VILIIEUIHUS EKBf.OIW,

Relevanta dokument
Sveriges överenskommelser med främmande makter

Sveriges överenskommelser med främmande makter

La jalousie. Anaconda en français. Pour mieux comprendre l'émission. qu est-ce que tu as? vad är det med dig?

FRANSKA. Anaconda en français. Noël. Pour mieux comprendre l émission

Sveriges internationella överenskommelser

FRANSKA. Anaconda en français. L argent. Pour mieux comprendre l émission

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.

EXERCICES D'EXPRESSION ORALE 1 Vad säger du när... 1 du tackar? 2 någon tackar dig för hjälpen? 3 du räcker fram någonting?

Liberté d expression C est dangereux?

ARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Épisode 5 Les 10 commandements

Sveriges internationella överenskommelser

DIALOGUE NIVEAUX 1-2 Apollinaire Guillaume ( ); écrivain français

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

DIALOGUE ; NIVEAU Saint-Exupéry Antoine de ( ); écrivain français

Ordkunskap Vad säger de i filmen? 1. Je ne peux pas, j ai (lektioner). 2. C est un grand (skrivarverkstad). 3. Ah, tu es (kär).

phrases importantes 1a jag hittar inte toaletterna var finns toaletterna? är det ledigt? är det upptaget? är det öppet i morgon?

301 Jours, France. L école. 301 Jours, France!

Voyage Logement. Logement - Trouver. Logement - Réserver. Demander son chemin vers un logement

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

Je suis vieille, je suis (ful)! Ça fait du bien de (gråta). Je vais chercher (mina saker). Ma fille va faire (en praktik) chez nous.

Papa veut que je l invite à (min födelsedag). Le nouveau est arrivé, c est (brorson) de mon patron. Voilà comment on me (tackar).

Resa Logi. Logi - Hitta boende. Logi - Boka. Var hittar jag? Où puis-je trouver? Fråga om vägen till olika former av boenden

man sätter fast en fisk av papper på ryggen på en person som inte vet det

ARBETSBLAD. FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 9 Pas d inquiétude

Marie : Clémence hade en jättestor fest för några polska utbytesstudenter som kom och hälsade på, och hennes franska kompisar.

Je vais expliquer la situation à ce monsieur et il va comprendre. Le problème c est qu on s est laissé déborder par nos enfants

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: 1... = = = = =... (10 p)

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap

Anaconda Société. Viktiga ord

FRANSKA. Asmaa et Khadija sous le même ciel. Arbetsblad 1 A - förstå. Förstår du vad flickorna berättar? Sant eller falskt? Kryssa i medan du lyssnar.

1) Les deux familles ont des problèmes très différents, lesquels? Vilken familj säger vad? Dra streck!

ATT REPETERA INFÖR PROVET DEN 9 NOVEMBER 2017

Förkunskapstest i franska Viktig information att läsa innan du gör provet

ARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2. Episode 6 Ah! La belle vie!

301 Jours, France. Les potes. 301 Jours, France!

samband, länk på en gång, samtidigt ben (i kroppen)

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. Le monde du petit monde (lätt) Innehåll

ARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Épisode 1 La rentrée des classes

Anaconda Société. Viktiga ord

Marie : Jag har precis kommit fram till min familj i Frankrike och nu ska jag knacka på dörren och säga hej till alla. Bonjour!

Mr. Adam Smith Smith's Plastics 8 Crossfield Road Selly Oak Birmingham West Midlands B29 1WQ

ARBETSBLAD. FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 10 Toute vérité n est pas bonne à dire

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

NOËL NOUVELET. TEXT och MUSIK: Folklig fransk sång från Provence. Troligen från 1400-talet.

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. La queue (lätt) Innehåll

Immigration Documents

ARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Episode 7 Le premier bulletin

1. Ouvre (fönstret) et jette la cigarette! 2. Je prépare (mina saker) pour aller à l école. 3. Tu es (på praktik) en ce moment!

Anaconda Société. Viktiga ord. Émission 2 : «Les Français savent-ils parler anglais?» - Fransmän och engelska - är det en omöjlig kombination?

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den tredje episoden i serien Bankrånet!

Ordkunskap Vad säger de i filmen? 1. Si on faisait (som vanligt)? 2. Pour des Chinois on se (liknar). 3. Je parle avec (mitt hjärta).

ARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2. Episode 4 Grosse déprime

DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges ( ); écrivain français

en dialog Katinka Ziesemer ANALOGIE un dialogue Traduction Katinka Ziesemer et Victor Giraudeau

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den femte episoden i serien Bankrånet!

Akademiker Öppning. Öppning - Introduktion. I denna uppsats kommer jag att undersöka/utreda/utvärdera/analysera...

Mon ventre fait toujours du bruit, ça veut dire que j ai faim et donc il faut que je mange. Ah voilà, j ai trouvé un endroit pour manger!

A; du översätter alla udda nummer (1,3,5,etc) 1. han har gröna ögon. 2. il est neuf heures moins dix j'ai des cheveux blonds

4. La revanche des fesses

Il n aura jamais son (studentexamen). Toi, tu montres ton soutien-gorge à ton (dator)! Je ne sais pas quoi faire avec (gamlingar).

