Kultur för äldre Värt att leva för. Kulturrådets skriftserie 2013:4 1
Konst och kultur för äldre Sverige är ett bra land att åldras i, men mycket mer kan göras för att skapa en meningsfull tillvaro för de äldre. Det kan till exempel handla om att förbättra äldre människors möjligheter att delta i kultur- och samhällslivet oavsett ålder. Man ska få fortsätta att vara den man är, bibehålla och utveckla sin personlighet och sina intressen så långt det är möjligt. Vår lust till upplevelser, konst och bildning minskar inte för att vi blir äldre. Kanske är det tvärtom. Konst och kultur bidrar till att bryta isolering och öka känslan av delaktighet. Många äldre lever också med sorg och förluster; av egna förmågor, livskamrater och närstående som försvinner. Kultur kan vara ett sätt att hantera och bearbeta ångest, sorg och smärta. Att reflektera över existentiella livsfrågor är en del av ålderdomen. Positiva hälsoeffekter Aktuell hjärnforskning visar att kulturaktiviteter ger positiva hälsoeffekter. En ökad känsla av sammanhang och meningsfullhet har visat sig ha positiva effekter på medicinering och vårdbehov. För att inte tala om livsglädjen och livslusten. Exempelvis har musikterapi som integrerats i demensvården visat sig öka patienternas livskvalitet genom att minska depressioner, ångest och stress samt att inge en känsla av kompetens. I Norge är musikterapeuten ofta en del av vårdteamet. Samtal kring konst minskar användandet av lugnande medel och cancerpatienter som sjunger i kör mår bättre. Måleri, bild och bildterapi påverkar hjärnans belöningssystem på ett positivt sätt. Dansterapi har sedan länge använts inom äldreomsorgen både i Sverige och internationellt. Ett forskningsprojekt visar hur dans förbättrar de sociala kontakterna på ett äldreboende. Dans kan också fungera som ett alternativt kommunikationssätt för personer med demenssjukdom. Sverige satsar för tredje året i rad på mer kultur för äldre. Den första satsningen för två år sedan uppgick till 30 miljoner kronor. Året efter tillkom tio miljoner. Sammanlagt har 70 miljoner kronor avsatts till äldres kultur under en treårsperiod. I de nationella kulturpolitiska målen står att kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och att utveckla eget skapande. Det 2
gäller i högsta grad även de äldre som är i behov av att reflektera och på ett djupare sätt fundera över existentiella frågor. I daglig verksamhet behöver äldre erbjudas kulturella upplevelser och möjligheter till eget skapande. Skånemodellen Runtom i Sverige pågår insatser och verksamheter med kultur för äldre inom vård och omsorg. Region Skåne anser att kultur i vården bör vara en lika självklar del som mat och medicin. I den så kallade Skånemodellen arbetar man framgångsrikt med detta. Här samarbetar man över gränserna; omsorgsförvaltning och kulturförvaltning har en samsyn när det gäller kultur i vården. Samarbetsparter är bland andra Riksteatern Skåne, Konstfrämjandet och Musik i Syd. 24 projekt analyserade Kulturrådet vill att kultur i vården ska gå från att vara enskilda punktinsatser till ett naturligt, integrerat inslag i vardagen. För att främja en större systematik, ökad samverkan och högre kvalitet inom det pågående utvecklingsarbetet har 24 projekt analyserats. Bakom dessa står regioner/landsting, kommuner, privata företag och universitet som arbetar systematiskt med kultur i olika former inom vård och omsorg. De flesta har arbetat med kultur för äldre under en längre tid och är föregångare inom fältet. De första projekten har utvärderats av analysföretaget Oxford Research och sammanställts i en rapport. Syftet har dels varit att utvärdera effekterna av satsningen, dels att ta till sig metoder och modeller i det fortsatta utvecklingsarbetet. 3
Det bästa med att vara gammal är friheten, och meningen med livet är kärleken. Alf Kjärulfsgård, artist i Stäying Alive Tillsammans med Cirkus Cirkör producerade Södertäljes seniorer föreställningen Stäying Alive. Foto: Göran G Johansson. 4
