Hållbarhetsbokslut 21 1
Sammanfattning I Strategisk Plan för Västerviks kommun finns en övergripande målsättning att kommunen ska ha en hållbar samhällsutveckling ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Hållbarhetsbokslutet beskriver ett antal utvalda indikatorer som speglar kommuninnevånarnas miljösituation, livskvalitet och försörjning under 21. Västerviks kommun har goda förutsättningar att utvecklas i en hållbar riktning. Utsläppen av växthusgaser från fossil koldioxid har minskat med en tredjedel sedan 199. Koldioxidutsläppen uppgick till 3, ton per kommuninnevånare under år 28. Det går att bryta sambandet mellan ökad miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Trots ökad BRP (bruttoregionprodukt) de senaste åren har vi haft både minskad energianvändning och minskade koldioxidutsläpp i Västerviks kommun. Det blir allt fler företag som marknadsför klimatvänliga produkter och tjänster och Västerviks kommun arbetar aktivt för en övergång till förnyelsebara energiformer. Närheten till Östersjön innebär möjligheter men även ett stort ansvar för att förbättra havsmiljön. Trots genomförda åtgärder är situationen fortfarande allvarlig och det kommer att bli svårt att nå God ekologisk status för flertalet av våra havsvikar. Vattendirektivet kommer att innebära ökade krav på insatser för vattenvårdsåtgärder. Hela kustområdet i Kalmar län hamnar i huvudsak på måttlig ekologisk status. Ytterligare åtgärder krävs och för att klara målet krävs ökad samverkan mellan många aktörer och även med andra kommuner. Arbetet med att ta fram en ny Överskiktsplan utifrån ett hållbarhetsperspektiv pågår för fullt. Ett centralt begrepp i den sociala hållbarheten är att skapa goda mötesplatser och arenor för aktiva kommuninnevånare. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att mötas och känna sig delaktiga i utvecklingen oavsett var i kommu-nen de bor. Kommunen har ett unikt skärgårdsområde med många fantastiska natur- och kulturmiljöer. Möjligheterna till ett attraktivt boende och till ett naturnära friluftsliv är kommunens främsta kvaliteter. Med en insiktsfull planering finns goda förutsättningar att behålla dessa värden. Hälsan i Sverige mätt som medellivslängd har förbättrats under många årtionden, och många hälsoproblem har minskat över tid. Det hänger samman med ökade ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och ökade kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Det finns dock tydliga skillnader mellan olika grupper. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar pengar men kan minskas, bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat bruk av alkohol och tobak samt genom att förebygga skador. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen. Det är även viktigt att införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering, till exempel genom att skapa säkra och attraktiva miljöer som främjar fysisk aktivitet. Att så många som 8-1 % av kommunens barn och ungdomar växer upp i familjer som har svag ekonomi riskerar att ytterligare förstärka den onda cirkeln. De som vuxit upp under fattiga förhållanden löper större risk att själva bli fattiga som vuxna. För att bryta mönstret måste barn- och ungdomsperspektivet inom kommunens verksamheter uppmärksammas i större utsträckning. I grunden handlar det om att ge alla barn förutsättningar att nå målen och få godkända betyg i grundskola och gymnasium. Utbildning är nyckeln till arbete och försörjning. Det behövs även en ökad samordning mellan de aktörer som arbetar med samma frågor och att aktörerna behöver få tydligare roller. 225 beräknas befolkningen i Västerviks kommun ha ökat till ca 37 9 invånare. Arbetet med ökad inflyttning genomsyrar de flesta verksamheterna och målsättningarna inom kommunen. För att flyttningsnettot öka ska ytterligare krävs fortsatta positiva beslut som stärker kommunens utveckling i frågor som sysselsättning och bo-stadsmarknad. En tydlig och effektiv regionförstoring och pågående diskussioner om investeringar och trafikering på Tjustbanan spelar stor roll. En tredjedel av de sysselsatta i Västerviks kommun är idag anställda på stora arbetsställen som karakteriseras av låg utbildningsnivå. Samtidigt blir utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor blir allt viktigare. Likaså hur stor befolkning regionen har. Enligt Tillväxtverket har utbildningsnivån betydelse för företagens utvecklingskraft och omställningsförmåga. En tydlig målsättning för kommunen är att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Målsättningen mäts genom att Västervik skall förbättra sin position i näringslivsranking och andelen nöjda företagare i kommunen skall öka. 2
Innehåll SAMMANFATTNING 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 KÄLLOR OCH REFERENSER 4 VAD ÄR HÅLLBAR UTVECKLING... 5 DEN EKOLOGISKA DIMENSIONEN 5 DEN SOCIOKULTURELLA DIMENSIONEN 5 DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN 5...i västerviks kommun? 6 HUR MÄTER VI HÅLLBARHETEN? 8 EKOLOGISK HÅLLBARHET OCH MILJÖMÅL 8 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL 9 EFFEKTIV OCH FÖRNYBAR ENERGI 1 LUFTEN OMKRING OSS 14 PARTIKLAR OCH FLYKTIGA ORGANISKA ÄMNEN 14 FÖRSURNING 14 OZONSKIKTET 14 STRÅLNING 15 VATTENMILJÖER 18 KUSTVATTNET 18 FISKE 18 DRICKSVATTEN 19 RESURSEFFEKTIVA OCH GIFTFRIA KRETSLOPP 21 GAMLA SYNDER 21 TUNGMETALLER I SLAM 21 AVFALL OCH ÅTERVINNING 21 BIOLOGISK MÅNGFALD 24 NATURSKYDD 24 ODLINGSLANDSKAPET 24 SOCIOKULTURELLHÅLLBARHET OCH MÅL FÖR LIVSKVALITET 27 NATIONELLA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN 27 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET 28 VALDELTAGANDE 28 AKTIVT FÖRENINGSLIV 28 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR 3 TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR 31 BARNFATTIGDOM 31 KUNSKAP OCH UTBILDNING 32 SÄKERHET, HÄLSA OCH MÖJLIGHET TILL FYSISK AKTIVITET 35 ANMÄLDA BROTT 35 HÄLSOTILLSTÅND 35 MÖJLIGHET TILL FYSISK AKTIVITET 35 EKONOMISK HÅLLBARHET 38 BEFOLKNINGSSTRUKTUR 38 REGIONAL UTVECKLING 39 FÖRETAGSKLIMAT 4 NYFÖRETAGANDE 4 KVALITETSLEDNING OCH RÄTTVIS HANDEL 41 HUR GÅR VI VIDARE I SAMHÄLLET 44 BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR 45 SYSSELSÄTTNINGSFRÄMJANDE ÅTGÄRDER 45 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 46 FRITIDSAKTIVITETER 46 PLANERA FÖR GODA MÖTESPLATSER 47 EKONOMISKA TILLVÄXTEN FORTSÄTTER 47 REGIONFÖRSTORING 48 FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNING 48 ETT KLIV MOT BÄTTRE NÄRINGSLIVSKLIMAT 48 INDIKATORER 49 3
