FORES STOCKHOLM 16 FEB 2015 PER KLEVNÄS

Relevanta dokument
STOCKHOLM 17FEB Karl Hallding

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Varför ett nytt energisystem?

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Regional Carbon Budgets

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Klimatanpassning bland stora företag

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

På väg mot hållbarhet?

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Den smarta staden, innovation för framtiden.

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

OECD Publications News

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Från Gröna till Hållbara Obligationer

WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Bioenergi Sveriges största energislag!

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Energi- och klimatpolitiken i EU

Maja Fjæstad. Statssekreterare, tekn. dr.

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

processindustrin Thore Berntsson

Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt. Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Välkommen till en fullmatad dag med massor med inspiration och kunskap från beställarnätverken BeBo och Belok!

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström

Scenarier för Pathways

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Accessing & Allocating Alternatives

Making electricity clean

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Framgångsrika regioner i EU. Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Entreprenörskapsforum, Johan Harvard. Svenskt miljöteknikföretagande: Policy och konkurrenskraft

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Olika uppfattningar om torv och

Transnational spatial monitoring in the Nordic Region

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access

Tredje Vågens Automation

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Omställning av busstrafiken till eldrift

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Fondsparande med låg koldioxidexponering

Klimatutmaningen Sverige som en globalt hållbar energiaktör

What does the green economy look like?

ELECTRICITY AND BIOFUELS SYNERGIES AND COMPETITION

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

CURRICULUM VITAE Umeå, Sweden. Assistant professor at Ume University.

Solcellsanläggningar i världsklass en workshop om prestanda och tillförlitlighet

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Transkript:

FORES STOCKHOLM 16 FEB 2015 PER KLEVNÄS

Better Growth, Better Climate: The New Climate Economy Report Online interactive report Commissioned by 7 countries: Colombia, Ethiopia, Indonesia, Norway, Sweden, South Korea, United Kingdom Led by a Global Commission: 24 former heads of state, CEOs and heads of international institutions. Chaired by Felipe Calderon, former President of Mexico Synthesis report in multiple languages Overseen by an Economic Advisory Panel of 14 world leading economists, chaired by Professor Lord Nicholas Stern Delivered by 8 research institutes: Included contributions from 120+ organisations 2 2

Vår utgångspunkt: många länder står inför stora ekonomiska utmaningar OECD countries Recovering from financial crisis Growing problems of income inequality Slow-down in productivity growth Middle Income countries Need escape from middle income trap Adjusting to new resource volatility Middle East Excess dependency on hydrocarbon exports Insufficient private sector employment Large demographic challenges Low-income countries Dependence on natural resource exports Remaining deep poverty, including lack of basic access to energy, water, health, food China Looking to restructure its economy and reduce energy intensity Excess financial leverage Significant pollution problems SOURCE: New Climate Economy team

De närmaste 15 åren är även en kritisk period för klimatet Source: IPCC

Gemensamma drivkrafter för världsekonomin och klimatet skapar möjligheter för början till en omställning STÄDER LAND ENERGI RESURS- EFFEKTIVITET INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR SAMHÄLLS- EKONOMIN INNOVATION BÄTTRE TILLVÄXT: HÖGKVALITATIV, RESILIENT, INKLUSIV

STÄDER: Atlanta and Barcelona har samma befolkning och inkomst, men vitt skilda CO 2 -fotavtryck ATLANTA Atlanta s built-up area BARCELONA Barcelona s built-up area Population: 5.3 million Total area: 16,605 km 2 Urban area: 7,692 km 2 Transport emissions: 6.9 tco 2 pc Population: 5 million Total area: 3,263 km 2 Urban area: 648 km 2 Transport emissions: 1.2 tco 2 pc Source: LSE research, drawing on data from Atlanta Regional Commission (2014), Autoritat del Transport Metropolita (Area de Barcelona) (2013), GenCat (2013), UCSB (2014), D Onofrio (2014), based on latest data.

STÄDER: Bus rapid transit -system för 2 miljoner passagerare kostar 15% av motsvarande metrosystem Exempel: Bogota, Colombia Källor: Cityfix.com, NY Times, LSE och NCE Cities Paper 03 Accessibility in Cities: Transport and Urban Form, p 10-11

LANDANVÄNDNING: I Brazilien har avskogning åtgärdats utan ekonomiskt nettobortfall Annual forest loss from the Brazilian Amazon, sq km 35 000 30 000 25 000 Anti-logging laws, satellite monitoring of Amazon and strong law enforcement lead to reduced deforestation from 2004 20 000 15 000 10 000 5 000 0

LANDANVÄNDNING: Loess-platån i Kina visar hur jordbrukslandskap kan återställas med nytta för såväl ekonomin som klimatet 1990 2012 Källa: Världsbanken, Project completion evaluations of the Loess Plateau Watershed Habilitation Projects I and II, 1999 and 2005.

