HSO Skånes valfrågor 2014 Inför valet 2014 ställde HSO Skåne ett antal frågor till Region Skånes politiska partier. Frågorna handlar om arbete, ohälsa, bidrag till funktionshinderrörelsen, psykisk ohälsa och tillgänglighet för överkänsliga. Dessa frågor är ett urval av de områden och frågor som HSO Skåne har på sitt intressepolitiska program och som är vårt inriktnings- och målprogram. Partiernas svar redovisas här oredigerat och som de har skickat in till oss på HSO Skåne. September 2014 HSO Skåne Arbete för människor med funktionsnedsättning 1. Sysselsättningsgraden bland befolkningen i arbetsför ålder är 79 %. För personer med funktionsnedsättning är den 55 %. Region Skåne har under tre år genomfört projekten Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar. Detta har resulterat i att ca 25 personer med funktionsnedsättning fått arbete i Regionen. Hur många personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga anser ert parti, att regionen bör anställa under den kommande mandatperioden? Beroende av vilken form för funktionsnedsättning eller reducerad arbetsförmåga vi talar om, bör målet under kommande mandatperiod vara 75-100 personer inom Region Skånes egen verksamhet. vill också initiera en sysselsättningskommission med olika parter som tillsammans ska verka för att sysselsättningsgraden generellt ökar i hela regionen även för personer med nedsatt arbetsförmåga. Hämtat ur socialdemokraterna motion Anställ fler personer med funktionshinder, inlämnad till regionfullmäktige den 28 november 2011: Som stor offentlig arbetsgivare har Region Skåne ett särskilt ansvar att skapa arbetstillfällen för de personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Om inte vi gör det, vilka krav kan vi då ställa på andra arbetsgivare? Avsiktsförklaringar för detta finns sedan flera år tillbaka, men såväl konkreta resultat (anställningar) som mer tydliga politiska, centrala mål, saknas ännu. Man kan med visst fog påstå att arbetet knappt haft styrfart sedan 2006. Idag försöker man uppfylla avsiktsförklaringen med ett projekt om att hitta möjligheter att erbjuda 25 personer med psykisk funktionsnedsättning anställning i Region Skåne. Den målsättningen är dels för låg, och dels är det tveksamt om det verkligen är optimalt att dela upp arbetet i olika projekt för olika typer av funktionsnedsättningar. Därför anser vi att det snarast påbörjas ett rekryteringsarbete med det tydligt uttalade målet att det under mandatperioden ska anställas 100 st personer med funktionsnedsättning i Region Skånes verksamheter. För att nå målet bör samarbetet mellan Region Skåne, Arbetsförmedlingen, handikapporganisationerna och Försäkringskassan ytterligare stärkas. Sidan 1 av 8
Från kommer vi fortsätta driva att Region Skåne (RS) skall vara en arbetsplats som har en stor mångfald av anställda. RS har som offentlig arbetsgivare en speciell skyldighet att anställa personer med funktionshinder och detta arbete skall intensifieras. Vi ser exempelvis att vården skulle tillföras stor kunskap genom anställning av personer med funktionshinder eller sjukdomskunskap. Vi bör därför bli bättre på att värdera erfarenheten av funktionsnedsättning som en merit när två annars likvärdiga söker samma tjänst. i Skåne har drivit på i frågan om anställda med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, bland annat genom de projekt som nämns. I en så stor organisation, finns det utrymme för att anställa fler och vi kommer att fortsätta arbeta för att antalet personer med funktionsnedsättning som får anställning i Region Skåne ska öka. har en lång tradition av att arbeta för personer med en funktionsnedsättning. Det var Bengt Westerberg som införde LSS-lagstiftningen bland annat. Vägen in är ett bra projekt men har inte nått sin fulla potential. Region Skåne har som en stor arbetsgivare ett särskilt ansvar och ska anstränga sig hårdare för att fler personer med funktionsnedsättning ska få arbete i sina verksamheter. vill inte sätta något specifikt antal men kommer att arbeta för att det ska bli fler. "Vägen in" är ett projekt som har syftat till att öka rekryteringen av personer med psykisk funktionsnedsättning till Region