Kapitel 1. Lagar och förordningar Maskindirektivet och standardiseringsarbetet EU:s organ för att övervaka arbetsmiljön inom EU heter The Labour Inspectors Commity och för att få samma tolkning av det så kallade Maskindirektivet 2006/42/EG startades nätverket MACHEX. Nätverket är frivilligt att delta i och har en medlem från varje EU land. Utifrån tolkningen av maskindirektivet och vilka maskiner som skall ingå i det har bedömningen gjorts att också vindkraftverk inkl. nacell, torn, ställverk och fundament är att betrakta som en stor maskin och ska omfattas av Maskindirektivet 2006/42/EG. Direktivet anger vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som skall gälla för maskiner som släppts/eller tas i drift på marknaden inom EU. Detta ligger till grund för arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 Maskiner, som gäller för maskiner inklusive vindkraftverk tagna i bruk efter 29 december 2009. (Samtidigt som dessa togs i bruk upphävdes den tidigare föreskriften om maskiner AFS 1993:10). De nya maskinföreskrifterna innebär förenklingar och förtydliganden jämfört med tidigare regler. Bland annat har det skett förändringar i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, som reglerar frågor kring ergonomi, styrsystem, stabilitet, buller och vibrationer. I dagsläget finns det inom Maskindirektivet 2006/42/EG, inga specifika bestämmelser kring vindkraftverk då denna endast ställer generella krav på maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar samt delvis fullbordade maskiner. Men inom EU finns The new approach vilket innebär att europeiska standarder ska kunna användas som verktyg för at uppfylla maskindirektivet. Dessutom kommer krav att ställas vid underhåll; såsom arbetsmiljö, utrymning samt åtkomlighet och försäkran om överenstämmelse. I enlighet med AFS 2008:3 Maskiner, ska vindkraftverken också uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven och ska därmed CE märkas, samt ha en bruksanvisning på svenska. CE märkningen innebär att tillverkaren anser att vindkraftverket uppfyller Maskindirektivet. Märkningen skall sitta väl synligt, vara lättläslig samt finnas beständigt på vindkraftverket. Ett vindkraftverk betraktas också som ett byggnadsverk vilket innebär att det omfattas av regler kring byggnadsverk och faller då under fler föreskrifter. Exempel på sådana kan vara Plan- och Bygglagen (2010:900) samt Miljöbalken (1998:808). Risker, policys och planer Vid arbete med vindkraft i uppbyggnad- och driftfasten gäller många olika föreskrifter, lagar och regler beroende på vilken typ av arbete som skall utföras. Det är arbetsgivare/uppdragsgivare som ska se till att arbetstagare har den utbildning, färdigheter, personlig skyddsutrustning och arbetsutrustning som behövs för arbetet. Arbetstagarna har också ett personligt ansvar att följa de regler som gäller. Nedan följer några exempel på regelverk som är tillämpliga.
Regler vid uppförandet av vindkraftverk: Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Buller, AFS 2005:16 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Mast och stolparbete, AFS 2000:6 samt AFS 2011:9 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Skydd mot skada genom fall, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras, AFS 1981:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Vibrationer, AFS 2005:15 Regler vid drift och underhåll av vindkraftverk: Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3. Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Maskiner, AFS 2008:3 Mast och stolparbete, AFS 2000:6 samt AFS 2011:9 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Skydd mot skada genom fall, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras, AFS 1981:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen: Det är viktigt att arbetstagaren kan känna sig trygg och trivas på sitt arbete utan det ska föreligga risk för liv eller hälsa. Begreppet brukar sammanfattas god arbetsmiljö. Regler kring detta återfinns i Arbetsmiljölagen, SFS 1977: 1 160 (Arbetsmiljöförordningen) kapitel 1, sektion 1. Där kan man läsa att definitionen av arbetsmiljö innebär: Syftet med denna lag är att motverka dålig hälsa och arbetsolyckor och rent generellt åstadkomma ett gott arbetsklimat. Arbetsmiljölagen som antogs av Riksdagen 1978, trädde i kraft 1 juli 1978. Tillsammans med denna lag antog regeringen Arbetsmiljöförordningen; SFS 1977:1 166, vilken innehåller vissa kompletterande regler. För att lyckas med att åstadkomma en god arbetsmiljö måste det finnas en proaktiv inställning, i företaget där man undersöker och agerar utifrån sina upptäckter för att uppnå en medveten förbättring av arbetsmiljön. Detta innefattar att på ett bra sätt nå de mål som satts för att motverka dålig hälsa eller olycka. Arbetsmiljölagen definierar ramverket för en mängd föreskrifter, mer kända som AFS, som ges ut av Arbetsmiljöverket. Dessa föreskrifter innehåller mer detaljerade bestämmelser och förpliktelser som berör arbetsmiljön. Till exempel kan de behandla risk eller fara, som t.ex. stress, fysisk börda, farliga ämnen- eller maskiner.
