Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt



Relevanta dokument
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Religionskunskap. Ämnets syfte

Planering Religionskunskap

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämne Religionskunskap

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Prövning i Religion 1 50 poäng

Religionskunskap. Syfte

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Religioner och andra livsåskådningar

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Religion Livsfrågor och etik

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument

Kunskapskrav i religion

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Kursplan: Samhällskunskap

Övergripande planering Reviderad:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

5.15 Religion. Mål för undervisningen

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Kommentarer till läraren

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Enligt eleverna själva - en undersökning om vad gymnasieelever tycker är mest respektive minst intressant att studera inom religionskunskap A

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

samhällskunskap Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

HISTORIA. Ämnets syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Samhällskunskap. Ämnets syfte

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Transkript:

Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet. 1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar. 3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa. 4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller. 5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

Religionskunskap 1 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

Kunskapskrav motsvarande godkänd nivå i religionskunskap 1: Deltagaren kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar deltagaren enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan deltagaren översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument. Deltagaren ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken deltagaren beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Deltagaren kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Deltagaren kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan deltagaren göra en enkel analys av de olika uppfattningarna. Deltagaren kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Deltagaren för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Kurslitteratur Kurslitteratur och kursens praktiska genomförande bestäms gemensamt av lärare och kursdeltagare. Vi använder både traditionella böcker och digitala resurser. I kursen ingår studiebesök.

Religionskunskap 2 Kursen religionskunskap 2 omfattar punkterna 1-5 ovan under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 4 och 5. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld. Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer.

Kunskapskrav motsvarande godkänd nivå i religionskunskap2: Deltagaren kan översiktligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar deltagaren enkla samband och drar enkla slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan deltagaren översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med enkla argument. Vidare kan deltagaren översiktligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Deltagaren kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt dra enkla slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Deltagaren diskuterar översiktligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, enkla argument i frågorna. Kurslitteratur Kurslitteratur och kursens praktiska genomförande bestäms gemensamt av lärare och kursdeltagare. Vi använder både traditionella böcker och digitala resurser. Kursen kan innehålla studiebesök.