Skåne. I projektet har deltagarna erbjudits praktikplats inom Region Skånes förvaltningar, med uttalad förhoppning om att det skulle leda till anställning. Samtliga förvaltningar inom Region Skåne har berörts. Projektet pågår från augusti 2011 till och med september 2014, med bidrag från Europeiska socialfonden (ESF). I mars 2014 fanns det cirka 50 personer anställda i Region Skåne med lönestöd. Projektet "Vägen in" löper parallellt med ESF-projektet "Förståelse öppnar nya dörrar", där Region Skånes medarbetare erbjuds kompetensutveckling i frågor som rör psykisk funktionsnedsättning. Både vid rekryteringen och i senare skeden av projekten har Region Skåne samverkat med Furuboda Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, ett flertal kommuner i Skåne, Fontänhuset, HSO Skåne och Samhall. Ansvariga tjänstemän i Region Skåne föreslår att det under 2015 ska anställas totalt 40 personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. sätter inga andra siffror på hur många funktionsnedsatta som ska anställas utan vill fokusera på att fortsätta arbetet med att göra det lättare att anställa dem. Det ska fungera för både den enskilde och den förvaltning som engagerar sig. Bäst sker arbetet i nära samarbete med övriga aktörer. Då kan regionens insatser "växlas upp", så att fler tar ansvar för att så många funktionsnedsatta som möjligt ska få möjlighet att etablera sig i arbetslivet. anser att offentlig sektor har en viktig roll i att gå före och visa vägen för andra arbetsgivare när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Vägen in är ett exempel på hur man kan jobba för att sänka trösklarna tillsammans med det civila samhällets organisationer, såsom Furuboda arbetsmarknad. Att fler får jobb är inte bara Sidan 2 av 8
viktigt för personerna det berör, utan mångfalden stärker också kompetensen inom Region Skåne. Vi kan konstatera att det finns mer att göra inom Region Skåne. Siffror är alltid svårt - det handlar också om att arbetsuppgifterna ska vara kvalitativa och givande. Vår ambition är åtminstone 50 personer om året får anställning i Region Skåne under nästa mandatperiod. Vi kristdemokrater vill också peka på att Region Skåne, genom olika insatser, kan bidra till bättre förutsättningar i privat sektor. Region Skånes folkhälsoberedning har nyligen gett förslag om att bifalla en ansökan från Furuboda arbetsmarknad som går ut på att Furuboda ska erbjuda privata arbetsgivare stöd vid rekrytering. Det är ett sätt att ta vidare positiva erfarenheter från Vägen in till fler delar av samhället. Vi kristdemokrater stödjer projektet och hoppas att det kan bidra till att fler kommer i arbete. En onödig ohälsa 2. År 2008 konstaterade statens folkhälsoinstitut att det var tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning än i befolkningen i gemen. Så är det fortfarande 2014 1. En del av den dåliga hälsan beror förmodligen på sämre delaktighet på många samhällsområden, som fritids-, kultur-, friluftsaktiviteter o.s.v. vilket i sin tur beror på sämre ekonomi, bristande tillgänglighet m.m. Att förebygga dålig hälsa är ett område där ideella organisationer kan göra stora insatser och historiskt sett har lyckats bra. Hur mycket är ert parti berett att satsa under den kommande mandatperioden, för att bl.a. använda organisationslivet till att bekämpa den onödiga ohälsan bland människor med funktionsnedsättningar? Vi har inte räknat på detta det får bl.a. bli en förhandlingsfråga för en ny majoritet. Vi anser att en ny politisk majoritet snarast efter valet bör bjuda in till överläggningar med ideella organisationer för att avklara i vilken grad dessa kan åta sig en större roll för att minska ohälsan bland personer med funktionsnedsättningar. (Se också svaret på fråga 3) Det är viktigt att människor med funktionsnedsättning ges förutsättningar att delta i samhällets verksamheter i samma utsträckning som andra medborgare. Genom utprovning, anpassning och underhåll av de hjälpmedel regionen ansvarar för kan personer med funktionsnedsättning ges förutsättningar för att underlätta ett aktivt liv. Ersättningssystemen till hälso- och sjukvården ska premiera preventiva insatser som gör att patienterna håller sig friska; hänsyn ska också tas till patienternas risk för ohälsa. Glasögon, i likhet med hörapparater, ska vara kostnadsfria för barn och unga upp till 20 år. Reformen ska införas successivt under nästa mandatperiod. Kunskapen om funktionsnedsättningar måste öka inom alla regional verksamheter. 1 Hur är läget 2014? Myndigheten för delaktighet Sidan 3 av 8