1914- SVERIGES 1~ 3-

Ytterligare information för Solaris 8-installation (10/00) Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA USA

Kan du vara snäll och hjälpa mig? Vous pouvez m'aider, s'il vous plaît? Fråga om hjälp

J aime, j aime pas me maquiller

Anaconda Société. Viktiga ord. Émission 7 : «L égalité des sexes en France» - Om Frankrike och jämställdheten - finns den?

Plan. Ch1 - La Fonction Mémoire. Ch2 - Les Bascules. Ch3 - Machines Asynchrones. Ch4 - Machines Synchrones. Ch4-1 - Logique Séquentielle

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

Marseille on aime, on n aime pas

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

ARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Épisode 6 L anniversaire des filles

301 Tage, Deutschland

Demain, c est (skolstarten). J ai (möte) avec le directeur. Christophe va faire un (praktik) à la mairie. C est pas très sexy comme (jobb).

1) Les deux familles font des choses différentes pour la Toussaint Vem gör vad? Dra streck!

7. Surf, skate et snowboard

1) Les deux familles ont des problèmes très différents, lesquels? Vilken familj säger vad? Dra streck!

301 Jours, France. La nourriture. 301 Jours, France!

SchwedenQuiz. Quiz & Spiele. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3.

BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS. Langue vivante 2. Mardi 21 juin 2016

FRANSKA FÖRBEREDANDE KURS PROV 1 : ORDKUNSKAP. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

FRANSKA. Je rêvais d aventure. Arbetsblad 1 A - förstå och berätta

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den fjärde episoden i serien Bankrånet!

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. La grippe du panda (lätt)

FRANSKA. Marrakech, je t aime! Arbetsblad 1 - förstå och berätta

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den andra episoden i serien Bankrånet!

AFSR :s stadgar AFSR. fastställda av dess årsmöte den med korrigeringar fastställda den

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Metallmaßstäbe RL. Inhaltsverzeichnis

La loi contre les offenses aux personnes pour leurs orientations sexuelles!

Personligt Brev. Brev - Adress. Clarisse Beaulieu 18, rue du Bac Paris.

Nachrichten auf Deutsch

EXERCICE ORAL; dölj facit och försök översätta Rimbaud Arthur ( ); écrivain français

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Franska

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den första episoden i serien Bankrånet!

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Transkript:

N E G O T I A, INTER HENRICUM IV, GALLLE NAVARR.EQUE, ET CAROLUM IX, s y e c ie : h e g e s, ACTA. D IS S E R T A T IO A C A D E M IC A, QUAM \EN IA AMPL. FACULT. PHIL. UPSAL. P. P. VILIIEUIHUS EKBf.OIW, AD ARCHIVUM REGNI AMANUENSIS E. O. ET MARTINUS J. 1VORDHAMMAR, GESTRICIO - HELSINGUS. IN AUDITORIO GUSTAVIANO d. x i i ju n ii m d c c c x i, H. A. M. S. P. V. H O L M I JE, TYPIS NORDSTRÖM IANIS, I <S40.

H I DE HULDASTE FÖRÄLDRAR EGNÅDT AF SONLIG VÖRDNAD, KÄRLEK OCII TACKSAMHET.

THESIS I. Apud Carolum IX praecipuum eminet studium nimiam optimatium potentiam retundendi; quod ut perficeret, partes, ut ita dicamus, Tribuni plebis cujusdam dexterrime egit; et in bis peragendis Democratice, prout loquuntur, maximam, quam apud nos habuit, vim et auctoritatem adtulit. t h. II. Neutiquam mirum videatur, Carolum gravius quidem consuluisse in optimates, quorum consilia, etsi inter se varia essent et diversos sibi fines praestitutos haberent, in eo tamen consentirent, quod principem hunc de regno detruderent. tu. III. Magnam, quae hac in re Oarolo fuit tributa, culpam plane eximendam nequaquam censemus: id tantum monemus, ne, in his dijudicandis, nimia quadam misericordia capti, pravissimis optimatium consiliis honestiorem, quam quae re vera sit, speciem obtendamus.

53 ningen oeli andre Riksens enhellclighe besluth och afhandlinger, som af Riksens ständer giorde oeh beslutne ähre; Derfore kunne wij få som nu ber ähre, ieke annedb dertill suara, utban wij tenke till att blifve widh ordh ocb lyfte, som tillförende afbandledbe ocb beslutne älire, ocb J ingen motto oss på thet sättet inlåtbc medh the Papistcr, att the ber någott skulle hafvo* till att rådhe eller regere. Män der så ähr att H. K. M:t Nådigest synes medli ordh afferdighe den Frantzossen på den wägli H. K. M:ts Nådigbe meningh ähr. Ocb H. K. M. Nådigest befinner att thet någodh gått kunne skaffa, stelle wij det ulhi underdånigb. till H. K. M. högha betenckiande. Huad the Remedier tillkommer som H. K. M:t latlier förrcstelle emoth S. Chatharinae meningh som kunde skie medli giftermåls och svågerskaps förbundh, och kunde komma Suerigis Rike J så godh wenskap och förcningh medh omliggiande potentater, som medh Dammark skeet ähr, hvilke oss förrelässnc ähre af P h ilip Skedingh och Erich E lofsson, tyckes oss fcjr våre ringe perssoner, att II. K. M. hafuer sådant wäll betenkt, ocb önske af Gud b der till godhe Rådh och Gudz welsignelse, att thet m å först ländlie Gudli till ähre, H. K. ÄJ. w ar Nådige Drottning» och det hele Konungslighe och Furtlighe huss oeli Swerigis Rike till beröm ocli gått bij stånd h. Och oansett wij då straxt gåfve muudtligh snar eliuadli war cnfaldelighe meningh war derom, så förnumme wij doch af Philip Schedingh, alt II. K. M. begärdhe skrifligh swar på thesse efterföliande tree punchter. 5