Källor och referenser Ekologisk hållbarhet och miljömål Miljöstrategi 2 Agenda 21 för Västerviks kommun Miljömålsportalen; (211) www.miljomal.nu Naturvårdsverket; (211) www.naturvardsverket.se SMHI; (211) www.smhi.se Effektiv och förnybar energi Energikontor Sydost; (211) Energibalans 28, Västerviks kommun Gröna bilister; (211), Kommunrankning 21, www.gronabilister.se Regionförbundet i Kalmar län; (21) Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar Kalmar läns klimatkommission December 21 RUS Regional Utveckling och samverkan i miljömålsystemet; (211) www. rus.lst.se Nationell Emissionsdatabas Statistiska Centralbyrån (SCB); Energianvändning, www.scb.se Västervik Miljö & Energi AB; (29) Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun, 29 214 Västervik Miljö & Energi AB; (211), Uppföljning av mål och åtgärder Energioch klimatstrategi Västerviks kommun, Kommunledningskontoret; (211), Nulägesanalys för Energieffektiviseringsstrategi Luften omkring oss IVL Svensk Miljöinstitutet; (21) Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering B 1911 IVL Svensk Miljöinstitutet; (211) Mätningar av luftföroreningar 29/21 i tätorter i Kalmar län. IVL rapport B 194 Kalmar läns Luftvårdsförbund; (211) www.lansstyrelsen.se/kalmar/luftvardsforbund Socialstyrelsens statistikdatabas; (211) Dataunderlag för utvecklingen av hudcancer (Länsstyrelsen i Kalmar län) Sveriges Lantbruksuniversitet (211), SLU institutionen för miljöanalys, Databank Trafikverket; (211) Index över nya bilars klimatpåverkan 21 Västerviks kommun (211): Miljö- och byggnadskontoret (Anders Fröberg) Vattenmiljöer Kalmar läns kustvattenkommitté (211) Resultat, Hydrografi, www.kalmarlanskustvatten.org Länsstyrelsen i Kalmar län; (211) Data_ fiskefartyg VattenInformationSverige VISS; (211), Ekologisk status, Databas, www.viss. lst.se Västerviks kommun, Miljö- och byggnadskontoret; (28) Naturvårdsprogram/Västerviks kommun - Mål/riktlinjer för naturvårdsarbetet 29-215 Västerviks kommun; (27) Kustvattenstatus med Åtgärdsprogram 27-215 för att minska övergödningen i kommunens kustområde. Resurseffektiva och giftfria kretslopp Samordnad kustvattenkontroll i Kalmar län - www.kalmarlanskustvatten.org Västervik Miljö & Energi AB; (29), Renhållningsordning för Västerviks kommun Avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering 29 214 Västervik Miljö & Energi AB; (211), Uppföljning av Avfallsplan (Sofia Ahl) Västervik Miljö & Energi AB; (211), VA-verket (Nils Ragnarsson) Biologisk mångfald Länsstyrelsen i Kalmar län; (211) Naturreservat www.lansstyrelsen.se/kalmar Skogsstyrelsen i Östra Götaland (211) Vimmerby, (Eddie Sturesson) Västerviks kommun, Miljö- & byggnadskontoret; (28) Naturvårdsprogram/ Västerviks kommun - Mål/riktlinjer för naturvårdsarbetet 29-215 KRAV; (211), Kravcertifiering, www.krav.se Statistiska Centralbyrån (SCB): Miljöstöd, www.scb.se Västerviks kommun (211): Miljö- och byggnadskontoret (Nils Rydström) Västerviks kommun; (211), Serviceförvaltningen (Gunilla Lindbom) Socio-kulturell hållbarhet Landstinget i Kalmar län, Västerviks kommun; (29) Folkhälsoprofil Västervik 29 Statens Folkhälsoinstitut; (211) Målområden för Folkhälsa, www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut: Livsstilsrapport 28 lägesrapport om livsstilsfrågor Västerviks kommun; (27) Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsoplan för Västerviks kommun 27-29 Västerviks kommun; 21 Strategisk Plan för 21-212 med prioritering på sysselsättning och tillväxt Delaktighet och inflytande Statistiska Centralbyrån Medborgarundersökning Västerviks kommun hösten 29 Statistiska Centralbyrån (SCB); (211) Valdeltagande, www.scb.se Västerviks kommun; (211), Kultur- & fritidsförvaltningen, Föreningsstatistik (Anders Strömbäck) Västerviks kommun; (28), Kultur- & fritidsförvaltningen, Levandsvaneundersökning för skolelever i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Ekonomiska och sociala förutsättningar Statistiska Centralbyrån (SCB): www.scb.se Arbetsförmedlingen; (211), Arbetslivsstatistik, www.arbetsformedlingen.se Trygga och goda uppväxtvillkor Rädda barnen; (26) Barnfattigdomen i Sverige srapport, 24 Rädda barnen; (28) Barnfattigdomen i Sverige srapport, 26 Rädda barnen; (29) Barnfattigdomen i Sverige srapport, 27 Rädda barnen; (211) Barnfattigdomen i Sverige srapport, 21 Västerviks kommun; (211) Barn- och utbildningsförvaltningen, (Esbjörn Grandalen) Västerviks kommun; (211) Kommunledningskontoret, Enheten för Arbete och kompetens, (Elisabeth Johansson) Skolverket; (211), Databas SIRIS, www.skolverket.se Säkerhet, hälsa och möjlighet till fysisk aktivitet Brottsförebyggande rådet (BRÅ); (211), Anmälda brott under 21, www.bra.se Försäkringskassan (211) Statistik och analys, www.forsakringskassan.se Regionförbundet i Kalmar län, Kultur- och fritidsvaneundersökning 28 Kalmar län Rikspolisstyrelsen (29); Trygghetsundersökning 29 Socialstyrelsen: Folkhälsa och sociala förhållanden Lägesrapport 27 för Sveriges befolkning Statistiska Centralbyrån (SCB): Rökvanor, www.scb.se Västerviks kommun (28), Miljö- och byggnadskontoret, Policy för grön- och blåstrukturen Västerviks stad och dess närmaste omgivningar Västerviks kommun, Kultur- och fritidskontoret (Anders Strömbäck) Ekonomisk hållbarhet hållbar tillväxt Tillväxtverket (211) www.tillvaxtverket.se Västerviks kommun, Kommunledningskontoret, sredovisning 21 Västerviks kommun; 21 Strategisk Plan för 21-212 med prioritering på sysselsättning och tillväxt Befolkningsutveckling Statistiska Centralbyrån (SCB): Befolkningsutveckling och folkmängd, www.scb.se Regional utveckling Energikontor Sydost; (211) Energibalans 28, Västerviks kommun Tillväxtverket (211), Tillväxtfakta 21 Tillväxtverket (211), Tillväxtfakta 211 Tillväxtanalys (211), Statistikportalen, www.tillvaxtanalys.se Företagsklimat Svenskt Näringsliv; (211) Näringslivsranking, www.svensktnaringsliv.se Västervik Framåt (211) Projekt Klivet, www.vastervikframat.se Nyföretagande Statistiska Centralbyrån (SCB): Företagande och nyföretagande, www.scb.se Kvalitetsledning och rättvis handel Cetifiering.nu (211), www.certifiering.nu Rättvisemärkt/Faitrade (211) www.fairtrade.se Hållbarhetsbokslut 21 Västerviks kommun, 593 8 Västervik Tel. 49-25 4, vastervik.kommun@vastervik.se, www.vastervik.se Ansvarig: Gun Lindberg, Hållbarhetsstrateg,Västerviks kommun Ewa Grönwall, Informationschef,Västerviks kommun Produktion: Position, Västervik Foto: Västerviks kommun, Marcus Nord, Anita Trnjanin, David Garlén, Mia Pettersson, Frida Jonasson och Position 4
