Regler för P-märkning och MTK-auktorisation SPCR 005

Regler för P-märkning och MTK-auktorisation Kvalitetssäkring av konstruktion, tillverkning och montage av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall SPCR 005

2003-02-26 2 Abstract Rules for P-marking and MTK-authorization. Quality assurance of design, manufacturing and installation of windows, doors, curtain walling and roof elements of glass and metal This document describes a quality assurance system for building elements of glass and metal covering all aspects from design to manufacturing and installation. The system includes the following main points: The constructions are examined against technical requirements Manufacturing and installation are done according to a quality assurance system Producers and installation companies continuously check the quality of their own work. Education is given to the staff of installation companies as a basis for authorization A surveillance inspection is done of both manufacturing and installation The quality assurance system is built up through a cooperation between P-marking and MTK-authorization. P-marking is SP s certification system for products and sets the requirements for the design of the products, the production and installation. MTK-authorization which is administered by the Swedish Federation of Glazing Contractors (GBF) is responsible for the authorization of installation companies and the surveillance inspection at the building sites. Part A In part A of this document the cooperation between P-marking and MTK-authorization is explained. The integrated marking system for products (P-marking) and installation (MTK-authorization) is described. Section A2 sets out the requirements for the quality systems of both manufacturers and installation companies. Part B Part B contains the certification rules for P-marking. They contain performance requirements such as air- and watertightness, resistance to wind load, thermal insulation and mechanical strength and stiffness. Compliance with these requirements is verified by testing using standardised methods. The rules also set out requirements in respect of such aspects as metal alloys, surface treatment, adhesives, weather-strips, glazing units and their fitting and include requirements for the installation. The right to use the P-symbol can also relate to properties such as fire resistance, attenuation of airborne noise, protection against forced entry and bullet resistance. Continuous quality control is performed by the manufacturer and surveillance inspection by SP. During these inspections, samples of completed products will be taken for subsequent performance testing.

2003-02-26 3 Part C Part C contains the rules for MTK-authorization which describe the conditions for authorization of installation companies. One of the main parts of the authorization system is an education programme for installation companies. At least two persons from each authorized company shall take part in an installation course and pass an exam afterwards. The course programme includes theoretical principles for installation, standards, the instructions from MTK and knowledge about materials, fire damages, quality plans etc. A surveillance inspection of finished or ongoing installation work is also done. A large number of objects is each year chosen at random for inspection by MTK or SP. Key words: Windows, doors, curtain walling, roof elements, requirements, quality control, certification, authorization, installation SP Sveriges Provnings- och SP Swedish National Testing and Forskningsinstitut Research Institute SP Rapport 1992:32 SP Report 1992:32 ISBN 91-7848-350-6 Postal address: ISSN 0284-5172 Box 857 Borås 1995 SE-501 15 BORÅS, Sweden Telephone: +46 33 16 50 00 Telefax: +46 33 13 55 02 Internet: www.sp.se E-mail: info@sp.se

2003-02-26 4 Innehållsförteckning Abstract 2 2003-02-26 Innehållsförteckning 4 2003-02-26 Förord 7 2003-02-26 DEL A: Gemensam del A1 Kvalitetssäkring av glas- och metallpartier A1-1 2003-02-26 A1.1 Kvalitet i konstruktion, tillverkning och montage A1-1 A1.2 Samverkan mellan P-märkning och MTK-auktorisation A1-1 A1.3 P-märkning A1-2 A1.4 MTK-auktorisation A1-3 A1.5 Organisation A1-4 A1.6 Märkning A1-5 A1.7 Information A1-6 A2 Egenkontroll A2-1 2003-02-26 A2.1 Kvalitetsmanual A2-1 A2.2 Organisation A2-1 A2.3 Kontraktsgenomgång A2-1 A2.4 Dokumentstyrning A2-2 A2.5 Konstruktionsstyrning A2-2 A2.6 Inköp A2-3 A2.7 Produktidentifikation A2-3 A2.8 Produktions- och montagestyrning A2-3 A2.9 Mottagningskontroll A2-3 A2.10 Kontroll under tillverkning och montage A2-4 A2.11 Slutkontroll på fabrik A2-4 A2.12 Slutkontroll av montage A2-5 A2.13 Kontroll-, mät- och provningsutrustning A2-5 A2.14 Kontrollstatus A2-6 A2.15 Hantering av avvikande produkter A2-6 A2.16 Korrigerande åtgärder A2-6 A2.17 Hantering, förvaring, packning och leverans A2-6 DEL B: P-märkning B1 Inledning C1-1 2003-02-26 B1.1 Allmänt om certifiering vid SP C1-1 B1.2 Certifieringsreglernas omfattning C1-1 B2 Villkor för certifiering av fönster, dörrar, vägg- och takelement av metall C2-1 2003-02-26 B2.1 Allmänt C2-1 B2.2 Ansökan C2-1 B2.3 Inledande bedömning C2-1 B2.4 Giltighetstid för certifikat C2-2 B2.5 Ändring av certifierad produkt C2-2 B2.6 Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier C2-2

2003-02-26 5 B3 Tekniska krav C3-1 2003-02-26 B3.1 Funktionskrav C3-1 B3.2 Övriga krav C3-3 B3.3 Tilläggskrav C3-7 B3.4 P-märkt montage C3-8 B4 SPs övervakande kontroll C4-1 2003-02-26 B4.1 Kontrollbesök C4-1 B4.2 Funktionsprovning av färdiga produkter C4-1 B4.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd C4-2 B4.4 Rapportering C4-2 B5 Övriga villkor för certifiering B5-1 2003-02-26 B5.1 Allmänt B5-1 B5.2 Certifikatsinnehavarens ansvar B5-1 B5.3 Certifikatsinnehavarens rätt att använda SPs certifieringsmärke B5-1 B5.4 Återkallande av certifikat B5-1 B5.5 Certifikatsinnehavarens åtaganden vid återkallande av certifikat B5-2 B5.6 Återlämnande av certifikat B5-2 B5.7 SPs ansvar B5-2 B5.8 Sekretess B5-2 B5.9 Reviderade certifieringsregler B5-2 B5.10 Avgifter B5-3 B5.11 Annan kontroll B5-3 B5.12 Överklagande B5-3 B6 Referenser B6-1 2003-02-26 DEL C: MTK-auktorisation C1 Inledning C1-1 2003-02-26 C1.1 Allmänt om MTK-auktorisation C1-1 C1.2 MTK-auktorisation Brand C1-1 C1.3 Organisation C1-1 C2 Villkor för erhållande av auktorisation C2-1 2003-02-26 C2.1 Krav på företag C2-1 C2.2 Ansökan C2-1 C2.3 Referensobjekt C2-1 C2.4 Nämndens bedömning C2-1 C2.5 Tekniska underlag C2-2 C2.6 Stickprovskontroll C2-2 C2.7 Auktorisationens giltighetstid C2-2 C2.8 Indragning av auktorisationen C2-2 C3 Utbildning C3-1 2003-02-26 C3.1 Krav och omfattning C3-1 C3.2 Personlig certifiering C3-1 C3.3 Fortlöpande utbildning C3-1

