Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Relevanta dokument
ISAS Del 1. Beteenden

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Att arbeta med suicidnära patienter

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015

Leg psykolog Lotta Omma

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Hur mycket har du besvärats av:

Ångest/Oro Självskada

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Kan man bli sjuk av ord?

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Intervjufrågor - Vårdcentral/Hälsocentral, kommunal vård & omsorg

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Självmordsriskbedömning

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.

Vad tycker du om vården?

Att tala om självmord är ett skydd för livet

Bättre överblick, ännu bättre vård.

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Vad tycker du om komvux?

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Akademikerförbundet SSR

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Självmord (specialistpsykiatrin i samverkan med kommunens socialtjänst) Mars 2018

Säkert och effektivt teamarbete - CRM

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

1värde. SAMLING ETT JAG ÄR VÄRDEFULL

UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Primärvårdsanpassad rutin för

Egen styrka-projektet

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig?

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Kursutvärdering / Kursrapport

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

Utbildning BHV juridik

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

EU Barn Online II (31/03/2010) ÅRINGAR

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Koll på vardagsekonomin

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Identifiera dina kompetenser

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO

En rapport om ekonomisk stress och belåning kring kring jul.

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

New Summary Report - 02 November 2015

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Treserva. Genomförandewebben. Alla funktioner i Genomförande Webben Omvårdnadspersonal Senast reviderad: Manual för: Version:

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

Transkript:

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret är framtaget med avsikt att underlätta samarbetet mellan patient och behandlare i syfte att hitta en gemensam strategi för att hantera självmordsproblematik. Målet med formuläret är inte enbart att göra en klinisk bedömning utan också att ge en struktur som underlättar för både patient och behandlare att hitta alternativ till självmord samt öka behandlingsalliansen. Vilka patienter ska inkluderas? De patienter som spontant uttrycker självmordstankar och de som markerar 3 poäng eller mer på MADRS självskattningsformulär fråga nr 9 (Livslust). CAMS Status görs vid första tillfället. Fyll i formalia uppgifterna högst upp. Sektion A fylls i av patienten, gå tillsammans igenom alla frågorna (observera att frågor 1 5 ska rangordnas). Stöd patienten att öppet diskutera kring varje fråga. I Sektion A finns ett avsnitt som handlar om skäl att leva och skäl att dö. Denna del syftar till att tydliggöra ambivalensen och vad som påverkar patientens livsvilja respektive dödsönskan. Sektion B fylls i av behandlaren och utformas som en intervju. Sektion C utförs av patient och behandlare tillsammans. Vårdplanen utgår från de problem som framkommer i Sektion A. Det huvudsakliga problemet (självmordsrisk) är alltid ifyllt i första rutan. Målet är patientsäkerhet. Bland åtgärderna ska alltid upprättas en krisplan. Därefter bedömer patient och behandlare tillsammans vilka ytterligare område från sektion A som ska inkluderas i vårdplanen vid detta tillfälle. Om patienten har skattat 5 på exempelvis ångest och rangordnat det som mest viktigt bör man ta upp det som problem nr 2. Patient och behandlare godkänner vårdplanen genom att båda skriver under. CAMS Uppföljning görs vid därpå följande möten samtidigt som ni arbetar vidare med vårdplanen. När självmordstankarna bedöms vara under kontroll, be patienten besvara sista frågan Vad är det som har hjälpt dig att inte vara självmordsbenägen? Nödvändiga uppgifter dokumenteras i patient journalen.

CAMS Status Patient-ID: Behandlare: Datum: Kl: Sektion A (ifylls av patient och behandlare tillsammans) Jag har självmordstankar (0=aldrig, 1=sällan, 2=ibland, 3=ofta, 4= alltid) 0 1 2 3 4 Skatta och besvara fråga efter hur du känner dig just nu. sedan frågorna efter hur viktiga de är (1=minst viktigt, 5=mest viktigt) 1. Skatta psykisk smärta (sårad, olycklig, förtvivlad; inte stress, inte fysisk smärta) Liten smärta 1 2 3 4 5 Stark smärta Jag tycker det mest smärtsamma är: 2. Skatta stress (känsla att vara pressad eller överbelastad) Låg stress 1 2 3 4 5 Hög stress Det som är mest stressande är:. 3. Skatta ångest (agitation, inre oro, rastlöshet, att inte stå ut; inte irritation) Lätt ångest 1 2 3 4 5 Svår ångest Ångesten är svårast att stå ut med när:. 4. Skatta hopplöshet (känsla av att ingenting blir bättre, vad du än gör) Svag känsla av hopplöshet 1 2 3 4 5 Stark känsla av hopplöshet Det som känns mest hopplöst är:. 5. Skatta självförakt (känsla av att tycka illa om sig själv, dålig självkänsla eller självrespekt) Svagt självförakt 1 2 3 4 5 Starkt självförakt Det jag tycker mest illa om hos mig själv är:..

6. Skatta sammantagen risk för självmord Extremt låg risk 1 2 3 4 5 Extremt hög risk (Jag kommer inte att ta livet av mig) (Jag kommer att ta livet av mig) 7. Hur mycket är din självmordsbenägenhet relaterad till tankar och känslor om dig själv? Inte alls 1 2 3 4 Helt och hållet 8. Hur mycket är din självmordsbenägenhet relaterad till tankar och känslor om andra? Inte alls 1 2 3 4 Helt och hållet Skriv dina skäl för att vilja leva och skäl för att vilja dö. efter hur viktiga de är. (1=minst viktigt, 5=mest viktigt) R Skäl att leva R Skäl att dö Min livsvilja är: Ingen alls 1 2 3 4 Mycket stor Min dödsönskan är: Ingen alls 1 2 3 4 Mycket stor Det som skulle kunna hjälpa mig att inte längre vara självmordsbenägen är:

Bedömning av självmordsbenägenhet Sektion B (behandlare) Ja Nej Självmordsplaner? När:. Var:. Hur:. Ja Nej Tillgång till självmordsmedel? Självmordsförberedelse? Ja Nej Tidigare självmordsförsök? Ja Nej Förekomst av självmord bland närstående? Ja Nej Missbruk? Ja Nej Betydelsefull förlust (ex person, arbete, oberoende)? Ja Nej Social isolering? Ja Nej Relationsproblem? Ja Nej Hälsoproblem? Ja Nej Juridiska problem? Ja Nej

Vårdplan Sektion C (behandlare/patient) Utgå från sektion A och B Problem Mål Åtgärd Krisplan: Självmordsrisk Patientsäkerhet Utvärdering Patienten förstår och godkänner vårdplanen Ja Nej Datum Patientens namnteckning Behandlarens namnteckning

CAMS - Uppföljning Sektion A (ifylls av patient) Jag har självmordstankar (0=aldrig, 1=sällan, 2=ibland, 3=ofta, 4= alltid) Vad är det som har hjälpt dig att inte vara självmordsbenägen?

CAMS