Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever Texter och språk i alla ämnen Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt
Skolans värdegrund och uppdrag Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa (Lgr11, sid 9)
Kunskaps- och språkutveckling Kunskaper utvecklas genom språk och göranden. Språk och tänkande kan inte särskiljas. Kunskaper, språk- och textkompetens utvecklas parallellt. Språk- och textkompetens utvecklas när man samtalar, talar, skriver, lyssnar och läser Språk- och textkompetens utvecklas effektivare om man också samtalar om språk och texter Språk och texter används på olika sätt i olika sammanhang Man lär sig om ämnets språk och texter inom ämnet Lärare i alla ämnen och i alla verksamheter har ansvar för språk och texter
Lärares inriktning i undervisningen Undervisningsfält Undervisningsform Undervisningsröster (jfr Bergh Nestlog 2012:68 f)
Lärares inriktning i ämnet Ämnesinnehåll Ämnesröster Ämnesspråk Ämnestextualitet Undervisningsröster (jfr Bergh Nestlog 2012:68 f)
Hem- och konsumentkunskap Centralt innehåll - Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. - Skillnad en mellan reklam och objektiv konsumentinformation. - Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept. - Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
Hem- och konsumentkunskap, kunskapskrav Eleven kan ge omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Eleven kan föra resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö Eleven kan föra resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
Språkliga krav i hemkunskap - Kunna läsa och skriva beskrivningar och recept. - Behärska ord och begrepp som förekommer i samband med bakning och matlagning. - Kunna läsa och förstå avtalstexter. - Kunna ge omdömen om arbetsprocesser. - Kunna föra resonemang om skillnader och samband ifråga om konsumtion, kostnader, hälsa och miljö. - Kunna motivera sina val. - Kunna granska texter källkritiskt och föra ett resonemang om skillnader mellan budskap med olika syften.
Idrott och hälsa Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Eleven kan ge beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Matematik Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler
Musik Eleven kan föra resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Eleven kan föra resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen.
Naturorienterande ämnen, kunskapskrav årskurs 3 - Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. - I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. - Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. - Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra - Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
Framställningsformer (genrer) Berätta återberätta skapa Redovisa Fakta Värdera återge instruera rapportera förklara argumentera respondera
Hur kan vi undervisa i alla ämnen så att eleverna lär sig ämnets innehåll och utrycksformer?
Hur skapar vi uppgifter som utvecklar elevers kunskaper och språk? (Cummings) Kognitivt krävande Stöd i kontexten Inget stöd i kontexten Kognitivt enkelt
Undervisningscykeln en genrepedagogisk arbetsmodell
Hur ska vi förstå vad elever tänker och vad de kan? Språkliga uttryck Uttryck i bilder, symboler och siffror Kroppsliga uttryck Göranden
Hur ska vi förstå vad elever tänker och vad de kan? Språkliga uttryck Uttryck i bilder, symboler och siffror Reflekterande Kroppsliga uttryck språk lntexter Göranden Tänka högt tillsammans samtal Skriva och tala för att tänka Genrer hela och levande texter Uttexter Berättelser, reportage, insändare, laborationsrapporter, recept Framställningsformer hur man framställer ett innehåll Hela och delar av texter (texttyper) Berätta, återberätta, beskriva, argumentera, förklara och instruera Ord Fackbegrepp och vardagsbegrepp
Kunskapsformer Skolverkets arbete med Lgr 11 Ur: Minnas Riktlinjer för Förstå konstruktion Analysera av kunskapskrav Utvärdera Tillämpa Skapa A A C Återger/behärsk ar omfattande och centrala delar av innehållet C Återger Återger/behärsk ar väsentliga delar [ ] av innehållet Förklarar och kopplar ihop Förklarar och kopplar ihop delar till helheter utvecklar nya frågeställningar under arbetets gång Framställningsformer Återger Förklarar Kunskapsformer Utreder Avger [ ] Använder Väljer [ ] Minnas och Förstå och Analysera Utvärdera omdömen strategier Tillämpa [ ]strate Skapa genera- beskriver [ ] gier Förklarar och Utreder och Avger välutvecklade Använder Väljer effektiva generaliserar beskriver utvecklar och nyanserade rutiner/ strategier, [ ] gör följer sin komplexa omdömen grundade strategier i nya planering med gott sammanhang nya och på egna relevanta situationer med resultat anpassnin och gör relationer utifrån kriterier om sitt eget god säkerhet anpassningar egna frågeställni och givna och andras arbete under gar arbetets frågeställningar, gång ngar [ ] Undersöker och Undersöker och olika sammanhang beskriver och relationer utifrån egna och givna