Vad är hållbar utveckling En hållbar samhällsutveckling innebär att våra gemensamma resurser förvaltas på ett sätt som är långsiktigt effektivt och så robust att inte bara vi som lever här och nu, utan också kommande generationer och människor i andra delar av världen, kan få en hög livskvalitet och en god miljö. Hållbar utveckling förutsätter långsiktighet och helhetssyn med en balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Dessa faktorer är beroende av varandra och måste samspela. Var för sig är de nödvändiga men inte tillräckliga. För att vi ska få en hållbar framtid i Västervik måste vi tänka i flera dimensioner och se helheten och sammanhangen. Den ekologiska dimensionen Den ekologiska dimensionen ger de yttre ramarna för biologiskt liv. Vi är alla beroende av naturen och dess kretslopp för att vi ska kunna överleva. Om ekosystemens funktioner utarmas och kollapsar kommer hälsa, välstånd och ekonomisk utveckling inte kunna upprätthållas. Den ekologiska dimensionen sätter gränser för vad naturen tål. De 16 av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen beskriver tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. Målen skall uppnås till 22 och är vägledande för tolkningen av miljöbalken. Ekologisk hållbarhet Yttre ramarna för livet Ekonomisk hållbarhet Hållbar tillväxt Social/kulturell hållbarhet. Livskvalitet Hållbarhetens tre dimensioner Den socio- kulturella dimensionen Den socio- kulturella dimensionen handlar om varje människas rätt till ett värdigt liv med god hälsa, försörjning, trygghet, gemenskap och möjligheter till att påverka utvecklingen. Social sammanhållning, livskvalitet och välfärd kontra utanförskap är centrala aspekter av begreppet social hållbarhet. Ett samhälle som är socialt hållbart har människornas behov och förutsättningar i centrum. I ett socialt hållbart samhälle präglas av goda mötesplatser och alla människor oavsett kön, ålder, socioekonomisk och etnisk tillhörighet har samma möjligheter att ta del av det goda samhället. Samhället vilar på en demokratisk värdegrund där hälsa, delaktighet och trygghet fokuseras. Den ekonomiska dimensionen Den ekonomiska dimensionen är det medel som skapar förutsättningar för livskvalitet och välfärd. Ordet ekonomi betyder hushållning med knappa resurser och i ett ekonomisk hållbart samhälle kan alla människors grundläggande behov tillgodoses utan att naturens resurser tar slut eller skadas. En hållbar ekonomisk tillväxt tar hänsyn till hur både människor, miljö och ekonomi utvecklas. För att vi ska få en hållbar framtid i Västervik måste vi tänka i flera dimensioner och se helheten och s ammanhangen. 5
. i Västerviks kommun? I Strategisk Plan finns ett övergripande mål om att kommunen ska ha en hållbar samhällsutveckling ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Kommuninnevånare och förtroendevalda har i Vision 225 sammanfattat innebörden i en hållbar utveckling i följande punkter: Västervik växer med stolthet och äkthet och har utvecklats till en hållbar kommun Vi har jobb, känner oss friska och är trygga Vi bor bra, har korta restider och en rik och varierad fritid Vår skärgård och våra naturområden är öppna för alla Det är enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Västervik Västerviks kommun har goda förutsättningar att utvecklas i en hållbar riktning. Viktiga tillgångar är skärgården och möjligheten till utveckling av turismen och besöksnäringen. Den variationsrika naturen i övrigt ger möjligheter till många upplevelser för både turister och kommuninvånare. Attraktiva och trygga boendemiljöer för alla åldrar är andra stora värden liksom kulturen och bredden på evenemang. inrikes mål för översiktsplanen (öp) I samband med arbetet att ta fram en ny Översiktsplan har kommunens förtroendevalda och tjänstemän med utgångspunkt från ett hållbarhetsperspektiv och Vision 225 formulerat inriktningsmål för den fysiska planeringen. Västerviks kommun har goda förutsättningar att utvecklas i en hållbar riktning. Viktiga tillgångar är skärgården och möjligheten till utveckling av turismen och besöksnäringen. Insatserna i fysiska planeringen ska verka för att stärka Västerviks kommuns attraktionskraft och leda till hållbar tillväxt i kommunen Den fysiska planeringen ska verka för en utveckling där det gamla kan integreras med det nya. Vi ska värna om kulturhistoriska byggnader, bebyggelse och kulturmiljöer och kommunens rika natur och kulturarv är tillgänglig och uppskattas av våra kommuninvånare och besökare. Samtidigt ska den fysiska planeringen verka för att utveckla kommunen genom ny bebyggelse som avspeglar samtiden. Västervik har en stadskärna med en vacker och välbevarad träarkitektur från 17- och 18-talet som ska bevaras även för framtiden. Det gäller även miljön kring gamla torget i Gamleby. Västerviks kommun ska verka för en hållbar samhällsutveckling och för ett robust, energisnålt och klimatanpassat samhälle som är fossilbränslefritt 23. Västerviks kommun ska verka för utveckling av en större arbetsmarknadsregion. Västerviks kommun ska verka för att skapa mötesplatser för alla oavsett kön, ålder, socioekonomisk och etnisk tillhörighet, eller funktionsnedsättning. Stadens offentliga rum ger förutsättningar för spännande möten och evenemang. Mötesplatser i det offentliga rummet ska ha god tillgänglighet och möjligheterna till vardagsmotion ska vara stora 6
