Effektrapport för Svenska Afghanistankommittén 2010-13

Fastställd 2014-09-16 Anna-Karin Johansson Generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén Org nr 802010-4850 Effektrapport för Svenska Afghanistankommittén 2010-13 Svenska Afghanistankommittén, SAK, är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Liksom övriga medlemmar i FRII har SAK förbundit sig att följa FRIIs kvalitetskod för insamling. Koden syftar till att stärka professionalitet, styrning, ledning och kontroll hos medlemsorganisationerna. Ett av kraven i koden är att varje medlemsorganisation årligen ska upprätta denna så kallade effektrapport. Syftet med effektrapporten är att för givare, allmänhet och andra intressenter på ett tydligt och tillgängligt sätt beskriva den nytta respektive organisation gör. Att publicera en effektrapport är endast ett av ett stort antal krav som organisationen måste uppfylla. Att vi uppfyllt kraven granskas av auktoriserad revisor. Översikt och ingång till ytterligare information Svenska Afghanistankommittén bedriver en omfattande verksamhet. Organisationen omsätter mer än 250 miljoner kronor årligen och har över 6000 anställda. I denna 1

effektrapport strävar vi därför efter att på ett översiktligt sätt beskriva en komplex organisation med dess arbete, resurser, metoder, mål och resultat. Rapporten är också tänkt som en lämplig ingång för den som vill veta mer om vårt arbete och själv vill läsa vidare i styrdokument och planer. Styrningen av en organisation i SAKs storlek kan verka svåröverskådlig, men denna rapport kan vara till hjälp för den som vill se hur styrdokument, mål och resultat hänger samman. Genomgående i rapporten refereras till andra dokument direkt genom länkar. Öppenhet och ansvar dialog om planer och resultat SAK bedriver rättighetsbaserat arbete. Med det följer höga krav på öppenhet och ansvarstagande, att ha interna regelverk räcker inte för att säkra att regler följs. Förtroendet hos målgrupper, anställda, myndigheter, medlemmar och givare är en grund som SAK inte kan vara utan. Det är deras tid, engagemang och medel som gör förändring möjlig. Det förtroendet kan byggas genom lyhördhet, god information, öppna processer och ansvarstagande för den påverkan vårt arbete har på människors liv. SAK strävar därför alltid efter att visa hur vi använder resurser och vilka resultat vi når. Kravet på redovisning i en effektrapport stämmer därför väl med SAKs kärnvärden, så som dessa uttrycks i organisationens policy. Lyhördhet: Vi arbetar tillsammans med målgrupper för att möta deras behov och legitima krav i ett respektfullt samarbete med tonvikt på lokalt ägarskap. Opartiskhet: Vi tar inte ställning i konflikter och är opartiska när det gäller sociala, etniska och partipolitiska intressen, och värnar samtidigt vår skyldighet att vara inkluderande och icke-diskriminerande Jämlikhet: Vi främjar lika möjligheter och underlättar lika tillgång till resurser för alla medborgare, inklusive kvinnor, flickor, pojkar och människor med funktionsnedsättning Social rättvisa: Vi strävar efter att vara rättvisa mot alla vi arbetar med. Samtidigt som SAK arbetar med att tillförsäkra alla människor deras rättigheter, erkänns också att kön, individuell förmåga och identitet ger upphov till olika behov och intressen Integritet: Vi är trogna vårt uppdrag, är ärliga och öppna i allt vad vi gör och säger, Utöver dessa kärnvärden kännetecknas SAK av - respekten för det afghanska folkets rätt till självbestämmande - jämlik behandling av personer oavsett religion, kön och etnicitet - kunskap om och förståelse för kultur och religion i Afghanistan samt respekt för den betydelse som kulturella och religiösa värderingar har i människors liv 2 - efterlevnad av de universella mänskliga rättigheterna

