Från A till Ö i landstingsvärlden Jean Odgaard, Jean Odgaard
Innehållsförteckning Barnkonventionen, Ny 1 Barns och ungas psykiska hälsa,* 1 Bättre behörighetskontroll Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal SOU 2012:42/* 1 E-hälsa HälsaFörMig, Ny 1 Folkhälsa öppna jämförelser, Ny 1 Ny myndighet för folkhälsofrågor föreslås,* 2 Fysioterapeut, Ny 2 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, Ny 2 Mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten,* 2 Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård,* 3 Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), Ny* 3 Klagomålshantering * 4 Korruption,* Ny 4 Kömiljarden 2013* 4 Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster LEV-projektet,* 5 En översyn av läkemedelslagen, Ny 5 Nationell läkemedelsstrategi, * 5 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården, Ny 5 Nationella kvalitetsregister * 5 Nationella riktlinjer,*/ny 6 Ny myndighet för Hälso- och vårdinfrastruktur, Ny 6 Stärkt ställning för patienten, Patientmaktsutredningen*/Ny 7 Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning, Ny 8 Överenskommelse om patientsäkerhet 2013* 8 Personligt hälsokonto stöd för att bibehålla och förbättra hälsan,* 9 Privata utförare kontroll och insyn, Ny 9 Överenskommelse om psykisk ohälsa/* 9 Psykiatri Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende* 10 Tandvård,* Ny 10 Goda affärer en hållbar strategi för hållbar offentlig upphandling, Ny 11 Godkännande av en överenskommelse om vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2013,* 11 Utvecklat vårdvalssystem,*/ny 11 Ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster, Ny 12
Satsningen de mest sjuka äldre. * 12 Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, Ny 13 Aktuella utredningar/rapporter 13
Barnkonventionen, Ny En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tilllämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med att inkorporera Barnkonventionen i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars 2015. Barns och ungas psykiska hälsa,*1 I september 2008 beslutade regeringen att träffa en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med syfte att åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande insatser och en första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, det så kallade modellområdesprojektet. Överenskommelsen förnyades 2009 och 2010. 14 modellområden deltog i projektet. Många av de erfarenheter som gjorts under projektets gång bedöms kunna vara till stor nytta för andra kommuner och landsting. Regeringen och SKL är därför överens om att det behövs en fortsatt satsning på att förbättra och samordna insatserna för att främja psykisk hälsa och effektivt möta och behandla psykisk ohälsa och psykisk sjukdom hos barn och unga. Regeringen och SKL har genom n överenskommelse 2012 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Denna överenskommelse är en fortsättning på föregående års överenskommelse. Projektet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 15 december 2014. Bättre behörighetskontroll Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal SOU 2012:42/* En särskild utredare har fått uppdraget att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2013. E-hälsa HälsaFörMig, Ny Regeringen har tagit initiativ till att utveckla en nationell tjänst för digital lagring av hälsooch vårdinformation. Tjänsten kommer att kallas HälsaFörMig. Tjänsten ska möjliggöra lagring av exempelvis dokument från vården, som läkemedel- och vaccinationslistor, eller resultat från hälso- och träningsapplikationer som användaren själv väljer att ansluta till tjänsten. HälsaFörMig drivs av Apotekens Service på uppdrag av Socialdepartementet. Utvecklingsarbete sker under 2013 med planerad lansering under 2014. Folkhälsa öppna jämförelser, Ny Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med Statens folkhälsoinstitut (FHI) och SKL och andra berörda aktörer fortsätta utvecklingsarbetet av öppna jämförelser inom folkhälsoområdet med målet att publicera öppna jämförelser inom området under 1 * betyder att informationen fanns med vid föregående utgåva. 1 av 13
2014. Socialstyrelsen ska efter samråd med berörda aktörer publicera öppna jämförelser inom folkhälsa, dock senast den 31 december 2014. Ny myndighet för folkhälsofrågor föreslås,* En ny myndighet för folkhälsofrågor föreslås (Prop 2012/13:116). De uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) ansvarar för föreslås övergå till den nya myndigheten. Till den nya myndigheten överförs även Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folk- och miljöhälsorapportering och inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av de uppgifter som Socialstyrelsen har i dag enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och andra författningar inom dessa områden. Genom sammanslagningen förbättras förutsättningarna