Utöver de riktlinjer som regleras i lagar och föreskrifter bör varje enskilt företag ha interna policys och planer som man som anställd ska få kännedom om, och måste följa. Det kan handla om; krishantering, utrymningsplaner, arbetsmiljöpolicy, hantering samt användning av fordon, alkohol- och drogpolicy, policy för användandet av företagets utrustning och verktyg, policy för arbete vid kyla, åska eller värme m.m. Det kan också finnas specifika regler eller försiktighetsåtgärder vid uppförandet av en vindkraftpark som ofta anges i bygglov eller miljötillstånd. Det kan t.ex. gälla buller, vägtrafik, eller naturhänsyn. Vid arbete i eller runtomkring ett vindkraftverk krävs bl.a. att arbetstagaren har rätt utbildning, utrustning och verktyg för sin uppgift, detta för att kunna utföra arbetet på ett bra sätt utan risk för skada. Ska man t.ex. utföra arbete i ett vindkraftverk krävs förutom utbildning och behörighet för själva arbetstuppgifterna, även höghöjdsutbildning i enlighet med AFS 2000:6 Mast- och stolparbete samt AFS 2011:9. Lagkravet är att den som arbetar på hög höjd inte får arbeta ensam samt vet hur man på ett säkert undsätter en skadad person från ett vindkraftverk. Det beskrivs också att det är viktigt att man regelbundet genomgår och klarar av en medicinsk hälsoundersökning. Den kan innehålla bl.a. belastnings-ekg, drogtest samt en allmän hälsokontroll. Detta för att säkerställa att alla arbetstagare är vid god fysisk hälsa och kontiditon för att klara av det fysiskt krävande arbete som de utsätts för när de arbetar i ett vindkraftverk. Dessutom har man på senare tid som arbetsgivare börjat ställa krav i enlighet med den standard som satts av Global World Organisation (GWO) 1, som innebär att man har kunskap i Hjärt och lungräddning (HLR), höghöjdsarbete, brandsäkerhet samt manuell hantering, vid arbete offshore skall man också genomgå utbildning gällande räddning till havs. Det är också viktigt att själv ha en god fysik och hälsa. Därför är det bra att varje dag själv göra en riskanalys, där man känner efter hur man mår och är ärlig mot sig själv. Det kan t.ex. handla om att man har dragit på sig en rejäl förkylning och vet att man måste klättra högt upp i ett vindkraftverk eftersom hissen inte går att använda. I sin riskanalys bör man då överväga arbetsuppgiften, sin hälsa samt vad som ev. skulle kunna hända om man pga. den fysiska ansträngningen råkar ut för en olycka när man klättrar i turbinen. Då fysisk påfrestning i samband med förkylning, kan vara förenat med en stor hälsorisk med tanke på påfrestningar på hjärtat vid ansträngen. Man bör då kanske istället försöka hitta andra arbetsuppgifter eller sjukskriva sig för dagen. Detta för att inte utsätta sig själv, sin teammedlem och räddningspersonal för onödig risk vid en eventuell olycka med en räddningsaktion som följd. Det viktiga är att man varje dag i sitt yrke använder sig av de skyddsanordningar och föreskrifter/policys som finns, samt utför egna riskbedömningar på plats, beroende de arbetsuppgifter som skall utföras; elarbete, arbete med oljor och kemikalier eller mekaniska delar. Samt att alltid ta hänsyn till att de yttre omständigheterna kan variera t.ex. vindstyrka, kyla, värme, risk för iskast, framkomlighet på vägar osv. Som medlem i den Europiska Unionen är Sverige del av ett större juridiskt system. Medlemsstaterna delar många lagar och föreskrifter, men det finns fortfarande skillnader som man måste ta hänsyn till. Ett bra exempel på en gemensam utvecklingsprocess är de tillägg som Sverige har gjort för att följa Rådsdirektivet 92/57/EEC rörande införandet av föreskrifter om miniminivån för hälsa och säkerhet på tillfälliga eller mobila byggnadsplatser. På grund av ovan nämnda orsaker, har tredje kapitlet av Arbetsmiljölagen och föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:03 fått ett tillägg. Detta för att hjälpa till med att möta de utmaningar som ingår i att vara ansvarig för att utföra ett 1 Läs mer om GWO standarden i kapitel 7 i avsnittet GWO moduler.