Den fysiska planeringen ska verka för att det tillskapas varierande och attraktiva och trygga bostadsområden som tillgodoser människors behov oavsett ålder och livssituation. Tillgängligheten till och inom Västerviks kommun ska öka. I Västerviks kommun ska det finnas goda och hållbara kommunikationer. Det ska vara enkelt att ta sig fram med cykel, och det ska vara enkelt att pendla till skola och arbete med kollektivtrafik Besöksnäring och turism ska kunna utvecklas i hela kommunen. Goda möjligheter till fritids-, friluftslivs- och kulturupplevelser med god tillgänglighet. Stränderna skall vara tillgängliga för allmänheten. Tillgängligheten till och inom skärgården skall vara god. Västerviks kommun uppvisar en rik variation av naturtyper och biotoper med en mångfald av växt- och djurarter. God ekologisk status ska uppnås i sjöar, vattendrag och kustvatten. Västerviks kommun skall skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling i syfte att öka andelen sysselsatta västervik är en ekokommun Sedan hösten 29 är Västerviks kommun medlem i Sveriges Ekokommuner, som är en samarbetsorganisation för kommuner som beslutat sig för att arbeta strategiskt och systematiskt för hållbar utveckling. Ekokommunerna är ett forum för samverkan där prefixet Eko står för att ekonomisk utveckling och ekologisk balans ska förenas i en och samma utvecklingsstrategi. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk: 1..koncentrationsökning av ämnen från berggrunden 2...koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion 3..undanträngning med fysiska metoder 4. Och i det hållbara samhället hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov Sedan hösten 29 är Västerviks kommun medlem i Sveriges Ekokommuner, som är en samarbetsorganisation för kommuner som beslutat sig för att arbeta strategiskt och systematiskt för hållbar utveckling. 7
Hur mäter vi hållbarheten? Genom att följa ett antal indikatorer som speglar kommuninnevånarnas miljösituation, livskvalitet och försörjning kan vi få en bild av utvecklingens hållbarhet. En del kommuner har Välfärdsbokslut för den sociala hållbarheten och andra redovisar Gröna nyckeltal eller Miljöbokslut för miljöområdet. Västerviks kommun har valt att ha ett sammanhållet Hållbarhetsbokslut med uppföljning av både miljömål, folkhälsomål och även långsiktiga ekonomiska hållbarhetsmål i ett och samma dokument. Indikatorerna ska fungera som temperaturmätare som visar om utvecklingen går i rätt riktning och i rätt takt. Hållbarhetsindikatorerna hjälper oss att göra en analys av situationen i Västerviks kommun i förhållande till omvärlden och ska kunna fungera som underlag till nya målformuleringar i kommunens Strategiska Plan. Vid val av indikatorer har en avvägning gjorts för att få en så bred bild som möjligt av vilka faktorer som kan ha betydelse för kommunens utveckling. Samtidigt ska de vara möjliga att följa över en längre tid. De flesta av indikatorerna kommer från officiell statistik som Statistiska Centralbyrån (SCB), Folkhälsoinstitutet, Tillväxtverket eller Naturvårdsverket. Andra uppgifter härrör från regional miljöövervakning, Energikontor Sydost, kommunala enkäter eller sammanställningar inom de kommunala förvaltningarna. Uppgifterna gäller för 21 om inget annat uppges. Tyvärr finns en stor eftersläpning i statistiken. Ekologisk hållbarhet och miljömål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation. Hållbarhetsindikatorerna hjälper oss att göra en analys av situationen i Västerviks kommun i förhållande till omvärlden. Miljöpolitiken ska inriktas mot att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. 8
En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Det finns 16 miljömål som beskriver tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. 21 antog fullmäktige i Västerviks kommun en Miljöstrategi med lokala mål som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. Miljöbalkens regelverk är ett av de styrmedel som kommunen använder för att nå miljökvalitetsmålen. I miljöbalken finns även ett antal miljökvalitetsnormer som anger lägsta godtagbara miljökvalitet. Riksdagen beslutade 21 om stora förändringar i miljömålssystemet samtidigt övertog Naturvårdsverket det samlade ansvaret för miljömålsuppföljningen. De tidigare delmålen kommer successivt att ersättas med etappmål. Miljökvalitetsmålen bedöms utifrån om det är möjligt att skapa förutsättningar för att på sikt nå det miljötillstånd målen uttrycker. Nationella miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen Övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 1. Hav i balans, levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Uppföljning av miljömålen sammanfattas i fem olika målområden: Effektiv och förnybar energi Luften omkring oss Vattenmiljöer Resurseffektiva och giftafria kretslopp Biologisk mångfald Det finns 16 miljömål som beskriver tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. 9
Effektiv och förnybar energi De globala klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och den högst prioriterade miljöfrågan på så väl global som nationell nivå. De senaste 15 årens klimatförändringar beror enligt FN:s klimatpanel i huvudsak på att koldioxid och andra växthusgaser släpps ut i atmosfären från människans olika verksamheter. Enligt Västerviks kommuns Energi och klimatstrategi ska kommunens framtida energi försörjning baseras på fossilbränslefria och energieffektiva lösningar och vara säker och trygg. Om utsläppen fortsätter finns en risk att växthuseffekten accelerar med globala temperaturhöjningar, förändrade nederbördsmönster, stigande havsnivåer och andra störningar i klimatet som följd. Förbränning av olja och naturgas och kol fossila bränslen svarar för det största bidraget till växthuseffekten. Icke-fossila bränslen till exempel trä eller el från vindkraft bidrar inte till att klimatet förändras. För att hejda växthuseffekten måste den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2ºC och koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras vid högst 4 ppm koldioxidekvivalenter. Det innebär att utsläppen av växthusgaser skulle behöva minska med upp till två tredjedelar år 25 jämfört med 199 års nivå och vara nära noll vid seklets slut. Enligt Naturvårdsverket bli det mycket svårt att skapa förutsättningar för nå målet. För att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar krävs globala överenskommelser så att världens energisystem ställs om och blir koldioxidsnåla, att energin används mycket effektivare i industrier, bostäder och fordon samt att världens konsumtionsmönster ändras. Enligt Västerviks kommuns Energi och klimatstrategi ska kommunens framtida energiförsörjning baseras på fossilbränslefria och energieffektiva lösningar och vara säker och trygg. Kommunen ska övergå från fossil energi till förnybar sådan, och stimulera till produktion av förnybar energi i form av t.ex. biogas, vindkraft och kraftvärme. Inga fossila bränslen ska användas till uppvärmning och samhällsbetalda resor ska göras med fossilbränslefria fordon. Kommunen ska satsa på energieffektivisering och miljöanpassade transporter. Ett klimatsmart beteende hos kommuninvånare och företag ska uppmuntras och underlättas. Ett effektivare energiutnyttjande ger vinster både i plånboken och för miljön. Energieffektivisering innebär minskning av onödig energianvändning genom ändrade vanor och nya tekniska installationer, med bibehållen eller ökad nytta. De totala utsläppen av samtliga växthusgaser i Västervik kommun (räknat som geografiskt område) har totalt minskat med ca 16 % under perioden 199 till 28. Den största minskningen beror på övergången från uppvärmning med olja till biobränslen, en ökande andel fjärrvärme och omfattande effektiviseringar. Växthusgaserna från jordbruket har bara minskat marginellt. Transportsektorn som orsakar har däremot ökat sina utsläpp på grund av ökad trafik. Ser man enbart på de utsläpp av växthusgaser som kommer från fossil koldioxid så har de minskat med en tredjedel sedan 199. Koldioxidutsläppen uppgick till 3, ton per kommuninnevånare under år 28. Den glesa befolkningsstrukturen innebär att det är svårt att få en attraktiv och bärkraftig kollektivtrafik inom kommunen och bilberoendet är betydligt högre än i tätbebyggda storstadsområden. Här finns en mycket stor utmaning i att lösa framtidens transporter med fossilbränslefria drivmedel. Men andelen bränsleslukande bilar i kommunen minskar successivt. Andelen bränslesnåla (koldioxidutsläpp <12 g/km) nyregistrerade personbilar har nära nog fördubblats på ett år och utgör ca 27,1 %. I Gröna 1
bilisters kommunrankning för år 21 kom Västerviks kommun på en hedrande 28: den plats. Den totala energianvändningen i hela Västerviks kommun (räknat som geografiskt område) är betydligt lägre än genomsnittet för landets kommuner. 28 var energianvändningen 29 MWh per kommuninnevånare jämfört med 43 MWh för hela riket. Hushållssektorn är den största energianvändaren. Under perioden 199 till 28 minskade energianvändningen med 29 %. Den största minskningen skedde före år 2. Industrisektorn har minskat sin energianvändning mest totalt sett och minskningen beror delvis på nedläggning men också på att stora effektiviseringar har gjorts inom industriprocesserna. Transportsektorns andel har ökat, men totalt sett har energianvändningen till transporter legat relativt konstant. Kommunkoncernens energianvändning inom egna byggnader, bostäder, gatubelysning och transporter uppgick till 85,7 GWh (29). Större delen av energin gick till uppvärmning och el i byggnader (bostäder och lokaler som inte är processlokaler). Energianvändningen per kvadratmeter var i genomsnitt 179 kwh/m². Mer än hälften av den totala energianvändningen inom kommunkoncernen kommer från fjärrvärme. 68 % av den totala energianvänd-ningen inom Västerviks kommunkoncern var förnyelsebar. Fjärrvärmen utgjordes till 89 % av förnyelsebar energi och det gällande elavtalet med Tälje Energi innebär att 41 % av inköpt el kom från förnyelsebara energikällor. Andelen miljöbilar i Västerviks kommuns personbilspark enligt Förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor var 41 %. Kommunkoncernens användande av drivmedel till egna transporter för tjänsteresor med personbilar och lättare lastbilar uppgick till 1137 kwh per årsarbetare. Det motsvarar ett utsläpp på 638 kg koldioxid per årsarbetare. 92 % av drivmedlet utgjordes av bensin och diesel. Totalt kördes 48 mil i tjänsten - vilket motsvarar 12 varv runt jorden. Mål i Västervik Västerviks kommun ska ha en säker och trygg energiförsörjning som är fossilbränslefri till år 23. Indikatorer för Effektiv och förnybar energi Kommunen som geografiskt område Energianvändning i kommunen per kommuninnevånare: 29 MWh. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen i kommunen per kommuninnevånare: 3, ton CO 2 Kommunkoncernen Energianvändning i kommunkoncernens byggnader: 78 GWh/år. Andel förnybar och återvunnen energi av total energianvändning inom kommunen: 68 %. Energianvändning för kommunkoncernens transporter med bil: 1137 kwh per årsarbetare. Utsläpp av fossil koldioxid i kommunen från tjänsteresor med bil: 638 kg CO 2 per årsarbetare. Den totala energianvändningen i hela Västerviks kommun (räknat som geografiskt område) är betydligt lägre än genomsnittet för landets kommuner. 11
Klimatpåverkande utsläpp Totalt alla växthusgaser Västerviks kommun 199-28 Klimatpåverkande utsläpp Totalt alla växthusgaser Västerviks kommun 199-28 ton 199 2 25 3 26 27 28 Avfall och avlopp Jordbruk Lösningsmedelanvändning Arbetsmaskiner Transporter Industriprocesser Energiförsörjning 25 2 15 1 5 199 2 25 26 27 28 Avf Jord Lösn Arb Tran Indu Ene CO2 ton/invånare 5 Fossila koldioxidutsläpp per kommuninvånare i Västerviks kommun 199-28 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1.5 199 1995 2 25 28 ENERGIÅTERVINNING INOM KOMMUNKONCERNEN GWh/år Byggnader, bostäder 68, Byggnader, lokaler 1, Gatubelysning 4,2 Drivmedel 3,5 TOTALT 85,7 kwh per invånare 4 35 3 25 Energianvändning per invånare i Västervik kommun fördelat på olika sektorer 199-28 2 15 1 5 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri Jord och skogsbruk 12
Förnyelsebar och fossil energianvändning inom Västerviks kommun kommunkoncernen för el och uppvärmning av byggnader, gatubelysning och transporter 29 El fossil 21% Solceller.1% Eldningsolja 2% Bensin 2% Diesel 2% Fjärrvärme fossil 6% El förnyelsebar 14% Biogas.2% Fjärrvärme förnyelsebar 49% Etanol.32% Biobränsle/Pellets 4% Fördelning av drivmedelsanvändning i Västerviks kommun. Fördelning av Personbilar drivmedelsanvändning och lättare lastbilar 29 i Västerviks kommun. Personbilar och lättare lastbilar 29 Biogas s Etanol 8% Biogas s,47% Etanol 8% Bensin 53% Diesel 39% Diesel Etanol Biogas Bensin 53% Bensin Diesel 39% Diesel Etanol Biogas Bensin 13