Arbetet med de nationella tillgänglighetsmålen, som skulle ha varit uppnådda 2010, måste fortgå och intensifieras. Vägen genom vården för personer med funktionsnedsättning ska underlättas, bland annat genom samverkan med brukarorganisationerna. Personer med stora funktionshinder ska i större utsträckning erbjudas klimatresor. Region Skåne ska erbjuda generösare villkor för fritidshjälpmedel till barn och ungdomar. Genom bland annat en bättre samverkan mellan psykiatri och primärvård avseende hälsoundersökningar och genomgång av metabola sjukdomsproblem hos personer med långvarig psykisk sjukdom. Genom ökad samverkan med kommunerna kring ökade insatser för att stärka möjligheten till sysselsättning och arbete, då vi vet att detta medför en bättre självskattad hälsa. Genom en ökad samverkan med handikapporganisationer kring självhjälpsgrupper eller andra insatser som i samverkan kan stödja hälsan inom gruppen. Genom förbättrade möjligheter till rehabilitering och habilitering. Genom att styra/ersätta primärvården specifikt utifrån hur man upprätthåller hälsa. i Skåne anser att den ideella sektorn betyder mycket för att stödja ohälsa bland personer med funktionsnedsättning. Vi menar att bl.a. engagemanget och att i debatter lyfta och stödja frågan är viktigt. Satsningar bör därför göras på olika sätt; dels genom stöd till ideella sektorns olika organisationer, dels genom direkta satsningar på folkhälsoarbete för särskilt utsatta grupper. All ohälsa ska motarbetas och förebyggas och portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen om att den som är i störst behov ska gälla för alla människor. I arbetet att arbeta förebyggande och rehabiliterande tror vi att civilsamhället och föreningslivet har en viktig funktion att fylla. Redan 2009 fattade vi beslut om att utöka samarbetet med den idéburna sektorn för att involvera ideella föreningar och andra aktörer mer i ett gemensamt arbete för att minska ohälsan i samhället och förebygga framtida hälsoproblem hos skåningarna. Det arbetet vill vi fortsätta med. Vi har till exempel redan ett avtal med Fontänhuset som arbetar för att hjälpa personer som har eller har haft kontakt med psykiatrin. Vi tror starkt på att Fontänhuset och andra aktörer har mycket att tillföra samhället, och den typen av samarbeten vill vi fortsätta med även efter valet. Den enskilt viktigaste faktorn för en bättre hälsa är att människor har en vettig sysselsättning, ett jobb att gå till och meningsfulla aktiviteter på fritiden. Därför behövs fler jobbskapande insatser och att vi bättre tillvaratar kraften i det civila samhället. Region Skånes unika samverkan med den idéburna sektorn är något vi är stolta över och vi vill förstärka samarbetet ytterligare. Fontänhusens arbete är ett annat positivt exempel på vad samverkan kan ge. vill värna om ett starkt föreningsliv och är beredda att ge stöd till insatser som förbättrar hälsan hos personer med funktionsnedsättning. Sidan 4 av 8
Ökad investering i funktionshinderrörelsen 3. När Region Skåne bildades 1998 uttalades att regionen skulle ha en ambition att bidragen till funktionshinderrörelsen skulle ligga på minst ett medeltal för riket. Skåne ligger idag ca tre kronor per capita under detta medeltal, Medeltalet för riket är idag drygt 13 kronor. Skåne ligger på drygt 10 kronor per capita 2. Är ni från ert parti berett att stödja en ökning till funktionshinderrörelsen, så att Region Skånes bidragsgivning närmar sig ett medeltal för riket? Det är helt oacceptabelt att Region Skåne inte lever upp till löftet från 1998 och att bidragen tom har minskat under perioden. Ett första steg bör vara att lyfta nivån till medeltalet för riket, dvs. 13,- kronor per capita. föreslår detta läggs in i budgeten för 2015. Ja, anser att bidragen till handikapporganisationerna i