byggnads- och anläggningsarbete. Ett exempel på denna utveckling är införandet av de två nya rollerna: BAS-P och BAS-U. I större projekt måste det finnas en person eller juridisk avdelning som bestämmer över hela projektplaneringen och designen. Personen ska vara kompetent för att leda och koordinera hälso- och säkerhetsaspekter på den här nivån. En viktig del av detta arbete handlar om att få arkitekter, byggnadsingenjörer och andra som deltar i projektplaneringen att ta hänsyn till varandras planer och lösningar. Ytterligare en viktig uppgift, som passar den som utsetts till BAS-P, kan vara att skissa på projektets arbetsmiljöplan. När stafettpinnen går från BAS-P till den som utsetts till BAS-U bör uppmärksamheten ligga på planeringen av arbetet för att säkerställa att miljöfrågor behandlas när arbetsmetoderna bestäms och man står i begrepp att välja arbetsverktyg. Fortlöpande koordinering innebär också uppdateringar av hälso- och säkerhetsplanen, där man säkerställer att alla intressenter har mottagit samt själva gett korrekt information. Som producent av byggnads- och konstruktionsarbeten, är det from 1jan 2011 dennes ansvar att utpeka sig själv eller någon annan till BAS-P eller BAS-U för ett specifikt projekt. Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och AFS utvecklas hela tiden och man måste hålla sig uppdaterad. Det finns också ett antal andra myndigheter och byråer med ansvar för att utfärda regler och föreskrifter som är viktiga för hälsa och säkerhet på jobbet. Några exempel på bra siter som man bör hålla sig uppdaterad om är bl.a. arbetsmiljöverket- och elsäkerhetsverkets hemsidor: www.av.se och www.elsakerhetsverket.se. Arbetsmiljöverkets information Den stora utbyggnaden av vindkraftverk och utvecklingen inom branschen ger arbete åt många men innebär också arbetsmiljörisker. För att minska de risker som vindkraftverk medför idag och de som kan komma framöver, är det viktigt att alla aktörer inom området känner till vilka regler som gäller och till vem reglerna riktar sig. Här nedan följer information från Arbetsmiljöverket som hämtades från www.arbetsmiljoverket.se där de 2013-04-04 skrev följande: Arbetsmiljöverkets arbete med vindkraft Arbetsmiljöverket inspekterar arbetsplatser där vindkraftverk uppförs eller är i drift. Syftet med inspektionerna är att förbygga ohälsa och olycksfall och i övrigt uppnå en god och säker arbetsmiljö för arbetstagare. Arbetsmiljöverket utför även marknadskontroller av vindkraftverk. Syftet med marknadskontrollerna är att enbart vindkraftverk som inte äventyrar människors, särskilt arbetstagare men också allmänhetens, hälsa och säkerhet släpps ut på marknaden eller tas i drift. Olika regler gäller under uppbyggnad och vid drift Arbete med vindkraftverk under byggtiden och under drift innefattar många olika områden, som regleras i arbetsmiljölagstiftningen. Det kan vara alltifrån transporter av byggsatserna på vägar, montering och provningar på platsen till arbete på hög höjd i ett färdigt vindkraftverk. Hela vindkraftverket, inklusive maskinhuset (nacellen), torn, kopplingsstation även kallad ställverk och fundament definieras som en maskin och omfattas därför av EU:s maskindirektiv. I Sverige har Arbetsmiljöverket tillsyn över maskindirektivet som överförts till svensk lag genom föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3. Arbetsmiljöverket ska kontrollera att vindkraftverk uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i föreskrifterna. Ett vindkraftverk är också ett byggnadsverk. Vilket innebär att arbete med uppförande av ett vindkraftverk eller underhåll av själva tornet omfattas av de regler som gäller vid byggnads- och anläggningsarbete. Vid drift omfattas arbetet vid vindkraftverket av reglerna om bland annat arbetsplatsens utformning och användning av arbetsutrustning. Hiss höjer säkerheten
