Begränsad klimatpåverkan

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17

Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. Gotländska delmål Utsläpp av koldioxid (växthusgas) från fossila bränslen Utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri, exklusive Cementa AB, ska efter år 2010 vara minst 15 % lägre än utsläppen år 2000. Detta motsvarar en minskning från 313 000 ton år 2000 till 266 000 ton år 2010. Energianvändning Användningen av fossil energi ska år 2010 utgöra högst 55 % av den totala energianvändningen. Avgränsningar mot andra miljömål Under miljömålet Skyddande ozonskikt behandlas utsläpp av freoner, som också är växthusgaser. Under God bebyggd miljö behandlas transportsystem och energianvändning i samhällsplaneringen. Under Frisk luft behandlas utsläpp av flyktiga organiska ämnen. Regionalt miljötillstånd Fakta Generationsmålet Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska till skillnad från övriga generationsmål vara uppnått till år 2050 (övriga år 2020). Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (lustgas, N 2 O), svavelhexafluorid (SF 6 ), fluorkarboner (FC) och florkolväten (HFC) räknat som koldioxidekvivalenter, ska stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm (parts per million). Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sverige skall också verka för att det globala klimatarbetet inriktas mot detta mål. Klimatpåverkan är ett globalt problem som måste angripas regionalt och lokalt. Av de fossila bränslen som används i Sverige åtgår omkring 90 % för energiproduktion. Den största delen går till transporter, industrisektorn och för uppvärmning av bostäder och lokaler. Den gas som till största delen bidrar till växthuseffekten är koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen. På Gotland frigörs dessutom stora mängder koldioxid från stenindustrins processer. Metan bildas vid bakteriell nedbrytning av organiska ämnen och är sett ur ett internationellt perspektiv den näst viktigaste växthusgasen. De största källorna för metanutsläpp under mänsklig påverkan härrör från jordbruket och avfallshanteringen. Den största mängden metan som totalt sett släpps ut produceras emellertid naturligt i naturens syrefria miljöer, t.ex. i våtmarker. Metan har en omsättningstid i atmosfären på cirka tio år. Dikväveoxid har sitt ursprung i odling på humusrika jordar, gödselhantering och förbränning. Dikväveoxid har ett långsamt kretslopp i atmosfären där omsättningstiden är omkring 150 år. HFC (förening av väte, fluor och kol) läcker ut från kylskåp, värmepumpar mm. Fluorkarboner är en förorening som kommer från aluminiumframställning och svavelhexafluorid från läckage från tyngre elektrisk apparatur. Utsläppen av växthusgaser i Sverige består främst av koldioxid (80 %), metan (9 %) och dikväveoxid (9 %). Utsläppen av övriga växthusgaser är förhållandevis små. Däremot har dessa mycket stor inverkan på växthuseffekten. 18

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Koldioxidekvivalenter Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden. Ju högre GPW-värde, desto större effekt på klimatet. På detta sätt kan man räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter. Koldioxid GWP har värderas till 1, metan (21), dikväveoxid (310), HFC (1 300), CF4 (6 500) och svavelhexafluorid (23 900). Energislag Med fossila bränslen avses t.ex. bensin, eldningsolja, diesel, kol/koks och naturgas. Dessa bränslen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären och påverkar därmed växthuseffekten. Fakta Till förnybara energislag räknas t.ex. vattenkraft, solenergi, vindkraft, trädbränslen och biogas. Så länge upptaget av koldioxid i växande biomassa är minst lika stort som mängden koldioxid som avgår vid förbränning av biobränslen ger förbränningen inget nettotillskott av koldioxid och således inget bidrag till växthuseffekten. Till återvunnen energi räknas t.ex. att ta tillvara spillvärme från industrin eller utsorterade brännbara avfallsfraktioner. Återvunnen energi kan antingen ha fossilt eller förnybart ursprung. Vid förbränning av återvunnet bränsle så som plast och däck, räknas dessa fraktioner till fossila bränslen enligt riktlinjer från FN:s klimatpanel IPCC. Koldioxidutsläpp på Gotland Det totala utsläppet av koldioxid på Gotland, inklusive processutsläpp, ökade från cirka 1 500 000 ton år 1993 till drygt 1 900 000 ton år 2000. Utsläppet motsvarar totalt 33,8 ton per invånare och år (eller 17 ton om processutsläppen räknas bort). Om man inte räknar med utsläppen från cementindustrin motsvarar utsläppet 5,4 ton koldioxid per invånare och år (baserat på 58 000 invånare). Siffrorna kan jämföras med det nationella målet 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år till år 2050. 19

Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) från fossila bränslen på Gotland år 2000 Kategori Delsumma Ton CO 2 ton CO 2 Cementa energianvändning* 673 000 Cementa process utsläpp 974 000 Gotland exklusive Cementa** Transport (bensin, diesel) 169 528 Värme (EO1-5, gasol) 91 890 El 51 585 Delsumma 313 003 313 003 Gotland totalt CO 2 1 960 003 Källa: Beräkningarna för kategorin Gotland exklusive Cementa är gjorda med en modifierad version av Naturvårdsverkets emissionsprogram. Siffrorna för Cementa AB härrör från bolaget och bygger på en beräkningsmodell enligt World Business Council for Sustainable Development. Modellen används bland annat vid fråga om utsläppsrätter. Den mängd koldioxid som avgår då biobränslen används tas inte med i ovanstående beräkningar eftersom de inte bidrar till växthuseffekten. * I Cementas energianvändning ingår en stor andel förbränning av däck och plast som kategoriseras som återvunnet bränsle. Enligt riktlinjer från FN:s klimatpanel IPCC har dessa bränslen fossilt ursprung varför de räknas med i utsläppen av CO 2. ** I kategorin ingår utsläpp från industri och hushåll. Energianvändning på Gotland Den totala årliga energianvändningen i länet är nu cirka 4 200 GWh. Detta motsvarar totalt sett 74 MWh per person, eller 36 MWh per person om förbrukningen vid Cementa AB inte medräknas (jfr cirka 66 MWh per capita nationellt). Energi från kol, olja, fossil gas och importerad el utgör cirka 81 %, medan förnybar/återvunnen energi utgör cirka 19 %. Detta kan jämföras med det gotländska delmålet för 2010 som anger att användningen av fossila bränslen högst skall uppgå till 55% och förnybar energi minst till 45 %. Tillförd energi till det Gotländska energisystemet år 2000 (totalt) Energibärare GWh Del i % Totalt GWh Petroleum import 1092 26 El import 810 20 Kol import 1307 31 Petcoke import 199 5 Däck import 284 7 Plast import 26 < 1 Gasol import 15 < 1 Delsumma import energi 3733 3733 Vindkraft 138 3 Värmepumpar* 100 2 Biobränsle fjärrvärme 138 3 Biobränsle övrigt** 86 2 Återvunnen energi 20 < 1 Solvärme 1 < 1 Delsumma lokalt producerad energi 483 483 Totalt Gotland 100 % 4216 Källa: Cementa AB, GEAB, SCB, KPAB, Energibyrån Gotland * GEAB 68 GWh plus en uppskattning av privata värmepumpar 32GWh. ** Privat ved/flis och träpellets användning (Källa: skorstensfejare och pelletsleverantörer). 20