Luften omkring oss Västervik har jämförelsevis bra luftkvalitet. Miljökvalitetsnormer klaras och miljömål nås för såväl svaveldioxid, kvävedioxid, partikelhalter, bensen och bens (a) pyren. Den avtagande försurningen av svenska sjöar, vattendrag och skogsmarker är ett bra exempel på att internationella avtal och målmedvetet miljöarbete får positiva effekter. Sedan 199 har nedfallet av svavel över Sverige minskat med över 6 %. Även ozonskiktet håller på att återhämta sig. Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter är små. Den största riskfaktorn för strålning är den ultravioletta strålningen från solen. Partiklar och flyktiga organiska ämnen Små partiklar som är mindre än,1 mm, är särskilt farliga för hälsan. Partiklarna kommer främst från vägtrafik och småskalig vedeldning. Slitage av vägbanorna från dubbdäck är en källa och halterna är särskit höga under mars och april när damm virvlas upp från vägarna. Den senaste mätningen av partikelhalten (PM 1) i Västerviks tätortsluft gjordes vinterhalvåret uppmättes till 15 µg/m³. Bensen och andra flyktiga organiska ämnen kommer i första hand från biltrafik och från småskalig vedeldning i villapannor med ofullständig förbränning. Bensenhalten i Västerviks stad uppmättes under vinterhalvåret till 1,2 µg/m 3. Det har skett en klar minskning sedan i början av 199-talet. Sedan 1986 har kommunens sjöar kalkats. Genom kalkningen ska också det naturliga växt- och djurlivet kunna bestå eller återkomma. Försurning Försurning uppstår då motståndskraften mot surt nedfall i mark och vatten har försvagats. Den viktigaste orsaken till försurningen är luftutsläpp av svaveldioxid. Lufthalterna och nedfallet av svavel har minskat sedan början av 199-talet. Lågsvavlig olja och utbyggnad av fjärrvärme ligger bakom de minskade utsläppen av svaveldioxid. De minskade kvävediox-idhalterna beror främst på att bilarnas avgassystem nu är försedda med katalysatorer. Även de långtransporterade luftföroreningarna har minskat. Kalkning av sjöar och vattendrag motverkar den sura belastningen. Sedan 1986 har kommunens sjöar kalkats. Genom kalkningen ska också det naturliga växt- och djurlivet kunna bestå eller återkomma. Under 21 året kalkades 16 av sjöarna inom Botorpströmmens, Riskeboåns och Storåns avrinningsområden. Sjön Allgjuttern norr om Odensvi är en okalkad referenssjö som sedan 2 år ingår i ett nationellt provtagningsprogram. Jämför man ph-värdet för februari månad under kan man se en tydlig förbättring för såväl ph som alkalinitet. Svavelnedfallet har minskat signifikant under mätperioden. Det ligger i något högre ån året innan men halten ligger betydligt under den kritiska belastningsgränsen, d.v.s. det som naturen långsiktigt tål utan att skadas. Nedfallet av nitratkväve har också minskat under mätperioden. Situationen är betydligt värre i sydvästra delen av Sverige där nedfallet överstiger 8 kg/ ha och år. Ozonskiktet Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Den ökade UV-strålningen påverkar odlingsförutsättningarna negativt och försvårar livsmedelsförsörjningen världen över samt ökar risken för hudcancer och ögonstarr. Klorerade kolväten, (freoner) bryter ned ozonskiktet i atmosfären. Över Antarktis är uttunningen ca 5 % under 14
vårmånaderna september till oktober. På våra breddgrader har en uttunning av ozonskiktet på upp till 5 1 % observerats under de senaste 2 åren. Mängden ozonnedbrytande ämnen i atmosfären förstärker dessutom växthuseffekten eftersom flera ozonnedbrytande ämnen också är växthusgaser. Men det finns flera positiva tecken som tyder på att ozonlaget i atmosfären håller på att återhämta sig. Enligt prognosen beräknas fullständig återhämtning av ozonskiktet uppnås 25. Sedan 22 råder både installations- och påfyllnadsförbud för klorerade kolväten. Många kyl- och frysanläggningar har nu konverterats till andra köldmedier som inte påverkar ozonskiktet. Men en del av dessa är i stället starka växthusgaser, dvs. bidrar till de globala klimatförändringarna. Strålning Strålning från radioaktiva ämnen är en naturlig del av vår miljö. Strålningen kommer från rymden, från marken och olika verksamheter och produkter, exempelvis kärnkraft, solarier, mobiltelefoni, radiosändare och elledningar. Den största riskfaktorn för strålning är den ultravioletta strålningen från solen. Den cancerform som ökar snabbast i Sverige är hudcancer. Sedan början av 2-talet har andelen personer som insjuknat i hudcancer ökat med ca 4,5 % per år och malignt melanom är en av de vanligaste cancerformerna hos yngre och medelålders personer. Orsaken är ökat solande. Exponeringen för UV-strålning beror framför allt på beteende och attityder till solbränna. Ca 25 % av den totala exponeringen uppskattas ske utomlands. Det har även påvisats ett tydligt samband mellan solariesolande i unga år och utvecklingen av hudcancer. EUkommissionen har därför uppmanat medlemsländerna och industrin att se till att solariernas styrka begränsas och förses med varningar. Radonstrålning från mark, bergborrade brunnar och byggnadsmaterial utgör en annan källa till strålning. Rökning innebär att risken för lungcancer till följd av radonstrålningen ökar. I Västerviks kommun finns relativt stora områden med radon i berggrunden. Antalet radonhus i kommunen har minskat eftersom många fastighetsägare har åtgärdat problemen, men fortfarande uppskattas att nära 2 % av alla bostadshus i kommunen ligger över gränsvärdet. Mål i Västervik Partikelhalt (PM1) i tätortsluften skall understiga 2 µg/m³ Bensenhalt i tätortsluften skall understiga 1, µg/m³ ph-värdet i målsjöarna ska vara över 6, och alkaliniteten över,1 mekv per liter i kalkade sjöar. Radonhalt lägre än 2 Bq/m 3 i luften i alla skolor och förskolor till år 22 i alla bostäder till år 22. Indikatorer för Kommunen som geografiskt område Energianvändning i kommunen per kommuninnevånare: 29 MWh. Utsläpp Partikelhalt i tätortsluften - PM1 vid mätstationen i Västervik: 15 µg/m³ Bensenhalt i tätortsluft vid mätstationen i Västervik 1,2 µg/m³ Nedfall av svavel - krondropp vid stationen i Risebo: 1,2 kg/ha och år Nedfall av kväve - krondropp vid stationen i Risebo : 2,3 kg/ha och år Den cancerform som ökar snabbast i Sverige är hudcancer. Sedan början av 2-talet har andelen personer som insjuknat i hudcancer ökat med ca 4,5 % per år. 15