Några exempel på insatser Det här är fyra exempel på kulturaktiviteter som ingår i de projekt som stöds av Kulturrådet. Några är avslutade, andra pågår fortfarande. Många som varit inblandade i projekten konstaterar att de möten och aktiviteter som skett vänt upp och ner på den gängse bilden av äldre och kultur. Cirkusföreställningar och musikteaterproduktioner som kommer till äldreboendena är kanske de tydligaste exemplen. Projekten omfattar grupper som inte brukar inkluderas och använder sig ofta av ny teknik som inte är allmänt tillgänglig bland äldre. Det kan också noteras att en framgångsfaktor för att kulturaktiviteterna ska komma till stånd är ledningens intresse och engagemang. Tid måste avsättas för planering och genomförande. Omsorgspersonalens engagemang är också mycket viktigt. Om personalen är negativ till satsningen är det svårt att genomföra aktiviteterna. Stäying Alive i Södertälje Södertälje kommun samarbetade i slutet av 2012 med Cirkus Cirkör i projektet Stäying Alive. Här tränade tretton seniorer mellan 66 och 87 år med två pedagoger från Cirkus Cirkör. Seniorerna hade ingen tidigare cirkuserfarenhet. Tillsammans skapade de en nycirkusföreställning genom att ta vara på deltagarnas drömmar, glädje och livserfarenheter. Tre bejublade föreställningar på Södertälje Stadsscen avslutade projektet och resulterade i att deltagarna och Cirkus Cirkör fick medverka på Nobelfesten, en oväntad bonus och ett oförglömligt minne för seniorerna. Syftet med projektet var att i någon mån försöka förändra samhällets syn på äldre människor, och därmed kanske även de äldres syn på sig själva. En föreställning full av glädje, hjärta och poesi Och visst utmanades vår syn på äldre! lyder några pressomdömen om föreställningen. Generationsmöten i Göteborg Generationsmöten mellan unga och äldre är ett antal projekt som drivs i Göteborg. Det handlar om samarbeten mellan ett äldreboende och en förskola, generationsteater och diskussionsgrupper på en träffpunkt för seniorer. Exempelvis har förskolan Kapellgården och äldreboendet Landala hus gemensamma sångoch danslekar. Aktiviteterna leds av musiker och dramapedagoger och pågår i 45 minuter varannan vecka, ibland på förskolan, ibland på äldreboendet. En av de äldre i projektet säger att aktiviteten är det roligaste man har och vill att det ska hända oftare. En gång i veckan vore lagom. 5
Minnesmiljöer i Värmland I Värmland har tre så kallade minnesmiljöproduktioner skapats: Min soldat, I min lilla stad och Leva livet efter välkända äldre schlagermelodier från 40-, 50-, och 60-talet. Det är föreställningar med Wermland Operas artister i tidsenliga miljöer som Värmlands museum återskapat. Föreställningarna har turnerat i Forshaga, Sunne, Karlstad och Säffle. Min soldat har dessutom turnerat i Årjäng, Eda, Arvika och Torsby. 2 000 personer har sett någon av föreställningarna. Målgruppen har varit såväl friska som äldre med en demenssjukdom. Personalen har också fortbildats inom projektet. Kultur som minnesmiljö syftar till att skapa en känsla av sammanhang och att väcka mer djupliggande minnen till liv. Artisterna och de äldre dricker kaffe efter föreställningarna, pratar och minns händelser från förr. Rumsmiljöerna får stå kvar en tid så att de boende kan komma tillbaka och titta, lyssna på tidsaktuella radioinslag och känna på föremålen. I utvärderingen konstateras att det är svårt att se om själva minneskapaciteten påverkats, eftersom målgruppen är personer med demenssjukdom; det kan ju finnas andra faktorer som påverkar dagsformen för de äldre. Personalen på demensboendena vittnar dock om en stark positiv påverkan på de äldre. Det gör också de äldre själva: Det borde finnas fler sådana här möjligheter att komma ut i livet igen, sa en av de boende efter föreställningen Min soldat