Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009



Relevanta dokument
Rapport om vd-löner inkomståren

Rapport om VD löner inkomståren

VD inkomstökning (%) mellan år uppdelat på län.

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Rapport från Soliditet

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner Mars 2010

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen

VD-löner April 2011

Så sparar svenska folket

Färdtjänst och riksfärdtjänst 2018

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Facklig anslutning år 2016

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Företagsamheten 2017 Kronobergs län

Lönestatistik 2016 för företagsläkare och skolläkare

Företagsamheten 2017 Uppsala län

Ekonomiska kommentarer

MARS Företagsamheten Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

Lönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Om enkäten. Resultat privat anställda företagsläkare, nov Bakgrund och syfte

Konjunkturbarometern Hushåll frågor

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Lönerapport 2011 Augusti 2012

risk för utrikes födda

Företagsamheten 2017 Blekinge län

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Familjer och hushåll

Frukostseminarium: Hur mycket ökar reseavdraget koldioxidutsläppen?

AP2 index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda. En studie genomförd av Nordic Investor Services Juni 2011

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Företagsamheten 2017 Södermanlands län

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Andrahandsuthyrning av bostäder En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Familjer och hushåll

Lönerapport 2010 Juli 2011

Uppföljning av Lärarlönelyftet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension

Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016

Resultat Allmänheten om ersättningar

Äldres flyttmönster i Göteborg

Företagsamheten Västernorrlands län

Befolkningsutveckling 2018

Tonåringarna och deras pengar V

Familjer och hushåll

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Fondspararundersökningen 2014

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

Familjer och hushåll

Företagsamheten 2017 Dalarnas län

Familjer och hushåll

MARS Företagsamheten Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa Västernorrlands län

Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård

Frågeområde Funktionshinder

Branschrapport. Vård- och omsorgsbranschens utveckling

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Företagsamheten 2014 Hallands län

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden

Anställning och anställningsförhållanden

Arvodesenkät. Resultat Egenföretagare.

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

Zmarta Groups Lånebarometer Q1/Q2 2016

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Har du råd att bo kvar?

Källan för statistiken i denna publikation är Statistiska centralbyrån.

Jämställd regional tillväxt?

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

Familjer och hushåll

Fortsatt minskning av den reglerade svenska spelmarknaden

Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN

,5 miljarder till pensionärerna

Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65

Om bolån, räntor och amortering

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 2. De sju chefsmyterna

Företagsamheten 2017 Örebro län

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Företagsamheten 2018 Örebro län

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Företagsamheten 2017 Hallands län

Ditt ansvar ska synas på lönen

Dnr 2013:1474

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Statistikinfo 2014:07

Transkript:

Februari 2011 Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009 Rapport från Soliditet

Sammanfattande resultat Den genomsnittlige VD:n hade 2009 en inkomst av tjänst på 432 132 kr, vilket var 1,6 gånger mer än den vanlige inkomsttagarens inkomst i åldern 20-64 år. Månadsinkomsten blev cirka 36 000 kr för den genomsnittliga VD:n. För den genomsnittlige VD:n steg inkomsten marginellt med 0,1 procent mellan 2008 och 2009. För alla inkomsttagare steg inkomsten av tjänst däremot med 3,0 procent. Kvinnor som grupp stack ut för både VD:ar och samtliga inkomsttagare, med markant högre inkomstökningar på 3,0 procent respektive 3,8 procent. De kvinnliga VD:arna har oavsett ålder lägre inkomster än sina manliga kollegor och 2009 tjänande den genomsnittliga kvinnliga VD 82 procent av vad en manlig VD tjänade samma år. Endast en av sju VD:ar var kvinna under 2009. Drygt 5 133 VD:ar tjänade mer än 1 miljon kr år 2009. Det motsvarar var tionde VD. VD-inkomsterna samvarierar tydligt med storleken på företagen, när man tittar på antalet anställda och företagens nettoomsättning. Inkomstökningarna accelererar ju högre upp man kommer i storleksklasserna, t.ex. vid 100 anställda ökar inkomsten med nästan 60 procent. Både inkomstnivån och inkomstökningarna stiger med växande storlek på företaget. VD:arna med inkomster på över 1 miljon kronor hittar man främst bland företag med en nettoomsättning på minst 100 miljoner kronor och över 100 antal anställda. Den högsta löneökningen under 2009 hade VD:ar på företag med en nettoomsättning över 5 miljarder. Deras inkomst steg med 9,3 procent och de hade en genomsnittlig inkomst på 3,3 miljoner kronor. De var dock en liten exklusiv grupp på 65 VD:ar. VD:arna för börsnoterade bolag (164 st.) hade inkomster som var nästan 7 gånger högre än de övriga VD:arnas inkomster under 2009. Den genomsnittlige börsbolags VD:n hade en inkomst av tjänst på över 3 miljoner kronor och hade även en inkomstökning på 2,6 procent. Ett starkt samband verkar finnas mellan VD-inkomstförändringarna och företagens förändring i nettoomsättning mellan åren 2008-2009. VD:arna för de företag som hade en positiv omsättningsutveckling hade ökat sina inkomster under denna period medan VD-inkomsterna hade minskat eller inte ökat i samma utsträckning för de företag som hade en negativ utveckling av omsättningen. Allra störst är skillnaden för de börsnoterade bolagen.