54 1. Den lörste Medh huilket Konungslighe eller Furstelighe huss skulle ware rådelighest och nvttigest för Suerigis Rike och oss Suenske, att handla om gifterm åli, för the uuge Furster och Fröker, antingen uthi E ngelandh, Saxen, Rrandenhurgh eller W irtem hergh. 2. Det andre Om nu der om skulle begynnes trachtere och handles. 3. Den tredie Hvadh meningli deet skulle hafva att wij nembde arlfö reni ligen. Så ähr Avår ödhmiuke och underdånighe meningh och snar på thesse twå förste puncter. Eftter thet II. K. M. af Gudh höghbegåfuedhe förståndh liafuer giort sine anslagh, till tlie H errer och Potentater att förbinde sigh m edh, som ieke ähre af then Papisteske Religionen, tyckes oss wara af II. K. M. A väll hetenkt, att man i dette fallet, som i alla andra blifuer widh arfföreningen och andre föregågne beslut och afhandlinger, att förbinde sigli medh the Herrer och potentater, som m edh oss uthi Religionen eensse ähre. M an m edh huilket huss eller p å huadh tidh m an skulle sigh förbinde, kunne \vij fåå perssoner, som nu tillstädhes ähre icke nam pngifue, uth an stelle thet till 11. K. M. såsom om läghenheterne biist Avitterlighit ä h r sam pt till the godhe H errers af R åd h et som frånw arande ähre Avidhcre betenckiande. T ill thet tredie H uadh w år meningli liafuer Avaridh om arfföreningen. S å liafue Avij ingen annen m eningli derm edh liaft uthan såsom sielfue orden uthi arfföreningen lydher. N em blighen att n ä r sådhhane gifterm ål 1 skee skulle så skole thet skee m edh Riksens Stenders Enhellelighe samptyckie ocb frija Avilia. \

55 Dette ähr wår ödniiake och underdånighe wälmente suar. Bedhie H. K. M:t J all unclerdånigh. wille thette Uthi N ådhe uptagha. E. K. M. Underdånighe odmiuke och trogne tienare A braham, Johan G abrielsson, Jörran E riksson, Greffue till Wising iborg. Jören Claesson, thili B i ib g. Seffuedh Rihbingh, A p p e n d. L itt. G. Rffigislr. T ill Professores i Ubsaala. s l j f Stocholm den 17 N ouem bris ähr 1005. C a r l W år synnerlige benägenheet, och allt gott med Gud tillförende. Wyrclige, Hederlige, W ällärde gode M änn, Wij weele ider icke forholle, att oss iire någre förslag giorde, hurulunde dett kunne konune til fördrag emellan oss och wår Broderson Konungen i Polandh, och där bredewijdh nagre Motiuer till sinnes Ihördlie, huadh Ihare Rijkett, wij och ware elfterknmniande på denne tijdli kunne udi stadde ware, Och eliter udi alle Landh och Konungerijke plager wara hrukelig att mann radfrågcr sig i Höglärde Academier, om Radh både [ wärdzlige och Andelige Saker, Derföre hafue wij icke heller weelctt late gä förhij, att gifue ider här tun tilkienne, och hegiere idertt Rådhsamme betenckiande hwadh wij udi sådantt Förslaag skole giöre och huru wiclt oss kunne stå til giörende, dem att wedertage, Och hafue fördenskuld aflardigett desse wåre godhe m änn Johan Jörensson til 1 orp

56 Rijkzens Secreterere ocii Johan Skytte, war Elskclige kiäre sons Hertig Gustaff Adolffs, Praeceptor, att dhe ider mening skole oss igien förnimme late, hud ken wij hegicrc igienom dhem både muntligen och scriftligen skee m åtte. Och befalle eder härmed Gudh. Append. Litt. / /. In W arhaffligher Abdruck der M issivcn & c. K ö /1/01. May:tt z/i Sclav eden cindtwortschreiben an K ö nig z u Frankreich den 10 M arti} A n n o 1000 erg at ig en. W ir Carolus von Gottes gnaden der Reiche Scliweden Gothen und W cnden erkohrner König und Erh-Fiirst, Hertzogh zu Suderm anland, Nerike und W enneland. Entbietcn dem Grossmechtigen Fursten Herrn Heinrichn dem Vierdten zu Frankreich und jnavarra König Unsern griis. Grossmechtiger König besonder lieber freundt, E. L. Sehreiben ist Uns woll eingebracht w orden, wclche ist datirt den 10 Februarij zu P aris, und verstehen daraus, das E. L. gerne sehen das die Zweytraeht und fcindtschafft so zwischen Uns und Enscnn \e tte rn dem König zu Polen ist erwachsen, möchle dureh E. L. Unterhandlung zu gnter entschaflt geratlien und kommen, und begehren E. L. nochm aln von Uns zuwissen, wie W ir zu der Pacification möchten geneigt seyn. So wollen W ir E. L. auf d ers elben Schreiben hiemit lreundtlich zur Antwort gegebeu haben, das W ir ie und allewege dazu sein geneigt gewesen, was zu erhaltung fried und rulie der ganzen Christenheit gereichen könte, Fud aucli insondcrheit nichts liebers geschen, dan das es niemahls zu einiger feindscliafit zwischen \