2003-02-26 6 C4 Extern montagekontroll C4-1 2003-02-26 C4.1 Underlag för kontroll C4-1 C4.2 Kontrollbesök genomförande C4-1 C4.3 Rapportering C4-1 C4.4 Korrigerande åtgärder C4-2 C4.5 Vidgad kontroll C4-2 C5 Övriga villkor C5-1 2003-02-26 C5.1 Allmänt C5-1 C5.2 Auktorisationsföretagets ansvar C5-1 C5.3 Rätt att använda auktorisationsmärke C5-1 C5.4 Auktorisationsintyg C5-1 C5.5 Återkallande av rätt att märka C5-1 C5.6 Auktorisationsnämndens ansvar C5-1 C5.7 Sekretess C5-2 C5.8 Avgifter C5-2 C5.9 Överklagande C5-2 Bilaga 1 Utformning av systemcertifikat (P-märkning) 2003-02-26 Bilaga 2 Utformning av tillverkarcertifikat (P-märkning) 2003-02-26 Bilaga 3 Utformning av auktorisationsintyg (MTK-auktorisation) 2003-02-26 Bilaga 4 Mall för produktbeskrivning 2003-02-26 Bilaga 5 Krav på kvalitetssystem för montage 2003-02-26 Bilaga 6 Krav på MTK-auktoriserade företag 2003-02-26 Bilaga 7 Beskrivning av märketiketter 2003-01-09 Bilaga 8 Specifikation av märketiketter 2003-01-09 Bilaga 9 Instruktion för användning av etiketter MTK-auktorisation 2003-02-26 Bilaga 10 Avvikelserapport montage 2003-02-26 Bilaga 11 Kvarstående avvikelser montage 2003-02-26 Bilaga 12 MTK-auktorisation Rapport avseende stickprovskontroll 2003-02-26 Bilaga 13 Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier 2003-02-26

2003-02-26 7 Förord Föreliggande pärm innehåller certifieringsregler för fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall. Reglerna består av följande två delar: P-märkning MTK-auktorisation Reglerna för P-märkning, utarbetande av SP Byggnadsfysik i samarbete med branschföreträdare, består av tekniska krav på produkt, krav på fortlöpande kontroll av tillverkningen och krav på montaget (Del B). Reglerna för MTK-auktorisation, utarbetade av Glasbranschföreningen (GBF) och Svensk Planglasförening (SPF) anger erforderliga kunskaper och övriga förutsättningar som krävs för att erhålla auktorisation för montage från Auktorisationsnämnden (Del C). P-märkt montage skall utföras av auktoriserade företag eller undantagsvis av företag som bedöms uppfylla motsvarande krav. Endast P-märkta partier (fönster, dörrar, vägg- eller takpartier) kommer ifråga för P-märkning av montage. Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. MTK-auktorisationen som inledningsvis endast omfattar brandklassade konstruktioner kommer att utökas till att gälla generellt för montage. Denna version ersätter tidigare version daterad 2001. Borås i februari 2003 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Glasbranschföreningen Certifiering Energiteknik Nämnden för MTK-auktorisation Lennart Månsson Hans Brolin Lars Karlsson

2003-02-26 A1-1 A1 Kvalitetssäkring av glas- och metallpartier A1.1 Kvalitet i konstruktion, tillverkning och montage Denna pärm innehåller ett system för kvalitetssäkring av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall som sträcker sig från konstruktion och tillverkning till färdigt montage. Certifierade produkter, godkända tillverkare och auktoriserade montageföretag skall sammantaget borga för god kvalitet hos färdiga glas- och metallpartier. Följande huvudpunkter ingår i systemet: aktuella konstruktioner granskas mot grundläggande tekniska krav tillverkning och montage sker med stöd av kvalitetssystem tillverkare och montageföretag genomför kontroll av eget arbete utbildning sker av montörer som grund för auktorisation av montageföretag övervakande kontroll sker av såväl tillverkning som montage A1.2 Samverkan mellan P-märkning och MTKauktorisation Kvalitetssäkringen sker inom ramen för två system, P-märkning och MTK-auktorisation. P-märkningen är SPs system för produktcertifiering och är den del av systemet som ställer krav på produkternas konstruktion, tillverkning och montage. MTK-auktorisationen med Glasbranschföreningen (GBF) som huvudman är den del av systemet som ställer krav på montageföretagen och som behandlar kontrollen av färdigt montage. P-märkningen och MTK-auktorisationen har samordnats i bl a följande avseenden: a) P-märkningsreglerna innehåller särskilda krav för P-märkt montage som normalt alltid skall tillämpas då montaget ingår i tillverkarens åtagande (vare sig arbetet utförs av egna eller externa montörer). I dessa är ett grundläggande krav att montageföretaget skall vara MTK-auktoriserat (eller ha annan dokumenterad kompetens som bedöms likvärdig). b) SP har delegerat rätten att lämna tillstånd för P-märkning av montage till GBFs nämnd för MTK-auktorisation. Auktorisationsbevisen för MTK-auktorisation ger därigenom auktoriserade montageföretag rätt att P-märka sitt arbete. Ett villkor för P- märkning av montaget är dock att de aktuella partierna redan är P-märkta med avseende på konstruktion och tillverkning. c) Alla stickprovskontroller på montageplats samordnas inom systemet för MTKauktorisation och administreras av GBF. De aktuella kontrolluppdragen fördelas mellan Monteringstekniska kommittén (MTK) och SP. d) Märkningen av produkterna med P-märket och MTK-auktorisationens märke samordnas. Villkoren för märkningen beskrivs gemensamt här nedan under avsnitt 6. Märketiketterna ges ett enhetligt utseende så att etiketter som anbringas av tillverkare respektive montageföretag alltid passar ihop. e) För gemensam utveckling av de två samverkande systemen, P-märkning och MTKauktorisation, har en särskild styrgrupp inrättats.