upprätthåller en anda av öppenhet och gemenskap med intressenter, och är alltid beredda på att stå till svars för våra handlingar 1. Vad vill Svenska Afghanistankommittén uppnå? Ytterst är SAKs syften formulerade i första paragrafen i organisationens stadgar: a) att stödja Afghanistans nationella självständighet, b) att bedriva utvecklingssamarbete i Afghanistan för att främja demokratisk, ekonomisk och social utveckling i landet, c) att bedriva insamlingsverksamhet för att erhålla medel till SAK:s biståndsverksamhet, d) att sprida kunskap om förhållandena i Afghanistan och om SAKs biståndsverksamhet, samt bilda opinion för att därigenom främja solidariteten med dess folk. Dessa fyra syften är inte helt likställda. Insamlingsarbetet och kunskapsspridning om Afghanistan kan betraktas som medel för att göra utvecklingssamarbete möjligt, och med detta nå närmare målen demokratisk, ekonomisk och social utveckling. Syftet att stödja Afghanistans nationella självständighet ska ses i ljuset av den afghanska befolkningens erfarenheter under lång tid, då man upplevt både ockupation av utländsk makt, liksom inre konflikter som måste förstås i ett regionalt sammanhang. Utan ekonomisk och social utveckling är inte nationell självständighet och oberoende trolig, inte heller demokratisk utveckling eller ökad respekt för mänskliga rättigheter. För att konkretisera målen om demokratisk, ekonomisk och social utveckling i landet har SAK i sin Strategiska Plan för 2014-2017 formulerat fyra övergripande utvecklingsmål: a) Landsbygdssamhällen med ekonomisk och social rättvisa b) Fullt deltagande av kvinnor i det afghanska samhället c) Fullständig integrering av människor med funktionsnedsättning i samhället d) Alla barn i Afghanistan ges möjlighet att nå sin fulla potential Mot bakgrund av verkligheten i dagens Afghanistan ligger ett uppfyllande av dessa mål i bästa fall i en avlägsen framtid. Men utvecklingsmålen är viktiga för att ge stadig riktning åt arbetet på lång sikt och formulera de viktigaste förändringarna SAK vill bidra till. Denna 3

konsekvens och stabilitet är nödvändig, inte minst med tanke på att yttre omständigheter såsom finansiering, politiska beslut eller säkerhetssituationen kan förändras snabbt. För vilka arbetar SAK? SAKs arbetar framförallt på landsbygden, där de allra mest utsatta i Afghanistan lever. SAK arbetar medvetet och konsekvent för att främst kvinnor, flickor, pojkar och särskilt utsatta grupper såsom människor med funktionsnedsättning, ska ha samma rätt och möjlighet att fullt ut delta i samhället som andra. SAK stödjer individer, hela lokalsamhällen och lokala organisationer på landsbygden för att stärka deras förmåga att påverka sin egen utveckling. SAK har valt att arbeta för dessa målgrupper av flera skäl. SAK ska arbeta för de mest utsatta och fattigaste i Afghanistan då det är deras rättigheter som i störst utsträckning inte tillgodoses idag. SAK har också lång erfarenhet av och kunskaper om de samhällstjänster som dessa grupper har rätt till, och som den afghanska staten inte förmår tillgodose. Vidare är klyftorna och orättvisorna mellan bland annat stad och land, olika folkgrupper, människor med och utan inflytande över sin tillvaro, och inte minst män och kvinnor fortsatt en faktor i de konflikter som bidrar till att hålla den absoluta majoriteten av befolkningen i fattigdom. Strategiska mål mål på 4 års sikt I SAKs Strategiska Plan för 2014-2017 finns så kallade strategiska mål. Dessa är mål på medellång sikt, formulerade i en bred process som inkluderar byar och lokalsamhällen, lokala intresseorganisationer, medlemmar och anställda. De strategiska målen som deltagarna kommit fram till avser fem områden; hälsovård, utbildning, försörjningsmöjligheter på landsbygden, lokal samhällsstyrning, samt folkligt och politiskt engagemang. För varje mål redovisas två till tre eftersträvade effekter, vilka var och en utgör ett konkret steg på vägen mot SAKs fyra utvecklingsmål. SAKs arbete, de praktiska insatser som organisationens anställda, partnerorganisationer och lokalsamhällen varje dag genomför tillsammans, är utvecklade och utformade specifikt för att uppnå just de effekter som beskrivs nedan. Strategiskt mål Hälsovård: Rättvis tillgång till och utnyttjande av hälso- och sjukvård för kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och samhällen på landsbygden. Effekter Effekt 1 SAKs målgrupper och samhällen har en bättre förståelse för hur man kan förebygga sjukdomar och förbättra sin hälsa. Effekt 2 Hälso- och sjukvården tillgodoser allt 4