som hon tyckte var fantastisk. Musik för alla äldre i Vänersborg Musik för alla äldre är namnet på ett tvåårigt projekt i Vänersborg som startade 2012. Ett av målen med satsningen var att se hur musik kan höja livskvaliteten för de äldre. Många vetenskapliga studier visar att musik är bra för äldre människor, inte minst för dem med olika former av demenssjukdomar. I förlängningen borde musik kunna användas till att minska vårdbehov och behoven av medicinering, säger Håkan Alfredsson, kultur- och fritidschef i Vänersborg. Han beskriver hur ensamt livet kan vara på sommaren för de äldre, då brist på stimulans och aktiviteter gör att många tappar livsgnistan. I Vänersborg angriper man problemen på flera fronter: Fler konserter och musikframträdanden utspridda över året; Musikskolan som ställer upp med ungdomar och musikgrupper. Kulturbussen som erbjuder kostnadsfri och trygg resa för de äldre som har svårt att ta sig till konserter med mera. Förskolebarn i femårsåldern som åker till äldreboenden och tillsammans med pensionärerna sjunger både gamla barnvisor som de äldre känner igen och nyare sånger. Allsång för äldre på servicehus är också ett populärt inslag. Det här är bättre än tabletter, tjoar en pensionär till musikpedagogerna från Vänersborgs Musikskola efter ett allsångspass på ett äldreboende. 6
Några slutsatser om kulturens effekter på hälsan enligt rapporten Kulturaktiviteter för äldre bryter isolering och ökar känslan av delaktighet. Utvärderingsrapporten visar att satsningen på kultur för äldre verkligen har främjat en ökad delaktighet för de äldre i kulturlivet. Aktiviteterna skapar sociala sammanhang och påverkar relationen mellan boende och personal i äldreomsorgen. Även andra effekter av projekten har kunnat iakttas: kulturskaparna erbjuds nya arbetsfält och nya arbetsmetoder. Omsorgspersonalens arbete får nytt innehåll. Samtidigt konstateras att utbildning och fortbildning krävs för dessa nya arbetsuppgifter. Ytterligare slutsatser av utredningen är bland annat att om kulturaktiviteterna ska bli en del av vardagen krävs att de tas in i verksamhetsplaneringen hos alla instanser inom vård och omsorg och hos kulturinstitutionerna. Kultur för äldre bör ingå i regionernas kulturplaner. Civilsamhället, det vill säga den ideella sektorn, är ofta en part i det lokala arbetet med kultur för äldre. Det är en viktig resurs för att förmedla kulturaktörer, tillhandahålla lokaler, marknadsföra och för andra praktiska uppgifter. 7
Generationsteatern i Göteborg. Foto: Bodil Bergqvist. 8
Man känner sig som en del i samhället igen. Det borde finnas fler sådana här möjligheter att få komma ut i livet igen. Det här är veckans bästa stund. Vi har lärt oss att se över gränserna och tro på att det går. Röster ur Kulturrådets utvärdering av Kultur för äldre 9
Några nedslag i forskningen Så kallade livsberättelser blir vanligare inom äldreomsorgen i Sverige och utomlands. En äldre människa kan få hjälp att skapa mening med sitt liv genom att berätta sin historia. Det är också ett sätt för personalen att lära känna den äldre personen. (Kenyon, 2003). Att ta del av och diskutera konst har visat sig kunna påverka äldre människors hälsa genom att bidra till smärtlindring och mindre yrsel. (Wikström, Theorell och Sandström, 1993). Det är viktigt för samhället att barn får möjligheter att träffa äldre personer för att minska åldersdiskriminering och stereotypa generaliseringar av äldre. (Gilbert och Ricketts, 2008). Omfattande forskning visar att musik kan vara ett effektivt verktyg för att minska depressioner och stress hos äldre. (Hillman, 2002). Dans kan, enligt forskningen, bidra till ökat självförtroende och välmående för människor i olika åldrar och med olika sjukdomstillstånd. (Nyström, 2002). Dans kan också fungera som ett alternativt kommunikationssätt för dementa. En analys visar att dans förbättrar relationerna och de sociala kontakterna på ett äldreboende. (Nyström, 2002). 10