2003-02-26 A1-2 A1.3 P-märkning Certifieringsreglerna för P-märkning av fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas och metall utgörs av del B i denna pärm. Grundläggande i P-märkningen är att en verifiering har gjorts av att konstruktionen uppfyller tekniska krav enligt tillämpliga standarder, branschregler och föreskrifter. De krav som gäller för P-märkningen finns förtecknade i avsnitt B3 Tekniska krav i denna pärm. De tekniska kraven definieras huvudsakligen genom hänvisningar till EN-standarder för provning och klassificering, men hänvisningar förekommer också till andra normer och föreskrifter. På konstruktionen ställs en rad funktionskrav, exempelvis: luft- och regntäthet säkerhet mot vindlast hållfasthet och styvhet, vertikal last och vridning tung och hård stöt manövreringskrafter (fönster och dörrar) upprepad öppning och stängning (fönster och dörrar) hörnhållfasthet dimensioner, rätvinklighet, planhet och ytjämnhet värmeisolering säkerhet mot kondens För de flesta egenskaperna innehåller P-märkningen minimikrav genom hänvisning till en bestämd klass. Men i vissa fall har tillverkaren ett val mellan olika möjliga klasser. Detta gäller exempelvis för några egenskaper hos dörrar. För värmeisolering finns inte heller något absolut krav. Det som istället gäller är att tillverkaren skall ha en korrekt förteckning över U-värden för sina konstruktioner. En speciell grupp av egenskaper är de s k tilläggskraven. De är inte obligatoriska utan har karaktären av frivilliga överkrav avseende vissa egenskaper som ibland inte är viktiga men som i andra tillämpningar kan ha avgörande betydelse. Tilläggskrav i P-märkningen kan avse följande egenskaper: brandskydd luftljudsisolering inbrottsskydd skydd mot beskjutning Även dessa tilläggskrav definieras genom klasser enligt internationella standarder. Exempelvis har således en P-märkt brandklass samma innebörd vad gäller de tekniska kraven på konstruktionen som en typgodkänd brandklass. Det som tillkommer i P-märkningen är att fordringarna för P-märkt montage obligatoriskt skall tillämpas för brandklassade partier. Det innebär bl a att dessa monteras av ett auktoriserat företag och att en egenkontroll av det färdiga resultatet alltid sker liksom en övervakande stickprovskontroll i MTKauktorisationens regi.

2003-02-26 A1-3 Förutom på olika egenskaper hos den färdiga konstruktionen ställs krav på ingående material och komponenter huvudsakligen med avseende på beständighet. Sådana krav berör bl a: metallprofiler ytbehandlingssystem profiler (glasningslist, spröjs etc) av polymera material beslag glasrutor och glasningsmaterial tätlister Att de tekniska kraven är uppfyllda kontrolleras före certifiering för P-märkning genom en typgranskning av aktuella konstruktioner, huvudsakligen med provningsresultat som grund. Tillverkare som är godkända för P-märkning skall därefter själva utföra löpande kontroll enligt avsnitt A2 Egenkontroll. Dessutom skall SP normalt två gånger per år utföra övervakande kontroll av tillverkningen varvid ett stickprovsvis uttag sker av färdiga produkter för provning vid SP. I P-märkningen ingår krav på att tillverkaren skall arbeta efter ett kvalitetssystem som i vissa avseenden skall vara dokumenterat i en kvalitetsmanual. För att säkerställa att kundens krav är förstådda och dokumenterade skall tillverkaren ha en etablerad rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt. Kraven syftar därutöver framför allt till att ordning och reda skall råda hos tillverkaren och att denne genom ett systematiskt arbetssätt skall tillvarata erfarenheter för att åstadkomma förbättringar. Nedanstående exempel på ingående kravelement känns igen från ISO 9000-standarderna: organisation kontraktsgenomgång dokumentstyrning inköp produktionsstyrning kontroll (mottagning, tillverkning, slutkontroll på fabrik, montage) korrigerande åtgärder Kraven på tillverkarens kvalitetssystem är särskilt långtgående vad gäller montage eftersom flera aktörer då ofta samarbetar. Rutin skall säkerställa att åtagandets omfattning för varje part klargörs och dokumenteras. Förekommande standardlösningar för montage vad gäller infästningar, isolering, tätning och glasning skall finnas dokumenterade liksom rutiner och blanketter för slutkontroll. De viktigaste kraven för P-märkt montage är: arbete sker efter dokumenterade rutiner monterings- och anslutningsinstruktioner utarbetas för varje objekt (ev genom hänvisning till standardlösning) arbetet utförs av ett auktoriserat montageföretag en egenkontroll utförs och dokumenteras produkterna märks så att det framgår att montaget omfattas av P-märkningen A1.4 MTK-auktorisation Reglerna för MTK-auktorisation utgörs av del C i denna pärm. MTK-auktorisation är det nya namnet för det som tidigare kallades Brandauktorisation. Namnbytet kommer sig av att auktorisationens omfattning har vidgats från montage av brandklassade partier till att omfatta montage generellt av glas- och metallpartier.

2003-02-26 A1-4 MTK-auktorisationen avser att säkerställa att partier blir korrekt monterade enligt gällande anvisningar. Det viktigaste kravet för att bli auktoriserad är att företaget har minst två medarbetare som genomgått MTKs utbildning i montering (gäller ej fåmansföretag). Kursprogrammet innefattar bl a följande punkter: brandskador och skadestatistik normer, bestämmelser och branschriktlinjer standarder och provningar materialkunskap (glas, trä, aluminium, stål, fogmaterial mm) MTKs anvisningar för brand, säkerhet, skydd mm entreprenadjuridik kvalitetsarbete, kontrollplaner och besiktningar För att få kursintyg skall montörerna godkännas vid slutprov efter utbildningen och kunna redovisa dokumenterad erfarenhet av montage. För att behålla intyget skall de därefter vartannat år deltaga i en fortbildningskurs. Kraven på auktoriserade företag omfattar bl a: utbildning för minst två medarbetare enligt ovan inregistrerad firma, vara juridisk person och inneha F-skattebevis referensobjekt på utförda montage tillämpning av i branschen gällande garantibestämmelser ordnad bokföring och tillfredsställande ekonomisk stabilitet gällande ansvars- och allriskförsäkringar MTK-auktorisationen innehåller också en övervakande kontroll av utförda eller pågående montage. Ett stort antal stickprovsmässigt utvalda objekt kontrolleras varje år av MTK eller SP. Huvudpunkterna i montagekontrollen är: monterings- och anslutningsinstruktioner utförande (infästning, drevning, fogning, glasning etc) journalförd egenkontroll märkning A1.5 Organisation SP och GBF är huvudmän för P-märkningen respektive MTK-auktorisationen. Vid SP handläggs certifiering vid en från provning och kontroll skild enhet, SP Certifiering, som är underställd en certifieringsstyrelse med representanter från berörda industriområden. Kontrollverksamheten bedrivs av SPs enheter för Energiteknik och Brandteknik. Vid GBF handläggs auktorisationsärendena av en särskild Auktorisationsnämnd med representanter för MTK, SP och branschen. Det är MTK som ansvarar för utbildningen av montörer medan stickprovskontrollen av färdiga montage bedrivs i samverkan mellan MTK och SP. För gemensam utveckling av de båda samverkande systemen P-märkning respektive MTK-auktorisation finns en gemensam styrgrupp. I denna är GBF, SP, MTK och Svensk