57 In s und deni König zu Polen gerathen were, Haben auch Ilim die geringste Ursache darzu niclit gegebcn, sondern gedachten König zu /Polen, bat, durch böser Leute anbetzen, sich an Uns genötigt, und Lins aucli den Unserigen nach lieb, leben, E h r und wolfahrt gcstanden, wie E. L. dasselbige genugsamb gewiisst und rmnmehr der ganzen Christenheit bekandt und offenbar ist. Und so viel die Pacificat betreffend, So haben W ir Uns lncbevor gegen E. L. ercleret, also auch E. L. aus dem Schreiben, damit W ir S. Catarina wiederumb zu ruck an E. L. haben abgefertiget, gnugsanib verstanden, das W ir keine billige friedensmittell gedencken ausszuschlagen, Aucli insonderheit, weill E. L. sich so höclilich darin bemiihen und lassen angelegen sein, Abcr das W ir darein bewilligen solten, das der König zu Polen solte fiir ein König in diescm Königreich wiederumb angenommen werden, davon er rechtmessiger Weise von alien Ständen dieses Konigreiehs ist entsetzct worden, und sein Recht, so er zu diesem Königreich gehabt, verbrochen, durch seine freuenthliche händele, so er ohn alle fug und ursach gegen Unss und dieses Konigreiehs Ständen hat vorgenommen, solchs konnen W ir ohn gemeine Stände dieses Konigreiehs consens, mit nichten eingehen oder bewilligen. D an gedachter König zu Polen noch nicht aufhöret, auss dass hefftigste Uns und den Unserigen nachzutrachten, nach leib, leben, ehr und wolfahrt, wie W ir auch newlicher tage etliche seine Yerrähtcre in Unsere hafftung bekommen, die da haben sich unterwunden auf des Königs zu Polen und seines Beichtvaters Patris Barthij gi'osse gelubd und zusaetliche zuiiberrcden <las sie sich aus Polen hieher nach diesem Königreich begeben solten,

58 welcbe hic Einheimische Leute gebobren seind, j)as gcdac.hte persolm en, derer drey mit nalimen, alss Petras Erici de petraea Rosa, Laurentius Boi - langius und Carolus JNieolai, solten daliin verdaclit sein, aur.li sicli genzlieli in sin genommen haben, uns umbs lebeii zubringen und andere Scbelmerey a nz ari elite u, mit empörung der Underthanen gegen U n s, verbrennung unserer Scliiffs Armada u n d andere m ehrern Bubenstiicken, so ibnen auferlegt w orden, zu vollbringen, welcbes verdriesslicb E. L. alzumabl in die lengde zu erzeblen, Aber durcb wunderbarliclic versebung Gottes geollenbaret, das W ir nun fur diese gedacliten drey en Sclielmen können E ns biiten. A us diesen und anderen motiven, so W ir liiebevorn E. L. zu versteben gegeben, können E. L. leiebtlicb eraebten das W ir fug und ursacb genugsainb baben, gedaebter König zu Polen zu keiner wirdigkeit m ebr in diescm Königreicb kommen zulassen. Sonsten aber, wan die pacification auf andere wege könte geriebtet w erden, so U nss, Unser geliebter G em ählin, K indern u n d dem ganzen K ö nigreicb crtreglich sein m öebte, wollcn W ir nicbt aussclilagen. Wie E. L. dessen hiebevorn unsers gemutbs meinung genugsamb vernommen baben. Und weill dan die ganze Ornat (?) und Stände dii^ses Königreiclis, dem König zu Polen umb billiger Ursacbe willen renuncijret und dagegen Uns zu dem Königreicb erkohren, Alss werden E. L. und an dere Christliehe Potentaten Ens nicbt verdencken, dass W ir dasselbige nicbt aussclilagen, worzu W ir recbt und bill iger weise seind gefordert worden. Was fur ursacbe sie nan darzu gebabt, solelis. scliicken W ir E. L. hiemit bev vorwartb um bstendiglicb in die lenge crzelilet, was gedaebte Stände:

59 dieses Königreichs zu soleher renunciation verursacht hatt. Unci haben dies E. L. zur antwort freundtlicli unvormeldet nielit lassen vvollen, und bleiben deroselbcn angenehme freundtscliallt zubeweisen inderzeit woll geueigt. E. I., sambt deroselbcn geliebten Gemählin und Kinder liiemit in schiitz Gottes getrewlich befehlend, Datum auss unsenu hauss Örebro den 16 Marti) Anno 1600. Append. L ilt. I. Rcgistr. 1607. TT. fol. 150. B r e e f till K onungen i F rankrijket o ff Stockholm (Fen 26 A u g u sti cdir 1607. Stoormäcbtigsle Konung, kiiire frände, E. Krhets helsa sampt E. Kdiets Drottning ocli barns sampt annan lyeksalig välmåge ocli tillstånd bore oeli förnimme Avij altid gierne. W i taeke Gud A lldg, som oss ännu med wär Gemåäbl ocli Barn avid macbt h o ller, Hans Guddommelige M:t förlä ne häreffter änn sin nåd ocli heliglie wällsignelse. T härnäst late wij E. K diet förnim m e, alt Avij tavifle intet att E. K diet Ur witterlig bvvad för god kundskaper soni E. K diets förfader franifarne Konunger utlii F rankrijke hafue h aft m ed Avåre förfäder franifarne K onungcr utlii Sw erige, oeli synnerlig hw ad för Avänskap den Stornniehtigite oeli lierom m elig ihugkomnielse Eranssiscus den andre lialvcr liafll med war salige kiiire H err F ader berömmelig och Christelig ilmgkommelse K onung G ustafl, så och liavad Pacta och F ö reh n in g ar som för baggie K onungers undersatere i den tijclen är AAordelt oprcttedt. Och efter tliet Avij forsee oss til E. K diet alt E. K diet iekie m inder är benägen till alt h ållo god vänskap ocli tilförsiclit m ed o s s, som E.