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Tillförd energi till det Gotländska energisystemet år 2000, exklusive Cementa AB Energibärare GWh Del i % Totalt GWh Petroleum import 993 48 El import 543 28 Gasol import 15 < 1 Delsumma import energi 1551 76 1551 Vindkraft 138 7 Värmepumpar 100 5 Biobränsle fjärrvärme 138 7 Biobränsle övriga 86 4 Återvunnen 20 1 Solvärme 1 <1 Delsumma lokalt producerad energi 483 24 483 Totalt Gotland 100 2034 Källa: Cementa AB, GEAB, SCB, KPAB, Energibyrån Gotland. Hur når vi målen? För närvarande finns endast tillförlitlig statistik över utsläpp av växthusgasen koldioxid. För att kunna visa en helhetsbild av utsläppssituationen finns det anledning att kartlägga utsläppen av andra växthusgaser. Delmål för dessa gaser kan därefter komma att behövas. Målsättningen att utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri exklusive Cementa AB, efter år 2010 skall vara minst 15 % lägre än utsläppen år 2000 innebär för bränsleanvändningen en minskning från 313 000 ton år 2000 till 266 000 ton år 2010. Totalt sett motsvarar detta ungefär det nationella målet (4,8%). För att kunna nå delmålen förutsätts att det finns ett detaljerat handlingsprogram som beskriver vilka åtgärder som är nödvändiga att genomföra, vilka aktörer som har ansvar för att åtgärderna genomförs osv. Delmålen bygger i stora drag på omställning och effektivisering av både energi- och transportsektorn. På Gotland finns en stor potential förnybara energiresurser. I fig. 1 presenteras en uppskattning av förnybara energiresurser (Göran Bylund, Energibyrån i Visby) som måste tas hänsyn till vid diskussioner om omställning av energianvändning. Exempel på åtgärder som skulle kunna ingå i handlingsprogrammet är energirådgivning till allmänheten, upprättande av energiplaner för företag, utbyggnad av vindkraft och fjärrvärme, utvinning av energi ur organiskt avfall, att hänsyn tas till energi- och transportfrågor vid nybyggnation av bostäder, anpassad upphandling som styr mot effektivare energianvändning och övergång till energieffektiva arbetsmaskiner och arbetsredskap, anpassade för förnybara bränslen. Eftersom frågan är komplex och till viss del förenad med intressekonflikter måste ett genomarbetat handlingsprogram tas fram i bred förankring i det gotländska samhället. Trafiksektorn fortsätter att öka och en fortsatt ökad användning av fossila bränslen innebär ett allvarligt hot mot växthuseffekten. EU:s direktiv om biodrivmedel (2003/30/EG) ligger till grund för en statlig utredning om biodrivmedel. I ett första delbetänkande (SOU 2004:4) behandlas dels frågan om skyldigheten för bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart bränsle från och med 2005, dels frågan om ett vägledande nationellt mål för fortsatt introduktion av förnybara fordonsbränslen för 2005. Ett annat styrmedel för att reglera utsläppen av koldioxid tros bli införseln av internationell handel med utsläppsrätter. Frågan har sitt ursprung i Kyotoprotokollet och handeln syftar till att på ett avgörande sätt minska 21

kostnanden för att uppnå en viss given nivå av utsläppsminskning. Handeln med utsläppsrätter inom EU kommer att börja 2005 och för Gotlands del berörs cementindustrin och vissa anläggningar för energiproduktion. Fig. 1 Uppskattning av de förnybara energiresurser som finns på Gotland räknat i GWh (Göran Bylund, Energibyrån i Visby). Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen Med tanke på den potential som finns för förnybara energiresurser på Gotland och de intentioner som finns i kommunens styrdokument finns det anledning att skärpa det nationella delmålet som innebär att utsläppen av växthusgaser som medelvärde för perioden 2008 2012 ska vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. På Gotland saknas siffror för 1990. Utsläppen har dock ökat mellan 1993 och 2000. Minskningen av utsläpp måste ske genom omställning och effektivisering av energi- och transportsystem. För Gotlands del, exklusive Cementa, bedöms detta kunna ske genom exempelvis införsel av hållbara alternativ till bensin och diesel (etanol, metanol, vätgas, RME etc., cirka 2 %), effektivare transporter genom bl.a. bättre kollektivtrafik och lägre snittförbrukning av bränsle (cirka 3 %) samt ersättning av eldningsolja för uppvärmning (pellets, träflis, ved, fjärrvärme och värmepumpar, cirka 10%). Minskningen innebär en sänkning av koldioxidutsläppen från 5,4 ton per capita till 4,6 ton per capita (baserat på 58 000 invånare). Eftersom huvuddelen av Cementas återvunna bränsle inte är koldioxidneutralt, utan i det här sammanhanget jämställs med fossilt bränsle, kan en minskning från Cementas sida bara nås via effektivisering, minskad produktion eller införsel av förnybar energi. En stor andel av de totala koldioxidutsläppen härrör från Cementas processutsläpp. Dessa utsläpp är en effekt av processindustrin, d.v.s. bearbetningen av kalkstenen och härrör från själva råmaterialet eftersom koldioxiden funnits bunden i kalkstenen. Detta utsläpp är därför direkt relaterat till produktionsvolymen. Energianvändning Delmålet innebär att den totala användningen av fossil energi på Gotland (inkluderat cementindustrin) måste minska drastiskt och ersättas med i första hand (lokalt producerad) förnybar energi. Återvunnen energi kategoriseras förvisso till stora delar som fossil energi men det finns ändå anledning att från resurssynpunkt, under en övergångsperiod, använda återvunnen energi hellre än rena fossila bränslen. Till förnybar energi som på sikt bedöms ha stor potential räknas vindkraft, biomassa och biogas. På vilket sätt övergången till dessa energislag ska kunna ske bör kunna regleras närmare i framtida handlingsprogram. På Gotland har många planer och strategier tagits fram som stödjer åtgärder för att uppnå klimatmålet. Några exempel är kommunens Agenda 21-arbete (Ekoprogram 1996, Kretsloppsplan 1998) och kommunens energiplan (Energi 2005). Energiplanen visar att det finns stora möjligheter att effektivisera energianvändningen i befintlig bebyggelse. Gotlands kommuns fastigheter har t.ex. en besparingspotential av driftkostnaderna uppemot 10 mil- 22