Antal 9 Hudtumörer Malignt melanom i Kalmar län 8 7 6 5 Kvinnor Män 2 21 22 23 24 25 26 27 28 4 29 3 2 1 Kvinnor Män 197 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 198 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Partikelhalt PM 1 i tätortsluften i Västervik och Kalmar 25 2 15 1 Kalmar Västervik Mål i Kalmar län 5 23 24 25 26 27 28 29 21 um/m3 6 Bensenhalten i Västervik vinterhalvår 1993-21 5 4 3 2 1 MKN Miljökvalitetsnorm Bensen Regionalt miljömål 1993/1994 1994/1995 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2 2/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 29/21 16
kg/ha och år 6 och år 6 Svavelnedfall i Västerviks kommun Svavelnedfall i Västerviks kommun 3 3 kg/ha och år 6 Svavelnedfall i Västerviks kommun 1996 1998 2 22 24 26 28 1996 1998 2 22 24 26 28 3 SO4-S (exkl. havssaltsbidrag) SO4-S (exkl. havssaltsbidrag) kg/ha och år 4,5 /ha och år 4,5 Kvävenedfall i Västerviks kommun Kvävenedfall i Västerviks kommun 1996 1998 2 22 24 26 28 Kvävenedfall i Västerviks kommun kg/ha och år 1996 4,5 1998 2 22 24 26 28 1996 1998 2 22 24 26 28 NO3-N + NH4-N (kg/ha/år) NO3-N + NH4-N (kg/ha/år) 1996 1998 2 22 24 26 28 NO (kg/ 17
Vattenmiljöer I Västerviks kommun finns 5 sjöar och en total sträcka på 185 mil Östersjöstränder. Höga natur- och kulturvärden är knutna till vattnet Samtidigt uppvisar många av kommunens sjöar och kustområden otillfredsställande eller måttlig ekologisk status. En levande kustmiljö ger möjligheter till attraktivt boende och goda rekreationsmöjligheter. Den är nödvändig för utveckling av turistnäringen och för att locka till nyetablering i området. Insatser för en bättre kustvattenmiljö är därför avgörande för kommunens framtida utveckling. Kustvattnet Övergödningen av kustvattnet är ett av de allvarligaste miljöproblemen i kommunen. Trots omfattande åtgärder är situationen fortfarande allvarlig. Stora mängder näringsämnen förs ut från jordbruksmark och via avlopp. Den biologiska mångfalden i kust- och havsområdet störs av även av miljögifter och överfiske. Risken för stora oljeutsläpp ökar. Grunda bottnar är särskilt känsliga, samtidigt är de extra viktiga som uppväxtområden för fisk. Västerviks kommun har ett stort ansvar för den gemensamma kustvattenmiljön. En levande kustmiljö ger möjligheter till attraktivt boende och goda rekreationsmöjligheter. Den är nödvändig för utveckling av turistnäringen och för att locka till nyetablering i området. Insatser för en bättre kustvattenmiljö är därför avgörande för kommunens framtida utveckling. Ett levande, småskaligt och kustnära yrkesfiske är dessutom nödvändigt för att kulturmiljövärdena i skärgårdsområdet skall kunna tillvaratas i ett långsiktigt perspektiv. Enligt EU: s vattendirektiv ska åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten påbörjas senast år 212. Underlaget baseras på flera kvalitetsfaktorer såsom halter av näringsämnen och sammansättning av bottenfauna. Vattnets ekologiska status indelas i fem klasser Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. Hela kustområdet i Kalmar län hamnar i huvudsak på Måttlig ekologisk status och tillståndet i Gamlebyviken, Skeppsbrofjärden, Vivassen samt Västrumsfjärden klassas som Otillfredsställande status Syrebrist i bottenvattnet gör att giftigt svavelväte bildas. Vid en syrehalt under 2 ml/l får flertalet djur och växter svårt att överleva. Vid syrebrist kan dessutom näringsämnen i form av fosfor som tidigare legat bundet i bottensedimenten frigöras. Vid högre syrehalter fungerar sedimenten i stället som en fosforsänka. Det finns en tydlig korrelation mellan höga fosfatfosforhalter och låga syrehalter. Bottenvattnet i Gamlebyvikens djuphåla på 6 meter har sedan 196-talet haft extremt syrefattigt under större delen av året. Under 22 trängde syrerikt vatten ner till bottnarna för första gången på flera år. Under hela 21 klarade syrehalterna de kritiska nivåerna även under augusti månad. Halterna av kväve och fosfor i Gamlebyvikens ytvatten varierar inte särskilt mycket från år till år. Under 21 var emellertid både totalfosfathalterna och totalkvävehalterna något lägre än året innan. Fiske Fiskebåtar och fiske utgör viktiga kännetecknen för en levande kustmiljö och antalet registrerade fartyg i länet visar en klart neråtgående trend. Sedan 1995 har antalet yrkesfiskare i Kalmar län mer än halverats och 72 % är äldre än 5 år. Ålfisket som tidigare varit mycket betydelsefullt för Västerviks skärgård har försämrats kraftigt de senaste åren. Mängden ålyngel som når uppväxtplatserna har minskat alarmerande och är nu nere på mindre än 1 % av 197-talets nivå. Sedan december 26 är det förbjudet att fiska ål för alla som inte har särskilt tillstånd och under 28 rödlistades arten som akut hotad. Sannolikt har flera faktorer samverkat och orsakar tillbakagången; förändringar i Golfströmmens styrka, vattenkraftturbiner, överfiske och sjukdomar. Viktiga åtgärder för att förbättra si- 18
tuationen är förbättrade vandringsvägar för såväl uppströmsvandrande glasålar som för nerströmsvandrande blankålar. Det handlar om åtgärder för säker passage förbi vattenkraftverk och dammar. Dricksvatten Ytvattentäkten Hjorten försörjer drygt 7 % av kommuninnevånarna. Samtliga ytvattentäkter har gällande skyddsföreskrifter. De flesta större tätorterna, Västervik, Gamleby och Ankarsrum utnyttjar ytvatten från sjöar till dricksvatten. Man kan få en allmän uppfattning av kvaliteten på grundvattnet i kommunen genom att undersöka det råvatten som kommer in till de kommunala grundvattentäkterna. Av de prover som togs på råvattnet i grundvattentäkterna (före filter och rening) gällde de vanligaste anmärkningarna högt antal bakterier i vattnet. För råvattnet finns det inga fastställda, hälsomässiga gränsvärden. Vattenverkens reningsutrustning gör att dricksvattnet normalt är tjänligt när det når konsumenten. I kustområdet förekommer inträngning av saltvatten i brunnarna. Mål i Västervik Västerviks kommuns sjöar, vattendrag och kustvatten uppnår God ekologisk status i enlighet med ramdirektivet för vatten till år 215/221 Indikatorer för Kommunen som geografiskt område Syrgashalt under augusti månad i djuphålan 6 m Gamlebyviken: 5,3 ml/l. Andel av kommunens sjöar, vattendrag och kustvattenförekomster som uppnår god ekologisk status: Kustvatten %, Sjöar 8%, Vattendrag 25%. Fiskebåtar och fiske utgör viktiga kännetecknen för en levande kustmiljö och antalet registrerade fartyg i länet visar en klart neråtgående trend. Sedan 1995 har antalet yrkesfiskare i Kalmar län mer än halverats och 72 % är äldre än 5 år. 19
