P-märkning av byggprodukter

Transkript

1 P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel Fönster av plast

2 2 (25) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 4 1 Sammanfattning 5 2 Avsedd användning 5 3 Tillämpliga krav enligt SFS 2010:900 Plan- och bygglagen (PBL), 8 kap Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna 6 4 Tekniska krav Funktionskrav Lufttäthet Regntäthet Säkerhet mot vindlast Värmeisolering Säkerhet mot kondens Nerhängning och vridning Manövreringskrafter Upprepad öppning och stängning Hållbarhet mot temperaturväxlingar Reaktion vid brandpåverkan Övriga krav Plastprofiler Tillverkning av plastmaterialet Tillsatser i plastmaterialet Generella krav enligt EN Klassificering enligt EN Märkning Återvinning av plastmaterial Profilutformning Svetshållfasthet Förstärkningsprofiler av metall Exempel på godtagen lösning Avsteg från godtagen lösning Beslag Glasrutor och glasning Tätlister och fogband Spaltventiler Tilläggskrav Brandskydd Luftljudsisolering Inbrottsskydd Skydd mot beskjutning Passivfönster 15 5 Tillverkarens egenkontroll Kvalitetsmanual Organisation Kontraktsgenomgång Dokumentstyrning Inköp 17

3 3 (25) 5.6 Produktidentifikation Produktionsstyrning Kontroll och provning Mottagningskontroll Kontroll under tillverkning Slutkontroll Kontroll-, mät- och provningsutrustning Kontrollstatus Hantering av avvikande produkter Korrigerande åtgärder Hantering, förvaring, packning och leverans 20 6 SPs övervakande kontroll Kontrollbesök Funktionsprovning av färdiga produkter Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Rapportering 22 7 Övriga krav Produktbeskrivning Hanterings-, monterings- och underhålls-instruktioner Märkning CE-märkning och prestandadeklaration 23 8 Referenser 24 Bilaga 1 Beskrivning av fönster godkända för P-märkning Bilaga 2 Förteckning över U-värden hos P-märkta fönster och fönsterdörrar

4 4 (25) Förord Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av byggprodukter genom SP Certifiering. De utgörs dels av produktspecifika och dels av allmänna regler (Certifieringsregel 000 Allmänt). Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. Vid behov av preciseringar eller kompletteringar av reglerna revideras reglerna och publiceras på SPs hemsida. Denna certifieringsregel ersätter tidigare version med samma nummer daterad Certifieringsregel 048 för fönster av plast är fastställd av enhetschefen för SP Certifiering. December 2016 Anders Sjelvgren Enhetschef SP Certifiering SP Certifiering SP Certifiering Box 857 Box BORÅS KARLSKRONA Tfn Tfn Fax Fax

5 5 (25) 1 Sammanfattning Denna certifieringsregel omfattar teknisk information för fönster och fönsterdörrar av plast. Allmän information återfinns i certifieringsregel Avsedd användning Fönster och fönsterdörrar av plast för montage i fasad eller vägg. 3 Tillämpliga krav enligt SFS 2010:900 Planoch bygglagen (PBL), 8 kap. 4 enligt PBL Tillämpligt för fönster 1 Bärförmåga, stadga och beständighet X 2 Säkerhet i händelse av brand X 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö X 4 Säkerhet vid användning X 5 Skydd mot buller X 6 Energihushållning och värmeisolering X 7 Lämplighet för det avsedda ändamålet X 8 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9 Hushållning med vatten och avfall - 10 Bredbandsanslutning Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter enligt PBL 1 2 BBR/EKS EKS 10 5:231 5: : :231 8: Bullerskydd 6 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar - Byggnadsdelar, klasser och definitioner - Klassbeteckningar Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader - Väggar, tak, golv och fast inredning Fuktsäkerhet Mark och byggnadsdelar Väggar, fönster och dörrar Säkerhet vid användning Skydd mot fall Öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt Säkerhet vid användning Skydd mot sammanstötning och klämning - Glas i byggnader 9 Energihushållning Värmegenomgångskoefficient U-värde 9:21 Energihushållning Bostäder Klimatskärmens lufttäthet 9:31 Energihushållning Lokaler Klimatskärmens lufttäthet -