2003-02-26 A1-5 Planglasförening (SPF) representerade. Till respektive system har dessutom knutits expert- eller referensgrupper med representanter för branschen. A1.6 Märkning A1.6.1 Märkningsalternativ Tillverkade produkter och utfört montage som uppfyller kraven för P-märkning och/eller MTK-auktorisation skall förses med märkning enligt något av nedanstående alternativ. Märkningens omfattning med avseende på tillverkning och montage skall framgå genom användning dels av P-märkningsetiketter som avser tillverkningen och dels särskilda etiketter för montaget. Etiketter som avser tillverkningen anbringas av tillverkaren och etiketter som avser montaget av montageföretaget. Montageetiketten skall antingen innehålla P-märket eller MTK-auktorisationens märke. P-märkt montageetikett får endast användas då också tillverkningen är P-märkt. Alt A Alt B Alt C Alt D Märkningsalternativen skall användas i följande fall: Alternativ A: Konstruktion, tillverkning och montage uppfyller kraven för P-märkning. Montaget hur utförts av ett MTK-auktoriserat företag. Alternativ B: Konstruktion, tillverkning och montage uppfyller kraven för P-märkning. Alternativ C: Konstruktion och tillverkning uppfyller kraven för P-märkning. Montaget omfattas inte av godkännandet. Detta alternativ skall inte tillämpas för brandklassade partier. Alternativ D: Konstruktion och tillverkning saknar godkännande. Montaget har utförts av ett MTK-auktoriserat företag och enligt MTKs anvisningar.

2003-02-26 A1-6 För P-märkta brandklassade partier skall märkning ske enligt alternativ A eller B, det vill säga krav för P-märkt montage skall vara uppfyllda. Alternativ A och B har snarlik innebörd i och med att MTK-auktorisation eller annan likvärdig kompetens är ett krav för P-märkning av montage. Orsaken till att alternativ B väljs kan vara att montageföretaget har godkänts enligt undantagsbestämmelse om annan dokumenterad kompetens som bedöms likvärdig med MTK-auktorisationen. A1.6.2 Märketiketters utformning och innehåll Etikett som avser P-märkt tillverkning skall förutom SPs P-märke även innehålla följande uppgifter: certifikatets nummer innehavaren av certifikatet tillverkarens namn produktnamn/typbeteckning (frivillig uppgift) funktionsklass (frivillig uppgift) eventuell klass för tilläggskrav löpnummer alternativt ordernummer eller motsvarande uppgift om märkningen avser tillverkningen Etikett som avser montage skall förutom aktuell logotyp (MTK-auktorisationens märke eller P-märket) även innehålla följande uppgifter: montageföretagets namn löpnummer (gäller etikett med MTK-märke) uppgift om att märkningen avser montaget Märketiketternas utformning och innehåll beskrivs i detalj i bilaga 7. Bilaga 8 innehåller en mall för specifikation av etiketter vid beställning. A1.6.3 Märkningens placering Märkning av fasta partier placeras i övre högra hörnet mot rumssidan. Märkning av dörrar och öppningsbara fönster placeras upptill på gångjärnssidan, antingen inne i karmfalsen eller på bakkanten av dörrblad eller fönsterbåge. Märkning av överkantshängda fönster, vridfönster etc placeras på höger sida sett från rumssidan. A1.7 Information Det är märkningen på produkterna enligt ovan som visar att det enskilda partiet eller montaget är godkänt. En förteckning över konstruktioner som har godkänts för P-märkning och över tillverkare med märkningstillstånd hålls aktuell på SPs hemsida www.sp.se under rubriken Certifierade produkter. Auktoriserade montageföretag förtecknas i en matrikel som kommer ut årligen. Den finns på GBFs hemsida www.gbf.se Information om MTK-auktorisationen finns på MTKs hemsida www.mtk.se.

2003-02-26 A2-1 A2 Egenkontroll Detta avsnitt gäller för såväl P-märkta tillverkare som MTK-auktoriserade montageföretag. Med beteckningen Företaget avses fortsättningsvis både tillverkare och montageföretag. Företaget skall upprätta och arbeta efter ett kvalitetssystem som uppfyller tillämpliga krav enligt detta avsnitt. I bilaga 5 preciseras kraven på kvalitetssystemet för de delar som berör montage och tillhörande aktiviteter. För dessa delar är kravet på dokumentation högre än vad som framgår av detta avsnitt. GBFs kvalitetssystem FR2000 Glas och Fasad innehåller exempel på hur olika rutiner kan skrivas. A2.1 Kvalitetsmanual Företaget skall upprätta en kvalitetsmanual som innehåller eller hänvisar till alla dokument (specificerande dokument) och dokumenttyper (redovisande dokument) som ingår i tillverkarens kvalitetssystem. A2.2 Organisation En person skall vara utsedd som kvalitetsansvarig med befogenhet och ansvar att säkerställa kvalitetskraven och kvalitetssystemets funktion. För all kvalitetspåverkande personal skall ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden vara definierade och kommunicerade till berörd personal inom organisationen. Exempel på områden som skall omfattas: Kontraktsgenomgångar Dokumentstyrning Konstruktionsstyrning (gäller tillverkare) Inköp Tillverkning (gäller tillverkare) Montage (gäller även för tillverkare som anlitar externa montörer) Kontroll och provning Hantering av mätinstrument Hantering av avvikande produkter Korrigerande åtgärder Förvaring, leverans och mottagning etc A2.3 Kontraktsgenomgång En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt skall vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet skall ske efter en checklista eller med hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar de av följande punkter som kan vara aktuella (en förenklad rutin kan tillämpas av montageföretag som uteslutande arbetar som underleverantörer till tillverkare): Beställare inklusive kontaktperson och telefonnummer Förteckning över erhållna handlingar och telefonbesked Produkttyper, format och antal Ytbehandling, typ och kulör Krav avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottsskyddsklass etc

