Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Johan Colding Stefan Lundberg
Bakgrund G.b. utgör en markanvändningsform som är bristfälligt utforskad vad gäller dess biologiska värden, både nationellt och internationellt
Bakgrund Globalt växande markanvändningsform
Bakgrund Globalt växande markanvändningsform 31.500 banor totalt 5.200 i Europa (250.000 ha) Källa: Warnken et al. 2001.
Bakgrund Utgör stora grönytor i en värld karaktäriserad av förlust av ekosystem
Golf median storlek = 57 ha (40 ha) Reservat median storlek = 77 ha (Medianstort naturreservat i Sverige = 20 ha) Colding et al. 2006
Stockholms Län 1910 Pop: 570,000
Stockholms Län 1944 Pop: 930,000
Stockholms Län 1999 Pop: 1.800,000
Bakgrund 8% av Stockholms läns grönområden försvann under 70-talet 7% under 80-talet Källa: Länsstyrelsen i Stockholms Län (1996)
Bakgrund 50% av rödlistade arter har försvunnit från de centrala delarna av länet sedan 1970 (2/3 av dessa finns dock kvar i andra delar av länet)
Bakgrund 50% av rödlistade arter har försvunnit från de centrala delarna av länet sedan 1970 (2/3 av dessa finns dock kvar i andra delar av länet) Vanligt förekommande arter minskar (amfibier, reptiler och vissa fågelarter) Artarken, Stockholms stad 1999
Bakgrund 50% av rödlistade arter har försvunnit från de centrala delarna av länet sedan 1970 (2/3 av dessa finns dock kvar i andra delar av länet) Vanligt förekommande arter minskar (amfibier, reptiler och vissa fågelarter) Viktiga ekosystemtjänster går förlorade (pollinering, fröspridning, rening av luft och vatten)
Undersökta landområden i stor-stockholm Källa: Colding, Lundberg & Folke 2006
Lokalt förvaltade grönområden Villaträdgårdar Golfbanor Kolonilottsområden 18% Formellt förvaltade grönområden Skyddad natur 8% Källa: Colding, Lundberg & Folke 2006
Lokalt förvaltade grönområden Registreras i huvudsak som bebyggd mark vilket är missvisande Utgör en outforskad potential för förbättrad ekosystemförvaltning
Golfbanor i stor-stockholm
Golfbanor i stor-stockholm 24 golfbanor 1,5% av landytan 60% av dessa ligger i grönkilarna 20% är belägna i anslutning till naturreservat Källa: Colding, Lundberg & Folke 2006
Vetenskapliga ekologiska studier av golfbanor Green and Marshall (1987) Brennan (1992) Blair (1996) Blair & Launer (1997) Gange (1999) Terman (2000) Tanner and Gange (2005) Yasuda and Koike (2006) Colding and Folke (2009)
Dokumenterade funktioner Bevarar hotade landskapstyper (biotoper) Art-bevarande funktioner Höjer biologisk mångfald i jordbrukslandskap Viktiga grönområden i städer
Småvatten (dammar) på g.b. Arlandastad GK
Våtmarker Minskar starkt till följd av urbanisering och jordbruk
Över 50% av jordens våtmarker försvann under 1900-talet
Över 50% av jordens våtmarker försvann under 1900-talet De senaste 100 åren har ca 90% av våtmarkerna och dammarna försvunnit i södra Sverige
Våtmarker 40% av jordens arter är direkt beroende av våtmarker för sin överlevnad Erbjuder viktiga ekosystemtjänster (buffrar mot översvämningar och torka, renar vatten)
Betydelsen av golfbanor för våtmarkslevande organismer i stor- Stockholm (SGF-projekt) Johan Colding, Jakob Lundberg & Stefan Lundberg 1) undersöka faunan i golfbanedammar 2) undersöka hur stor andel av befintliga dammar i stor-stockholm som utgörs av golf-dammar 3) arbeta fram skötselplaner för dammar på golfbanor
Upplägg 12 golfbane-dammar 12 dammar belägna i andra markslag
Lokal 22 Ågesta
Lokal 19. Ulriksdals slottsdamm
Lokal 20 Frösundavik (SAS)
Lokal 8. Zetterbergs dammen, Lidingö.
Lokal 24. Kvarndammen, Gömmarens NR, Huddinge
Fokus på Amfibier Andra vattenlevande ryggradslösa smådjur (bottenfauna)
13 olika groddjursarter finns i Sverige! men endast fem av dessa finns i Stockholmstrakten Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda Större vattensalamander Mindre vattensalamander
Bottenfauna-prov
Tre olika traditionella sätt att inventera groddjur Tillämpas av forskare över hela världen Håvning dagtid I lampljus på kvällen/natten Fallfällor
Resultat
Amfibier SPECIES IN GOLF COURSES SPECIES IN NON GOLF PONDS 90,00% 90,00% 80,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% % o f p o n d s 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 30,00% 20,00% 20,00% 10,00% 10,00% 0,00% Great crested newt Smooth newt Common toad Moore frog Common frog Non dected 0,00% Great crested newt Smooth newt Common toad Moore frog Common frog Non dected (Colding et al. 2009)
Mindre vattensalamander Hane i lekdräkt Mindre vattensalamander Hona
Hona av mindre vattensalamander Max storlek: ca 10 cm Larv av mindre vattensalamander Ca 10 mm lång
Lokal 3 Ulriksdals GK
Hona Större vattensalamander Larv med yttre gälar Bukmönster Hane
Större vattensalamander, Triturus cristatus: Förekommer främst i öppna kulturpräglade landskap men även i rena skogslandskap. Landmiljön ska helst vara mogna skogsbestånd med lång kontinuitet och ha en komplex markstruktur som ger god tillgång till gömslen och platser för födosök. Tidigt på våren lämnar djuren sin övervintringsplats på land för att söka sig till sin lekdamm.