6 6 (25) 3.2 Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna enligt PBL Avsnitt i dessa certifieringsregler där krav beaktas Säkerhet mot vindlast Reaktion vid brandpåverkan Brandmotstånd (tilläggskrav) Regntäthet Profilutformning Beslag Glasrutor och glasning Luftljudsisolering (tilläggskrav) Lufttäthet Värmeisolering

7 7 (25) 4 Tekniska krav 4.1 Funktionskrav Provfönster ska väljas så att de tillsammans kan anses representera samtliga konstruktioner som ska godkännas. Olika provfönster kan därvid provas i olika avseenden. Men för minst en konstruktion i sortimentet ska delproven enligt nedan ske i angiven ordning på ett och samma fönsterexemplar. Under förutsättning att övriga delprov inte bedöms påverka, behöver dock en eventuell omprovning på grund av underkännande endast ske av den underkända egenskapen. Provfönsters format ska väljas så att de minst utgör 70% av ytan hos det största format som ska godkännas (om provresultat ska kunna användas som underlag även för CE-märkning erfordras för en del egenskaper att största formatet provas). 1. Vertikal last och vridning 2. Manövreringskrafter 3. Upprepad öppning och stängning (inklusive kontroll av manövrerbarhet efter avslutat prov) 4. Lufttäthet 5. Säkerhet mot vindlast (inklusive kontroll av lufttäthet mellan delprov) 6. Regntäthet Lufttäthet EN 1026 Lägst klass 4 enligt EN (inklusive eventuell spaltventil). Fordringar tillämpas enligt alternativet läckage per ytenhet Regntäthet EN 1027 metod A eller B Lägst klass 7A eller 7B enligt EN Säkerhet mot vindlast EN Utböjningsklass C (<1/300) och lägst vindbelastningsklass 3 enligt EN

8 8 (25) Värmeisolering EN ISO Beräkning Detaljerad beräkning för karm och båge enligt EN ISO med tillämpliga ekvationer enligt EN ISO Tillverkaren skall ha tillgång till och uppge korrekta U-värden för alla P-märkta konstruktioner Säkerhet mot kondens För konstruktioner som erfarenhetsmässigt bedöms ha låg risk för kondens (insida eller inuti konstruktion) behöver provning inte utföras. För nya eller obeprövade konstruktioner måste provning/beräkning utföras. Ytkondens på insida NT Build 235 Beräkning Två- eller tredimensionell beräkningsmetod med övergångsmotstånd enligt EN ISO Yttemperaturindex för insida får ej vara lägre än 0,50. Kondens inne i konstruktionen Tillfällig kondensbildning kan accepteras men måste kunna ventileras och/eller dräneras ut. Kvarstående kondens inuti konstruktionen är inte tillåten. NT Build 236 men med 5 Pa tryckskillnad. är normalt endast tillämplig för kopplade konstruktioner och skall utföras med de genomföringar för spaltventiler, persienner etc som kan förekomma. För godkänt resultat vid provning får kondens ej bildas inuti konstruktionen. Ytkondens på utsida Tillverkaren ska i erforderlig utsträckning informera beställare om att utvändig kondens eventuellt kan förekomma.

9 9 (25) Nerhängning och vridning EN och EN Lägst klass 2 enligt EN Manövreringskrafter EN Lägst klass 1 enligt EN Upprepad öppning och stängning EN 1191 Lägst klass 2 enligt EN ( cykler) Hållbarhet mot temperaturväxlingar För konstruktioner som erfarenhetsmässigt bedöms ha god hållbarhet mot temperaturväxlingar behöver provning inte utföras. I annat fall skall en typprovning ske. SP-metod 245 Fönster ska efter exponering för temperaturväxlingar uppfylla kraven avseende lufttäthet och manövreringskrafter enligt avsnitten och Reaktion vid brandpåverkan Klass för reaktion vid brandpåverkan ska deklareras. Enligt EN , bilaga H Klass enligt EN Klass F får deklareras utan provning.