Skåne ska höjas successivt under nästa mandatperiod. Det är väsentligt att generellt synliggöra allt det arbete som görs inom den idéburna sektorn. Vi anser generellt att det finns anledning att öka resurserna till den idéburna sektorn, dit funktionshinderrörelsen ingår. Vi ser gärna direkta överenskommelser som årligen också räknas upp. i Skåne är berett att stödja en ökning, så att Region Skånes bidragsgivning ligger minst på ett medeltal för riket. Det bör också finnas fler samarbetsprojekt för att se att behoven tillgodoses på bästa sätt. Region Skåne har en långsiktig överenskommelse med den idéburna sektorn kallad Överenskommelsen Skåne. I överenskommelsen står att Idéburna organisationer bör ges sådana förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. anser därför att det är viktigt att bidragen som Region Skåne ger till den idéburna sektorn ska öka och inom ett par år hamna på rikssnittet. Det är även viktigt att bidragen indexeras så att de automatiskt räknas upp och inte urholkas på sikt. 2 Bidragen till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning. HSO Skåne 2014 Sidan 5 av 8
Ja, moderaterna är beredda att stödja en ökning till funktionshinderrörelsen för att göra det bättre för personer med funktionhinder. Att nå medeltalet kan ju vara viktigt men det viktigaste är hur pengarna används och att de som verkligen får hjälp och stöttning! Ja, vi är beredda att utöka stödet till funktionshindersrörelsen. Men lika viktigt är att alltid se till att stödet används på bästa möjliga sätt för dem det berör. Satsning mot psykisk ohälsa 4. Olika mentala/psykiska hälsoproblem står för 20 30 % av den samhällsekonomiska bördan men tilldelas bara 7 8 % av hälso- och sjukvårdsbudgeten och ungefär lika mycket av forskningsmedlen inom medicin. Det innebär att medelstilldelningen är ca 70 % lägre, jämfört med sjukdomsbördan och andra sjukdomar. Vad är ni från ert parti beredd att göra för att minska denna snedfördelning? Det är oklart vad som menas med den samhällsekonomiska bördan och hur detta sätts i relation till hälso- och sjukvårdens budget och forskningsmedlen inom medicin. Frågan måste förtydligas innan vi kan ge ett tydligare svar. Detta är en stor fråga som kräver ett större omtag och en förändrad syn på vad som är hälsa och ohälsa. Det krävs ett systematiskt arbete för en bättre och mer jämlik hälsa oavsett diagnos eller social situation för att skillnaderna i ohälsa som har sin grund i medborgarnas ojämlikhet ska försvinna. Därför behöver mer satsas på ett ökat folkhälsoarbete som ska utgå från kunskapen om samband och strukturer som påverkar hälsan i befolkningen. För att komma till rätta med snedfördelningen föreslår vi att Region Skåne i relevanta delar ska ta till sig och använda lärdomar och resultat från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Det ska inrättas en politiskt obunden rättvisekommission med uppgift att utreda och understödja en bättre jämlikhet och jämställdhet i vården. Som grund för folkhälsoarbetet ska det genomföras kartläggning och dokumentation av större befolkningsgruppers levnadsvanor och hälsa, det gäller särskilt uppväxtvillkor och hälsa för små barn. Inför stora politiska beslut i Region Skåne ska det genomföras en analys av hur beslutet påverkar befolkningens hälsa och hälsans fördelning. Vi går till val på att stärka psykiatrin inom Region Skåne (RS). Det är dock minst lika väsentligt att kommunerna förstärker sin verksamhet, för att samverkan skall kunna bli ännu bättre. Vi anser vidare att Region Skåne skall ta initiativ till nollvision för hela Skåne avseende självmord. Vi ser det också som nödvändigt att RS delfinansierar anställningen för fler personliga ombud. Sidan 6 av 8