ENERGI: Energieffektivisering kan vara den största (och billigaste) källan för att tillgodose växande energibehov Source: IEA, 2013: Energy Efficiency Market Report 2013 Market Trends and Medium-Term Prospects

ENERGI: Luftföroreningar orsakar dödsfall värderade till 4% av BNP i 15 nyckelländer 12% 10% 8% % of GDP 6% 4% 2% 0% CHN RUS IND DEU KOR IRN JPN UAE SAU USA IDN MEX CAN ZAF BRA Källa: Analys av NCE baserat på data från Världshälsoorganisationen

ENERGI: Kostnaden för solkraft faller snabbt USD/MWh Solar PV, historical Current fossil fuel range, indicative Best utility-scale project, 2014 1990 1995 2000 2005 2010 2014 Sources: Citi Research 2012; G. F Nemet, Beyond the learning curve, Energy Policy 34, 3218-3232 (2006)

Vi står inför enorma kapitalinvesteringar i infrastruktur som blir bara marginellt större med en klimatomställning GLOBAL INVESTMENT REQUIREMENTS; 2015 TO 2030, US$ TRILLION, CONSTANT 2010 DOLLARS Indicative figures only High rates of uncertainty $89 +$9 +$5 -$6 -$0.3 -$3 $93 INCLUDING OPERATING EXPENDITURES WOULD LEAD TO A FURTHER REDUCTION OF US$5 TRILLION, FOR A POTENTIAL SAVING OF US$1 TRILLION. BASE CASE ADDITIONAL ENERGY EFFICIENCY (BUILDINGS, INDUSTRY, TRANSPORT) ADDITIONAL LOW-CARBON TECH FOR POWER GENERATION REDUCED CAPEX FROM FOSSIL FUELS REDUCED REDUCED ELECTRICITY CAPEX FROM TRANSMISSION 1 COMPACT & DISTRIBUTION CITIES LOW-CARBON SCENARIO Källor: OECD (2006, 2012), IEA ETP (2012), modellering av Climate Policy Initiative (CPI) för New Climate Economy, samt analys utförd av New Climate Econom.

En stor del av klimatåtgärderna som krävs de närmaste 15 åren har stora ekonomiska och andra sidonyttor 68 2-3 4-10 5-7 1-2 2 44-54 EMISSIONS LEVEL CONSISTENT WITH A 2 C PATHWAY IN 2030: 40-42 GT C02E BASELINE CITIES LAND USE ENERGY SHORT LIVED CLIMATE FORCERS MANUFACTURING AND SERVICE INNOVATIONS 2030 POTENTIAL Källor: Utsläppsnivåer: IPCC AR5; Analys utförd av New Climate Economy baserad på expertkonsultation och befintlig literatur

Huvudslutsatser från New Climate Economy Vi kan uppnå både ökat välstånd och minskade växthusgasutsläpp. Åtskilliga företag, städer och länder visar redan på den möjligheten, och har lyckats kombinera starka ekonomiska resultat med fallande utsläpp. Ny teknologi ger möjligheten att fortsätta. Vi står inför en strukturomvandling. 90 billjoner dollar kommer att investeras i infrastruktur fram till 2030 och därmed sätter vi kursen både för ekonomisk tillväxt och klimatomställning. Kostnaden för en klimatkombatibel bana är bara marginellt högre, och uppvägs till stor del av besparingar i bränslekostnader. En utveckling med låga CO2-utsläpp har många andra vinster, från lägre luftföroreningar till mindre trängsel, och ökad energi-, vatten- och matsäkerhet. Bättre tillväxt blir en viktig del av stegen mot en klimatlösning. Det finns också kostnader i olika branscher. Strukturomvandlingar medför alltid omfördelningar. De måste hanteras rättvist, me stöd för de grupper som påverkas.

EXTRAMATERIAL

10 åtgärder för att påbörja omställningen Next steps 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Integrera klimatrisk i strategiska beslutsprocesser Säkerställ ett globalt klimatavtal Avskaffa snedvridande subventioner Prissätt koldioxid som en klar marknadssignal Mångfaldiga stödet till klimatsmart innovation Minska kapitalkostnaden för klimatinvesteringar Stöd utveckling mot täta och sammankoppladet städer Stoppa avskogning Återställ degraderad jorbruksmark Påbörja en snabb utfasning av kolkraft Källa: New Climate Economy Global Action Plan (2014)

En ny tillväxtbana behövs, med klimatet som del av en större målbild Good CARBON BUBBLE NEW CLIMATE ECONOMY Growth performance TODAY LIMITS TO GROWTH Bad Bad Climate performance Good

INNOVATION: Google är på väg att bli ett av världens största cleantech-företag Source: Google, Greentech Media

INNOVATION: Vi satsar mindre på FoU för energi än vi gjorde på 1980-talet. Energy R&D as % of GDP in IEA member countries 1 0,12% Energy R&D split in 2011 4% 5% 0,10% 11% 27% 0,08% 0,06% 0,04% 14% 17% 21% 0,02% 0,00% 1974 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2011 Nuclear Renewable energy Energy efficiency Other cross cutting technologies/research Fossil fuels Other power and storage technologies Hydrogen and fuel cells Source: R&D figures and split from International Energy Agency (2013), Tracking Clean Energy Progress 2013, OECD/IEA, Paris, GDP figures from World Development Indicators 2014, adjusted for inflation from 2005 to 2010