10 10 (25) 4.2 Övriga krav Plastprofiler Plastprofiler skall bestå av styv polyvinylklorid (PVC-U) enligt EN Profiler med ytbehandling, foliering eller ytbeklädnad omfattas inte av P-märkningen. Profilernas färg skall ligga inom den begränsning (vit till ljusgrå) som anges i standardens avsnitt 1 (Scope). Profilerna skall dels uppfylla standardens generella fordringar och dels nedan angiven klassificering enligt standarden. Dessutom ställs särskilda krav med hänsyn till miljön som berör plastmaterialets tillverkning, innehåll och återvinning Tillverkning av plastmaterialet Jungfrulig råvara ska framställas av tillverkare som uppfyller krav och villkor enligt det europeiska miljödokumentet ECVM Industry Charter for the Production of VCM and PVC. Användning av recirkulerbart och återprocessat plastmaterial skall uppfylla kraven i EN (5.1) Tillsatser i plastmaterialet Följande ämnen får inte aktivt tillsättas till plastmaterialet: bly kadmium klorerade eller bromerade paraffiner organiska tennföreningar ftalater polybromerade difenyletrar Generella krav enligt EN Plastprofiler skall uppfylla fordringar enligt i EN avseende: Material Utseende Dimensioner och toleranser Huvudprofilernas massa Formstabilitet Motståndsförmåga hos huvudprofiler mot fallande massa Effekter av uppvärmning till 150 C Beständighet vid artificiell åldring Svetsbarhet Materialkraven innehåller delkrav i följande avseenden: Beredning av press- och sprutmassor Mjukningspunkt (Vicatpunkt)

11 11 (25) Slagseghet enligt Charpy Böjegenskaper Dragslagseghet Klassificering enligt EN För egenskaper som klassificeras enligt EN erfordras vid P-märkning klasser enligt nedan: Klimatzon: Klass M eller S Motstånd mot fallande massa: Klass 2 (fallhöjd 1500 mm) Väggtjocklek hos huvudprofiler: Klass A* * Annan väggtjocklek kan accepteras av SP efter särskild utredning Märkning Plastprofiler ska vara märkta enligt avsnitt 7 i EN Återvinning av plastmaterial Fönstertillverkaren ska källsortera materialspill från plastprofiler och vara ansluten till ett insamlingssystem för PVC-avfall så att återvinning av plastmaterialet blir möjlig Profilutformning Plastprofiler ska utformas så att vatten, som kan tränga in i konstruktionen, dräneras ut Svetshållfasthet Svetsade hörn och T-fogar provas enligt EN 514, punkt 7.3 Erforderliga krafter för att uppnå brott av svetsfog ska fastställas för aktuella profiler. Resultaten utgör underlag för börvärden vid egenkontroll av svetshållfastheten Förstärkningsprofiler av metall Exempel på godtagen lösning Alla huvudprofiler ska förstärkas med invändiga metallprofiler som förbinds till plastprofilen genom skruvförband. Metallprofilerna ska vara så långa som möjligt med hänsyn till plastprofilernas svetsning. Förstärkningsprofilen ska ha minst 1,3 mm godstjocklek vid stål eller minst 1,5 mm vid aluminium och vara väl anpassad till hålrummet i plastprofilen. Toleransen mellan plastoch metallprofil får vara maximalt 1mm. Förstärkningsprofilen ska fästas i plastprofilen med skruvar vars inbördes avstånd inte får överstiga 250 mm. Avståndet från metallprofilens ändar till första skruven får inte överstiga 60 mm.

12 12 (25) Förstärkningsprofiler och skruvförband ska ges erforderligt korrosionsskydd, varvid även risk för spänningskorrosion vid olika metaller beaktas Avsteg från godtagen lösning Avsteg från godtagen lösning enligt kan godtas efter bedömning att fönster med annat utförande ändå uppfyller funktionskraven enligt dessa regler. Bedömningen ska normalt grundas bl a på provning av nerhängning och vridning enligt och hållbarhet mot temperaturväxlingar enligt Beslag Beslags ytbehandling skall motsvara minst klass 3 enligt EN 1670 eller minst klass 1 vid placering på fönstrets insida. Barnsäkerhetsbeslag skall uppfylla fordringar enligt Nordtest NT cons 018 (i vissa fall är anordningar för barnsäkerhet ett krav enligt BBR 8:231). Alla belastade beslag ska fastgöras med skruvar som har fäste i minst två lager material, antingen två lager plast eller i både plast- och förstärkningsprofil. Minst två skruvar per belastat beslag ska ha fäste i både plast- och förstärkningsprofil Glasrutor och glasning Förseglade glasrutor Förseglade glasrutor skall uppfylla kraven för P-märkning. Montering godtas enligt MTKs anvisningar Montering av isolerrutor. Säkerhetsglas på säkerhetsglas enligt BBR 8:35 och MTK Säkerhet skall identifieras vid kontraktsgenomgång. Då krav på säkerhetsglas ställs skall val och montering av glas ske enligt MTK Säkerhet. Fogmassor Fogmassor för enkelglas skall uppfylla SS klass 2.