2003-02-26 A2-2 Glasalternativ Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelse från standardlösning Önskemål om litteramärkning P-märkning Kontroll av produktionskapacitet Tidplan för leverans Önskemål om packning och leverans Montage ingår/ingår ej Förutsättningar för montage Pris och betalningsvillkor Varje kontrakt skall gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven. Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar skall bevaras. A2.4 Dokumentstyrning Rutiner skall vara etablerade för styrning av kvalitetsdokument. Till dessa räknas bl a kvalitetsmanualen inklusive rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner produkt- och montagebeskrivningar samt ritningar produktinformation från systemhållare eller partitillverkare externa dokument (bl a denna regelpärm, MTKs riktlinjer etc) kontraktshandlingar, tillverknings- och montageunderlag servicerapporter och reklamationer journalföring av kontrollaktiviteter som krävs i dessa regler montageintyg, avvikelserapporter, dagböcker på arbetsplats etc rapporter från kontrollbesök och provning Styrningen skall säkerställa att rätta utgåvor av tillämpliga dokument finns på de platser där de skall användas och förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument. Dokument av externt ursprung skall vara identifierade och ha styrd distribution. Alla kvalitetsdokument skall vara tydliga och kunna hänföras till aktuell produkt, order eller montage. Kvalitetsdokument skall hållas tillgängliga för SP eller MTK och förvaras på sådant sätt att de lätt kan återfinnas. A2.5 Konstruktionsstyrning (gäller endast tillverkare) Tillverkaren skall upprätta och vidmakthålla rutiner för att styra och verifiera produktens konstruktion. Krav som utgör underlag för konstruktion av produkten skall identifieras och dokumenteras. Kraven skall gås igenom av tillverkaren för att avgöra om de är ändamålsenliga. Ofullständiga, oklara eller motstridiga krav skall klargöras tillsammans med dem som ställt kraven. Konstruktionsresultaten skall dokumenteras på ett tydligt sätt i tillverkningsunderlag. Konstruktionsstyrningen skall bl a avse dimensionering av bärförmåga, styvhet och dräneringssystem och dimensionering med hänsyn till temperaturrörelser. Krav avseende brandteknisk klass, ljud- och värmeisolering samt inbrottsskydd skall beaktas. Klimatför-

2003-02-26 A2-3 hållanden skall beaktas vid val av ytbehandling för profiler och klass enligt EN 1670 för korrosionsmotstånd hos beslag. A2.6 Inköp Företaget skall säkerställa att inköpta produkter överensstämmer med kraven i P-märkningsreglerna genom något av följande alternativ: Välja produkt angiven i den för P-märkningen godkända produktbeskrivningen Välja produkt från en godkännandeförteckning som P-märkningsreglerna hänvisar till (exempelvis material för glasmontage som är provat och godkänt av MTK) Inkludera de krav och specifikationer som är en följd av de tekniska kraven i P- märkningsreglerna i inköpsinformationen till leverantören A2.7 Produktidentifikation Rutiner skall finnas för att under alla faser i produktion, leverans och montage kunna identifiera produkterna för att förhindra förväxling. Erforderlig märkning av produkt, förpackning, lagerplats etc skall ske. A2.8 Produktions- och montagestyrning Tillverkning och montage skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för produktions-, montage- och kontrollpersonal. Kriterierna skall överensstämma med handlingar som hör till P-märkningscertifikat eller typgodkännandebevis och med MTKs riktlinjer. Då så erfordras skall arbetsinstruktioner utarbetas. De skall innehålla beskrivning av arbetsgång och metoder hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc uppgifter om erforderligt underhåll av maskiner och utrustning beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske kriterier för godkänt utförande beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikande produkter A2.9 Mottagningskontroll Företaget skall säkerställa att inkommande produkter inte används eller behandlas förrän kontroll eller annan verifiering visar att de överensstämmer med godkänd produktbeskrivning och med specificerade krav. Mottagningskontrollen skall bl a omfatta följande produkter metallprofiler glasprodukter fogmaterial tätlister beslag och fästdon.

2003-02-26 A2-4 För produkter från leverantörer med godkänd kvalitetskontroll (bl a P-märkta eller typgodkända produkter) kan mottagningskontrollen inskränkas till identifikation och kontroll av eventuella transportskador. Inkommande produkter som inte uppfyller kraven får inte användas till P-märkta produkter eller P-märkt montage (P- eller MTK-märkt). A2.10 Kontroll under tillverkning och montage Tillverkaren skall fortlöpande kontrollera att produktion, montage och produkter under arbete överensstämmer med arbetsinstruktioner, underlag för tillverkning och montage samt med godkänd produktbeskrivning. Kontrollen skall bl a omfatta Tillverkning: profilsammanfogning beslagning montering av tätlist glasning märkning Montage: aktuella mått på öppningar och partier infästningar till omslutande byggstomme glasning märkning För varje montage skall en kvalitetsplanering ske genom att en checklista upprättas som innehåller kritiska moment, kontrollomfattning och uppgift om mot vad kontrollen skall ske. Avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Montage som innehåller avvikelser som inte kan åtgärdas får inte förses med montagemärkning. A2.11 Slutkontroll på fabrik Tillverkaren skall granska alla produkter före leverans med avseende på mått, utförande och kvalitet. Därutöver skall en stickprovsmässig slutkontroll ske av färdiga produkter. Denna skall i tillämpliga delar minst omfatta följande moment: huvudmått synliga ytor (renhet, skador etc) profilfogars utförande springbredder mellan karm och båge beslagens montering öppnings- och stängningsfunktion montage av tätlist fogband (komprimering, täthet) märkning.

2003-02-26 A2-5 Öppningsbara enheter skall vid slutkontroll vara fixerade i ett läge som motsvarar verkligt montage. Den stickprovsmässiga slutkontrollen skall minst ha en omfattning enligt nedanstående tabell. Produktion av P-märkta enheter per vecka Antal enheter som skall omfattas av slutkontroll per vecka <100 1 101-250 2 251-500 3 501-1.000 4 >1.000 4 + ytterligare en per 1000 producerade enheter/vecka Resultatet från slutkontroll liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat skall dokumenteras i journaler. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Vid konstaterade avvikelser skall ytterligare produkter kontrolleras i sådan utsträckning att felaktighetens omfattning kan bedömas. Produkter med avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Orsakerna till uppkomna avvikelser skall utredas och korrigerande åtgärder vidtas i produktionen. A2.12 Slutkontroll av montage Montageföretaget skall före överlämnandet kontrollera utförande och funktion hos monterade partier. Kontrollen skall minst omfatta följande moment och delvis göras före inklädnad med täckplåtar synliga ytor (renhet, skador etc.) infästningar tätningar glasning funktionskontroll av öppningsbara enheter Resultatet av slutkontrollen, liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat, skall dokumenteras, se bilaga 10. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Montage med avvikelser som kan inverka negativt på slutproduktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Om avvikelser i montage förekommer som inte kan åtgärdas får montagemärkning (med P-märke eller MTK-märke) inte ske. Kvarstående avvikelser dokumenteras enligt bilaga 11. A2.13 Kontroll-, mät- och provningsutrustning Rutiner skall finnas för identifiering, hantering och kalibrering av kontroll-, mät- och provningsutrustning. Mätningar och kontroller av kvalitetspåverkande egenskaper skall ske med utrustning som är identifierad och godkänd.

