RIDSKOLOR MALMÖ STAD MALMÖ RIDKLUBB ÖRESTADS RYTTARSÄLLSKAP
Innehåll Bakgrund...3 Uppdraget...3 Spiltor och rastning...3 Malmö ridklubb...3 Anläggning och byggnadsbestånd...3 Stallbyggnadernas standard...5 Åtgärder...5 Spiltor...5 Arbetsmiljön...5 Ombyggnader...6 Nytt stall...9 Örestads ryttarsällskap...10 Anläggning och byggnadsbestånd...10 Uteytor...11 Stallbyggnadernas standard...11 Åtgärder...12 Spiltor till boxar...12 Nytt stall...14 Lösdrift ett tidsenligt alternativ...16 2
Bakgrund Uppdraget Det ställs fortlöpande förändrade krav på ridskoleanläggningar, från myndigheter, från verksamhetsutövare och kunder. I samband kommunal översyn av Malmös ridskolor erhölls ett uppdrag, som här redovisas, att utreda hur två ridskolor inom Malmö stad kan anpassas till framför allt två relativt nya myndighetsbestämmelser: Nya djurskyddsbestämmelser om framför allt spilthållning och rastning av häst. Nya arbetsmiljöbestämmelser som bland annat föreskriver särskild hovslagarplats samt att djur ska kunna fixeras vid veterinärbehandling (medför tvångs-/behandlingsspilta). I uppdraget har inte ingått att bedöma byggnadsbeståndets byggnadstekniska beskaffenhet, men vissa uppenbara byggnadsfunktionella brister (byggnadernas standard) kommer att påpekas utan att ge åtgärdsförslag om det inte påverkas av ombyggnadsförslag. I uppdraget har inte ingått att bedöma behov av andra lokaler än djurstall och hästars vistelseytor under rastning i frihet. Spiltor och rastning Spiltor godtages enligt nya djurskyddsbestämmelser om de är befintliga och att hästarna enbart är uppstallade där i max 16 tim per dygn. Hästar skall dagligen rastas i frihet i hage, där de frivilligt kan röra sig i alla dess naturliga gångarter. 300 m 2 per häst anses av Jordbruksverket såsom litet men acceptabelt. Som jämförelse kan nämnas att dansk lagstiftning kräver 400 m 2 per häst och att minsta hagen ska vara 800 m 2, vilken alltså högst kan hysa två hästar samtidigt. Längsta sträckan på rasthagen bör minst vara 30 m för att möjliggöra rörelse i galopp i frihet. Malmö ridklubb Anläggning och byggnadsbestånd Ridklubbens byggnadsbestånd består av: 4 stall 2 ridhus + loge som används som manege för handikapp- och barnridning Avdelningar för klubb, personal och service Lada (storbalar halm + hinderförråd) Bod Kansli Tomten är ca 5,1 ha, varav 1,5 ha grushagar, 0,9 ha gräsbana, 0,24 ha ridbanor. Grushagarna på 1,5 ha ger överslagsmässigt 200 m 2 per häst, vilket medför att hästar i grushagarna måste dagligen bytas (2 omgångar hästar). Hästplatserna i stallen är 77 st, varav: Stall 1: 16 boxar för privathästar. Stall 2: 9 spiltor för privathästar. Stall 3: 19 spiltor + 2 boxar ponnyer, 15 spiltor + 4 boxar häst = 40 platser för ridskoleverksamhet. Stall 4: 10 boxar för privata hästar. Uteboxstall: 2 boxplatser. 3
Figur 1. Malmö ridklubbs anläggning. Figur 2. Nuläge samt benämning för byggnadsbeståndet. 4
Stallbyggnadernas standard Generellt är ventilationen i stallen oordnad (utom stall 3). Med oordnad menas här att i stort sett endast öppna dörrar och fönster utgör ventilationsöppningar (vilket kan skapa snedfördelad tilluft, det vill säga bristande ventilationseffektivitet), och om dessa stängs under till exempel vintertid är ventilationen kraftigt underdimensionerad. Stall 3 har en ordnad F- ventilation, men ventilationskapaciteten ifrågasätts och ventilationssystemet (inklusive reglering och ventilationseffektivitet) bör gås igenom, även om hästantalet minskas i stallet. Samtliga stall kan anses som mer eller mindre oisolerade, men i synnerhet installationer för hästarnas dricksvatten är inte frostskyddade. Golven i stallarna är generellt slitna och stallgångsgolven kan bedömas som hala, och torde inte uppfylla djurskyddsbestämmelserna i detta avseende. Uppruggning av betongytan ger i regel ett otillfredsställande resultat, åtminstone inte ett varaktigt tillfredställande resultat. Som alternativ till nytt golv i stallgångar, kan gummimattor, såsom i en tvärgång i stall 3, övervägas. I samtliga stall utom stall 3, är stallgångar för smala (varierar mellan 1,5 m och 1,8 m), det vill säga betydligt smalare än vad djurskyddsföreskrifterna anger (mellan boxrader: 2,5 m fritt mått, dvs. ej utstickande täckeshängare m.m.). Stall 3 har för smala gångar som spiltstall och ridskolestall ( 3,5 m), men detta kommer att åtgärdas om stall 3 byggs om till boxstall. Generellt kan boxgallren anses vara underdimensionerade, i synnerhet de egentillverkade i stall 1. Stall 4 har en takhöjd ( mått golv till bjälkar) som understiger minimimått för hästar. Åtgärder Spiltor För att uppfylla kraven på spiltor och rastning finns två alternativ: 1. Behålla spiltor och låta hästarna i dessa vara ute minst 8 tim. Detta kräver betydlig utvidgning av arealen grushagar. 