13 13 (25) Tätlister och fogband Tätlisternas och fogbandens funktion utvärderas helt genom provning i full skala. Produkternas långtidsegenskaper skall dock uppfylla följande minimumkrav. Tätlister och fogband ska vara P-märkta enligt CR 076 alternativt uppfylla klasser för ISO 3934 eller EN enligt tabellen nedan. Exponering Klass enligt ISO 3934 Klass enligt EN Fönstrets insida Solskyddat läge på fönstrets utsida Direkt solbelyst Spaltventiler Motsvarande EN 1026 Temperaturklass P1 Väderbeständighet R1 Temperaturklass P2, P3 eller P4. Väderbeständighet R1 Temperaturklass P2, P3 eller P4. Väderbeständighet R2 Temperaturklass 2, 3, 4 eller 5 Återhämtning efter åldring: minst klass 1 Temperaturklass 3, 4 eller 5 Återhämtning efter åldring: minst klass 3 Ej möjligt Fönstertillverkaren skall lämna korrekt information om luftflödet (l/s) genom spaltventil vid tryckskillnad 10 Pa. 4.3 Tilläggskrav en i detta avsnitt (4.3) är inte obligatoriska. Överenskommelse kan emellertid träffas om att för vissa produkter tillämpa ett eller flera av tilläggskraven. En förutsättning för att ett godkännande av tilläggskrav skall lämnas är att funktionskrav och övriga krav enligt avsnitten 4.1 och 4.2 är uppfyllda för produkten ifråga Brandskydd SIS utg. 2/SS /SS eller motsvarande europastandard enligt tabell nedan. Produkt Öppningsbart fönster EN Fast fönster EN Europeisk provningsstandard Enligt Boverkets Allmänna Råd 1993:2 Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2. Klassindelning avseende integritet och isolering (EI) eller enbart integritet (E) med åtföljande tidskrav enligt Boverkets Byggregler avsnitt 5:23. Vid prov enligt europastandard kan klassifikation ske mot EN

14 14 (25) Luftljudsisolering en är baserade på avsnitt 4.11 i produktstandarden EN EN ISO Utvärdering Vägt reduktionstal (Rw) och spektrumanpassningstermer (C och Ctr) utvärderas enligt EN ISO Normalt utvärderas Ctr i frekvensintervallet Hz men det är möjligt att på frivillig basis redovisa värde för frekvensintervall som går ner till 50 Hz och upp till 5000 Hz i enlighet med det svenska ljudklassningssystemet. I frekvensintervall utanför Hz får bilaga B i EN inte användas. Redovisning och märkning Fönsters luftljudisolering kan uttryckas enligt följande exempel: Luftljudisolering Rw (C; Ctr) = 33 (-1; -5) db Anm Vid projektering skall erforderliga säkerhetsmarginaler användas tillsammans med redovisade laboratoriemätningar för att uppnå önskad ljudisolering i fält Inbrottsskydd EN 1627, EN 1628, EN 1629 och EN 1630 Minst klass 2 enligt EN Skydd mot beskjutning EN 1523 Enligt vald klass i EN 1522

15 15 (25) Passivfönster För att få marknadsföras och märkas som ett P-märkt passivfönster skall fönsterkonstruktionen uppfylla följande kompletterande krav: Fönstret skall ha ett U-värde som är lika eller bättre än 0,8 W/m 2 K för referensstorleken enligt produktstandarden EN U-värdet skall vara framtaget enligt punkt Värmeisolering. Fönstrets lufttäthet skall vara bättre än 1/3 av tillåtet högsta läckage för klass 4 enligt EN Referensvärdet Q 100 sätts till 1 för tillåtet läckage per m 2. Q = Tillåtet max flöde vid aktuellt tryck (m 3 /m 2, h) P = Aktuellt tryck (Pa) Q 100 = Referensvärde, (max tillåtet flöde vid 100 Pa) Fönstrets G-värde (total solenergitransmittans) och LT-värde (ljustransmittans) redovisas i enlighet med produktstandarden EN