2003-02-26 A2-6 Utrustning som används för funktionsprovning av färdiga produkter skall kontrolleras av SP. A2.14 Kontrollstatus Det skall finnas metoder, t ex märkning eller fysisk lokalisering, för att ange om en produkt eller ett parti har kontrollerats och om resultatet är godkänt eller ej. A2.15 Hantering av avvikande produkter Det skall finnas rutiner för att upptäcka och hantera avvikande produkter. Rutinerna skall omfatta sättet för identifiering, dokumentering, beslut om slutbehandling och information till berörda instanser. Det skall vara klarlagt vilka som har befogenhet att fatta beslut om att acceptera, omarbeta eller kassera avvikande produkter samt vilka som skall informeras. Rutinen skall omfatta såväl avvikande produkter under tillverkning, i lager eller under montage som reklamationer från kunder. A2.16 Korrigerande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter eller montage skall undersökas och åtgärder vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från internkontroll, provning och reklamationer m m skall användas som informationskällor. Resultaten av vidtagna åtgärder skall dokumenteras. A2.17 Hantering, förvaring, packning och leverans Hantering, förvaring, packning och leverans av produkter skall ske på ett planerat och styrt sätt. Lager och förrådsutrymmen skall finnas i nödvändig omfattning och vara anordnade så att skador eller försämring av produkter förhindras. Leverantörens anvisningar för hantering och förvaring skall följas för såväl färdiga partier som komponenter till partier (exempelvis glas).

2003-02-26 B1-1 B1 Inledning B1.1 Allmänt om certifiering vid SP Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att en produkt uppfyller krav ställda i standard eller annan form av specifikation. Certifiering vid SP handläggs av en från provning och kontroll skild enhet, SP Certifiering. Enheten är underställd en certifieringsstyrelse med representanter från berörda industriområden. Styrelsen kan tillsätta expertgrupper för olika produktområden t ex som tekniska utskott. Certifiering av produkter vid SP bedrivs i enlighet med SS-EN 45011. Kraven ställs i speciella certifieringsregler (SPCR), som tas fram för varje område. Innan certifiering påbörjas skall certifieringsreglerna diskuteras med berörda intressenter för att sedan godkännas av SPs certifieringsstyrelse. Detta förfarande innebär att certifieringen grundas på regler som är väl genomarbetade, relevanta och förankrade. Produkter som efter en inledande bedömning med bl a provning, visar att de uppfyller ställda krav kan certifieras av SP. Detta bekräftas genom certifikat, vilket vanligtvis bl a innebär tillstånd (licens) att använda ett certifieringsmärke. En fortlöpande kontroll, bestående av leverantörens egenkontroll och SPs övervakande kontroll, ska säkerställa att kraven uppfylls under certifikatets giltighetstid. SP certifierar för en rad olika märken, t ex CE-märket då reglerna bygger på EUs direktivkrav. Dessa regler avser SPs eget certifieringsmärke, P-märket, som enbart är knutet till SPs eget certifieringssystem. B1.2 Certifieringsreglernas omfattning Dessa certifieringsregler är tillämpliga för fönster, dörrar, vägg- och takelement av metall och glas. Väggar förutsätts vara icke-bärande utom eventuellt för last från glastak av högst 1,5 m bredd som ingår i det levererade systemet.

2003-02-26 B2-1 B2 Villkor för certifiering av fönster, dörrar, vägg- och takelement av metall B2.1 Allmänt Certifikat kan utfärdas som systemcertifikat, tillverkarcertifikat eller som ett kombinerat certifikat som avser både produktsystem och tillverkning. Systemcertifikatet avser produkternas konstruktion. Åberopande av certifikatet för färdig produkt förutsätter att tillverkaren har ett giltigt tillverkarcertifikat. Tillverkarcertifikatet avser tillverkning och montage av certifierade produkter och ger rätt att märka produkterna med SPs certifieringsmärke (P-märket). Innan certifikat kan utfärdas görs en inledande bedömning av produkten och den fortlöpande kontrollen. Utfärdat certifikat gäller därefter bl a under förutsättning att produkter uppfyller kraven och att den fortlöpande kontrollen fungerar. Övriga villkor framgår av kapitel B5. B2.2 Ansökan Ansökan om certifiering skall ske skriftligen. Ansökan om systemcertifiering skall vara åtföljd av tekniskt underlag enligt avsnitt B2.3.1. B2.3 Inledande bedömning I den inledande bedömningen för systemcertifikat granskas insända handlingar mot kraven enligt dessa regler. Om SP bedömer att underlaget uppfyller kraven utfärdas certifikatet. För tillverkningscertifikat kontrollerar SP genom besök på produktionsplatsen tillverkarens egenkontroll och genomför en funktionsprovning på en stickprovsvis uttagen provenhet. Om egenkontroll och provningsresultat bedöms uppfylla kraven tecknar SP avtal om fortlöpande kontroll med tillverkaren enligt avsnitt B2.3.2. Därefter kan certifikatet utfärdas. B2.3.1 Tekniskt underlag För aktuella produkter skall sökanden redovisa ett tekniskt underlag som skall innehålla följande information: Produktbeskrivning enligt mall i bilaga 4 Ritningar Provningsrapporter och teknisk dokumentation Monteringsanvisningar Provningsrapporter och övrig teknisk dokumentation skall visa att de tekniska kraven enligt kapitel B3 uppfylls. De tekniska kraven definieras genom hänvisning till olika referensmetoder. Dokumentation enligt andra standarder kan emellertid användas om dessa bedöms ge likvärdig information.