2. Bygg om alla spiltor till boxar där så är möjligt. 2 spiltor blir 1 box. Spiltor som inte kan byggas om används som tillfälliga foderupplag, skötselspiltor, m m. Eventuellt kan ett antal spilthästar gå ute minst 8 timmar per dag. Alternativ 2 innebär att: Stall 3 : 40 platser till 21 boxar och 4 spiltor, alt.22 boxar 3 spiltor, 40 platser minskas till 25 platser. Alternativ 1 innebär att hästarna måste släppas ut tidigt för att hinna vara ute 8 timmar, beroende på när de ska användas för lektioner. Ska de in tidig eftermiddag bör de ha utfodrats på stall tidigt. För att personalen inte ska tvingas börja tidigt på dagen kan utfodringen ske tidigt på morgonen med foderautomater för grovfoder respektive kraftfoder. Arbetsmiljön Förslag: Hovslagarplats och tvångsspilta byggs i en särskild avdelning i ett nytt stall. Det har påtalats att möjligheterna för personal, hästägare samt ridskoleelever att kunna duscha och byta om efter ridningen bör ökas. Det största samhälliga problemet med allergener från häst torde vara att personer åker kollektivt utan att framför allt ha bytt om från stall- och ridkläder. 5
Ombyggnader Följande ombyggnader och förändringar föreslås: Ombyggnad av stall 2 (på grund av för smal gång och nedgången boxinredning, därtill är befintliga stalldörrar under minimihöjd), 9 boxar till 7 boxar (figur 4). Ombyggnad av 30 spiltor i stall 3 till 15 boxar enligt reviderad ritning (figur 5). Kvarblivna spiltor används som skötselspiltor och upplag för foder och strö, alternativt till hästar som ges möjlighet att vara ute en stor del av dagen. Nytt stall byggs med 14 hästplatser på ladans plats (se situationsplan), 14 ponnyboxar (dock godkända i storlek för häst) (figur 5). I samband med det nya stallet byggs en hygienavdelning för personal och ryttare, bestående av toaletter med dusch och omklädnad, samt ett hinderförråd. Ladan rivs på grund av dåligt skick. Ny lada/maskinhall ca 8 x 12 m byggs norr om loge. Bod rivs/tas bort för att skapa plats åt ny stallbyggnad. Uppställningsplats rensas och eventuellt kompletteras med kantväxter. Gräsbanan omvandlas delvis till gruspaddockar så att byte av hästar för rastning inte behövs. Skapa totalt min 400 m 2 gruspaddock per häst. (Grus-/allväderspaddock kan på ett bättre sätt fungera som P-plats vid tävlingar.) Eventuellt med trädridåer åt norr och öster. Uteboxstall sammanbyggt med lada rivs (förlust 2 hästplatser). Med föreslagna åtgärder blir den totala minskning av antalet hästplatser 4, om kvarblivna spiltor överhuvudtaget inte används som hästplatser minskas hästplatserna med 8. Figur 3. Situationsplan efter om- och tillbyggnad enligt förslag. 6
Figur 4. Stall 2:s planlösning efter ombyggnad. 7
Figur 5. Stall 3:s planlösning efter ombyggnad. 8
Nytt stall Ett förslag på nytt stall med 14 boxar, framför allt för ponnyer, men som rymmer även större hästar, presenteras i figur 6, samt ritningen sist i denna rapport (med bättre upplösning). Figur 6. Stall för 14 hästar, hygienavdelning och hinderförråd. Stallet har styrd naturlig ventilation ( växthusventilation), plats för tvångsspilta samt hovslagarplats. [HIR Malmöhus/Michael Ventorp och Molén Arkitekter 2010] 9
Örestads ryttarsällskap Anläggning och byggnadsbestånd Ridsällskapets arealer: Total areal 4,82 ha (exkl. brukad åkermark), varav Rasthagar grus: 1,58 ha Tränings- och tävlingsbanor grus: 0,54 ha Tränings- och tävlingsbanor gräs: 0,77 ha Därtill finns ca 22 ha åkermark i anslutning till anläggningen, vilket möjliggör expansion på brukad åkermark (med fornminnen/gravkullar, se figur 7). N Figure 7. Ridanläggningens arealer och placering. Figur 8. Situationsplan flygfoto. 10