16 16 (25) 5 Tillverkarens egenkontroll 5.1 Kvalitetsmanual Tillverkaren ska upprätta en kvalitetsmanual som innehåller eller hänvisar till alla dokument (specificerande dokument) och dokumenttyper (redovisande dokument) som ingår i tillverkarens kvalitetssystem. 5.2 Organisation En person skall vara utsedd som kvalitetsansvarig med befogenhet och ansvar att säkerställa kvalitetskraven och kvalitetssystemets funktion. För all kvalitetspåverkande personal skall ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden vara definierade och kommunicerade till berörd personal inom organisationen. Exempel på områden som ska omfattas: Kontraktsgenomgångar Dokumentstyrning Inköp Tillverkning Kontroll och provning Hantering av mätinstrument Hantering av avvikande produkter Korrigerande åtgärder Förvaring, packning och leverans 5.3 Kontraktsgenomgång En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt skall vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet skall ske efter en checklista eller med hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar följande punkter: Beställare inklusive kontaktperson och telefonnummer Förteckning över erhållna handlingar och telefonbesked Fönstertyper, format och antal Ytbehandling, typ och kulör avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottsskyddsklass Glasalternativ Säkerhetsglas Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelser från standardlösning Önskemål om litteramärkning P-märkning Kontroll av produktionskapacitet Tidplan för leverans Önskemål om packning och leverans Pris och betalningsvillkor

17 17 (25) Varje kontrakt skall gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven. Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar skall bevaras. 5.4 Dokumentstyrning Rutiner skall vara etablerade för styrning av kvalitetsdokument. Till dessa räknas bl a kvalitetsmanualen inklusive rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner produktbeskrivningar och ritningar produktinformation från profiltillverkare/systemhållare övrig dokumentation av använda material och delkomponenter externa dokument (bl a P-märkningsreglerna) kontraktshandlingar och tillverkningsunderlag servicerapporter och reklamationer journalföring av kontrollaktiviteter som ingår i P-märkningen rapporter från kontrollbesök och provning Styrningen skall säkerställa att rätta utgåvor av tillämpliga dokument finns på de platser där de skall användas och förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument. Dokument av externt ursprung skall vara identifierade och ha styrd distribution. Alla kvalitetsdokument skall vara tydliga och kunna hänföras till aktuell produkt eller order. Kvalitetsdokument skall hållas tillgängliga för SP och förvaras på sådant sätt att de lätt kan återfinnas. 5.5 Inköp Tillverkaren skall säkerställa att inköpta produkter överensstämmer med kraven i P-märkningsreglerna genom något av följande alternativ: Välja produkt angiven i den för P-märkningen godkända produktbeskrivningen Välja produkt från en godkännandeförteckning som P-märkningsreglerna hänvisar till Inkludera de krav och specifikationer som är en följd av de tekniska kraven i P- märkningsreglerna i inköpsinformationen till leverantören 5.6 Produktidentifikation Rutiner skall finnas för att under alla faser i produktion, leverans och montage kunna identifiera produkterna för att förhindra förväxling. Erforderlig märkning av produkt, förpackning, lagerplats etc skall ske. 5.7 Produktionsstyrning Tillverkningen skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på

18 18 (25) lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för produktions- och kontrollpersonal. Arbetsinstruktioner ska utarbetas för profilbearbetning, förstärkning med metallprofiler och hörnsvetsning samt då så erfordras även för ytterligare arbetsmoment. Instruktionerna ska innehålla beskrivning av arbetsgång och metoder hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc uppgifter om erforderligt underhåll av maskiner och utrustning beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske kriterier för godkänt utförande beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikande produkter 5.8 Kontroll och provning Mottagningskontroll Tillverkaren skall säkerställa att inkommande produkter inte används eller behandlas förrän kontroll eller annan verifiering visar att de överensstämmer med godkänd produktbeskrivning och med specificerade krav. Mottagningskontrollen skall bl a omfatta följande produkter plastprofiler förstärkningsprofiler glasprodukter fogband, glasningslister etc tätlister beslag För produkter från leverantörer med godkänd kvalitetskontroll (bl a förseglade glasrutor) kan mottagningskontrollen inskränkas till identifikation och kontroll av eventuella transportskador. Inkommande produkter som inte uppfyller kraven får inte användas till P-märkta produkter Kontroll under tillverkning Tillverkaren skall fortlöpande kontrollera att produktion och produkter under tillverkning överensstämmer med arbetsinstruktioner, tillverkningsunderlag och godkänd produktbeskrivning. Kontrollen skall bl a omfatta kapning av profiler (mått) profilbearbetning (urfräsningar för beslag och dränering etc) profilförstärkning (profillängder, fastsättning etc) svetsprocess (temperatur, tryck) svetshållfasthet enligt punkt beslagning (utförande, mått) montage av tätlist (utförande) glasning (klossning, fogning och komprimering av fogband) märkning

