Konstnärlig gestaltning på förskolan Temmelburken i Annedal, Bromma Lera + eld = tegel Ett skissförslag för Stockholm Konst Ulrika Jansson november 2011
Beskrivning av konstnärlig gestaltning på förskolan Temmelburken i Annedal Lera + eld = tegel Uppdraget har varit att ta fram en konstnärlig gestaltning för utomhusmiljön på förskolan. Jag har följt önskemålet om att arbeta med de nätkassar som hägnar in utrymningstrapporna på husets kortsidor och även placerat ett av verken ute på skolgården. Skissförslaget består av tre särskiljda konstverk utplacerade på olika platser som hänger samman i tematik och material. Verken fungerar som olika element som samverkar med varandra, med förskolans barn och personal och med platsen. Jag har valt att arbeta med tre olika tempus i konstverken; dåtid, nutid och framtid. Ett av verken kan förbipasserande från området runt omkring ta del av eftersom det riktar sig ut mot gatan, de andra verken är främst till för förskolans barn och personal. Eld, rök och tegel är en sammanhållande länk i alla verken. Verken skapar en platskänsla och en pedagogisk ingång till de grundläggande villkoren för människans överlevnad; husrum, värme och matlagning. AB Sahlenius Werkstäder i kvarteret Baltic kring 1930 Bakgrund Annedal, Bällsta och kvarteret Baltic är namn som förknippas med platsen där nu en helt ny stadsdel håller på att växa fram. Området har sedan slutet av 1800-talet präglats av industriell verksamhet. Informationen som går att finna om platsen är begränsad, kanske har den levt en undanskymd tillvaro. Men trots allt har människor tidigare arbetat och levt här och lämnat spår efter sig. Idag är det mesta borta. Vad händer med en plats när det inte finns några spår kvar från tidigare verksamheter, blir den identitetslös? Eller ett tomt blad som ger frihet att skapa något nytt? Utgångspunkten har varit att knyta an till något på platsen, att låta en händelse eller ett material vara en startpunkt för arbetet. Nere vid Bällsta ån låg mellan ca 1880-1915 Mariehälls tegelbruk som använde traktens leror till att producera tegel till husen som byggdes i Stockholms innerstad. Jag tilltalades av ett material som hade en så stark platsförankring, råmaterialet togs från närområdet och tillverkningen skedde på några kilometers avstånd. En stor skillnad mot hur byggmaterial produceras idag på olika delar av jorden och med en stor påverkan på omgivningen som är omöjlig att överblicka.
Teglet brändes i ringugnar som eldades bland annat med ved. Tegel är ett vackert och levande material med mycket lång hållbarhet, minst 100 år i en byggnad. Teglet skapar långtgående associationer kring sin tillblivelse, sin historia, sin materialitet, sin användning i samhället och när det används på ett sätt som är ovant för oss öppnar det upp för nya tolkningar. Tegelstenen kan ses som en liten del i ett stort bygge som likväl är nödvändig för dess stabilitet. Liksom vi människor endast är enskilda individer kan vi ändå göra skillnad genom att lägga vårt stöd i de delar av samhällsbygget som skapar en bättre värld. Tegel fick bli min utgångspunkt för det finns med i Annedals historia och jag tycker det ska finnas med i den historia som Annedal bygger vidare på. Jag frågar platsen: vad har varit här förut, vad gör vi här nu och vad kan vi göra imorgon? Hur påverkar vi på den här platsen andra platser på jorden med våra handlingar och val? Var väljer vi att lägga vår tegelsten? Annedal då och sen