Att klättra i ett vindkraftverk innebär i regel mycket stora risker. Därför bör en hiss eller motsvarande anordning installeras. Arbetsmiljöverket gör bedömningen att det ska finnas hiss i vindkraftverk med navhöjder över 60 meter. Frågan om hissar behandlas också i den kommande standarden för vindkraftverk. Arbetsmiljöverkets arbete med vindkraft omfattar i första hand arbetstagares men även till viss del allmänhetens säkerhet. Vårt arbete syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall vid vindkraftverk. Ett vindkraftverk är en maskin och måste därmed uppfylla de regler som gäller för maskiner. Höjdarbete får inte vara ensamarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2000:6, Mast- och stolparbete gäller vid arbete i anslutning till vindkraftverk. Höjdarbete definieras som arbete på mer än 13 meters höjd över den lägsta punkten inom det område till vilket den arbetande kan falla ned. Att klättra i stegar innebär en sådan fallrisk. Risk finns även när en räddningslucka används vid räddningsoperationer eller för att hissa upp material och utrustning. Höjdarbete ska normalt utföras i dagsljus. Om höjdarbete ska utföras under mörker, ska tillfredsställande arbetsbelysning finnas. Höjdarbete får inte utföras som ensamarbete. Förbudet att utföra höjdarbete som ensamarbete innebär att den arbetskamrat, som arbetar eller uppehåller sig vid marknivå, måste vara tjänstbar och uppfylla kraven för höjdarbete för att vid behov omedelbart kunna undsätta skadad på hög höjd. Så här inspekterar vi vindkraftverk När Arbetsmiljöverket inspekterar så innebär det att vi kontrollerar att den som har arbetsgivaransvaret uppfyller gällande krav för en säker arbetsmiljö. En arbetsgivare kan till exempel vara ägaren, drift och underhållsföretaget, eller byggentreprenörerna. Syftet med inspektionerna är att förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt uppnå en god och säker arbetsmiljö för arbetstagare. Inspektionen innefattar även att ägaren och till viss del också tillverkaren, uppfyller de säkerhetskrav som ställs på vindkraftverk. Det gäller både de som redan är i drift eller sådana som är under uppbyggnad. När vindkraftverket har tagits i drift bedömer vi om användningen av vindkraftverket kan anses säker för arbetstagare och allmänhet. Vi kontrollerar även att ägaren har följt tillverkarens instruktioner. Normalt ingår även en viss marknadskontroll vid inspektionen, till exempel kontroll av CE-märkning, försäkran om överensstämmelse och om det finns en bruksanvisning på svenska. Om det framkommer brister när vi inspekterar kan vi ställa krav på att arbetsgivaren ska åtgärda bristerna. Marknadskontroll av vindkraftverk Arbetsmiljöverket utför marknadskontroll vilket innebär en granskning av produkter på marknaden, i detta fall vindkraftverk. Marknadskontrollen består av två delar dels en bedömning om vindkraftverket, uppfyller kraven dels att agera i syfte att säkerhetsställa att bristerna rättas till. Marknadskontroll genomförs utifrån riskbedömningar riktade mot de produkter som Arbetsmiljöverket bedömt att det finns anledning att granska. Föreskrifter som gäller vindkraftverk Det finns flera föreskrifter som gäller för arbete på ett vindkraftverk som arbetsgivaren är skyldig att känna till och följa för att förebygga olycksfall och skador. Ett vindkraftverk omfattas även av andra regler som andra myndigheter ansvarar för exempelvis lågspänningsdirektivet och direktivet om elektromagnetisk kompabilitet. / Slutcitat.