ett längre gångavstånd (60 m) skall få tillämpas. Sprinklercentral skall vara tillgänglig för räddningstjänsten direkt från det fria eller från trapphus. Stigarledning Nödbelysning Utmärkning Drift av hiss Stigarledning installeras i trapphusen. Uttag skall minst finnas på plan -2 och -3. Stigarledning utförs och märks ut enligt gällande bestämmelser - SS3112(1) och AFS (1997). Kontakt tas med räddningstjänsten i Malmö kommun för avstämning av utförandet. Nödbelysning installeras i parkeringshusets samtliga plan minst var 20:e m i körbanorna. I trapphusen installeras nödbelysning. På gångstråken bör belysningsstyrkan uppgå till minst 1 Lux och i trappor till minst 5 Lux. Vid strömavbrott skall nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter. Nödljusen bör placeras lågt för att vid brand bättre fylla sin funktion. Utrymningsvägarna märks ut med genomlysta utgångsskyltar enligt BBR 11 kap 5:351 som skall vara försedda med nödbelysning (funktion vid strömavbrott). Storleken på skyltarna bestäms av från vilket avstånd skyltarna skall kunna läsas (enligt AFS 1997:11). En brand får ej ge upphov till strömavbrott i hissmaskineri samtidigt som kritiska förhållanden kan uppstå för de personer som vistas i hisskorgen. För att förhindra detta skall elkabel till hissmaskineri skyddas i klass EI-30. Observera dock att skydd av kabeln erfordras enbart i den brandcell där en brand samtidigt kan ge kritiska förhållanden i hisskorgen. Alternativt till brandklassning av kabel kan hissen utföras så att den går till närmaste stannplan vid strömavbrott. 12
BRANDCELLSINDELNING Allmänt Byggnader skall delas in i brandceller åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Brandceller Plan -3 Egna brandceller: Garage (brandcell i tre plan med ca 2600 kvm per plan) Trapphus Trapphus Diverse teknikutrymmen Plan -2 Egna brandceller: Garage (brandcell i tre plan med ca 2600 kvm per plan) Trapphus Trapphus Diverse teknikutrymmen Plan -1 Egna brandceller: Garage (brandcell i tre plan med ca 2600 kvm per plan) Trapphus Trapphus Diverse teknikutrymmen Markplan Egna brandceller: Diverse teknikutrymmen Trapphus Trapphus Dörrar och fönster Brandspridning Brandklassade dörrar skall monteras enligt tillverkarens monteringsanvisningar. Brandklassade glasytor skall monteras enligt (tillverkarens monteringsanvisningar / MTK s anvisningar). Glasytor som är oskyddade och belägna så att personer kan komma i kontakt med dem skall utformas så att risken för personskador begränsas (enl BBR 11 kap 8:313). Brandspridning mellan olika byggnader i klass Br1 skall hindras i minst 90 minuter. Mellan byggnader ovan mark löses detta med brandväggar om avståndet understiger 8 meter. Från denna byggnad under mark skall brandspridning till intilliggande byggnader på annan fastighet hindras i minst 90 minuter. I de fall avståndet understiger 8 meter bör strålningsberäkningar/ enklare utredning utföras för att verifiera att risken för brandspridning är tillräckligt låg. 13
Taktäckning Taktäckning inom centrumbebyggelse skall utformas så att brandspridning begränsas genom något av följande alternativ: Brännbar taktäckning lägst klass T på material i klass A2-s1,d0 (obrännbart material). Obrännbar taktäckning (t ex tegel, plåt eller 40 mm singel eller makadam) på brännbart material. Typgodkänt taksystem med brännbar taktäckning som uppfyller kraven för klass T med aktuellt underlag. Från lanterniner till högre byggnad Lanterniner i en lågbyggnads tak som ligger: 1. Närmre höghusvägg än 4 m utförs i klass E-60 2. Längre från höghusvägg än 4 m men närmre än 8 m utförs i klass E-30 3. Längre från höghusvägg än 8 m utförs utan brandtekniska krav Genomföringar Genombrott av brandcellsavskiljande horisontell eller vertikal byggnadsdel utförs i samma brandtekniska klass som genombruten byggnadsdel. 14
UTRYMNING Strategi Metod Grundkravet är att det skall finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymning skall kunna ske utan hjälp av räddningstjänsten. Gångavstånd är beräknat enligt Schablonmetoden. Gångavstånd Maximalt gångavstånd till utrymningsväg får ej överstiga 60 m. Normalt maximalt gångavstånd i garage är 45 m. Om garaget förses med en automatisk vattensprinkleranläggning enligt SBF 120:6 med ett maximalt RTI-värde på 50 får det maximala gångavståndet ökas med en tredjedel (45 +15=60). Utrymningslarm Byggnadens förses med automatisk vattensprinkler. Vid utlöst sprinkleranläggning skall utrymningslarm aktiveras automatiskt. Larmdon installeras så att utrymningslarmet tydligt kan uppfattas även under pågående verksamhet i samtliga utrymmen inom byggnaden där personer vistas mer än tillfälligt. Observera att larmdon skall utföras med brandklassad kabel enligt Rekommendationer utrymningslarm 2003. I utrymmen där hög ljudnivå kan förekomma skall det akustiska larmet kompletteras med optiska larmdon (blixtljus eller saftblandare ). Utrymningslarmet är inget myndighetskrav enligt BBR 11:5. Bakgrunden till behovet av utrymningslarm är att byggnaden är en brandcell i tre plan under mark och att ett utrymningslarm bedöms vara en mycket effektiv åtgärd för att förbättra och tillse att personskyddet är tillfredställande. Personantal Utrymningsplan Utmärkning Det maximala antalet personer som samtidigt vistas inom byggnaden är beräknat till 150 personer. Parkeringshuset förses med utrymningsplaner. Kravet ställs enligt AFS 2000:42 och skall utföras enligt SS 2875. Utrymningsvägarna märks ut med genomlysta utgångsskyltar enligt BBR 11 kap 5:351 som skall vara försedda med nödbelysning (funktion vid strömavbrott). Storleken på skyltarna bestäms av från vilket avstånd skyltarna skall kunna läsas (enligt AFS 1997:11). 15