Mellan 2002 och 2013 har den skånska vården fått nära 4 miljarder kronor mer i fasta priser. I årets budget satsas 1,5 miljarder till den skånska vården, med bl.a. en riktad insats inom psykiatrin. i Skåne har prioriterat satsningar inom psykisk ohälsa och kommer att fortsätta att se det som ett viktigt fokusområde och prioritera det i budgetarbetet. i Skåne anser bl.a. att utvecklingen av Unga Vuxna-mottagningar ska stärkas och gärna samlokaliserade och i fördjupad samverkan med kommunala verksamheter. Det är en märklig jämförelse. Behandlingsmetoderna skiljer sig inom olika vårdområden. Det finns teknisk apparatur inom den somatiska vården som inte används inom psykiatrin exempelvis. Vi vill hela tiden följa utvecklingen inom vården och fördela våra gemensamma pengar så att flest får så bra vård som möjligt. Exempelvis har vi varit drivande i tillkomsten av Unga vuxna-mottagningar och Första Linjen som är vårdverksamhet som vänder sig till unga med lättare psykisk ohälsa. Inom ramen för konceptet med Äldrevårdcentraler finns även ett särskilt uppdrag att arbeta särskilt med äldres psykiska hälsa. Femklövern som fick förtroendet att styra i Region Skåne 2006 och som fick förnyat förtroende 2010 ökat satsningarna inom psykiatrin. De sista åren satsat allt mer på psykiatrin i förhållande till somatiken. Effektiviseringskraven har funnits lägre för psykiatrin än somatiken. Satsningar på psykiatrin har varit prioriterat för oss kristdemokrater under den här mandatperioden. Riktade satsningar har genomförts i Region Skåne och av Göran Hägglund på nationell nivå. Arbetssätten har också blivit bättre. Till exempel kan vi idag erbjuda barn och unga med lättare psykiska besvär tidigare och bättre hjälp genom de nya Första Linjen-mottagningarna som är unika för Skåne. Vi kristdemokrater vill ha fler sådana mottagningar under nästa mandatperiod. Vi vill också att psykiatrin blir bättre på att följa upp unga vuxna som söker psykiatrin akut, inte sällan med självmordstankar. De ska garanteras en fast kontaktperson att ringa efter besöket. Psykiatrin ska vara prioriterad. Det handlar om resurser, men också om att utveckla nya arbetssätt så att patienten alltid är i centrum. Tillgänglighet för överkänsliga 5. Allt fler personer lider av överkänslighet av elektrisk strålning eller skador från sina tandlagningsmaterial. Det är en växande samhällsgrupp som har dessa problem och behovet av en mottagning som med minimal strålning och tillgång till specialistkunskap inom såväl tandvård som medicin. Är ni från ert parti beredd att arbeta för tillkomsten av en sådan klinik? Sidan 7 av 8
Modern utrustning inom hälso- och sjukvården samt tandvården är som oftast mycket elberoende. Därför är det en komplicerad fråga att minska strålningen. Men i den mån det går bör en sådan klinik finnas. vill tillsätta en expertgrupp som utreder möjligheterna och kostnaderna. I dagsläget nej. Generellt så behövs det mycket mer kunskap om sjukdomstillstånd hos personer som idag inte får vård på lika villkor. Ett exempel är personer som lider av kroniskt trötthetssyndrom. Det finns anledning att fundera på en enhet som skulle kunna samla kompetens för flera tillstånd som idag inte får någon sammanhållen vård. För att kunna bedöma angelägenheten av en sådan mottagning, krävs en fördjupad utredning om de problem och behov som finns. ställer sig positiv till en sådan utredning och att den genomförs i samarbete med berörda organisationer. har inte tagit ställning till om en sådan klinik ska finnas. All verksamhet i Region Skåne ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och om det uppfylls och verksamheten bedömer att en sådan klinik bör finnas så är intresserade av att titta närmre på en eventuell sådan klinik. SBU:s (statens beredning för medicinsk utvärdering) upplysningstjänst har identifierat en systematisk översikt där man inte hittar några studier om vilken effekt elsanerade rum på sjukhus har. I samma översikt gjorde man också en metaanalys över provokationsstudier, där försökspersonerna försökte bedöma om de var exponerade för elektromagnetiska fält eller inte. SBU konstaterar det inte finns vetenskapligt stöd för effekt av elsanerade rum på sjukhus. Om det kommer evidens för effekten av elsanerade rum så får Region Skåne tillsammans med andra landsting gå ihop och diskutera detta. Det saknas vetenskaplig evidens för att elsanerade rum på sjukhus skulle ha någon effekt. Först när, och om, evidens finns kan det vara läge att diskutera dessa relativt dyra åtgärder. Fram till dess finns det mer angelägna satsningar som måste göras inom sjukvården i Region Skåne. Sidan 8 av 8