Byggnadsbeståndet utgörs av: 5 stall/stallavdelningar 2 ridhus 1 reception med personalutrymmen och café/läktare 2 serviceavdelning med framför allt sadel- respektive foderkammare 1 kansli 1 vagnslider. Figur 9.Benämning på bbyggnadsbeståndet. Hästplatserna är 66 st, varav: Stall 1: 4 boxar Stall 2: 7 boxar Stall 3: 7 boxar och 2 spiltor (varav 1 används för temporärt strölager och 1 som spiltbox, dvs. spilta som används som box, vilket är tillåtet i detta fall endast för häst under 1,11 cm, A-ponny, på grund av kortaste sida på box ska vara 1,5 x mankhöjden). Stall 4: 12 spiltor, 1 ponnyspilta och 8 boxar (ponnyer), dvs. 21 platser Stall 5: 13 spiltor, 7 inneboxar och 6 uteboxar, dvs. 26 platser. Uteytor Örestad har relativt gott om mark, ca 250 m 2 grushagar per häst, samt gräsytor. Att utöka grushagarna är möjligt. Det är därmed möjligt att alla hästar kan vara ute samtidigt. Såväl träningsytor som rasthagar av grus kan dock anses vara dåligt dränerade och har bristfällig marköverbyggnad. Stallbyggnadernas standard Stall 5 har en fungerande och ordnad ventilation, medan övriga stall har brister i ventilationen. Samtliga stall utom stall 1 har dock frånluftsfläkt (F-vent), vars kapacitet i detta sammanhang dock inte har kontrollerats. Däremot saknar stallen tillräckliga tilluftsintag, utom i stall 5 (FT-vent med låghastighetsdon av strumpmodell ). Planlösningarna i stall 3 och 4 med tvärgående stallgång/-ar och boxar som saknar yttervägg medför att en enkel F- 11
ventilation har små möjligheter att uppnå en god ventilationseffektivitet, det vill säga en jämn fördelning av tilluften. Stall 1 har inga särskilda öppningar för frånluften, utan här utgör huvudsakligen öppen dörr och öppna fönsteröppningar (enbart öppningar med träluckor) ventilationsanordningarna. Svartmögel på flera ställen i samtliga stall indikerar bristande ventilation och ventilationseffektivitet. Brister i ordnad ventilation har fått konsekvenserna att stalldörrar hålls öppna, då vädret tillåter, för att kompensera bristerna i ventilationssystemen. Samtliga stall kan anses som mer eller mindre oisolerade, men i synnerhet installationer för hästarnas dricksvatten är inte frostskyddade. Golven i stallarna är generellt slitna och stallgångsgolven kan bedömas som hala, och torde inte uppfylla djurskyddsbestämmelserna i detta avseende. Uppruggning av betongytan ger i regel ett otillfredsställande resultat, åtminstone inte ett varaktigt tillfredställande resultat. Som alternativ till nytt golv i stallgångar, kan gummimattor övervägas. Stallgångsbredderna är i stall 5 och i en av gångarna i stall 4 utmärkt, i stall 3 och stall 4 (mellan ponnyboxar) godtagbart (gången är 1,5 x mankhöjd för ponnyer), men undermåliga i stall 1 och 2. Boxgaller och galler för fönster är underdimensionerade och i synnerhet i stall 1 därtill med ett farligt avstånd mellan de stående gallerstängerna. I stall 2 och 3 har förstärkning av gallren skett genom att lösa trådgaller har fästs på insidan av de stående boxgallerstängerna, liksom i motsvarande fönster. På vissa fönster i stallen har plastskivor (polykarbonatskivor (?), vilket i så fall är godtagbart) monterats för att minska risken för skador på hästarna. Uteboxarna i stall 5 är i de flesta avseenden godtagbara ur de flesta aspekterna, så länge toppdörren är öppen. Takhöjden i stallen är tillräckliga utom i stall 2, där det är godtagbart. Stalldörrarna i stall 2 är för låga i gentemot bestämmelser ( 2 000 i stället för 2 200 som minimihöjd i djurskyddsbestämmelserna). Åtgärder Spiltor till boxar I första hand föreslås ombyggnad av spiltor till boxar i stall 4 och 5 (figur 10 respektive 11). Detta innebär en förlust av totalt 14 hästplatser. Ombyggnadens måttsättning har tagit hänsyn till bjälklagets stomme. I stall 4 måste bärlinor och stolpar flyttas i några fall. Ventilationen i stall 4 bör byggas om till en FT-vent. Åtminstone bör inloppsöppningen till frånluftsfläkten flyttas från sitt nuvarande läge rakt ovanför en befintlig spilta och med en bristfällig skiva som ljuddämpare m.m. En billig och enkel åtgärd för detta är en platsbyggd kanalljuddämpare (se figur 10). Figur 10. Exempel på en enkel, beprövad, platsbyggd kanalljuddämpare som dämpar ljudet upp till 20 dba. 12