mer de specifika behoven hos målgrupperna med fokus på kvinnor och flickor, med och utan funktionsnedsättning, och på marginaliserade grupper. Effekt 3 Samhällen tar aktivt del i främjandet av en ansvarsfull och lyhörd hälsovård. Utbildning: Jämlik tillgång till högkvalitativa utbildningsmöjligheter. Effekt 1 Ökat tillhandahållande avutbildning på lokal nivå, anpassad till alla barns behov. Effekt 2 Ökad efterfrågan på utbildning bland de landsbygds-samhällen vi arbetar i. Effekt 3 Ökat ansvar för myndigheterna gentemot föräldrar och lokalsamhällen för att tillhandahålla kvalitativutbildning. Försörjningsmöjligheter på landsbygden: Kvinnor, personer med funktionsnedsättning och marginaliserade hushåll på landsbygden har säker försörjning som ger trygghet i tider av kris och nödsituationer. Effekt 1 Vuxna på landsbygden har stärkt kapacitet och förbättrad tillgång till resurser för att diversifiera sina hushålls-inkomster. Effekt 2 Lokala organisationer i civilsamhället främjar i allt högre grad landsbygdsekonomin. Lokal samhällsstyrning: Medborgarna är aktivt engagerade i beslutsfattande, påverkar utvecklingen av sina samhällen och har möjlighet att ställa berörda aktörer till svars. Effekt 1 Landsbygdsbefolkningen, däribland kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning, är väl representerad och deltar i allt högre grad i demokratiska lokala organisationer och i beslutsfattande. Effekt 2 Lokala myndigheter tar mer ansvar och kan möta lokalsamhällenas krav. Folkligt och politiskt engagemang: Ett folkligt och politiskt engagemang i Sverige och Europa för det afghanska folkets rättigheter. Effekt 1 Välinformerade SAK-medlemmar, beslutsfattare och icke-statliga organisationer i Sverige ökar allmänhetens medvetenhet, stärker det breda engagemanget och kräver officiellt stöd för det afghanska folkets rättigheter. Effekt 2 Givares och besluts-fattares beslut är influerade av SAKs policy- och påverkansarbete. 5

2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar SAK? Svenska Afghanistankommittén (SAK) grundades 1980 som en enskild, medlemsbaserad, icke-statlig organisation. Den bygger på principerna om solidaritet och stöd från folk till folk. Med säte i Europa finns ett flertal andra nationella Afghanistan-kommittéer, till exempel den norska Afghanistankomiteen i Norge (AiN), men SAK är inte en del av denna eller någon annan liknande organisation. Rättigheter och deltagande i praktiken sedan starten SAK verkar i en tradition av solidaritetsarbete folk-till-folk. När organisationens medlemmar påbörjade de första insatserna var en av drivkrafterna en övertygelse om att landet Afghanistan hade rätt till självbestämmande. Men för SAK innebär detta också att den afghanska befolkningen har egen förmåga och rätt till att avgöra och driva sin utveckling. I Afghanistan är detta synligt i SAKs tydliga betoning på afghansk personal, i motsats till utländsk personal på tillfälliga kontrakt. Av organisationens över 6000 anställda arbetar alla utom ett 20-tal i Afghanistan. 99,5% av våra anställda är afghaner. De flesta andra organisationer som arbetar med utvecklingsfrågor genomför sitt arbete genom lokala partnerorganisationer. SAK bedriver i betydligt högre utsträckning sitt arbete själv. Den afghanska befolkningens rätt till självbestämmande är också tydligt i SAKs mycket omfattande samarbete med traditionella strukturer på den afghanska landsbygden, däribland så kallade shuror, det vill säga de traditionella råd som gemensamt fattar större beslut om byn. Även om rötterna till SAKs fältarbete tydligt är inom grundläggande tjänster, som exempelvis hälsovård, har organisationen alltid understrukit betydelsen av kommunikation, lokal personal, respekt för och ansvar gentemot de lokala forum för beslutfattande som redan finns. SAK involverar alla parter. Prioriteringar görs i diskussion med byar och projekt genomförs i samarbete med dem. Betoningen på deltagande har också inneburit att SAK måste vara opartisk, ickediskriminerande och beredd på att hållas ansvarig. Detta förhållningssätt kan spåras från 80-talet till idag och har tjänat SAK väl. Det har gjort utveckling möjligt under 6