Vattensalamandrar från ägg till larv och vuxen Äggläggande hona Ägg Larvens utveckling
Alla grod- och kräldjur är fridlysta i Sverige med stöd av Miljöbalken. Fridlysning innebär oftast att en djurart är helt fredad man får inte fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får inte heller störa eller skada deras boplatser
Bottenfauna Totalt 143 arter/taxa av makroevertebrater 50 arter som mest
60 50 40 30 20 10 0 Antal arter/taxa Golf banor Övriga dammar (Colding et al. 2009) 2 Ulriksdals GK, södra dammen 3 Ulriksdals GK, norra dammen 5 Kevinge GK, damm, hål 4 6 Djursholms GK, damm, hål 2 7 Djursholms GK, damm, hål 3 10 Lidingö GK, Norra dammen 11 Lidingö GK, Södra dammen 12 Saltsjöbadens GK, Damm, hål 2 13 Saltsjöbadens GK, Damm, hål 4 14 Saltsjöbadens GK, Damm, hål 9 21 Ågesta GK, damm, hål 4 22 Ågesta GK, damm, hål 12 1 Haga, Trollsländedammen 4 Rådans dalgång Silverdal 8 Parkdamm Zetterbergsgatan 9 Seglarvägen norra dammen 15 Rudbodadammen 16 Mölna kvarndamm 17 Damm, Drevinge gård 18 Skogsö träsk (damm) 19 Karpdammen Ulriksdals slott 20 Haga, Frösundavik 23 Källbrnksdammen 24 Fullersta kvarn
Bottenfauna Ingen signifikant skillnad mellan golfdammar och icke-golf
Trollsländor (Odonata) Av 12 arter funna totalt, så fanns 9 i golfbanedammarna, representerande 27% av alla arter som finns i stor-stockholm
Bottenfauna Ingen signifikant skillnad mellan golfdammar och icke-golf Förekomst av störningskänsliga smådjur var signifikant högre i golfbane-dammar
Ephemeridae, sanddagsländor Mycket försurningskänsliga! och tämligen föroreningskänsliga
Lokal 12 Saltsjöbadens Gk Hål 2
Bottenfauna Ingen signifikant skillnad mellan golfdammar och icke-golf Förekomst av störningskänsliga smådjur var signifikant högre i golfbane-dammar 1 art (trollslända) röd-listad inom EU i 2 golfbane-dammar
Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis
Hane av citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis Arten är skyddad i EU habitatdirektivet
Hot Citronfläckad kärrtrollslända är, liksom alla trollsländor, känslig för förändringar i vattenmiljön och i miljön runt omkring vattnen. Förändrad vattennivå eller näringsstatus kan slå ut arten, liksom kalhuggning eller bebyggelse och vägbyggen nära vattnet. Ej rödlistad i Sverige, men hotad inom EU.
Lokal 21 Ågesta GK Hål 11
Myrtrollslända Leucorrhinia dubia Hane Larv Bakkropp hos Leucorrhinia
Saltsjöbaden GK Hål 4
GIS-Resultat Totalt 167 dammar (25m 2 2 ha) 26,3% utgörs av golfbane-dammar
Slutsatser Golfbanan värdefull naturvårdsresurs Det går att kombinera god naturvård med hög spelstandard Design och effektiv skötsel av golfbanan kan höja naturvärdena ytterligare
Skötsel viktig
Skötsel Fasa av vattenhinder så att groddjur lätt kan ta sig i och ur dammarna. Anlägg djuphåla i grunda dammar. Undvik att plantera in invasiva växtarter (vass, kaveldun, vattenpest mm). Starkt igenväxande dammar bör regelbundet åtgärdas för att skapa öppna vattenspeglar.
Strandzonen runt dammen bör hållas öppen (gräs- eller örtbevuxen). Groddjur föredrar generellt öppna våtmarker utan skuggande träd. Undvik fisk och kräftor i dammarna. Närliggande skogsområden är viktiga vistelse- och övervintringsmiljöer.
Övervintringsplatser för groddjur kan byggas, t.ex. i någon avskild del utanför golfbanans greener
Skogliga habitat viktiga
För att groddjur ska trivas och föröka sig behövs både lämpliga dammar lekmiljöer och lämpliga övervintringsmiljöer (skog blockrik mark) i närheten av dammarna
Lokalisering av g.b. Golfbana Naturreservat Landskapskomplementära funktioner
Lokalisering av g.b.
Samförvaltning (Co-management) En strategi för kunskapsutbyte mellan olika intressegrupper för ökad förstålese om hur ekosystem fungerar samt hur de kan förvaltas bättre En process för att bygga broar mellan lokala förvaltare, intressegrupper, myndigheter och forskare Ett sätt att få fler stadsbor engagerade i ekosystemförvaltning (lokal Agenda 21)