60 Kdiets förfader det tilforcnde wåre förfäder gjort hafw e, och wij för war persson äre benägne til att holla hwad både E. Kdict E. K:hets höghets land och Konungari j ken kan komma til gagn och godo, såssom wij försee oss i like måtte till E. K diet, så är til sinnes emot oss och ware undersåtere, hafwe wij fördenskuld affärdet denne wår tiennere Doctor Jacobus D ijk, med denne wår skrifvelse til E. Kdiet och gifwit honom i befalning att förnimme om E. K:het wore benägen att hålla sådanne Pacta och Fördrag, som emellan desse loflige Konungarijken äre oprättcde för lång tijd sedan, så äre wij och til sinnes ickc minder än E. K:het på wår sijde dem ytttermere ratificere och bekräfftige, och med yttermere benägenhet i det som kan ware E. Kdiet och E. K:hets undersåtare land och Konungarijkie til godo att förbättre. Och begiäre E. Kdiet wille sig med denne wår uttskickade på denne wår schriffwelse förklare, Wi äre benägen att bewisa E. K.-het hwad som E. Kdiet til willie ware kann, Och befalle E. K:het härm ed i Gudz gudommelige b e ski erm. Datum ut supra. Append. Litt. K. Posteaquam Dissertationem nostram jam perscripsimus, nobis in manus inciderunt acta quaed am, in Archivo regni servata, quae inscribuntur»rcgistratur öfver Latineske b ref uthgångne '1606 11. Pars 2:a.» Ex quibus litteras C aroli, d. 3 Februarii 1608 datas, cum M. Petro A ndreas (botliniensi) ad Henricum njissas, heic adferre nobis liceat. Ilas maxime observandas censemus, quippe quae negotia, inter Henricum et Carol um a c ta, praecipue illustrent et sententiam nostram, quod ( la coins jam m ature consilia Tlcnrici cognoverit, probent.

61 Ei tamen opinioni adhaeremus, quod posteriore demum tempore plenior quaedam in his cognitio Carolo fuerit data. Registratura, quam diximus, plures praeterea praebet litteras, a Carolo ad Henricum, per annos 1607 et 1608, missas. Heic vero eae tantummodo sunt observandae, quae, nuperrime memoratae, sub fol. 43 inveniuntur, hanc prae se ferentes sententiam: A d R e g e m Gallice. Orebroo 3 F ebruarii 1608. Nos Carolus, Serenissimo Potentissimoque P rincipi: Serenissimo (e?) Potentissimeque Rex (?). Non dubitamus quin recenti adhuc D:o V:a memoria teneat, quid diversis temporibus ad nos perscripserit; Cumprimis vero literis 17 Martii 1603 --------(?) datis ; Quibus amicitiam benevolentiamque singularem nobis D.o \ : a o b tu lit; Quo nomine D:ni \:ae in gentes et amicas gratias agimus, amiceque petimus, ut in eodem erga nos benevolentiae affectu D:o Y:a perseveret: Nos vicissim operam dabim us, ut ea omnia D:ni Y:ae praestemus quae ex amico fideli proficisci possunt, quaeque ad continuandam conservandamque amicitiam unice spectare videbuntur. Cum autem dictae D:nis Y:ae literae mentionem faciunt colloquii cum Illustrissimo Principe D. Mauritio Ilassiae LandtGravio, affine nostro charissimo, habiti, quod S.ae D:nis Consiliarius Henricus Ludovicus Schefferus (qui apud D:m V :m ------------ (?) fuerat) jussu mandatoque D:ni LandGravii, sincere nobis dilecto, Aulae nostrae Cancellario Doctor! Nicolao Chesnecophoro, tum temporis ad. dictum D. Landgravium a nobis ablegato, aperuit et communicavit, simulquc Y:ae D:nis literas ad nos perscriptas, illi nobis exhibendas trad id it; Ad quas, quemadmodum etiam ad alias D:nis V.ae literas diversis