ockupation, inbördeskrig och talibanstyre. Det manifesterar också den betydelse som SAK fäster vid långsiktighet och hållbarhet. SAKs planer och verksamhet utformas i linje med beslutade nationella strukturer när så är relevant och möjligt, ett exempel på detta är arbetet inom hälsovård. Ansvaret för den grundläggande hälsovården är fördelat på ett flertal olika enskilda organisationer, däribland SAK. Detta system kallas Basic Package of Health Services (BPHS). Ramverket är nationellt och SAKs samarbetsparter i detta är därmed den afghanska staten. Inom ramverket tilldelas varje organisation huvudansvaret för hälsovården i en eller flera av landets 34 provinser. SAK har idag hela ansvaret för vården i två av dessa; Wardak och Laghman. Även om den afghanska staten beslutar om vården och fördelar huvudansvaret så är SAKs samarbetspartners i det lokala civilsamhället många fler. Inom hälsovård sker arbetet tillsammans med till exempel byråd, lokala hälsoråd kopplade till kliniker eller professionella organisationer som till exempel det afghanska barnmorskeförbundet. Nätverk och organisationer SAK är medlem av flera nätverk och organisationer. I Afghanistan är SAK medlem i bland annat Agency Coordinating Body for Afghan Relief & Development (ACBAR), vilken samordnar utvecklingsorganisationernas kontakter med den afghanska staten och finansiärer. I Sverige och Europa är SAK medlem i andra nätverk och organisationer, bland annat European Network och NGOs in Afghanistan (ENNA), ett nätverk av europeiska ickevinstdrivande organisationer med verksamhet i Afghanistan. Som medlem i ENNA bedriver SAK internationellt påverkansarbete i syfte att stärka det humanitära biståndet och utvecklingen i Afghanistan. Det övergripande målet för arbetet genom ENNA är att beslut och policys, både på nationell och internationell nivå, stödjer den afghanska befolkningens arbete med att bygga ett säkert och rättvist samhälle. 3. Vilka strategier har SAK för att uppnå sina mål? För att uppnå förändring för de mest utsatta i Afghanistan räcker varken lagstiftning eller kortsiktigt mötande av humanitära behov. Enskilda människor, liksom hela samhällen, på den afghanska landsbygden måste ha förmåga att tillvarata sina rättigheter för att bestående förändring ska vara möjlig. 7

Arbetet måste utgå från de människor och lokalsamhällen som är berörda. De måste själva vara centrala i formuleringen av problem, visioner och mål. De måste också genomföra och äga insatserna som görs. Lokala förutsättningar och afghansk förståelse I de kollektiva traditionella samhällen som helt dominerar Afghanistans landsbygd förstås relationen mellan individ och kollektiv generellt på ett helt annat sätt än i till exempel Sverige. Begrepp som mänskliga rättigheter eller demokrati kan därför upplevas som problematiska eller främmande. Långsiktigt förbättrade levnadsförhållanden omfamnas däremot brett och kan användas för att mobilisera människor och hela samhällen till att nå sina mål, mål som innebär just att mänskliga rättigheter tillgodoses bättre. SAK är en religiöst obunden organisation, men stöd för både förbättringar och för mänskliga rättigheter kan mycket väl sökas inom ramen för den islamiska världsbild som berör alla aspekter av livet i Afghanistan. Islam lär att utveckling ger välbefinnande och leder till ett värdigt liv för fler. Ett grundläggande budskap i Islam är också att begränsa sociala och ekonomiska orättvisor. Rättigheter i ett afghanskt och islamiskt sammanhang gör därmed ett nära samarbete och dialog med religiösa lärda och byäldsten väsentligt. För att nå förändring är det viktigt att stärka kunskapen om och förståelsen för rättigheter och motsvarande skyldigheter i de lokalsamhällen vi arbetar för, men också i hög grad hos både lokala och centrala myndigheter, liksom i det civila samhället. Kvinnor och män i utveckling Lika möjligheter, deltagande, tillgång till resurser och beslutsfattande för kvinnor och män är en förutsättning för utveckling. SAK strävar medvetet efter att stärka kvinnors inflytande, både inom vår egen organisation och genom våra utvecklingsinsatser. Eftersom kvinnor och flickor generellt underordnas män och pojkar, samt har betydligt mindre tillgång till och kontroll över resurser, kan man inte utgå från att kvinnor och män får samma möjligheter att dra nytta av utvecklingsinsatser. SAK är medvetet om detta och arbetar för att säkerställa att insatserna inte oavsiktligt ökar rådande ojämställdhet. Tre strategiska medel SAK använder sig genomgående av tre medel, eller arbetssätt, i sina insatser. Kapacitetsutveckling innebär stöd till byar och lokala råd i att mobilisera människor och planera, organisera och följa upp sitt arbete. Mot det civila samhället betyder det stöd 8