al Antal 3 Yrkesfiskare i Kalmar län Yrkesfiskare i Kalmar län 25 2 15 1 5 Antal yrkesfiskare totalt Antal yrkesfiskare yngre än 5 år 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 l O2 8 7 6 ml/l O2 8 7 6 5 4 Syrehalter i augusti i Gamlebyvikens djuphåla OBS! Ojämn tidsskala Syrehalter i augusti i Gamlebyvikens djuphåla OBS! Ojämn tidsskala 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Antal yrkesfiska Antal yrkesfiska 5 3 4 2 3 1 1968 197 1972 1974 1995 1996 1997 1998 1999 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Syrehalt Nivåer för biologiskt liv 2 1 1968 197 1972 1974 1995 1996 1997 1998 1999 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 2
Resurseffektiva och giftfria kretslopp Kemikalier ingår i tillverkningen av nästan alla varor i vår vardag. Hittills har mer än 12 kemiska ämnen som ingår i kemiska produkter registrerats i Kemikalieinspektionens produktregister. Ännu fler ämnen ingår i till exempel bilar, kläder, plastartiklar och byggnadsmateriel. Vi vet inte hur många okända ämnen som kommer in i Sverige via importerade varor. Utgångspunkten måste vara att det som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas Gamla synder Förorenade områden, till exempel gamla soptippar eller industritomter är hot både mot människornas hälsa och mot miljön. För att undvika risken för framtida läckage från förorenade områden genomförs saneringar. I första hand ska den som förorenat marken stå för saneringen. För områden som förorenats före 1969 eller där det inte går att hitta någon ansvarig kan kommunerna få statliga saneringsbidrag. För närvarande pågår åtgärder för att sanera Gladhammars gruvområde Problemet vid den gamla gruvan är att tungmetaller läcker ut och förorenar Tjursbosjön och andra nedströms liggande sjöar. Dioxinhalterna i Östersjöströmming fortfarande så höga att de ofta överskrider de nivåer som antagits inom EU. Livsmedelsverkets kostråd för fet fisk från Östersjön har skärpts. Barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2 3 gånger per år, och övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. Det gäller strömming, vildfångad inte odlad lax och öring från Östersjön. Bromerade flamskyddsmedel används som brandhämmande ämnen i elektronisk apparatur, textilier och möbelstoppning. På grund av läckage till miljön återfinns flamskyddsmeden i vattenlevande djur och i sediment. Allt slam är godkänt för spridning. Vid avloppsreningsverket i Västervik sker rötning av slammet för produktion av fordonsgas. Tungmetallhalter i slam Tungmetaller och andra gifter följer med avloppsvattnet till reningsverk där de delvis fälls ut i slammet. Kvicksilver, kadmium och bly är utpekade som särskilt farliga ämnen. Det genomsnittliga innehållet av tungmetaller i slam vid Västerviks avloppsreningsverk har minskat sedan 198-talet och gränsvärdena för såväl bly, kadmium som kvicksilver klaras. Allt slam är godkänt för spridning. Vid avloppsreningsverket i Västervik sker rötning av slammet för produktion av fordonsgas. Slamresterna återförs som gödning till jordbruksmark och till företagen Econova och Biotal för jordtillverkning samt till kommunens kom-posteringsprojekt vid Målserum. Avfall och återvinning Den insamlade avfallsmängden från kommuninnevånarna var 426 kg per person. Hushållsavfallet uppgick till 29 kg resten utgjordes av grovavfall. Mängden hushållsavfall ligger relativt konstant medan grovavfallet ökade jämfört med året innan. Det brännbara hushållsavfallet eldas i Stegeholmsverket i Västervik. Förbränningen i värmeverket ger fjärrvärme till kunder i Västervik. Dessutom har uppförandet av en ny kraftvärmepanna vid Ste- 21
geholmsverket påbörjats. Med den nya pannan tillkommer ca 3 GWh miljöanpassat producerad el varje år. Askan som blir restprodukt efter behandlingen deponeras på Målserums avfallsanläggning. Lagstadgat producentansvar finns för förpackningar av plast, metall, kartong, glas, returpapper inkl tidningar, batterier, fordon, däck samt elektriska och elektroniska apparater, inklusive glödlampor. Kommunens hämtningssystem innebär att olika fraktioner av förpackningar sorteras i hushållen och hämtas vid fastigheterna i särskilda kärl. Insamlingen ökade för alla insamlade fraktioner utom för tidningar. Arbete pågår även att undersöka lämpliga tekniker för insamling av matavfall. Mål i Västervik Västerviks kommuns mål för avfallshantering och resursåtervinning följer avfallshierarkin: 1. Minska avfallets mängd och farlighet 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiutvinning Vi ska elda rätt saker 5. Deponering 214 ska de totala avfallsmängderna i kommunen inta ha ökat jämfört med 21. 214 ska minst 5 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas tillvara som resurs och användas för produktion av biogas. Indikatorer för Kommunen som geografiskt område Hushållsavfall från kommuninnevånarna exklusive producentansvar : 426 kg/inv Utsorterat avfall för återvinning enligt producentansvar Tidningar: 24,4 kg/inv Pappersförpackningar (inkl kartong o wellpapp): 14,7 kg/inv Metallförpackningar: 3,8 kg/inv Hård- och mjukplastförpackningar: 6,12 kg/inv Glasförpackningar: 24,8 kg/inv Kommunkoncernen smedelhalter av tungmetaller i kommunalt avloppsslam: Kadmium:,77 mg/kg TS Kvicksilver:,59 mg/kg TS Bly: 34 mg/kg TS Den insamlade avfallsmängden från kommunin vånarna var 426 kg per person. Hushållsavfallet uppgick till 29 kg resten utgjordes av grovavfall. 22