Framkomlighet För varje utrymningsväg, korridor eller motsvarande avsedd för lokal med färre än 150 personer gäller att den bör vara minst 0,9 m bred och 2,1 m hög. I dörröppning godtas 0,8 respektive 2,0 m. På de angivna breddmåtten får ledstänger inkräkta med högst 0,1 m på vardera sidan. Dörrarna utförs utåtgående i utrymningsriktningen där den är känd. Dörrarna skall vara öppningsbara utan nyckel. Utrymningsvägar Plan -3, -2, -1 Parkeringshus utryms via: Trapphus till markplanet Trapphus till markplanet Teknikutrymmen utryms via: Parkeringshus till trapphus och vidare till markplanet Parkeringshus till trapphus och vidare till markplanet 16
BRANDSKYDD UNDER BYGGTIDEN Allmänt Enligt påpekande från räddningstjänsten i Malmö kommun bör det upprättas en separat brandskyddsdokumentation under byggtiden. Denna ska behandla frågor kring brandskyddet på arbetsplatsen samt hur omgivande byggnader påverkas. Exempelvis bör följande behandlas: Utrymning Materialflöden (logistik och upplag) Organisation och utbildning Släckmaterial och ev. larm Brandtekniska avskiljningar och brandspridning Heta arbeten Förvaring och hantering av brandfarlig vara Räddningstjänsten framkomlighet och tillgänglighet med tanke arbetsplatsen och grannfastigheter Åtkomlighet för räddningstjänstens Om gatunät eller motsvarande inte ger åtkomlighet för räddningstjänstens fordon i samband med utrymning och släckinsats, skall en särskild körväg (räddningsväg) ordnas. Denna skall vara skyltad och ha uppställningsplatser som rymmer erforderliga fordon (BFS 1995:17). Under byggtiden måste det tillses att räddningstjänsten har erforderlig åtkomlighet till byggnader på grannfastigheter. Detta gäller främst med tanke på fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning (bärbar utrustning eller stegfordon), men även med tanke på släckinsats. Kraven på åtkomlighet gäller både under byggtiden och då parkeringshuset är färdigställt. Tillgänglighet För att underlätta släckangrepp och minimera insatstiden bör räddningsfordon komma så nära byggnaders entré att man inte behöver dra slang och transportera materiel mer än 50 m. Fönsterutrymning med bärbara stegar Bärbara stegar kan användas för utrymning från fönster med karmunderstycket beläget högst 11 meter över mark (normalt 4.e våningsplanet). Bärbar stegutrustning förutsätts inte behöva bäras mer än ca 50 meter. Uppställningsplats för den bärbara stegutrustningen måste beaktas. Fönsterutrymning med maskinstege Fönsterutrymning med hjälp av maskinstege kan ske från en våning där karmunderstycket är beläget högst 23 meter över mark. För att stegbilar och andra räddningsfordon skall kunna 17
nå fram till brandplatsen erfordras körbara ytor, allmän väg eller räddningsväg, med mått och bärighet som närmare framgår av definitionen för räddningsväg. Räddningsväg En räddningsväg bör ha en fri höjd av 4,0 m, en bärighet motsvarande ett axeltryck av 100 kn och ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. På raksträckor bör körbanebredden vara minst 3,0 m, längslutningen högst 8%, tvärfallet 2% och vertikalradien (konkav eller konvex) minst 50 m. I kurvor bör den inre radien vara minst 7,0 m samt ha sådan breddökning och hinderfritt sidoområde före, genom och efter kurvan att stegfordon kan framföras. Uppställningsplatser för stegfordon bör vara 12 meter långa och bör inte luta mer än 8,5% i någon riktning. De bör vara förlagda utanför ytterkant av balkonger som skall kunna nås med maskinstege, dock högst 9,0 m från husväggen, om inte räddningstjänstens utrustning medger annat. Vidare bör körbanan vid uppställningsplatser vara kompletterad med vägrenar om 1,0 m bredd på båda sidor för att möjliggöra användning av fordonets stödben. Räddningsväg skall markeras med standardiserad skylt. Räddningsväg skall snöröjas och underhållas. Utförande För att tillse att kraven på åtkomlighet för räddningstjänsten uppfylls utförs lämpligen området runt torget mot grannfastigheter som en räddningsväg under byggtiden. P&B BRANDKONSULT AB Tobias Jansson P&B Brandkonsult AB Org nr Postgiro Bankgiro Telefon 040-611 71 90 Fersens väg 18 556518-4362 17 01 28-3 5853-8034 Telefax 040-661 18 88 211 42 MALMÖ Säte: Ystad F-skatt Mobil 070-611 71 80 18
Revidering Revidering avser Datum Sign Rev A Tillägg av avsnittet Allmänt i kapitlet Dimensionerande förutsättningar. Tillägget behandlar frågan avseende påverkan på omgivande bebyggelse under byggtid och drift. 2006-11-15 TJ 19