för att stärka dess påverkansarbete och att göra lokala organisationer, tex yrkesförbund för lärare eller barnmorskor, bättre på att nå sina mål. Kapacitetsutvecklingen innebär också stöd till myndigheter, särskilt på regional och distriktsnivå, för att höja deras förmåga att tillgodose befolkningens rättigheter. Etta annat medel är påverkansarbete. Detta sker i stor utsträckning med och genom sammarbetspartners; samhällen, byråd och organisationer på lokal och nationell nivå. Tillsammans med dessa arbetar SAK för att påverka lagar och policys så att våra målgrupper ska få sina rättigheter tillgodosedda, samt för en mer gynnsam biståndspolitik och ett effektivare utvecklingsstöd till Afghanistan. Med tanke statens låga förmåga och möjlighet att tillhandahålla till exempel allmän sjukvård eller grundläggande skolgång för alla barn, kommer organisationer som SAK även fortsättningsvis spela en viktig roll för att tillhandahålla grundläggande samhällsservice. Denna service, till exempel SAKs arbete med hälsovård, är organisationens tredje medel i arbetet. Det är också en väsentlig plattform för kapacitetsutveckling och påverkansarbete. Ett av SAKs viktigaste bidrag till utveckling i Afghanistan kan till exempel sägas vara att under låg tid ha varit en stabil arbetsgivare, kännetecknad av god förvaltning och tydlig struktur för arbetskraft som trots pågående konflikter har stannat kvar i Afghanistan. 4. Vilken kapacitet och vilket kunnande har vi för att uppnå våra mål? SAKs viktigaste resurs i arbetet är den kunskap, lokalkännedom och det förtroende som organisationens över 6000 anställda (länk till diagram över personal nedan) besitter bland människor på landsbygden i Afghanistan. 9

Av dessa arbetar den absoluta majoriteten direkt i verksamheten på fältet som till exempel sjukvårdspersonal och lärare. Ca 1300 personer arbetar med till exempel administration, transporter, ekonomi, uppföljning och utvärdering, programutveckling osv. Då de allra flesta är anställda i sin by eller hemtrakt är kunskapen om och förståelsen för det lokala sammanhanget mycket stor. Eftersom SAK har arbetati landet i mer än 30 år utan avbrott, oavsett omständigheter som ockupation eller talibanstyre, har organisationen ett lokalt rykte som pålitlig, konsekvent och opartisk. Detta är viktigt för personalens förtroende för organisationen som arbetsgivare, den långsiktiga kompetensutvecklingen och lojaliteten med SAKs vision. Förutom av anställd personal utförs mycket viktigt arbete av frivilliga i Afghanistan. Därför är tilliten till organisationens syften även hos målgrupperna ovärderlig. Det lokala förtroendet för SAK är en nödvändig resurs för att kunna få gehör för idéer eller synsätt och för att kunna genomföra planer. SAK arbetar oavbrutet med och genom lokala råd, kallade shuras. Medlemmar i dessa, liksom i skolkommittéer, hälsoråd, byutvecklingsråd, är inte avlönade. Bara inom arbetet 10

med landsbygdsutveckling arbetade SAK med ca 800 olika lokala råd under 2013. Råden beskriver sina egna problem och föreslår önskvärda lösningar, beslutar om gemensamma insatser i form av pengar, mark och arbetskraft, samt genomför insatserna med stöd av SAKs personal. I arbetet med rehabilitering av personer med funktionsnedsättning finns ett stort antal frivilliga som uppsöker familjer för att sprida information och identifiera personer som kan ges stöd och rehabilitering. Dessa arbetar på uppdrag av SAK och finns överallt där organisationen bedriver bybaserad rehabilitering. I Sverige har SAK ca 4 000 medlemmar. Många är aktiva och engagerade i lokalkommittéer samt arrangerar egna aktiviteter och möten på hemorten. Medlemmarna är centrala i arbetet med att hålla människor i Sverige fortsatt engagerade för våra målgruppers rättigheter i Afghanistan, likaså är de viktiga för att upprätthålla principen om stöd folk-till-folk. För påverkansarbete inom en idéburen organisation är ett folkligt brett stöd en central tillgång. I Sverige har SAK också ett 20-tal anställda som arbetar med information, påverkansarbete, förenings- och insamlingsverksamhet, samt med stöd inom ekonomi, personal och biståndssamordning. För finansiering, sammanlagt ca 240 miljoner kr under 2013, förlitar sig SAK till medel från ett antal svenska och internationella organisationer och institutioner. Den största finansiären är Sida, följt av Världsbanken, Europeiska Kommissionen, Forum Syd och egen insamling från privatpersoner och medlemmar. Utförlig finansiell rapportering finns i SAKs verksamhetsberättelse. 5. Hur vet vi att SAK gör framsteg? I Afghanistan är det mycket svårt och resurskrävande att ställa samman pålitliga uppgifter om till exempel social utveckling. Detta beror bland annat på att officiell befolkningsstatistik saknas och att tillgängligheten till stora delar av landet och befolkningen är mycket dålig. Resultat i meningen långsiktig och hållbar förändring kan av naturliga skäl inte bedömas på så kort sikt som ett verksamhetsår. Årligen kan organisationen följa numerär utveckling, antal elever och patienter etc, men att mäta förändring kräver längre perspektiv, minst motsvarande de fyraårsperioder år som SAKs strategiska planer sträcker sig över. 11