Figur 11. Ombyggnad av spiltor till boxar i stall 4. Figur 12. Ombyggnad av spiltor till boxar i stall 5. Kvarstående spilta används som skötselspilta alternativt placeras där en tvångsspilta. 13
Nytt stall På grund av det minskade antal hästplatser genom ombyggnad av spiltor till boxar föreslås nytt stall (figur 13) med 14 hästboxar samt hovslagarplats och eventuellt tvångsspilta (om denna inte placeras i stall 5). Figur 13. Förslag på utformning av nytt stall. Boxarna har försetts med helt öppningsbar front för att underlätta eventuell maskinell utgödsling. Placeringen av stallet är inte självklar. Därför redovisas nedan 4 placeringar på 3 platser, var och en med sina för- respektive nackdelar. Faktorer som påverkar det slutliga valet av plats är bland annat vilka hästar ridskolehästar eller privathästar, stallet kommer att användas för, den allmänna logistiken och arbetsrutiner, samt preferenser. Stallet enligt figur 13 kan spegelvändas horisontalt eller vertikalt för att anpassas till platsen. Figur 14. Placeringsalternativ nr 1 av nytt stall. 14
Figur 15. Placeringsalternativ nr 2 av nytt stall. Placeringsalternativ nr 1 innebär att ridhusens orientering följs och att stallets gårdsplan öppnas upp mot gårdsplanen mellan ridhus och stall. Placering nr 2 innebär att övriga byggnaders orientering följs, men gårdsplanen får karaktären av en bakgård. För- (+) och nackdelar (-) med placeringsalternativ nr 1 och 2 (figur 14 och 15): + Central placering i förhållande till ridhus, gödselcontainrar och spolplatta mellan stall 1 och 2. Lämplig placering för framför allt ridskolehästar. - Lång väg till rasthagar (kan dock förkortas om drivväg mot dressyrbanan anläggs). - Central yta för uppställning av strö och foder m.m. försvinner till stor del. Figur 16. Placeringsalternativ nr 3 och nr 4 av nytt stall. 15
Placering nr 3 utvidgar stallområdet, men förstärker/förtydligar den västra gårdsplanen. Lämpligast för privathästar. Tyvärr är det skissade stallet för långt för att läggas i nord-sydlig riktning parallellt med trädridån, vilket hade varit bättre ur denna synpunkt och byggnaderna hade skapat en mer sluten fyrkant. Men detta låter sig göras om man utformar stallet i vinkel med merparten av byggnadskroppen i nord-sydlig riktning. För- (+) och nackdelar (-) av placeringsalternativ nr 3 (figur 16) i jämförelse med placeringsalternativ nr 1 och 2: + Närmre från stallet till rasthagar. + Lättare tillfart med fordon, mindre korsande trafik av arbetsfordon och hästar/personer. - Lång väg till gödselcontainrar och spolplatta, men nämre till spolbox. Längre väg till ridhus. Förutsätter anläggning av ny containergrop, vilken också skulle kunna användas för lagring av gödsel från stall 5. Alternativt används semi-permanentbädd och container sätts upp tillfälligt vid maskinell utgödsling. - En central rasthage minskas till ytan. Placeringalternativ nr 4:s för- (+) och nackdelar (-): + Närmaste placering i förhållande till rasthagar och träningsytor utomhus. + Ur smittskyddssynpunkt lämpligaste placeringen av nämnda placeringsalternativ. - Drivväg till rasthagar och tillfart med arbetsfordon blir gemensam, såvida man inte öppnar upp från avställningsplats söder om stallet. - Förutsätter anläggning av ny containergrop eller motsvarande, vilken också skulle kunna användas för lagring av gödsel från stall 5. Alternativt används semi-permanentbädd och container sätts upp tillfälligt vid maskinell utgödsling. Lösdrift ett tidsenligt alternativ Eftersom ridskolan har angränsande, öppen och obebyggd, mark finns här utmärkta möjligheter att i stället för nytt traditionellt inneboxstall anlägga en lösdrift för häst, det vill säga ständig grupphållning utomhus (inte bara för rastning delvis av dagen), företrädesvis med datorstyrda foderstationer typ Aktivt Stall se tidigare rapport Tre principer på ridskolor. Figur 17. Lämpliga placeringar av anläggningar för grupphållning, innehållande ligghall, allväderspaddock, foderstationer m.m. 16