Nordisk utblick UNESCO tog för drygt 25 år sedan ett initiativ som skulle förändra synen på äldrevård och kultur i hela Skandinavien projektet Arts in hospital. En mängd stora satsningar har sedan dess borgat för att äldre fått tillgång till mer kultur på såväl lokal som nationell nivå. Det anordnas också årliga konferenser via det nordiska nätverket Kultur och hälsa. I Norge har antalet 80-åringar fördubblats på 30 år. Här finns projektet Den kulturelle spaserstokken, ett nationellt initiativ som ökar tillgången till konst och kultur för de äldre. I Danmark handlar det främst om att främja forskning inom området hälsa och kultur. Finland har rätten till kultur och konst inskriven i grundlagen. Trots det visar utredningar att tillgången till kultur är väldigt ojämn i Finland. Islands satsningar på kultur sker mestadels genom lokala och nationella intresseorganisationer. Arrangemangen handlar ofta om sociala evenemang, kurser och olika kulturella aktiviteter. 11
Stereotyp syn på äldre Det är vanligt att gruppen äldre betraktas som en homogen grupp. Som om vi alla plötsligt skulle få ungefär samma behov och intressen bara för att vi blir äldre. I själva verket råder, förstås, en enorm spännvidd mellan friska och aktiva seniorer som vill läsa magisterprogram på högskolan och äldre med stora vårdbehov. När vi av hälsoskäl flyttar till ett äldreboende är våra intressen, vår livsstil och livssyn ungefär desamma som tidigare. Den musik vi gillade som unga fortsätter vi nästan alltid att tycka om. Det samma gäller litteratur, konst, film, mat och dryck. Ofta får vi också nya impulser som äldre och hittar nya människor och intressen att tycka om. Det behövs fortfarande mycket arbete med att kartlägga behov och intressen hos målgruppen äldre för att anpassa äldreomsorgen till individen. Men en större medvetenhet börjar skönjas. Till det kan satsningen som Kulturrådet gör på Kultur för äldre bidra! 12
Tack vare forskning vet vi idag att kultur ger positiva hälsoeffekter. Meningsfulla aktiviteter och en ökad känsla av välbefinnande kan även ha effekter på medicinering och vårdbehov. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth Från Wermland Operas föreställning Min Soldat. Foto: Johanna Sterner. 13
Kultur är en viktig väg till ett rikare liv för äldre. Att ta del av kultur eller för den delen själv vara en del av kulturaktiviteter ökar känslan av delaktighet och bryter isolering. Äldreminister Maria Larsson Musik för alla äldre i Vänersborg. Foto: Olle Gustafsson. 14
Regeringens uppdrag till Kulturrådet Kulturrådet är en myndighet under Kulturdepartementet. Kulturrådets uppgift är att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Enligt äldreomsorgens nationella värdegrund ska vård- och omsorgsarbetet präglas av trygga boendeförhållanden och en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Regeringens uppdrag till Kulturrådet syftar till att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet genom kulturupplevelser och eget skapande. Utgångspunkten för satsningen Kultur för äldre är att kulturupplevelser har ett egenvärde genom att bidra till själslig utveckling och ett meningsfullt liv. Forskning inom medicin, sociologi, psykologi och humaniora visar på positiva effekter både fysiskt och psykiskt. Det allmänna kunskapsläget är dock förvånansvärt lågt trots ett stort forskningsunderlag och ett brett tvärvetenskapligt fält. Kulturrådet har också regeringens uppdrag att informera om pågående arbeten inom kultur och hälsa. Besök Kulturrådets webbplats www.kulturradet.se för ytterligare information. 15
Statens kulturråd 2013 Foto omslag: Folkoperans föreställning Carmina Burana, fotograf/copyright: Mats Bäcker. Tryck: DanagårdLiTHO AB ISSN 1654-210x ISBN 978-91-87583-01-8 Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats: www.kulturradet.se 16