Svenska Afghanistankommittén lägger stor vikt vid utvärdering av sina insatser och uppföljning av resultat. För att förbättra planering, kvalitet, uppföljning och effektivitet i SAKs arbete utarbetade SAK sin första strategiska plan 2009. Den avsåg perioden 2010-2013 och bidrog till gemensam riktning inom SAK, men också bland annat tydliga steg mot resultatstyrning. Resultat och erfarenheter från detta togs med i utvecklingen av den Strategiska Planen för 2014 2017. Ramverk för resultat Den strategiska planen innehåller mål, målgrupper och tillvägagångssätt för SAK. För att organisationen tydligt ska kunna bedöma effekterna av sitt arbete innehåller den också ett ramverk för resultat. I ramverket specificeras: - alla strategiska mål - vilka SAK så kallade indikatorer som finns för respektive mål - hur SAK ska mäta eller säkerställa resultat - utgångsvärden mot vilka utfall jämförs, årligen och efter hela periodens slut, samt - målvärden för 2014-17. Årligen utarbetar SAK en arbetsplan och budget där det förutom ovanstående också detaljerat redogörs för konkreta insatser, aktiviteter och budget. Målvärden för alla aktiviteter sätts årligen. Utfallet, eller effekterna för våra målgrupper, jämförs med de värden som etablerats i den strategiska planen för hela perioden. Resultatet utmynnar årligen i bland annat årsrapporten och rapporterna till Sida och andra givare. Uppföljningen av resultat sker löpande i fält. I takt med att SAK allt mer har rört sig mot kapacitetsutveckling och påverkan och rättighetsbaserat arbete har kraven på uppföljning av resultat ökat. Detta gäller givare i omvärlden, men också de legitima kraven på att SAK ska kunna stå till svars inför de människor som berörs av vårt arbete på den afghanska landsbygden. Behovet har också ökat av mer kvalitativ rapportering, dvs rapportering som inte främst relaterar till tex antal barn i skolan utan i högre grad handlar om till exempel förändring lagstiftning, i attityden till utbildning generellt eller i förståelsen för rätten till utbildning för särskilt utsatta grupper. Av denna anledning har SAK de senaste åren lagt ett omfattande arbete på att utveckla sitt system för uppföljning och utvärdering. Nya rutiner och metoder etableras i 12