2003-02-26 B2-2 Det tekniska underlaget skall vara försett med benämning eller nummer samt med datum och senaste revideringsdatum. B2.3.2 Fortlöpande kontroll Den fortlöpande kontrollen skall säkerställa att certifierade produkter fortlöpande uppfyller kraven i dessa certifieringsregler. Den skall bestå av en egenkontroll enligt kapitel A2, som tillverkaren utför, och en övervakande kontroll enligt kapitel B4, som SP utför. Den fortlöpande kontrollen skall fastställas i avtal mellan tillverkare och SP. Om det förekommer flera tillverkare tecknar SP avtal med respektive tillverkare. B2.3.3 Märkning Produkter och montage som uppfyller kraven skall märkas enligt det för P-märkning och MTK-auktorisation gemensamma märksystemet. Se avsnitt A1.6. B2.4 Giltighetstid för certifikat Giltighetstid för systemcertifikat är normalt fem år. På grundval av bl a rapporter från övervakande kontroll kan giltighetstiden förlängas efter ansökan från certifikatsinnehavaren. Tillverkarcertifikat gäller tills de återkallas. B2.5 Ändring av certifierad produkt Innehavaren av certifikat är skyldig att efter ändring av konstruktion, material eller utförande underrätta SP som beslutar om ändringarna kan godkännas vilket bekräftas genom revidering av produktbeskrivningen som ligger till grund för godkännandet och om certifikatstexten berörs även av certifikatet. B2.6 Certifikat för tillverkare av typgodkända brandpartier Tillverkarcertifikat enligt ett förenklat förfarande (se bilaga 13) kan utfärdas till tillverkare av brandklassade partier om tillverkaren redan har ett kontrollavtal för dessa med SP och om den tillverkade produkten omfattas av ett typcertifikat för P-märkning som innehåller aktuella brandklasser.

2003-02-26 B3-1 B3 Tekniska krav B3.1 Funktionskrav B3.1.1 Lufttäthet Produkt Provningsmetod Krav Fönster SS-EN 1026 Klass 4 enligt SS-EN 12207 Dörr SS-EN 1026 Enligt vald klass i SS-EN 12207 Vägg SS-EN 12153 Klass A4 enligt SS-EN 12152 Tak SS-EN 12153 vid minsta förekommande alt aktuell lutning Klass A4 enligt SS-EN 12152 Krav tillämpas enligt alternativet läckage per ytenhet. B3.1.2 Regntäthet Produkt Provningsmetod Krav Fönster SS-EN 1027 metod A Lägst klass 8 enligt SS-EN 12208 Dörr SS-EN 1027 Enligt vald klass i SS-EN 12208 Vägg SS-EN 12155 Klass R7 enligt SS-EN 12154 Tak SS-EN 12155 vid minsta förekommande alt aktuell lutning Klass R7 enligt SS-EN 12154 Väggpartier med invändig dränering och takpartier provas dessutom med det yttre tätningssystemet punkterat. 25 mm av yttre fogband/tätningslist skärs bort nedtill i mitten av varje luft. Lufttrycket pulseras därvid mellan noll och dubbla trycket enligt SS-EN 12154. B3.1.3 Säkerhet mot vindlast Produkt Provningsmetod Krav Fönster SS-EN 12211 Utböjningsklass C (<1/300) och lägst vindbelastningsklass 3 enligt SS-EN 12210 Dörr SS-EN 12211 Utböjningsklass C (<1/300) och enligt vald vindbelastningsklass enligt SS-EN 12210 Vägg SS-EN 12179 Enligt SS-EN 13116 vid design wind load som provelementet är dimensionerat för Tak SS-EN 12179 vid minsta förekommande alt aktuell lutning Enligt SS-EN 13116 vid design wind load som provelementet är dimensionerat för B3.1.4 Manövreringskrafter Produkt Provningsmetod Krav Fönster pren 12046-1 Lägst klass 1 enligt SS-EN 13115 Dörr SS-EN 12046-2 Lägst klass 3 enligt pren 12217 B3.1.5 Vertikal last och vridning Produkt Provningsmetod Krav Fönster pren 947-1 och pren 948-1 Lägst klass 2 enligt SS-EN 13115 Dörr SS-EN 947 och SS-EN 948 Lägst klass 3 enligt SS-EN 1192

2003-02-26 B3-2 B3.1.6 Tung och hård stöt Produkt Provningsmetod Krav Dörr SS-EN 949 och SS-EN 950 Lägst klass 3 enligt SS-EN 1192 B3.1.7 Hållfasthet och styvhet Vägg- och takelement dimensioneras för varje objekt med hänsyn till bärförmåga, stadga och beständighet enligt Boverkets konstruktionsregler, BFS 1993:58. Tillverkaren skall redovisa en till produkten anpassad dimensioneringsmodell som beaktar egenvikt och vindlast och för takelement dessutom snölast samt de karakteristiska värden på materialegenskaper etc som används. B3.1.8 Upprepad öppning och stängning Produkt Provningsmetod Krav Fönster SS-EN 1191 Lägst klass 2 enligt pren 12400 (10.000 cykler) Dörr SS-EN 1191 Lägst klass 4 enligt pren 12400 (50.000 cykler) B3.1.9 Dimensioner och rätvinklighet Produkt Provningsmetod Krav Dörr SS-EN 951 Lägst klass 2 enligt SS-EN 1529 B3.1.10 Planhet och ytjämnhet Produkt Provningsmetod Krav Dörr SS-EN 952 Lägst klass 3 enligt SS-EN 1530 B3.1.11 Värmeisolering Provning: SS-ISO 8990 (väggpartier), SS-EN ISO 12567-1(fönster och dörrar) eller pren ISO 12567-2 (takfönster). Beräkning: SS-EN ISO 10077-1 (förenklad metod) eller pren 10077-2 (detaljerad metod) Krav: Krav ställs inte på värmeisoleringens storlek. Men tillverkaren skall ha en förteckning över U-värden för alla P-märkta konstruktioner. U-värdena skall i all information anges enligt Boverkets Byggregler avsnitt 9:21, antingen som U p -värden eller som grundvärden. Grundvärden skall kompletteras med uppgift om den använda provnings- eller beräkningsmetoden och det aktuella U g -påslaget.