VD löner vs vanliga löner Enligt undersökningen ökade den genomsnittlige VD:n sin inkomst av tjänst med 0,1 procent till 432 132 kr år 2009, vilket motsvarar 36 000 kr i månaden. Lågkonjunkturen under 2008 och 2009 kan troligen förklara VD:arnas näst intill oförändrade inkomster under denna period. Däremot ökade den genomsnittliga kvinnliga VD:n sin inkomst med 3,0 procent till 365 320 kr år 2009. Den kvinnliga VD:ns inkomst är dock cirka 18 procent lägre än den manliga VD:ns och knappt var sjunde VD är kvinna. VD - inkomster av tjänst VD:arnas inkomster kan jämföras med hela den svenska befolkningens inkomster nedan. Under 2009 ökade inkomst av tjänst för den genomsnittlige inkomsttagaren med 3,0 procent till 262 477 kr. Även för hela befolkningen ökade kvinnorna sin genomsnittslön mest med 3,8 procent och deras inkomster var i genomsnitt 20 procent lägre än männens inkomster. Inkomst av tjänst för personer i aktiv ålder (20-64 år)

VD - inkomster efter ålder De högsta inkomsterna har VD:arna i åldersklasserna 45-59 år trots att de har haft en negativ inkomstutveckling mellan 2008 och 2009. De med de lägsta inkomsterna, de yngsta (-44 år) och de äldsta (65+ år), har däremot ökat sina inkomster. Största inkomstökningen hade den grupp som hade den lägsta inkomsten 2008, den äldsta åldersgruppen (65+ år), med 3,0 procent. Medan VD:ar i åldern 50-59 år hade den största minskningen med 1,2-1,6 procent.

VD - inkomster efter ålder och kön Kvinnliga VD:ar har lägre inkomster oavsett ålder och deras inkomster ligger mellan 79-84 procent av de manliga inkomsterna. Högsta inkomsterna har VD:ar i åldersklassen 45-49 år för både män och kvinnor. I denna grupp är också skillnaden i årsinkomster störst mellan könen, mer än 100 000 kr. Kvinnorna hade en inkomstökning i alla åldrar och deras ökning var större än männens i samtliga åldersgrupper utom den äldsta (65+ år) mellan åren 2008-2009. Den genomsnittliga kvinnliga VD:n hade en inkomstökning på 3 procent. Inkomsterna sjönk däremot för de manliga VD:arna i åldersklasserna 50-64 år och som grupp steg deras inkomst endast med 0,1 procent mot föregående år.

VD - inkomster och antal efter inkomstklasser Var tionde VD har en inkomst av tjänst på mer än 1 miljon kronor. Antalet VD:ar sjönk något från 5 133 till 5 034. Av dessa tjänade 178 VD:ar mer än 5 miljoner kr. Andelen VD:ar inom inkomstklasserna 350 000-750 000 kronor har ökat och inom detta intervall befinner sig cirka hälften av VD:arna. VD - inkomster och inkomstökningar efter inkomstklasser De VD:ar som tjänade allra mest och minst 2009 hade den största inkomstökningen. I de lägre inkomstklasserna 150 000 450 000 kronor minskade inkomsterna något.