samband med en pågående anpassning av hela SAKs organisation för att effektivt kunna uppfylla målen i den strategiska planen. 6. Vad har SAK åstadkommit? SAK bedriver ett konsekvent och långsiktigt arbete, rotat i och anpassat för sammanhanget, vilket är den afghanska landsbygden och dess specifika förutsättningar. När den tidigare strategiska planen skrevs 2009 formulerades ett antal mål, mätvärden och önskade resultat för 2013. Under 2014 har erfarenheter och resultat under perioden 2010-13 sammanfattats i SAKs årsrapport 2013. Utvecklingsmålet inom utbildning för 2010-13 var: Att stödja alla afghanska barns rätt till utbildning genom att stödja lika tillgång till skolgång av god kvalitet genom ett hållbart utbildningsväsende Under 2010 13 ökade antalet elever. Även om kvaliteten varierar avsevärt har ansträngningar gjorts för att förbättra den, i många fall framgångsrikt. Fler utbildade lärare, liksom lärarutbildare, bidrar till sektorns hållbarhet. Överlag har flickor i Afghanistan sämre tillgång till utbildning än pojkar. De slutar också skolan tidigare. Men SAK har i de provinser där man arbetar minskat ojämställdheten i tillgång till skolor genom att bygga och stödja flickannex och modellskolor, och genom att alltid totalt ha minst lika många flickor som pojkar i sina skolor. Den generellt mest positiva förändringen under perioden är att se hur målgrupper såsom det civila samhället och byar tar på sig större ansvar och bidrar i högre utsträckning. Lokalsamhället bidrar med sin tid och de resurser de faktiskt har. Byråd och andra organisationer i lokalsamhället är ofta mycket mer medvetna om situationen i skolorna är vad lokala myndigheter är. Förmåga och viljan att följa upp skolornas arbete har förbättrats. Insatserna för att utbilda SAKs lärare under 2010 13 har gett resultat. När skolmyndigheterna i provinserna Nangarhar, Laghman och Kunar testade kandidater till nya rektorstjänster kom 25 % av alla kandidater som klarade proven från SAKs skolor, trots att dessa bara utgör 3 % av de allmänna skolorna i dessa provinser. En framtida utmaning kommer att vara att leva upp till det förtroende och de förväntningar som människor och lokalsamhällen har på SAK med tanke på de begränsade resurserna. Utvecklingsmålet inom hälsa för 2010-13 var: 13

Förbättrat sjukvårdssystem och minskad ohälsa, liksom sänkt mödra- och barnadödlighet Hälsosektorn i Afghanistan har gjort framsteg det senaste decenniet. Indikatorer visar på förbättringar som till exempel minskad spädbarnsdödlighet. Fler barn överlever sitt första år. Samtidigt har andra förhållanden förbättrats i mindre utsträckning. Även om man kan konstatera en förbättring så gör osäkerheten i all statistik om Afghanistan det svårt att avgöra om trenden har fortsatt till 2013. Under alla förhållanden har förutsättningarna för bättre hälsa blivit bättre. Där SAK arbetar har tillgången till vård faktiskt ökat för kvinnor, kunskapen om hälsa och hygien är större, infrastrukturen har blivit bättre och de tjänster som ändå finns utnyttjas i högre utsträckning. Teknisk och administrativ utveckling banar också väg för bättre hälsa hos befolkningen på landsbygden. I likhet med utvecklingen inom utbildning har man kunnat se ökat deltagande och engagemang i hälsoarbetet de senaste åren. Känslan av ägande och medvetenhet verkar ha stärkts som ett resultat av mer lokalt deltagande i planering och uppföljning av hälsovården, vilket i sin tur tar sig uttryck i mer bidrag från lokalsamhället. Ett exempel på detta är SAKs utbildning av barnmorskor, där kandidater nu aktivt söker till utbildningen. Tidigare behövde familjer övertygas om att deras döttrar skulle få studera till barnmorskor. Det är också uppmuntrande att efterfrågan på mentorer till barnmorskor ökar. Deras stärkta roll och ställning kan förbättra både mödravården och kvinnors möjlighet till yrkesliv. Hälso-shuras, byråd kopplade till varje klinik är väsentliga för att få lokal acceptans. SAK genomförde Basic Package of Health Services i fyra provinser och Essential Package of Hospital Services I två provinser, mer än någon annan organisation i Afghanistan. Ibland har detta överansträngt organisationen. Finansieringen är också både låg och komplicerad vilket ökar pressen än mer. Den nationella hälsobudgeten i Afghanistan är cirka 5 USD per capita, vilket kan jämföras med de 28 USD som världshälsoorganisationen WHO rekommenderar. Å andra sidan har ansvaret för all hälsovård i fyra provinser fungerat som ett medel till att nå och vara bland människor. Det har också utgjort en brygga mellan SAKs olika program, byar, myndigheter och finansiärer. Utvecklingsmålet inom rehabilitering av personer med funktionsnedsättning för 2010 13 var: Full inkludering i samhället för personer med funktionsnedsättning, inklusive deras rätt till deltagande och utveckling, liksom bättre tillgång till tjänster. 14