Kvarteret Baltic 1979 Dåtid Skorsten med rökmoln i tegel Gallerburen vid huvudingången till skolgården på den västra sidan är platsen för det första konstverket. Verket fungerar som en identitetsgivare och ger en lekfull signal till vad som tidigare har funnits på platsen och vad som nu pågår inne på gården. Verket består av en ca 200 x 50 cm fyrkantig tegelskorsten som står på marken vid den vänstra sidan av gallerburen. Den är gjord med inspiration från en fyrkantig fabriksskorsten på en bild från kvarteret Baltic som låg precis bredvid förskolans nuvarande plats. På gallerburen är 5 st skulpturer fästa i gallret från ca 2.50 meters höjd upp till gallrets högre högsta hörn. Ett rökmoln sitter på vänstra sidan om buren och resten på framsidan. Skulpturerna är i form av rökmoln och består av en stålform med kanter och baksida vari 2 cm tjocka tegelstenar är fästa med limfix och tegelfog. Rökmolnen börjar som mindre och blir större ju högre upp på gallerburen de sitter. De är ca 40 x 30, 60 x 40, 80 x 60, 100 x 80, 130 x 90 och 150 x 110 cm stora. Verket är belyst med LED lampor som sitter monterade på gallerburen med armar för att komma ut från gallret. Belysningen är en viktig del eftersom det är mörkt när barnen kommer till förskolan och mörkt när de går hem. Det är viktigt att konstverket lyser upp med ett varmt välkomnande ljus. Kanske tittar en av de gamla fabriksskorstenarna upp ur marken? Vad finns mer under ytan som är begravt och belagt med asfalt? Skorstenen puffar upp rökmoln av tegel. Eller är det tankebubblor och drömmar om tegel? Kanske sänder skorstenen röksignaler till en annan skorsten? Rökmolnen tycks sväva iväg upp mot himlen och sedan försvinna. Lätta, fast samtidigt i ett tungt och stabilt material. Tegelbitarnas rektanglar skapar ett rutnät som stämmer överens med gallrets rektangulära hål. Men formen runt omkring är mjukt rundad och bryter av mot gallrets hårda karaktär och öppnar upp det. Teglets levande och differentierade varma färgskala skapar liv i det sterila gallret. Rökmolnen leder blicken uppåt och syns på långt håll när man kommer gående mot förskolan. De varslar om tidigare verksamhet på platsen och om de andra verken inne på skolgården.
Fotomontage av skorsten och rökmoln på den stora buren. (tegelstenarna har samma storlek i alla molnen)
x Verkets placering på den västra gallerburen. Tegelmoln 1:1
Bild från förskolan Solgläntans eldhus i Sundbyberg Nutid Den vedeldade tegelugnen På skolgårdens nordöstra hörn, mellan grinden in till Annedalsparken och trädbänken Orm, står det andra konstverket placerat. Det är en vedeldad tegelugn uppbyggd på plats med ett litet plåttak som skydd för regn och snö. I ugnen går det att elda, baka pizza och göra bröd. Ugnen knyter an till tegelbruket med teglet som material och elden som skapade teglet. Elden med sin värme och doft skapar en levande och ursprunglig samlingsplats som bryter av mot alla nya material och hus på platsen. Tidigare lagade man mat över eld i Sverige och i många länder använder man vedeldade ugnar varje dag. Eld skapar en närvaro, ett här och nu; det är ett konstverk med en verklig funktion som går att använda. Förskolan kan tända en eld för att samlas kring och ibland kan man ha temadagar och laga mat i ugnen och äta utomhus. Ugnen kan användas pedagogiskt på flera olika sätt; kring äldre tiders levnadssätt och matlagning, eld som livsupphållande av mänskligt liv, hantering av eld, skapa trygghet och säkerhet kring eldning. Vårt samhälle har alltid varit beroende av eld och idag håller eldningskulturen på att försvinna. Kanske kommer vi använda oss av ved och eld mer återigen i framtiden när de fossila bränslena tar slut? Barn behöver få kontakt med eld, uppleva värmen, doften och lära sig hur den fungerar för att inte använda den på fel sätt. Även när ugnen inte är tänd kan den ge upphov till lekar och skapar en identitet med sitt unika handgjorda utseende och teglet som ett levande material på skolgården. Ugnen kan även användas av förskolan mittemot och bli något som alla kan samlas kring gemensamt. Veden kan tas från den lilla skogen bredvid nu när den röjs upp. På det sättet återkyter verket än en gång till på platsen och barnen kan se hur det går att använda råvaror från sin närhet. Bild från en förskola i Trondheim
Bilder från vedeldade ugnar i Ryssland och Mali. Bilder från modell av tegelugn skala 1:20 och exempelbild på ungefärlig utformning.