för ett mer effektivt kunskapsbaserat arbete inom folkhälsoområdet. Förändringen ger ökade förutsättningar att angripa folkhälsofrågorna samlat och integrerat och utveckla formerna för ett kunskapsstöd som leder till att effektiva och verksamhetsnära metoder får praktiskt genomslag hos ansvariga huvudmän. Sammanslagningen kan även bidra till att Sverige på ett mer effektivt sätt kan delta i samarbetet inom EU och i det internationella samarbetet inom området. Myndigheten bör bildas den 1 januari 2014. Förändringen innebär att FHI och SMI avvecklas och upphör den 31 december 2013. Fysioterapeut, Ny I propositionen Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, Prop. 2012/13:175 föreslår regeringen ändringar i några lagar som rör behörighet personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Fysioterapeut föreslås bli ny benämning för yrket sjukgymnast och skyddad yrkestitel. Regeringen föreslår inte några andra ändringar i bestämmelserna om legitimation eller annan behörighet på hälso- och sjukvårdens område. Det innebär att regeringen inte föreslår att legitimation eller annan behörighet införs för ytterligare yrkesgrupper. Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, Ny Ny lag (2013:407) gäller från 1 juli 2013 om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lagen innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, det vill säga vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsounder sökning. Barn som vistas i landet utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, det vill säga subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten,* En särskild utredare ska (Dir 2011:111) utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den som rör sig inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter idag alltfler vårdgivare, apotek och utförare inom socialtjänsten. Den enskilde ska inte riskera att få mindre säkra insatser av lägre kvalitet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att en eller flera personalkategorier som utför insatserna inte har åtkomst till rätt information vid rätt tillfälle. Rätt information i rätt tid för rätt användare är en nyckel 2 av 13
till personalens möjligheter att göra ett bra arbete för den enskilde. Utredare är Lena Lundgren (hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland). Utredaren ska bland annat efter en avvägning mellan verksamheternas behov av information och skyddet för den enskildes personliga integritet, kartlägga vilken typ av information som bedöms vara nödvändig att behandla genom till exempel utlämnande genom direktåtkomst identifiera nödvändiga förutsättningar för en ändamålsenlig och mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt vilka hinder (juridiska, tekniska etcetera) för en sådan informationshantering som finns i dag och i förekommande fall i vilka lagar dessa hinder finns med utgångspunkt från kartläggningen och de identifierade förutsättningarna och hindren föreslå sådana lagstiftningsåtgärder som medger att behörig personal och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten får ha tillgång till nödvändiga uppgifter för den aktuella behandlingen inom eller över både organisatoriska och nationella gränser. Uppdraget redovisades i ett delbetänkande maj 2012. Resterande delar av uppdraget i ett slutbetänkande senast den 1 december 2013. Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård,* Regeringen har under senare år gjort en särskild satsning på jämlik vård. Staten och SKL träffade under juni 2011 en överenskommelse om insatser gällande en mer jämlik hälso- och sjukvård. I denna överenskommelse ingår, som en av åtta insatser, ett flerårigt pilotarbete för att öka jämlikhet i första linjens vård inom resurssvaga områden. Detta pilotarbete har påbörjats under namnet Lärandeprojektet Vård på lika villkor och pågår under perioden 2011-2014. Den aktuella överenskommelsen gäller ett fortsatt genomförande av detta projekt under 2013. I en promemoria har Socialdepartementet formulerat en strategi för en god och mer jämlik vård 2012-2016. Strategin för jämlik vård presenterar regeringens arbete för ökad jämlikhet i vården. I strategin redovisar regeringen sin värdegrund och fokusområden för arbetet. De fokusområden som regeringen arbetar med handlar om synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda strategier och åtgärder inom särskilda områden stöd och stimulans till utveckling i vården samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter. Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), Ny* Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inrättades den 1 juni 2013 och tog då över tillsynsoch tillståndsverksamheter från Socialstyrelsen. IVO:s uppgifter består av tillsyn och tillståndsgivning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 3 av 13
Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. I myndighetens arbete ingår också att redovisa resultat till de granskade verksamheterna och att ge kunskapsåterföring, rådgivning och vägledning kring tillsynen samt att följa upp att brister och missförhållande rättas till. Verksamheten bedrivs vid sex regionala kontor runt om i landet och tre myndighetsövergripande avdelningar i Stockholm. Gunilla Hult Backlund är utsedd till generaldirektör vid Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Klagomålshantering * Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera den nya ordningen med klagomålshantering mot hälso- och sjukvården, som Socialstyrelsen ansvarar för från den 1 januari 2011. En utvärdering ska göras i förhållande till den nya patientsäkerhetslagens intentioner om att uppnå en säkrare vård. En slutrapport ska lämnas till Socialdepartementet senast den 31 mars 2014. Korruption,* Ny Statskontoret har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag för bedömning av förekomsten av korruption i kommuner och landsting. Statskontoret konstaterar att antalet anmälningar om korruption i den kommunala sektorn är oförändrat. Samtidigt har uppfattningen bland tjänstemän och förtroendevalda om att det förekommer korruption sedan år 2008 till i dag ökat. Fler säger också att de själva har utsatts för erbjudanden om otillbörliga erbjudanden. Denna medvetenhet leder dock i relativt liten utsträckning till att kommunerna och landstingen vidtar åtgärder mot riskerna för korruption. Statskontoret föreslår därför bland annat att regeringen ska säkerställa att den kommunala sektorn arbetar systematiskt mot korruption. Detta kan ske genom att regeringen sluter en överenskommelse med SKL om att fortsätta arbetet med ett nätverk mot korruption. Nätverket ska stödja kommunerna och landstingen i arbetet med att förebygga och bekämpa korruption. Statskontoret menar även att skyddet för personer som slår larm om oegentligheter, så kallade whistleblowers, bör förstärkas. Statskontoret föreslår också att SKL tar initiativet till att arbeta med en gemensam kommunal värdegrund, som kan motsvara den som finns i den statliga förvaltningen. Kömiljarden 2013* Regeringen och SKL har genom denna överenskommelse enats om en prestationsbaserad ersättning för tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården för 2013 (den så kallade Kömiljarden). Överenskommelsen syftar till att genom ekonomiska incitament uppmuntra och stärka tillgänglighetsarbetet i landstingen. År 2012 innehöll motsvarande överenskommelse en särskild tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa. År 2013 är denna satsning en del av överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. 4 av 13
Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster LEV-projektet,* LEV-projektet står för Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster. Det är arbetsgrupp som tillsatts av socialministern och som analyserar hur efterfrågan på och kostnader för hälsooch sjukvård samt äldreomsorg kan komma att utvecklas fram till år 2050 i några olika scenarier. Projektet presenterar sina resultat i form av olika rapporter. Rapporten Den ljusnande framtid är vård kom 2010 och Empati och high-tech 2012. En översyn av läkemedelslagen, Ny I en promemoria föreslår regeringen en helt ny läkemedelslag för att göra befintliga regler mer överskådliga. Det handlar om en lagteknisk översyn av läkemedelslagen (1992:859) och anknytande lagstiftning, som inte ska innebära något nytt i sak. Nationell läkemedelsstrategi, * Tillsammans med en rad aktörer på läkemedelsområdet tog regeringen och SKL 2011 fram den nationella läkemedelsstrategin. Syftet var att få en nationell kraftsamling kring prioriterade förbättringsområden inom läkemedelsområdet. Strategin innefattade ett trettiotal planerade aktiviteter inom olika insatsområden. Under 2013 kommer arbetet inom den nationella läkemedelsstrategin främst att fokusera på att genomföra de aktiviteter som beslutades i 2011-års handlingsplan. Nya aktiviteter som framför allt berör apotekens verksamhet och läkemedelsutbildning för läkare tillförs handlingsplanen, samtidigt som arbetet med en jämlik läkemedelsbehandling för hela befolkningen utvecklas och intensifieras. God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruksoch beroendevården, Ny I propositionen, 2012/13:77, föreslås ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i socialtjänstlagen (2001:453). Genom ändringarna införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, eller dopnings-medel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa och deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna. Syftet med ändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Regeringen avser att utifrån huvudmännens behov stödja genomförandet av skyldigheten att ingå överenskommelser liksom följa upp dessa bland annat med fokus på tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser. Nationella kvalitetsregister * Staten och SKL har tecknat en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av de nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren 2012-2016. Parterna avsätter 260 miljoner kronor för överenskommelsen år 2012 och 320 miljoner kronor år 2013 och åren därefter. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. 5 av 13