frågeställningar Avger [ ] omdömen Avger utvecklade omdömen grundade på egna och givna kriterier Använder strategier Använder rutiner/strategier bekanta [ ] situationer med säkerhet Väljer [ ]strate Väljer mellan olika strategier, följer sin planering gier och genomför arbetet med gott resultat E Återger Återger/ behärskar grundläggande [ ] delar av innehållet Beskrive r och kan exemplif iera [ ] Beskriver och kan exemplifiera Ordnar Ordnar och beskriver enkla sammanhang och och relationer utifrån givna beskriver frågeställningar [ ] Avger [ ] omdömen Avger enklare omdömen grundade på givna kriterier om sitt eget och andras arbete Använder Använder rutiner/strategier i strategier styrda/givna situationer med viss [ ] osäkerhet Väljer Väljer en strategi, följer sin planering och [ ]strate genomför arbetet med tillfredställande gier resultat
Texttriangeln INNEHÅLL OBS! Ej för tidig nedglidning Textbindningar visar logiska samband FUNKTION HELA TEXTEN AVSNITT STYCKE MENING FRAS ORD TECKEN TEXT OCH SPRÅK Ämnestexter Ämnesbegrepp (jfr Hillocks 1987; Hoel 2001; Bergh Nestlog 2012)
Texttriangeln ämnestexter Genre Framställningsformer Begrepp OBS! Ej för tidig nedglidning? Inte fastna längst ner Genom texter visar man att man t.ex. kan: förklara, tolka, analysera, sammanställa, kritiskt granska
Begrepp i framställningsformer i genre i ett sammanhang Ämneskultur och ämnespraktik Hela texten genren Delar av texten framställningsformer Fraser och ord begrepp
Framställningsformer Progression mellan olika framställningsformer, exempelvis: berätta, återberätta (tid) beskriva (rum) förklara, instruera, tolka, dra slutsats, ta ställning (logik) Progression inom varje framställningsform små barn och vuxna har uppfattningar om tid, rum och logik Gäller även genrer och begrepp
Vad är lätt och vad är svårt? Vardagsspråk Dialog Egen röst (okritiskt/personligt) Konkret Kontextbundet Informellt Enkelt Ämnesspråk (skolspråk, fackspråk, vetenskapligt språk) Monolog Flera röster, väl valda röster (kritiskt/opersonligt) Abstrakt Kontextoberoende, självbärande Formellt Komplext, utbyggt, nyanserat (Jfr Magnusson 2008)
Kommer det att stå samma i rutorna? Borde det stå samma? (jfr Holmberg 2009) Meningsskapande Vad ska eleverna lära sig? LÄSA/LYSSNA och förstå: Reception SKRIVA/TALA och bli förstådd: Produktion SAMTALA om: Interaktion Genrer (G) Hur kan kunskaperna uttryckas i text? Vilka G läses i skrivs i samtalas om i Framställningsformer (F) Hur kan kunskaperna framställas? Vilka F. läses i skrivs i samtalas om i Ord och begrepp (B) Vilka ord begrepp behövs? Vilka B. läses i (jfr Holmberg 2009) skrivs i samtalas om i
Kommer det att stå samma i rutorna? Borde det stå samma? (jfr Holmberg 2009) Meningsskapande Vad ska eleverna lära sig? Genrer (G) Hur kan kunskaperna uttryckas i text? Framställningsformer (F) Hur kan kunskaperna framställas? Ord och begrepp (B) Vilka ord begrepp behövs? Vilka G Vilka F. Vilka B. LÄSA/LYSSNA och förstå: läses i läses i läses i Reception SKRIVA/TALA och bli förstådd: skrivs i skrivs i skrivs i Produktion SAMTALA om: Interaktion samtalas om i samtalas om i samtalas om i
Kommer det att stå samma i rutorna? Borde det stå samma? (jfr Holmberg 2009) Meningsskapande Vad ska eleverna lära sig? Genrer (G) Hur kan kunskaperna uttryckas i text? Framställningsformer (F) Hur kan kunskaperna framställas? Ord och begrepp (B) Vilka ord begrepp behövs? Vilka G Vilka F. Vilka B. LÄSA/LYSSNA och förstå: läses i läses i läses i Reception SKRIVA/TALA och bli förstådd: skrivs i skrivs i skrivs i Produktion SAMTALA om: Interaktion samtalas om i samtalas om i samtalas om i
Slutsatser Ett skolämne omfattar både ämnesröster, ämnesinnehåll, ämnesspråk/ämnestextualitet. Ämnesspråkar gör man när man samtalar, skriver, talar, lyssnar och läser i ämnet. Ämnesspråk omfattar hela texter och delar av texter: genrer, framställningsformer och begrepp. Ämnesspråken skiljer sig från ämne till ämne. Alla lärare behöver samarbeta med svensklärare för att utveckla undervisning i ämnesspråk - strategier för reception, produktion och interaktion i ämnet.
Litteraturlista Bergh Nestlog, Ewa (2012). Var är meningen?elevtexter och undervisningspraktiker. Doktorsavh. Växjö: Linnéuniversitetet, 2012. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22166 Hillocks, George, Jr. (1987). "Synthesis of Research on Teaching Writing." I: Educational Leadership 44(8). S. 71 76, 78, 80 82. Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Per (2008): Genrepedagogik i teori och praktik. Artikel i Svenskans beskrivning 30. Tillgänglig på Internet: http://www.svenska.gu.se/digitalassets/1269/1269932_genrepedagogik_i_teori_och_p raktik.pdf Holmberg, Per (2009). Föreläsning om genrepedagogik. Konferens: Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm. Magnusson, Ulrika (2008). Språk i ämnet. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1804 Palmér, Anne (2008): Språk och lärande. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1807