Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar



Relevanta dokument
Status spredt bebyggelse i Sverige

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Bilaga 5 Miljöbedömning

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Riktlinjer för enskilda avlopp

Temagruppernas ansvarsområde

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun


Riktlinjer för enskilda avlopp

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Norra Östersjöns vattendistrikt

Miljö- och klimatdialog

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Sveriges miljömål.


God bebyggd miljö - miljömål.se

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

5 Stora. försök att minska övergödningen

Grundläggande Miljökunskap

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Riktlinjer för enskilda avlopp

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Undersökning av planens miljöpåverkan

Riktlinjer för enskilda avlopp

Sveriges miljömål.

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

GIS-stöd för prövning av små avlopp. Jane Hjelmqvist Emma Sjögren

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Trollhättan & miljön

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Miljömål och indikatorer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Energiomställning utifrån klimathotet

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Trollhättan & miljön

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Ramdirektivet för f r Vatten

Avloppspolicy för Tjörns kommun

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Miljööverenskommelse

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Transkript:

Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning? Varför prioritera markbaserad rening? 1

Miljömålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljömål 7: Ingen övergödning Sjöar och vattendrag med God status Delmål till år 2010 Utsläppen av fosforföreningar ska ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Utvärdering pågår, delmålen kommer inte att nås 2

Vattenförekomster som har eller riskerar att ha problem med övergödning Övergödningsproblematik många ytvattenförekomster kustvatten Ca 600 av landets sjöar övergödda 1 av 10 Främst södra Sverige Mitt lilla avloppsutsläpp kan väl inte spelar roll eller?? Belastning från små avlopp (2010) 287 ton fosfor Vad betyder det? Förhållandevis stor källa antropogent fosfor Bruttobelastning till vattendragen ca 20 % Nettobelastning till havet ca 12 % Brutto lokala övergödningsproblem Netto - fastläggning löser inte allt; bidrar även till övergödning i kustområden Industri 21% Enskilda avlopp 12% Reningsverk 22% Jordbruk 39% Skogsbruk 1% Dagvatten 5% 3

Vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram God ekologiska status till 2016 Krav utgår från miljökvalitetsnormerna status klassning för näringsämnen Små avlopp i åtgärdsprogrammen VA-planering Krav på hög skyddsnivå Åtgärder syftar till P-reduction inlandsvatten, även kust Södra Sverige Bedömt kostnadseffektiv Baltic Sea Action Plan Övergripande mål - uppnå god ekologisk status till år 2021 Övergödning - 1950-talets eutrofieringsnivå Sveriges beting, minskade utsläpp av fosfor 290 ton För fosfor gäller det minskning av utsläpp till Egentliga Östersjön I första hand jordbruket och KARV, men också enskilda avlopp Bild: Helcom 4

Sveriges åtagande BSAP Egentliga Östersjön Små avlopp 13 % av antropogent fosfor Åtgärd av anläggningar med enbart slamavskiljare ca 125 000 anläggningar uppnå hög skyddsnivå för fosfor minska utsläpp för fosfor med 26 ton P/år 2016 - Åtgärd genomfört 2021 - Nå målet Fosfor inte bara övergödning.. 5

Fosfor är en viktig resurs Nödvändig för allt levande Livsmedelsproduktion P beroende konstgödsel från phosphate rock Peak fosfor: Phosphate rock reserver räcker i 50-100 år Stora miljökonsekvenser i utvinning och bearbetning Källa: Dana Cordell, 2010 Hushållning med resurser Kretslopp av växtnäring är en viktig del i lösningen Fosfor i avloppsfraktioner = viktig resurs Foto:LRF Foto:peeandpoo Miljömål 15: God bebyggd miljö Delmål 5-60% av fosforföreningar i avlopp återförs till produktiv mark år 2015 Aktionsplanen för återföring av fosfor ur avlopp 2002 Förslag till delmål 2015 ska 10 % av alla enskilda avlopp ha lösningar där näringsämnen återförs Redigering av miljömålen och delmålen pågår kretslopp av små avlopp i nya preciseringar? 6

Kretslopp av små avloppsfraktioner Relativt liten källa men renare fraktioner Tekniken finns: väl beprövad och under utveckling Uppsamling: urinsorterande, torra och vakuum toaletter System för återföring urintankar och spridning; våtkompostering; ureabehandling Foto: Lennart Persson, Norrtälje kommun Certifieringssystem för kvalitetssäkring av fraktionerna på gång Lokala kretslopp - effektiv sätt att tillvarata näring Varför prioritera markbaserade anläggningar? Effektiva Enkla Robusta Resurssnål teknik särskilt infiltration Rening god avskiljning BOD god avskiljning smittämnen mindre bra avskiljning kväve fosfor?? 7

Markbaserade rening - vanligaste teknik Av 700 000 enskilda avlopp med WC 40 % infiltration 20 % markbädd 20 % endast slamavskiljare Viktig med forskning och vägledning Utformning nya anläggningar Befintliga anläggningar bedömning; komplettering Markbaserade anläggningar och fosforavskiljning Recipienten är viktig påverkan på miljön Vilken är recipienten - ytvatten eller grundvatten Vilken skyddsnivå krävs för recipienten? Hur mycket fosfor når recipienten? Men lika viktigt.. Resurshushållning och kretslopp 2 kap 5 miljöbalken minskar belastning fosfor på anläggningen möjlighet till fosfor återföring 8

TACK! jane.hjelmqvist@naturvardsverket.se Tel. 010-698 13 62 9