VD - inkomster efter antal år som VD Högsta inkomsterna har VD:ar som arbetat mindre än tio år som VD och de med några års VD-erfarenhet (4-9 år) har också ökat sina inkomster något. Den största löneökningen på 2 procent har VD:ar med över 17 års VD-erfarenhet, men de är också den grupp som hade lägst inkomst 2009.

VD - inkomster efter antal uppdrag Generellt ökar VD-inkomsterna marginellt med antal uppdrag. Först när antal uppdrag är fler än tio ökar inkomsterna rejält. När det gäller inkomstförändringen är den negativ för samtliga grupper med fler än ett VD-uppdrag och för de med fler än 10 uppdrag sjönk inkomsterna nästan med en femtedel. Lågkonjunkturseffekten verkar ha adderats med antalet uppdrag.

VD - inkomster efter storlek på företaget: Antal anställda Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger. VD-inkomsterna samvarierar tydligt med antal anställda på företagen. Inkomstökningarna tilltar dessutom för varje trappsteg, vid 100 anställda ökar inkomsten med nästan 60 procent. Inget tydligt samband mellan inkomstförändringar hos VD:ar och antal anställda. Storleksklassen 10-19 anställda hade den högsta inkomstökningen på 2 procent.

VD - inkomster efter storlek på företaget: Omsättning Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger. Ett starkt samband syns även mellan VD-inkomsterna och företagens nettoomsättning. Sambandet mellan inkomstförändringar i VD-lönerna och företagens omsättning verkar svag. Däremot sticker den största storleksklassen med nettoomsättning över 5 miljarder ut, med en löneökning på nästan 10 procent. Både inkomstnivån och inkomstökningen stiger med växande storlek på företaget. VD:arna med inkomster över 1 miljon kronor hittar man främst bland företag med en nettoomsättning på minst 100 miljoner Kronor.

VD - inkomster efter börsstatus Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger. VD:arna för de 164 börsbolag som finns med i undersökningen tjänar nästan 7 gånger mer än övriga VD:ar. Inkomstökningen mellan åren 2008 och 2009 för VD:ar i börsnoterade AB var 2,6 procent jämfört med 0,1 procent för övriga AB.

VD -inkomstförändring efter företagens förändring i nettoomsättning Ett starkt samband verkar finnas mellan VD-inkomstförändringarna och företagens förändring i nettoomsättning mellan åren 2008-2009. VD:arna för de företag som hade en positiv förändring av sin nettoomsättning hade ökat sin inkomst under denna period, medan VD-inkomsterna hade minskat eller inte ökat i samma utsträckning för de företag som hade en negativ utveckling av nettoomsättningen. Samvariationen mellan VD-inkomstförändringar och företagens förändring i nettoomsättning blir ännu tydligare när man jämför börsnoterade och övriga bolag. Allra störst är skillnaden för de börsnoterade bolagen.

Aktiebolag med nettoomsättning större än 5 miljarder kronor VD - inkomster efter börsstatus För företagen med en nettoomsättning större än 5 000 miljoner kronor är skillnaden ännu större mellan börsnoterade och övriga bolag, där den förra gruppen har fått inkomstsänkningar på i genomsnitt 2 miljoner kronor (-23,6 procent) medan den senare gruppen har ökat sina inkomster med en halv miljon kronor (16,1 procent).

VD - inkomster efter kön Även bland de största bolagen var de kvinnliga VD:arnas inkomster lägre än de manligas, cirka 40 procent lägre. Men i gengäld hade kvinnorna en rejält mycket högre inkomstökning än männen.

Teknisk beskrivning VD är den person som är registrerad VD i januari 2011 för ett aktivt aktiebolag, totalt 51 139 individer. En VD kan ha flera uppdrag och förekomma flera gånger. Det är dock endast VD:ar som har haft samma uppdrag sedan december 2008 samt haft en inkomst av tjänst under både 2008 och 2009, som ingår i studien. Utländska VD:ar har också exkluderats. Sammanlagt har VD:arna som studerats uppdrag för 61 153 olika aktiebolag. Inkomst = inkomst av tjänst. Uppgifterna är hämtade från Skatteverket och avser inkomståren 2008 respektive 2009. Medianvärden anges, eftersom medianen är mindre känslig för extremvärden. Även inkomstförändringarna har beräknats utifrån medianvärdena.