Ugnen kommer vara ca 1,5 x 1,5 meter med en murad skorsten som är ca 2,5 meter hög. Ugnen har en valvform som tak, en ugnslucka med fönster och en förvaringsdel för ved med lucka undertill. Alla luckor går att låsa. Det är endast ugnsluckan som blir het vid eldning och därför gör det inget om barnen tar på andra delar av ugnen när den eldas. Taket är ca 2,50 x 2.70 m med plåt och står på trästolpar. Skorstenen går antingen upp genom taket eller bakom. Ugnens placering på skolgården gör att barnen kan sitta på träbänken runt trädet bredvid och det går även att flytta fram lösa möbler för att kunna samlas framför. x x Verkets placering på planritningen.
Framtid Tegelstensprojektet med huset i Indien Det tredje verket är placerat vid/på den östra gallerburen ute på småbarnsgården. Verket knyter an till tegelstenen som en enskild enhet som tillsammans med många andra kan bygga en hel byggnad. Det handlar om hur vi som individer väljer att agera i världen och hur mycket positivt vi kan vara med och bygga upp tillsammans. Det är idag vi skapar vår framtid. Intacts vänner är en svensk/indisk organisation som arbetar med funktionshindrade barn i södra Indien. I Indien är situationen oftast svår för funktionshindrade barn eftersom det nästan inte finns några skolor eller arbeten sedan för dessa barn. Intacts vänner har bl.a. byggt upp en skola och ett ekologiskt jordbruk med efterföljande arbetsträning för de barn som gått ut skolan. Deras tegelstensprojekt har finansierat flera av byggnaderna på platserna; människor har köpt tegelstenar och på så sätt bidragit till det tegel som husen har byggts upp av. I mitt konstverk kommer jag att köpa 100 tegelstenar i tegelstensprojektet, en sten för varje barn som går på förskolan i Annedal. På så sätt blir barnen på förskolan i Annedal delaktiga i att bygga en ny byggnad till barnen och ungdomarna i Indien. Verket ger en koppling till en annan plats i tanken och till en annan social verklighet. Det utvidgar förståelsen för hur handlingar vi gör här påverkar andra platser och att vi kan välja att påverka på ett positivt sätt. I tanken blir man närvarande även på den platsen och en del av konstverket förläggs till en annan plats på jorden. Samtidigt finns en fysisk gestaltning av handlingen på skolgården så att barnen kan uppleva verket både fysiskt och i tanken.
Fysisk gestaltning På gården till höger om den östra gallerburen står ett litet hus. Även därifrån kommer det rökmoln av tegel upp på gallerburen. Det är tre mindre rökmoln som inte går så högt upp på gallret för att de små barnen ska kunna se dem. Rökmolnen sitter långt ner på buren så barnen kan känna på teglet och måla med vatten på det. Ev. är teglet av en annan färg än rökmolnen på den stora gallerburen. Huset är en modell av det hus som byggs i projektet i Indien. Det lilla huset är ca 125 x 60 cm och ca 25 cm högt och gjort i betong. Det har en enkel utformning som mer blir som en symbol av ett hus, ev. med markeringar för fönster. Barnen kan leka med huset och använda det som en bänk för att på. I Indien tillbringar många människor en stor del av tiden på sina platta tak som blir som ett extra rum utomhus. På samma sätt kommer barnen på förskolan i Annedal också sitta på taket av huset. Inne på förskolan finns en text om projektet och ett foto av det riktiga huset i Indien så barnen kan se att deras lilla hus finns både på skolgården och i Indien. x Fotomontage av huset och rökmolnen och verkets placering på skolgården.
Verkens placering på skolgården.