Nationella riktlinjer,*/ny Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, lungcancer, schizofreni, demens, depression och ångest, diabetes, stroke, hjärtsjukvård samt missbruk och beroende. Det finns kompletterande riktlinjer för hjärtsjukvård och stroke. Det finns preliminära riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Slutlig version beräknas vara klar våren 2014. Uppdatering pågår av riktlinjerna för schizofreni läkemedel (preliminärt klar hösten 2013), diabetes (våren 2014), missbruks- och beroendevård (våren 2014), astma och KOL (hösten 2014) samt hjärtsjukvård (hösten 2014). Det pågår projekt vad gäller stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Projektet kommer att underlätta för hälso- och sjukvården att följa riktlinjerna genom att: sprida kunskap om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder erbjuda webbaserad utbildning för att sprida kunskap om metoder och stödja fortsatt metodutveckling sprida kunskap om metoder och stödja fortsatt metodutveckling ge förutsättningar för uppföljning och öppna jämförelser som stöd för lärande och utveckling. Socialstyrelsen ska göra vissa av sina produkter tillgängliga som öppna data. Ett första steg i denna utveckling är att tillgängliggöra nationella riktlinjer och försäkringsmedicinskt beslutsstöd som öppna data. Öppna data är information som är tillgänglig utan inskränkningar. Den kostar inget och det ska inte finnas några immaterialrättsliga hinder. Ny myndighet för Hälso- och vårdinfrastruktur, Ny I propositionen 2012/13:128 gör regeringen bedömningen att en ny myndighet Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur bör bildas. Staten bör i myndighetsform fortsätta att utföra de uppgifter som utgjort verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag. Det innebär att Apotekens Service Aktiebolag ska avvecklas. Den nya myndigheten ska verka för sådana funktioner och system som främjar en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsdistribution på en omreglerad apoteksmarknad. Myndigheten ska ansvara för samhällsnyttig infrastruktur och informationsdatabaser som ska vara tillgängliga för alla apotek på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor. Myndigheten ska även ansvara för att sammanställa och tillhandahålla nationell läkemedelsstatistik som i dag ligger på Apotekens Service Aktiebolag. Myndigheten bör i framtiden kunna få ansvar för uppgifter utöver de som i dag utförs av Apotekens Service Aktiebolag. För ställningstagande till framtida uppgifter krävs dock ytterligare analyser. I propositionen föreslås de lagändringar som är nödvändiga för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. 6 av 13
Stärkt ställning för patienten, Patientmaktsutredningen*/Ny Regeringen beslutade under år 2011 att tillkalla en särskild utredare (Johan Assarsson) med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. Utredningen lämnade i januari 2013 delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2). Patientmaktsutredningen har juni 2013 överlämnat sitt slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen förslag till en ny lag om hälso- och sjukvårdens organisation som ska ersätta hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I slutbetänkandet behandlar utredningen frågor om hur vården kan ges på mer likvärdiga villkor, hur patientberättelser i klagomåls- och anmälningsärenden systematiskt kan samlas in och bearbetas samt föreslår en ny lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Jämlik vård Utredningen konstaterar att det finns skillnader i den hälso- och sjukvård som ges och har sett på frågan ur tre olika perspektiv regionalt, system- och individperspektiv. Utredningen gör bedömningen att uppvisade brister och skillnader i medicinska resultat som framgår i Öppna jämförelser eller nationella utvärderingar i högre grad än i dag bör utgöra underlag för statliga tillsynsinsatser. Vidare görs bedömningen att patienter bör få bättre möjlighet att tillgodogöra sig den information som bland annat finns i Öppna Jämförelser och i nationella utvärderingar. Bättre tillgång till data om vården bör påskyndas för att öka transparensen. För att ytterligare koppla patienternas egna upplevelser av vården till de medicinska resultaten bör även förekomsten av patientklagomål till patientnämnder och Inspektionen för vård och omsorg kunna visas och jämföras, nedbrutet på enhetsnivå. Utredningen har i delbetänkandet Patientlag föreslagit ett lagreglerat fritt val av utförare i öppen vård. Förslaget innebär att patienter under vissa förutsättningar kan välja