62 temporibus abunde respondimus ; nihil dubitantes. <]uiii nostrae illae literae ad D:nis Y:ae manus jamdudum pervenerint. Verum enimvero D:nis V.ae m entem dictus SehefFerus nominato Cancellario nostro hunc in modum aperuit, epiod nim irum ante aliquod tempus V:ae D:nis subditus, Dominus de ISivers in Polonia fuisset, quodque inter alia satis superque intellexerit, Regni Poloniae Ordines incredibili desiderio desiderare ut interposita et interveniente V.ae D:nis authoritate, bellum quod inter nos et Poloniae Regem, agnatum nostrum, exortum e s t, sopiretur utque controversia omnis ad placidam pacificamque transactionem possit p erd uci; Cujus rei etiam \ :a D:o in suis ad nos diversis vicibus perscriptis literis, meminit. Quanquam autem antea \ :a l):o satis abunde perspexerit, animum nostrum ad pacem reconciliandam esse propensissimum ; Lt tamen etiamnum D:o V:a plenissime intelligat, nos in id unice ac serio incum bere, ut pax et tranquillitas toti Christiano orbi restituatur, consultum duximus, transmissis ad D:em V:am literarum exemplis, D.ni V:ac significare quid diversis temporib. tam ad Regem quam ad Senatores et O r dines Polonia; de pace concilianda et controversia toll enda perscripserim us; Qua; ut sibi praelegi recitarique Y:a D.o patiatur, amice rogamus; Unde D:ni V:a; certo constabit, animum nostrum ad bellum gerendum baudquaquam esse propensum. Etsi vero, quod D:nem \ :am baud ignorare suspicamur, et fortuna nobis faveat, et occasio effulgeat maxime insignis, hostes nostros hostiliter persequendi; Non tamen fortunam occasionemve illam tanti aestimamus, ut illa utam ur, quin longe propensiores simus ad pacem inter inclyta Sueciae et Poloniae Regna mganumque Ducatum Lithuania;, contrahendam at-

63 que reconciliamlam. Quod si jam I):o \ :a lmjus rei expediendae onus humeris suis imponi non ded ignabitur; Tum ex literarum nostrarum exemplis facile D:o Y:a perspiciet nos ab amica ac placida conciliatione non esse alienos. A A :a itaque D:ne amice petimus, ut nostrae tantum tribuat amicitia? ct necessitudini, ut sedulo exploret, nutn Ilex Ordinesque Regni Poloniae seque ac nos, ad pacem ineundam, sint propensi. Ad quaevis vicissim m u tua? benevolentiae officia V. D:ni praestanda nos paratissimos offerimus; Atque hisce V:m I):m Deo O pt. Max. commendamus. Ex arce nostra Orebroo. Cfr. Litteri salvi conductus pro M. Petro And re». d. 8 Martii 1608 1. c. fol. 48. Append. L itt. L. Regislr. P. 2. fol. 91. F ullm acht f o r Johan Jörensson (Rosenhane) att bli five Öfiver ste R ijkzens Secretarius a f Stockholm d. 17 A u g. 1599. Wij C arl, Gore witterligitt att effter fast oskickeligen tilgåår medh Rijkzens Cantzelij ocli tbe handlingar som therutlii iihre så att een partt uthi thenne nest förlidne a h r, af them som them hafue hafft bender emillan ähr förryckte tvordne, och the som all re igien liggie och förderfwes af stoft och matck hwilkct sigh der af förorsaker att ijigen wiss förordnadtt sihr, som thermedh hafucr insee n d h e, DerfÖre så ha due wij fulmechtig giortt och ombetrodt oss elskeligh Edle och Wiilhordiglie Johan Jörensson till T orp att han Rijkzens () Ever ste Secretarius ware skall, och lionom till hielp förord - nett uti the Latineske saker M. Johannem Scroderum, uthi the Svenske Pedher Ericksson och uthi

ö4 the lyske (lucka) Och skall han ware förplichtett med högste flijtt och trooheett ther med omgå och noge Inseendhe hafue, att icke thett ringeste ther af warder förrychtt eller förderfvadtt, uthan leggie them uthi god Orden och skick och selie them igienom så att lian weet göre beskedh, när ther effther blifwer frågadt. Så skole och alle the hreef som her ifrå Slottet schrifwes antingen utln landett eller och tj 11 oss och andre ga. igienom hans hender, och inge utan hans wetskap utliskickes sasom och alle the hreef hijt komme a f honom opbrythes och öfwersees och theropå effter lägenheethen medh m hollende hctenckxandhe swares J lijke måtte skall han och sampt med Ståtthollerne optage och förhöre alle klagemålssaker som her vid slottet kunne förelöpe och ther opå så myekitt mogieligitt ähr rådhe och skaffe höeker, Och effter sa hesluthet hewilliget och samtyckt att liwardt åhr om mijdfaste tijd skulle alle heradshöfdinger lefrere in uthi Cronones Cantzelij wisse och klare D om böcker opå alle the saker som heele åhrcdt igenom opå heradztingh förlöpne ähre. Derföre så skall han samma Domböcker till sigh aname och selie them igenom så och opteckne Invad feel och brister som ther uthi finnes opa tliet att när någre klagemålssaker komme för oss wid oss (?) wid hofwedet han då m a wette heskeed huru ther om på heredztingh ähr ransakett och dömpt wordett. Det alle och hvar i sin stadh m åtte sig effter rette. Datum ut supra. Append.