2003-02-26 B3-3 B3.1.12 Säkerhet mot kondens Kondensrisken behöver inte provas om den på annat sätt kan visas vara godtagbart låg. Ytkondens på insida Provning: NT Build 235 (gäller i första hand för fönster men kan i tillämpliga delar användas även för övriga konstruktioner) Beräkning: Två- eller tredimensionell beräkningsmetod med övergångsmotstånd enligt pren 10077-2 Krav: Yttemperaturindex för isolerade profiler 0,5. Kondens inne i konstruktionen Provning: NT Build 236 men med 10 Pa tryckskillnad. Fönster med spaltventil i bågen provas dessutom vid 5Pa tryckskillnad och öppen ventil. Provning är normalt endast tillämplig för kopplade konstruktioner och skall utföras med de genomföringar för spaltventiler, persienner etc som kan förekomma. Krav: Kondens får ej bildas mellan bågarna i kopplade konstruktioner eller på sådant sätt inne i konstruktioner att kondensvattnet ej dräneras ut. B3.1.13 Hörnhållfasthet (fönster) Provning: SS 81 81 41 med följande laster: Karmar och bågar med sammanlagd glastjocklek <6 mm: 15 kg statisk last + 4 kg dynamisk last. Bågar med sammanlagd glastjocklek >6 mm: 30 kg statisk last + 4 kg dynamisk last. Krav: Bredd hos springor skall efter provning understiga 0,5 mm. B3.1.14 Temperaturstabilitet Krav avseende lufttäthet och manövreringskrafter enligt punkterna B3.1.1 och B3.1.4 skall uppfyllas även vid lufttemperatur -30 C och +60 C på utsidan. Temperaturrörelser skall ej orsaka olämpliga deformationer, läckage eller skador på tätningar. B3.2 Övriga krav B3.2.1 Profilmaterial Aluminium För aluminiumkonstruktioner skall profilerna vara av enhetlig legering, t ex EN AW- 6063 enligt SS-EN 755-2. Vid krav på högre hållfasthet kan andra legeringar vara aktuella, t ex EN AW-6005 och EN AW-6082.

2003-02-26 B3-4 Stål Stålkvalitet hos stålprofiler skall minst motsvara kraven enligt SS-EN 10 025 S235JR. För rostfritt material gäller att kvalitet skall motsvara lägst kraven enligt SS 14 23 33 (SS-EN 10 088 Enr 1.4301). B3.2.2 Profilutformning Metallprofiler utformas så att vatten som kan tränga in i konstruktionen, dräneras ut. För profildelar som hållfasthetsmässigt samverkar över en bruten köldbrygga skall skjuvhållfastheten ej understiga 24 N/mm. Provning enligt RAL-RG 636/1 Aluminiumfenster. Gütesicherung. B3.2.3 Ytbehandling Ytbehandling skall uppfylla nedanstående krav för korrosionsklass enligt BSK 99. Utvärdering av system som inte omfattas av nedanstående exempel på godtagen ytbehandling skall ske genom provning enligt VDA 621-415 med exponeringstid enligt nedan: Yta Lägsta korrosionsklass Exponeringstid vid provning Utvändig C3 35 dygn Invändig C1 7 dygn Egenskap Metod Krav Blåsbildning SS 18 42 02 0 Rostgrad SS 18 42 03 Ri 1 Sprickbildningsgrad SS 18 42 04 0 Flagningsgrad SS 18 42 05 0 Spridning från repa SS 18 42 19 <2 mm Spridning från kant SS 18 42 19 <1 mm Vidhäftning SS 18 41 71 P >2 MPa Ritsprov SS-EN ISO 2409 Betyg 1 Vid avsteg från detta (då antingen en aluminiumyta lämnas obehandlad eller ett ytbehandlingsalternativ väljs som inte uppfyller korrosionsklass enligt ovan) skall dokumentation från kontraktsgenomgång visa att kunden har informerats om att normalt krav för P-märkning har frångåtts.

2003-02-26 B3-5 B3.2.3.1 Exempel på godtagen ytbehandling av aluminium Kemisk ytomvandling Anodisering skall uppfylla SS-ISO 7599. Oxidskiktet skall ha tjockleksklass minst enligt nedan: Korrosionsklass Oxidskiktets lägsta tjockleksklass Profiler Plåtytor C3 AA20 AA15 C1 AA10 AA15 Lackering Förbehandling skall vara utförd genom kromatering i klass 2c enligt SS-ISO 4520 eller på annat likvärdigt sätt. I korrosionsklass C3 godtas pulverlack av polyestertyp och i korrosionsklass C1 dessutom våtlack. Nominella tjocklekar godtas enligt nedan: Korrosionsklass Nominell skikttjocklek för lack C3 60-120 µm C1 minst 40 µm För plåtytor godtas dessutom fabrikslackerad tunnplåt av aluminium belagd med polyester, PVF 2 eller motsvarande med en nominell tjocklek av 25 µm. B3.2.3.2 Exempel på godtagen ytbehandling av stål Förbehandling och grundfärg i korrosionsklass C3 Underlag Förbehandling Grundfärg Avfettning och rengöring Stål Järnfosfatering Korrosionsskyddande Sandblästring ZnMn-fosfatering - Zink, ca 10 µm Rengöring Korrosionsskyddande Zink, >80 µm Rengöring Vidhäftande Zink ZnMn-fosfatering - Kromatering Förbehandling i korrosionsklass C1 Underlag Förbehandling Grundfärg Stål (eller zink) Avfettning och rengöring Järnfosfatering -

2003-02-26 B3-6 Täckfärg med 80 µm skikttjocklek godtas enligt nedanstående alternativ: pulverfärg av polyestertyp vattenburen alkyd, akrylatfärg eller 2k polyuretan lösningsmedelsburen alkyd eller 2k polyuretan För plåtytor godtas dessutom förzinkad fabrikslackerad tunnplåt belagd med polyester, PVF 2 eller motsvarande med en nominell tjocklek av 25 µm. B3.2.4 Lim Lim i statiska förband skall ha skjuvhållfasthet >3,0 N/mm² vid provning enligt nedan. Provkropp: Fyrkantsrör (20 x 2) i fyrkantsrör (25 x 2) med instickslängd 20 mm. Aktuell metallegering och skärvätska. Konditionering: 14 dygns härdning i rumstemperatur, 1 dygn i -30 C och 60 dygn i 60 C och 100 % RH. Tryckhastighet: 10 mm/minut. B3.2.5 Profiler (isolatorer etc) av polymera material Åldringsbeständighet Provning: Klimatexponering (åldring) enligt SS-EN 513. Total bestrålning 0,8 MWs/cm² för utvändiga profiler och 0,2 MWs/cm² för övriga profiler. Krav: Slagseghet enligt DIN 53753 lägst 30 kj/m² efter åldring. (homogent material) Krav: Böjhållfasthet enligt ISO 178 lägst 2500 MPa efter åldring. (expanderat material) Formstabilitet Provning: SS-EN 479 Krav: B3.2.6 Beslag Medelvärde av längändring högst 2 % och skillnad mellan profilens sidor högst 0,4 procentenheter. Beslags ytbehandling skall motsvara minst klass 3 enligt EN 1670 eller minst klass 1 vid placering på fönstrets insida. B3.2.7 Glasrutor och glasning Förseglade glasrutor skall uppfylla kraven för P-märkning enligt SPF "Isolerrutor - Tillverkningskontroll". Montering godtas enligt MTKs föreskrifter "Montering av isolerrutor", "Glasning av aluminiumkonstruktioner eller andra metallkonstruktioner" och "Val och montering av glas i takkonstruktioner".