primärvård och öppen specialiserad vård över landstingsgränserna. Enligt utredningen bör ett tydligare fokus ligga på kompletterande vägar in i hälso- och sjukvården. Ett mer personligt och patientcentrerat synsätt på organisatoriska lösningar bör ge förutsättningar för en mer jämlik tillgång till hälso- och sjukvård. Det bör ges utrymme och möjlighet till ersättning även för sådana kompletterande lösningar vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling samt i de regelböcker som styr godkännande av leverantörer i valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem. Vårdgivare bör genom ökad egenuppföljning granska vidtagna behandlingsinsatser utifrån bland annat genus och socioekonomiska faktorer. Vidare bör verktyg för att underlätta kommunikation mellan patient och personal användas för patientgrupper som annars riskerar att förfördelas. I grundläggande vårdutbildningar bör utbildning om diskriminering och likvärdig vård ingå. Patientklagomål Utredningen menar att det är viktigt att komplettera olika patientundersökningar med en systematisk klagomålshantering. Regeringen bör ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att utveckla system för att aggregera, analysera, sammanställa och återföra erfarenheter från bland annat anmälnings- och klagomålsärenden. Enligt utredningen bör Patientnämndernas erfarenheter tas till vara i större utsträckning i ett styrnings- och ledningsperspektiv i landsting och kommuner. Inspektionen för vård och omsorg bör, i sam- 7 av 13
verkan med patientnämnderna, arbeta fram en modell så att man systematiskt kan tillvarata den information som patientnämnderna lämnar. Lag och förordning om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Sedan hälso- och sjukvårdslagen (HSL) trädde i kraft har den ändrats ett 70-tal gånger. Utredningen föreslår att HSL upphävs och ersätts av en ny lag lagen om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet (organisationslagen). I den nya organisationslagen föreslås definitioner av begreppen huvudman och vårdgivare. Dessutom utgår organisationslagens struktur från de olika aktörerna inom hälso- och sjukvårdsområdet och deras ansvar. Bestämmelser av liknande karaktär har samlats och sammanförts med ansvarsfördelningen som grund. Någon samlande förordning på hälso- och sjukvårdens område har hitintills inte funnits. Utredningen föreslår att en ny förordning ska införas som samlar bestämmelser i nu gällande förordningar som innehåller detaljreglering avseende organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Utredningen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2015. Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning, Ny Propositionen (2012/13:150) innehåller förslag som syftar till att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i det följande benämnt patientrörlighetsdirektivet. I propositionen lämnas bland annat förslag till en ny lag om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I lagen anges villkor för rätt till ersättning för kostnader som uppkommit till följd av gränsöverskridande vård samt hur en ersättnings storlek ska bestämmas. I lagen finns vidare bestämmelser som gör det möjligt för patienter att söka förhandsbesked för planerad vård i ett annat EES-land. Ett förhandsbesked kommer som regel att vara bindande då patienten senare ansöker om ersättning för den vård som omfattas av Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2013. Överenskommelse om patientsäkerhet 2013* Efter överläggningar mellan representanter för Socialdepartementet och SKL har en överenskommelse träffats mellan departementet och SKL om förbättrad patientsäkerhet. Det har för år 2013 avsatts 525 miljoner kronor för fortsatt arbete med att stärka säkerheten för patienterna. Satsningen handlar om att stödja implementeringen av den nya patientsäkerhetsreformen att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen samt att skapa en säkrare vård. 8 av 13
Personligt hälsokonto stöd för att bibehålla och förbättra hälsan,* Av Budgetpropositionen 2013 framgår att patienter och medborgare bör ges elektronisk tillgång till sin vårdinformation och sådana verktyg som underlättar för den enskilde att engagera sig i sin egen hälsa och hälsoutveckling. Regeringen avser därför att genomföra en satsning på att utveckla och erbjuda personliga hälsokonton. Personligt hälsokonto ska kunna användas av den enskilde för att lagra egen information, bland annat om läkemedel, remisser, egen journalinformation och vaccinationer. Det personliga hälsokontot kan även innehålla en hälsodagbok där den enskilde kan föra in information om friskvård, egenvård, kostvanor etcetera. Slutligen kan det även vara ett sätt för den enskilde att ge dels information till vården om hälsa och biverkningar, dels omdömen som kan användas i kvalitetsregister och i uppföljning och kvalitetssäkring av vården. Tjänsten ska kunna utnyttjas