65 slppenil. L itt. ft I. Ex Les Negotiations de M:r Lc President J e a n n i n Paris 1G5G, in folio. P. 300 &c. L ettre du R oy da liuictiesme A v ril: Messieurs, Jeannin, et de Russy, Le portcur de la presente nommé Jacques d Yck Docteur, nous a aporté une lettre de nostre tres-cher Cousin Charles, Eleu et Couronné Roy de Suede, de la teneur que vous veitez par le double que nous vous enuoyous, laquelle nous a esté tres-agreable; car il nous tesmoigne par icelle une tres-bonne volonté, et nous declare estre prest de renouueller, confirmer, Yoir s il est iugé utile, augmenter et estreindre dauantage les anciens traitez d alliance et confederations qtte lcs Roys nos Predecesseurs d lieureuse memoire, out faits et entertenus auec lcs Roys de Gots et mesme le Roy Gostanne pere dudit Charles en l annee 1559 dont vous aurez aussi un double tire de celuy que ledit Docteur nous a exhibt*, nous ayant declare, que le dit Roy, apres qu il aura entendu nostre volonté sur sa proposition, enuoyera exprés ses Ambassadeurs, et deputez en nostre Royaume ou ailleurs, ainsi que nous adviserons, pour Peffeetuer et accomplir sincerement, Et d autant que nous n auons rien qui nous soit plus recommandc et affectionné, que d embrasser et eberir les anciennes alliances et amitiez contractees par nosdits Predecesseurs auec les Roys nos voisins, a l bonneur et utilité de nostre Couronne, et de nos sujets; Nous auons declare audit Jacques d Yck, que si ledit Charles veut enuoyer lesdits Ambassadeurs et Commissaires en nostre «lit Royavune ou en Hollande cependant que vous y serez, auec pouuoir suflisant, 6

66 ct tel qu il est requis pour effectuer la susdite proposition, nous aurons å plaisir d y entendre, comme a toutes clioses qui pourront servir å 1 utilité commune de nosdits sujets. Mais comme iusques å present nous n auons donné par nos lettres le nom et titre de lloy alsolu dudit pais audit Charles; que c est chose qui n a encore esté faite aussi par aucun Roy Chrestien, et qu il n est raisonnable que nous soyons le prem ier a ce faire sans honnes considerations; Nous auons aduisé de differer respondre par cedit porteur å la susdite le ttre, et luy auons dit que nous serons tres-aises d estre a plein informez des choses qui ont esté faites et gerées audit Royaume sur le couronnement et 1 establissement dudit Charles, afin de pouuoir prendre apres cela une resolution digne de nous, et de la iustice de la cause de ce P rin ce, de laquclle nous auons cydevant tant desiré et affectionné la prosperity, qu ayans esté souuent reclierchez et priez de la part du Roy de Polongne son n epueu, d aider a composer leurs differends. Nous auions volontiers entrepris ce bon oeuvre; mais les choses sont demeurées en ces term es, encore que le dit Roy Charles nous eust fait scavoir par ses lettres, que l on le trouueroit tousjours dispose d entendre a toutcs bonnes oovertures pour parvenir audit accord, d autant que nous auons bien reconnu que nos peines et entremises produiroient difficilement les fruits que nous desirous pour le bien et repos des parties, pour dcs raisons qui sont venues å nostre connoissance. Nons auons fait dit toutes ces choses audit Docteur, å fin qu il les rcpresente a son M aistre, et voulons que vous les luy repetiez. Outre cela nous desirous que vous examiniez et consideriez diligemmcnt par

dela la susdite proposition, vous -informant et instruisant pleinement si nous deuons et pouvons tirer de cette confederation les advantages et commoditcz pour nosdits sujetz qu aucun s en promcttc n t; a celle fin que nous fondions micux la resolution que nous y prendrons. E t d autant que le Roy de D anem arck, et par consequent celuy de la grande Bretagne ne sont, comme nous entendons, cn trop bonne intelligence auec ledit Charles de S u ed e: E t que l on dit aussi que ceux des Provinces-Unies lie desireront pas que nous contractions auec luy une plus estroite intelligence, å cause de la jalousie du commerce que nous pouvons establir p ar lc moycn d icelle en noslre Royaume, dont ils retirent de present le profit, vous advisercz å conduire et manier ce fait auec le susdit Docteur, de facon que les autres ne s en ombragent et ne le trauersent et renuersent et vous nous donnerez aduis de ce qui s y aduancera: Yous declarant derecbcf que nous serons tres-aiscs d entendre a ladite ouverture, et en faciliter l execution et resolution, si nous voyons estre lc bien de nostre Couronne de conclure ladite confederation, et reconlioissons aussi le pouvoir faire dignement. Nous prions D ieu, Messieurs Jeannin et de Russy, qu il vous ait en sa sainte garde. Escrite a Fontainebleau le 8 jour d Avril 1G08. Signé H en ry: Et plus bas B n dart. (Pag. 300, 301). L ettre de M :r D e V illeroy a M :r Jeannin, dudit jo u r. M onsieur, Je vous ay escrit le cinquicme de ce inois par la \oyc de Calais, par laquelle je vous