19 19 (25) Svetshållfastheten skall bestämmas vid väsentliga förändringar i processen, dock minst en gång per månad och svetsmaskin. Kontroll sker mot kraven i P-märkningsreglerna och godkänd produktbeskrivning. Avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Kontrollresultat avseende svetsprocess, svetshållfasthet och märkning skall dokumenteras och omfatta mätresultat som siffervärden liksom eventuellt vidtagna åtgärder Slutkontroll Tillverkaren skall granska alla produkter före leverans med avseende på mått, utförande och kvalitet. Därutöver skall en stickprovsmässig slutkontroll ske av färdiga produkter. Denna skall i tillämpliga delar minst omfatta följande moment huvudmått svetsfogars utförande springbredder mellan karm och båge beslagens montering öppnings- och stängningsfunktion montage av tätlist fogband (komprimering, täthet) glasningsutförande märkning. Öppningsbara enheter skall vid slutkontroll vara fastsatta i ett läge som motsvarar verkligt montage. Den stickprovsmässiga slutkontrollen skall minst ha en omfattning enligt nedanstående tabell. Produktion av P-märkta enheter per vecka Antal enheter som skall omfattas av slutkontroll per vecka < > ytterligare en per 1000 producerade enheter/vecka Resultatet från slutkontroll liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat skall dokumenteras i journaler. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Vid konstaterade avvikelser skall ytterligare produkter kontrolleras i sådan utsträckning att felaktighetens omfattning kan bedömas. Produkter med avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Orsakerna till uppkomna avvikelser skall utredas och korrigerande åtgärder vidtas i produktionen.

20 20 (25) 5.9 Kontroll-, mät- och provningsutrustning Tillverkaren skall ha rutiner för att säkerställa funktion och mätnoggrannhet hos utrustning för kontroll, mätning och provning. Mätningar och kontroller av kvalitetspåverkande egenskaper skall ske med utrustning som är identifierad och godkänd. Godkännande kan grundas på visuell kontroll mot passbit, externt instrument etc Kontrollstatus Det skall finnas metoder, t ex märkning eller fysisk lokalisering, för att ange om en produkt eller ett parti har kontrollerats och om resultatet är godkänt eller ej Hantering av avvikande produkter Det skall finnas rutiner för att upptäcka och hantera avvikande produkter. Rutinerna skall omfatta sättet för identifiering, dokumentering, beslut om slutbehandling och information till berörda instanser. Det skall vara klarlagt vilka som har befogenhet att fatta beslut om att acceptera, omarbeta eller kassera avvikande produkter samt vilka som skall informeras. Rutinen skall omfatta såväl avvikande produkter under tillverkning eller i lager som reklamationer från kunder Korrigerande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter skall undersökas och åtgärder skall vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från internkontroll, provning och reklamationer m m skall användas som informationskällor. Resultaten av vidtagna åtgärder skall dokumenteras Hantering, förvaring, packning och leverans Hantering, förvaring, packning och leverans av produkter skall ske på ett planerat och styrt sätt. Lager och förrådsutrymmen skall vara anordnade så att skador eller försämring av produkter förhindras. Leverantörens anvisningar skall följas vid hantering och förvaring av material och komponenter (exempelvis glas).