av alla som så önskar. Det är den enskilde som själv kommer att besluta om vilken information som ska finnas tillgänglig på hälsokontot. Det personliga hälsokontot bedöms bli särskilt viktigt för dem som har stora vård- och omsorgsbehov och deras anhöriga. Ett fullt utbyggt personligt hälsokonto ska finnas tillgängligt under 2014. Regeringen avser att under 2013 avsätta 40 miljoner kronor och därefter 100 miljoner kronor per år för detta ändamål. Privata utförare kontroll och insyn, Ny Utredningen om en kommunallag för framtiden överlämnade den 28 juni 2013 sitt delbetänkande Privata utförare kontroll och insyn till regeringen. Utredningens uppdrag har varit att se över hur kommuner och landsting ska kunna stärka sin kontroll och insyn när privata utförare anlitas att utföra kommunal verksamhet. Utredningen föreslår bland annat att fullmäktige ska anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för verksamheter som lämnas över till privata utförare. Allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska också förbättras. Utredningen föreslår att det i kommunallagen ska införas en skyldighet för kommuner och landsting att tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Den ökade valfriheten ställer också krav på att informationen till brukarna blir bättre. För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller utförare inom vård- och omsorgsområdet krävs att denne har tillgång till bra information. Detta är lika viktigt oavsett vilken tjänst som ska väljas. Utredningen föreslår vidare en utvidgad skyldighet att informera när kommun eller landsting erbjuder enskilda att välja mellan olika utförare av kommunala tjänster. I en utvärdering av den fria kommunala nämndorganisationen anser utredningen att förutsättningarna för att inrätta särskilda beställar- utförarorganisationer borde regleras tydligare i kommunallagen. Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 31 mars 2015. Överenskommelse om psykisk ohälsa/* Regeringen och SKL har genom en överenskommelse 2012 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. I en handlingsplan lyfter de fram ett antal strategiskt prioriterade områden och insatser som utgör grunden för regeringens satsning 2012-2016. Detta är en fortsättning och vidareutveckling av psykiatrisatsningen 2007-2011. Under dessa år har regeringen satsat totalt cirka 3,7 miljarder kronor. 9 av 13
Regeringskansliet (Socialdepartementet) har inrättat en nationell samordningsfunktion för insatser inom området psykisk ohälsa under perioden 2012 2014. SKL har inrättat en motsvarande funktion i sin organisation. Det övergripande syftet med en nationell samordning är att utifrån ett gemensamt ansvarstagande från Regeringskansliets och SKL:s sida skapa bästa möjliga förutsättningar för resursutnyttjande och fortsatt kvalitetsutveckling inom området. Målsättningen med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och på de områden som omfattas av överenskommelsen. Arbetet ska utgå från följande övergripande målsättningar som anges i regeringens PRIO-plan: Överenskommelsen reglerar utöver prestationsmålen även användningen av medel som SKL disponerar för att genomföra vissa projekt som syftar till att ge stöd och tillsammans med landsting och kommuner utveckla insatserna på de områden som överenskommelsen omfattar. Tillgänglighet första linjen Psyk Självskadeprojektet Utveckling av heldygnsvården Stöd och behandling på nätet Inventering i kommunerna och nationell sammanställning Psykiatri Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende* Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om en satsning kring utveckling och samordning av insatser för att minska antalet unga med självskadebeteende. Överenskommelsen ingår inom ramen för regeringens satsning på psykiatri och psykisk hälsa. Syftet med överenskommelsen är att utveckla och samordna kunskapen kring unga med risk för eller med allvarliga självskadebeteenden. Målsättningen är att förebygga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom att skapa en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska antalet unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder bland unga kvinnor. Projektet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 1 oktober 2013. Tandvård,* Ny Den 1 januari 2013 infördes ett nytt så kallat särskilt tandvårdsbidrag inom ramen för det statliga tandvårdsstödet. Bidraget lämnas för tandvård till patienter med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa och uppgår inledningsvis till 600 kr per halvår. Vidare införs en skyldighet för landstingen att erbjuda tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift till dem som har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Vilka sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan berättiga till de olika stöden preciseras i förordningen om statligt tandvårdsstöd och tandvårdsförordningen. 10 av 13