68 adresse encore la prescnte, vous advertissant par cell e-la de la reception de vostres du passé, et jc \oiis enuoye auec celle-cy le Duplicata d une lettre que le Roy vous a escrit ce iourd hui par le Docteur Jacques Dick, que le Due Charles de Suede, qui port a present le nom de Roy dudit jiays, a envoye a sa Majeste pour 1 effet que vous aprendrcz par ladite copie, duquel on nous dit et promet icy que la France tirera tant de sortcs d utilitez et advantages, qu il lie s en est gueres fallu que nous n ayons passé par dessus toutes considerations et respects pour les embrasser et y engager le 1 1 0m de nostre Maistre å l heure mesmc. Toutesfois sa Majeste a enfin pris conseil d en user et s y conduire ainsi que vous verrez par sadite lettre. 11 est certain que nous ne pouvons faire grand estat de l amitié du Roy de Pologne sur lequel ledit Charles a usurpé la Couronne de S uede, a cause de son alliance auec la maison d Autriche, qu il a, eomme vous scavez, redoublée, et qu il panche du tout (le ce coste-la. Nous 11c deuons aussi faire mise ny recepte de ccluy de Danemarck, qu entant que le Roy de la grande Bretagne l agreera. Car il y est attaché entierem ent, å cause de sa soeur, qui continue en sa mauvaise volonté contre sa M ajesté; toutesfois il est tousjours Lien-scant (1 n offenser legerement lesdits Roys, qui sont ennemis descouvert et converts dudit Suedois, et d autant plus qu estant tcnu pour usurpateur, sa cause est jugée de plusieurs injuste, et qu elle fait exemple et consequence pour tous les autres Princes. Outre ccla ec Suedois a reputation d avoir csté fort rude a ceux du pais, cn avoir fait mourir plusieurs et d estre Jort amy de ses interests et passions privées. Aussi

69 est-il de contraire religion ä la nostre ct a fondé son usurpation pretendue sur le pretexte d icelle. Dauantage j entends epie plusieurs augurent mal de sa succession, ne pouvant croire que ses enfans la recueillent paisiblement. Neantmoins toutes ccs raisons ct considerations ne nous gardcront de contractor avec luy, si nous y connoissons de 1 utilité pour le Royaume, et pour le service du Roy; mais s il le faut fairc estant esclarcy et assure de ladite utilité; nous devons nous y conduire en la meilleure forme que nous pourrons pour justifier ce que nous ferons. J ay autrefois discouru avec vous des nioyens d accorder ledit Suedois avec son nepueu, ce dernier faisant rechercher le Roy de s en entrem ettre, et offrant de remetire ses droits å son jugcment et arbitrage. A quoy ledit Charles nous å donné occasion de croire qu il n auoit volonté d entendre que pour entretenir le tapis, et en attendant qu il fut parvenu å 1 estre auquel il se retrouve. Je ne pense pas q u il soit maintenant å propos de renouveller cette pratique de laquelle il y a deux ans pour le moins que l on ne nous aparlé: toutesfois j estime que ce seroit la seurete de l un et le repos de l autre s ils accordoient leursdits differends. Ce seroit aussi 1 honneur du Roy nostre Maistre d estre autheur de ce bon oeuvre; mais j estime que nous aurions de la peine d y disposer, et rembarquer de present les parties; car ledit Charles ne voudra remettre en doute et arbitrage ce qu il posscde et estimc posseder a juste titre. Je ne pense pas aussi q u il puisse estre esmeu (]c la remonstrance des interests ct perils de ses enfans, se confiant par trop en sa bonne fortune, en la foiblesse de sa partie aduerse, ct aimant mieux sa personne <pic

tons scsdits enfans, ny sa partie ensemble. D ailleurs le Polonois est assez opiniastre, conseillé ilcs Jesuites, qui le divcrtiront tousjours de composer avec son oncle avec la privation entiere de l exercice de nostre Religion en Suede. II sera trop jaloux aussi de ce titre et pouvoir de Roy, duquel l autre l a spolie, soit qu il vueille y rentrer et en jouir luy-mcsmc, se voyant assez mal mcne en Pologne, soit qu il se contente et reduise d en impatroniser son fils. II me semble aussi qu il scroit difficile de trouver un bon moycn et temperammcnt entrc ces deux extrcniitez et coutrarietez de volontez. La justice combat pour l un et la force soustient l autre, p ar ainsi je pense que ce sera le plus expedient ile ne renouveller cette pratique. Toutesfois je vous prie d y penser; car si nous y faisions un nouvel effort, quanil bien il ne reussiroit, il pourroit peutestre servir å justifier dauantage la susdite confederation que nous pretendons faire. Cependant nous avons permis au sieur de la Borde d aller servir le Suedois. 11 s attend que l on le nantira et garnira d argent en abondance, ct aussi qu il ne manquera point de Capitaine et de soldats qu ils l y suivront: toutesfois j ay opinion que l on trouvera du mesconte en l un et en l autre projet, et ay opinion qu il en sera mauvais m archand, Je luy ay predit; inais il respond qu il ne s y engagera tout å fait que sur bons gages. Or nous l avons recommandé å Dieu, et croy qu il vous aura veu dcuant que vous receviez la presente. M onsieur de Preaux m a dit quelque chose de ce Docteur Dick, ce qui a estc cause que nous nous sommes moins arrestez å ses discours, mais il a trouvé icy des Partisans meus toutesfois plus de la considera-

n 71 tion d un profit que d autre raison. II nous a dit sur la fin qu il estoit pressé de retourner cn Suede. C est å mon advis, parceque qu il a sceu que les Cuiures de ce Prince, ausquels consiste son tresor, estoient arrivez en Hollande, au debit desquels il a liaste de se trouver. Yoila ce que jc puis vous escrire sur ce sujet. De Fontainebleau ce 8 jour d Avril 1G08. Yostre &c. HHH

Corrigenda: Pag. 39. I. 5 inf. M odus I. M odi Pars IV. T lies. JI. 1. 3. liuic 1. illi