21 21 (25) 6 SPs övervakande kontroll 6.1 Kontrollbesök Övervakande kontroll skall utföras av SP genom kontrollbesök på tillverkningsstället, normalt en till två gånger per år. Vid allvarliga anmärkningar skall ytterligare kontrollbesök utföras. Kontrollen skall omfatta granskning av material, komponenter och färdiga produkter mot krav i avsnitt 4 och mot godkänd produktbeskrivning granskning av tillverkarens kvalitetsrutiner och egenkontroll mot krav i avsnitt 5 kontroll av mätinstrument och provningsutrustningar som används i egenkontrollen uttag av provenheter för provning enligt avsnitt Funktionsprovning av färdiga produkter av färdiga produkter skall omfatta de av följande egenskaper som omfattas av certifikatet. av de tre första egenskaperna skall ske i angiven ordning. Säkerhet mot vindlast (EN moment 7.3) Lufttäthet (EN 1026) Regntäthet (EN 1027 metod A) Manövreringskrafter (EN ) Luftljudsisolering (EN ISO 140-3) Provfönster uttas enligt nedanstående tabell och fördelas på olika godkända typer och storlekar. Vid underkända provningsresultat eller avvikelser i produktionen kan ytterligare provenheter uttas. Vid upprepade godkända resultat kan antalet provenheter reduceras. Antal tillverkade fönster av godkända typer totalt per år Antal provenheter per år

22 22 (25) 6.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Om kontrollprovning och/eller granskningen av tillverkarens egenkontroll ger underkännande skall orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen. 6.4 Rapportering Den övervakande kontrollen skall rapporteras skriftligt till tillverkaren och, om certifikatsinnehavaren är annan än tillverkaren, även till certifikatsinnehavaren.

23 23 (25) 7 Övriga krav 7.1 Produktbeskrivning Beskrivning av fönstersystem skall ske enligt mall i bilaga 1. U-värden redovisas enligt mall i bilaga Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för fönstrets hantering på byggplatsen, montering och skötsel. Monteringsanvisningar skall behandla infästning, drevning, tätning, anslutningar etc. 7.3 Märkning Tillverkade produkter som uppfyller kraven för P-märkning skall märkas med SPs certifieringsmärke. Märketiketten skall innehålla följande uppgifter: P-märket Certifikatets nummer Certifikatsinnehavaren Tillverkaren (om annan än certifikatsinnehavaren) Eventuell klass för tilläggskrav Information för spårbarhet (exempelvis ordernummer och litterabeteckning) Märketiketten kan också innehålla följande uppgifter: Adressuppgifter till certifikatsinnehavare eller tillverkare Produktnamn/typbeteckning Eventuell funktionsklass utöver P-märkningens grundkrav Certifikatnr Fönsterfabrikant AB ABCD-fönstret Tillv.nr XXXXX Tilläggskrav klass X SPs certifieringsmärke 7.4 CE-märkning och prestandadeklaration För produkter som omfattas av harmoniserad standard skall tillverkaren upprätta en prestandadeklaration och CE-märka produkten.

24 24 (25) 8 Referenser Boverkets Allmänna Råd 1993:2. Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2. BBR Boverkets Byggregler. Föreskrifter och allmänna råd (BFS 2016:6) CR 076 SPs P-märkningsregler för Tätlister och fogband ECVM Industry Charter for the Production of VCM and PVC MTK Anvisningar: Montering av isolerrutor MTK. Säkerhet Val och montering av glas i utsatta lägen för att minska risken för personskador NT build Windows: Resistance to condensation on the inner surface NT build Windows: Resistance to condensation inside the window NT cons Windows and french doors, child resistant devices: Strength and function SIS (ISO 834). Brandprovning Byggnadsdelar Bestämning av motståndsförmåga vid brand SS (ISO 3008). Brandprovning Byggprodukter Dörrar och luckor SS (ISO 3009). Brandprovning Byggkonstruktioner Glasade konstruktioner SS Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder SS Fönster Glasningsmaterial för enkelglasning och provning EN 514. Hårda PVC-profiler för tillverkning av fönster och dörrar Bestämning av hållfasthet hos svetsade hörn och T-fogar EN Fönster och dörrar Lufttäthet - EN Fönster och dörrar Regntäthet - smetod EN Fönster och dörrar Slitage Motstånd vid upprepad öppning och stängning - smetod EN Byggnadsbeslag Korrosionsmotstånd och provning EN Fönster och dörrar Manövreringskrafter smetoder Del 1: Fönster EN Fönster och dörrar Lufttäthet - Klassificering EN Fönster och dörrar Vattentäthet Klassificering EN Fönster och dörrar Motståndsförmåga mot vindlast - Klassificering EN Fönster och dörrar Motstånd mot vindlast - smetod