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN joner kronor per år genom energieffektiviseringar. I planens målsättning framhålls att fjärrvärmen på Gotland år 2005 skall produceras till minst 95 % med förnybara och återvunnen energi, att vindkraften under perioden 1999-2005 byggs ut till en installerad effekt på minst 120 MW och att värmebehovet i enfamiljshus inte skall överstiga 10.000 kwh/år (nybyggda småhus) respektive 15.000 kwh/år (upprustade småhus). Dessa frågor behandlas under miljömålet God bebyggd miljö. Kommunen har vidare en hel rad goda exempel att visa upp på t.ex. transportsidan (rapsdrivna fordon) och miljöanpassat byggande (t.ex. energilösningen vid Almedalsbiblioteket. Kommunen ingår även i en rad nätverk och EU-projekt med miljö- och energiprofil. Nivå för CO 2 Temperatur- Temperatur- Temperaturstabilisering i ppm förändring i C förändring i C förändring i C Om klimatet inte är Mest troliga Om klimatet är särskilt känsligt temperaturförändring mycket känsligt 350 0,8 1,3 2,3 400 1,1 1,8 3,2 450 1,3 2,2 4,0 500 1,6 2,6 4,7 550 1,8 2,9 5,3 Samband mellan koldioxidkoncentrationen och temperaturförändringar vid olika antagna känsligheter hos klimatet. Källa: Klimatdelegationen. Konsekvenser om inga åtgärder vidtas Utsläppen av klimatpåverkande gaser ökar risken för global klimatförändring. Innan människan började förbränna fossila bränslen låg koncentrationen av koldioxid på omkring 280 ppm. Idag ligger den på cirka 360 ppm och ökar med cirka 1,5 ppm per år. Jordens temperatur har ökat med cirka 0,6 grader från slutet av 1800-talet till år 2000. Enligt IPCC:s senaste bedömningar kan det ske en fortsatt global temperaturstegring med 1,4-5,8 grader fram till år 2100. Det skulle därigenom bli varmare på jorden än det varit någon gång under de senaste 150 000 åren. Även om luftens halter av växthusgaser om hundra år skulle ha stabiliserats kommer uppvärmningen fortsätta ännu längre in i framtiden. FN:s klimatpanel, IPCC, bedömer att merparten av temperaturökningen förklaras av ökade halter växthusgaser i atmosfären till följd av människans verksamhet. En rad icke önskvärda storskaliga effekter kan bli det oönskade resultatet. Forskarna bedömer att polarisarnas utbredning kommer att minska och att förhållandena för havsströmmar, vind och nederbörd ändras. Om den globala temperaturökningen är cirka 2,5 grader på 50 till 100 års sikt kan temperaturen öka med 4 grader i Norden. Sammantaget innebär effekterna av en temperaturökning att hela klimatsystem påverkas. Detta leder i sin tur till exempelvis utbredning av torka på vissa ställen och en förhöjd havsnivå som översvämmar låglänta områden på andra ställen. Medeltemperaturen behöver bara öka en grad för att Sydsverige ska få det klimat som nu råder i centrala Tyskland. Detta borde exempelvis kunna möjliggöra ökad 23

avkastning inom jord- och skogsbruk, men öka risken för skadeangrepp. Det preciserade miljömålet innebär att den sammanlagda halten år 2050 skall stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm. Naturvårdverkets bedömning är att utsläppen av koldioxid i i-länder behöver minska med 60 % från 1995 års nivå till 2050. På längre sikt måste minskningen bli 80-90 %. Om ingenting görs för att hejda växthuseffekten kan det för Gotlands del innebära en höjd vattennivå och ett förändrat klimat. Effekterna kan bli omfattande för viktiga näringar som jord- och skogsbruk. För den biologiska mångfalden finns risk för att känsliga ekosystem går förlorade. 24