Hindren för fullt deltagande för personer med funktionsnedsättning är fortfarande mycket höga i Afghanistan, och målet finns i bästa fall i en avlägsen framtid. SAK tror dock att det breda och långsiktiga anslag som används kan vara effektivt för att förbättra tillvaron för personer med funktionsnedsättning. Anslaget kombinerar bymobilisering, påverkansarbete och uppsökande verksamhet i byar genom SAKs personal, liksom remittering till rehabilitering. Människor får utbildning och deras möjlighet till självförsörjning blir bättre. Slutligen är det mycket viktigt att förbättra kunskapen om funktionsnedsättning hos familjer och hela lokalsamhällen. Påtagliga framsteg på nationell nivå under 2010-13, som SAK bidragit till, omfattar bland annat det afghanska parlamentets ratificering av FNs konvention av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, liksom avskaffandet av en diskriminerande paragraf i vallagen under 2013. Utfallet av insatser för att öka medvetenhet är svåra att belägga. Förändrat beteende tar tid. Det finns dock indikationer på förändrade attityder. Viktigast är kanske att målgrupperna själva generellt verkar uppfatta att attityderna mot personer med funktionsnedsättning i områden där SAK arbetar sakta har ändrats till det bättre. Även om det är ett nytt koncept i Afghanistan har inklusiv utbildning visat sig ökat tillgången till utbildning för barn med funktionsnedsättning, vilket är ett viktigt steg för inkludering i samhället överlag. SAKs arbete med sjukgymnastik har blivit bättre, både i termer av kvalitet och i antalet patienter. Undersökningar under perioden visar också på den viktiga roll som ortopediska hjälpmedel spelar, och rapporterar att de bidrar till att människor känner sig mer delaktiga i samhället. Däremot har integreringen av fysisk rehabilitering i den reguljära sjukvården visat sig svår. SAKs erfarenhet under 2010 13 är att kapacitetsutvecklingen av det civila samhället behöver fortsätta under överskådlig framtid. Lokala organisationer är svaga, har ont om resurser och är inte hållbara. Kapaciteten i bemärkelsen att vara demokratiska och decentraliserade i sin beslutsstruktur har inte ökat på ett tillfredsställande sätt. Kvinnor är alltid underrepresenterade. Trots detta har organisationerna klivit fram som påtryckargrupper gentemot staten för att denna ska ta hänsyn till personer med funktionsnedsättning i sin planering. Utvecklingsmålet inom landsbygdsutveckling för 2010 13 var: Ökad förmåga i lokalsamhället att initiera och i högre grad ta över ägandeskapet av hållbara utvecklingsinsatser. 15

Man kan tämligen säkert säga att de samhällen som deltagit i projekt inom vatten, sanitet och hygien har haft nytta av rent vatten, användandet av latriner och förbättrad hygien. Offentliga anläggningar som uppförts inom ramen för programmet har också skapat förutsättningar för att nå målen inom hälsa och utbildning. Uppföljningar visar förbättrad inkomst hos kvinnor som ett resultat av färdigheter tillägnade i försörjningsprojekt som till exempel mattvävningsprojektet i Kunduz. Det finns också indikationer på att när kvinnor bidrar till hushållsekonomin så stärks deras roll och ställning i samhället. SAKs stöd till lokala utvecklingsråd har villkorats med kvinnors deltagande, antingen i blandade råd eller separata utvecklingsråd. Detta har påverkat kvinnors roll i beslutsfattandet liksom byarnas prioriteringar. Stödet till råden har också inneburit att de flesta faktiskt har blivit bättre på att formulera sina idéer, liksom på att planera och genomföra projekt enligt sina egna prioriteringar. På nationell nivå har SAKs program för landsbygdsutveckling bidragit till att utveckla policier liksom till att vidareutveckla konceptet Nationella Solidaritetsprogrammet till att bli mer långsiktigt hållbart, ha tydligare ägarskap, stärka förmågan hos lokala institutioner och säkra kvinnors aktiva deltagande. Ett återkommande problem inom landsbygdsutveckling, vid sidan av de konstanta problem som beror på Om du har synpunkter på denna osäkerhet och konflikt, har varit svårigheterna med att effektrapport eller frågor om våra färdigställa byggnadsprojekt på utsatt tid när andra planer, resultat eller dokument - program inom SAK begär insatser mitt under året, eller kontakta oss! när finansiärer erbjuder mer resurser bara utifall arbetet Skicka ett e-mail till info@sak.se eller blir klart under innevarande år. Eftersom byggsäsongen ring 08 545 818 40. är kort, särskilt i bergsområden, blir projekt som inte är ordentligt planerade i förväg svåra att klara av. Myndigheters många ändringar avseende konstruktioner har också inneburit förseningar av överlämningen av till exempel klinker. 16