25 25 (25) EN Fönster och dörrar Mekanisk livslängd och klassificering EN :2016 Profiler av styv polyvinylklorid (PVC-U) för tillverkning av fönster och dörrar Klassificering, krav och provningsmetoder EN Fönster Klassificering av mekaniska egenskaper Nerhängning, vridning och manövreringskrafter EN Fönster Bestämning av motstånd mot nerhängning EN Fönster Bestämning av motstånd mot vridning EN ISO Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Del 3: Laboratoriemätning av luftljudsisolering hos byggdelar EN ISO 178. Plast Bestämning av böjegenskaper EN ISO 179. Plast Bestämning av slagseghet enligt Sharpy EN ISO Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar Del 1: Luftljudsisolering EN ISO Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Del 1: Förenklad metod EN ISO Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Del 2: Numerisk metod för karm och båge EN ISO Termiska egenskaper hos fönster och dörrar Bestämning av värmegenomgångskoefficient med varmlåda Del 1 Fönster och dörrar EN Fönster och dörrar Inbrottsskydd smetod och klassindelning EN Fönster och dörrar Inbrottsskydd smetod Statisk belastning EN Fönster och dörrar Inbrottsskydd smetod Dynamisk belastning EN Fönster och dörrar Inbrottsskydd smetod Handpåverkan ISO Vulkat gummi eller termoelast Tätningslister för byggnader Klassificering, specifikationer och provning EN Byggnadsbeslag - Tätningslister för dörrar, fönster, fönsterluckor och glasfasader - Del 1: Funktionskrav och klassificering

26 1 (3) Bilaga 1 Beskrivning av fönster godkända för P-märkning Företag: Datum: Sortimentöversikt Produkt Ritning nr, daterad Vy Vertikalsektion Horisontalsektion Formatbegränsningar Produkt min. format (b x h) max. format (b x h) Plastprofiler Fabrikat: Plastmaterial: Karm: Båge: Post: Glasningslist Spröjs: Tröskel: Förstärkningsprofiler Material: Godstjocklek: Korrosionsskydd: Karm: Båge: Post:

27 2 (3) Bilaga 1 Hörn- och svetsförband Karm: Båge: Post: Spröjs: Material i fyllning Isoleringsmaterial: Diffusionsspärr: Ytskikt: Tätlist Typ: Fabrikat: Material: Mått: Placering: Skarvning: Springbredd: Glasning Enkelglas: Förseglade glasrutor: Klossning: Fogband: Fogmassa: Glasningslist: Beslag Bärgångjärn: Koppelbeslag: Uppställningsbeslag: Stängningsbeslag: Slutbleck: Lås: Glidbleck:

28 3 (3) Bilaga 1 Kompletteringar Tilluftsdon: Kompletteringar för brandskydd: Övrigt: Hanterings-, monterings och underhållsföreskrifter Hantering: Montering: Underhåll: Godkännandeklasser och egenskaper Lufttäthet: Regntäthet: Säkerhet mot vindlast: U-värden: Brandskydd: Luftljudsisolering: Inbrottsskydd: Övrigt

29 1 (2) Bilaga 2 Förteckning över U-värden hos P-märkta fönster U-värdet är framtaget för referensformat 1,2 m x 1,2 m samt ytterligare minst två olika format. ska vara genomförd enligt EN ISO och beräkning enligt EN ISO Tillverkare: Fönsterbeteckning Fönstertyp Glas U-värde, W/(m²K) 1,2 m x 1,2 m m x m m x m Fönstertyp: Ange material och öppningssätt etc Glas: U-värde: Ange glasuppbyggnad samt typ av distansprofil LE = lågemissionsbeläggning, Ar = argon (2Ar = i två spalter) Ange om värdet är provat (p) eller beräknat (b)

30 2 (2) Bilaga 2 Förteckning över U-värden hos P-märkta fönsterdörrar U-värdet är framtaget för referensformat 0,9 m x 2,1 m och med glasdel 0,9 m x 1,3 m och kan kompletteras med andra format. ska vara genomförd enligt EN ISO och beräkning enligt EN ISO Tillverkare: Fönsterdörrsbeteckning Fönsterdörrstyp Glas Fyllning 0,9 m x 2,1 m (0,9 m x 1,3 m) U-värde, W/(m²K) m x m m x m Fönsterdörrtyp: Glas: Fyllning: U-värde: Ange material och öppningssätt etc Ange glasuppbyggnad samt typ av distansprofil Ange tjocklek och typ av material (produktnamn) för värmeisoleringen Ange om värdet är provat (p) eller beräknat (b)