Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan ge högst 20 poäng. Maximala poäng i förhöret är 40. Under fråga 1 skall du välja antingen fråga 1a eller fråga 1b. Fråga 2 besvaras till alla delar. FRÅGA 1 (totalt högst 20 poäng) Besvara antingen fråga 1a eller 1b ur Meeuwisse, Sunesson & Swärd (red.) Socialt arbete. En grundbok, 2006, kapitel 1-3 samt 5-9. Fråga 1a. Skriv ett essäsvar. I kapitel 9 diskuterar Anna Meeuwisse och Hans Swärd socialt arbete i ett internationellt perspektiv. Enligt författarna kan man tillämpa så kallade välfärdsmodeller på socialt arbete. Redogör för de fyra olika modellerna i socialt arbete som går att urskilja i Europa (4 p) och vad som kännetecknar det sociala arbetet i dessa modeller (12 p). Redogör avslutningsvis för författarnas invändningar mot dessa modelljämförelser (4p). Den skandinaviska modellen (1 p) -den allmänna socialpolitiken garanterar människor en relativt hög levnadsstandard, även de som står utanför arbetsmarknad. Ekonomiska transfereringssystem, ambitioner om full sysselsättning liksom en statlig familje- och handikappolitik är kännetecknande (1p) -kraven på starkt statligt ansvar, universalism och solidaritet har medfört att marknadens och familjens betydelse för det sociala arbetet är mindre än i andra välfärdssystem. Kommunerna spelar en central roll som välfärdsproducenter och organisatörer (1p) -socialarbetare har dubbla roller som hjälpare och kontrollanter och jobbar inte enbart med uppenbara sociala problem utan även med preventivt socialt arbete (1p) Korporativistmodellen (1 p)
-bygger på en korporativistisk samhällsordning och utgår i hög grad från yrkesanknutna förmåner (1p) -tydlig uppdelning av det sociala arbetet å ena sidan en liten offentlig verksamhet (med sociala kontrolluppgifter), å andra sidan en större fri socialvård som sköts av korporativa organisationer (1p) -modellen bygger på subsidiaritetsprincipen vars företrädare hävdar att sociala problem så långt som möjligt skall och kan lösas utan inblandning från stat och marknad (1p) Restmodellen eller den liberala välfärdsmodellen (1 p) -staten fyller bara i de luckor som återstår då privata initiativ inte räcker till (1p) -det offentliga tillhandahåller en minimistandard när det gäller ekonomisk trygghet, bidragen ofta stigmatiserade (1p) -mindre andel offentligt anställda socialarbetare, stor andel socialarbetare anställda av privata vinstdrivna eller frivilliga organisationer (1p) Den rudimentära välfärdsmodellen (1 p) -det sociala arbetet är svagt organiserat och gränsen mellan formell och informell vård är suddig (1p) -hjälpbehövande får i första hand förlita sig på familjen, kyrkan eller olika välgörenhetsorganisationer (1p) -det sociala arbetet är som regel dåligt samordnat och insatserna är ofta inriktade på barnskydd och familjearbete. Argument mot modelljämförelserna: Exempelvis; -modellerna bortser från kvinnors och mäns olika ställning i förhållande till marknaden, staten och familjen. (1 p)
-andra forskare har ifrågasatt om det finns något självklart samband mellan socialpolitiska välfärdsmodeller och allt det sociala arbetet som bedrivs. (1 p) -andra forskare har hävdat att välfärdsmodellerna håller på att konvergera (1 p) -skillnader i hur socialpolitiken och det sociala arbetet organiseras har kanske inte någon avgörande betydelse för hur det sociala arbetet i praktiken utförs (1 p) eller Fråga 1 b. Redogör i korthet (alla fem punkter skall besvaras): för vad socialpolitik är och varför den är relevant för socialt arbete (kapitel 5, Socialpolitik och socialt arbete ) (4p) -det som staten gör för att höja medborgares välfärd (transfereringar, tjänster) -bestämningsfaktor för det sociala arbetets inriktning, omfattning och utförande. T.ex. genom lagstiftning och genom ekonomisk resursering. för två historiska förgrundsgestalter och deras betydelse för det sociala arbetet (kapitel 1, Vad är socialt arbete? ) (4p) -Mary Richmond (professionalisering av socialt arbete, utvecklade den s.k. casework-traditionen) och Jane Addams (ömsesidiga relationer mellan hjälpare och den hjälpta, grundade settlementorganisationen Hull House, föregångare för socialarbetsinriktningen samhällsarbete ) för två aspekter som kan försvåra professionella möten i socialt arbete (kapitel 6, Mötets många ansikten när professionella möter klienter ) (4p) -fördomar, attityder och föreställningar, t.ex. könsstereotypa möten -det professionella mötet är omgärdat av regler och riktlinjer. Fördelningen av makt och kunskap är ojämn (jfr s.k. våldsamma möten). för begreppen tyst kunskap respektive kritiskt förhållningssätt i socialt arbete (kapitel 7, metoder i socialt arbete vad är det? ) (4p) -erfarenhetsbaserad och personburen kompetens -utbildningar i socialt arbete skall inte förmedla enkel metodkunskap utan snarare till en kritisk blick som gör att socialarbetare kan granska och värdera metoder som kommer att presenteras dem i deras yrkesverksamhet för två karaktäristiska kännetecken för organisationer inom vilka socialarbetare vanligen verkar (kapitel 8, Socialt arbete utförs i organisationer ) (4p) exempelvis: -organisationerna kontrollerar resurser av olika slag. Kontroll över resurser ger en möjlighet till maktutövning gentemot klienter -socialarbetares maktutövning är organisatoriskt förankrad
Exempelvis: -centralisering kontra decentralisering, specialisering kontra integration FRÅGA 2 (totalt högst 20 poäng) Läs igenom den bifogade artikel Mobbning: ett tidsbundet socialt problem? av Anna Larsson [publicerad i Socialvetenskaplig Tidskrift 2010, nr 2, s. 134-148]. Besvara sedan alla fyra delfrågor (a-d) a) I artikeln diskuteras Meeuwisses och Swärds kriterier på vad som karaktäriserar ett socialt problem. Redogör kortfattat för dessa kriterier. (7 p) s. 135-136 -ett socialt problem har med den sociala sfären att göra -ett social problem är oacceptabelt (stort avstånd mellan det önskade och oönskade) -ett socialt problem har med samhällets struktur och organisation att göra -ett socialt problem omfattar ett betydande antal personer eller förefaller att vara något som ökar -ett socialt problem kan och bör åtgärdas -ansvaret för att åtgärda ett socialt problem ligger på samhället -ett socialt problem är synligt på ett eller annat sätt b) Vilka olika förklaringar till att mobbning kring decennieskiftet 1970 blev ett socialt problem lyfter artikelns författare fram i det avslutande diskussionskapitlet? (7 p) -Mobbningsfenomenet artikulerades som oacceptabelt (1 p) -Många ansåg att problemet hade ökat t.ex. pga det moderna storskaliga urbaniserade samhällets stora städer och stora skolor främjade mobbning (1 p) -Detta ledde till att förekomsten av mobbning i skolorna började undersökas (1 p) och konkreta siffror på frekvens och synlighet kunde presenteras (1 p) -Uppfattningar om att mobbning kan och bör åtgärdas och att ansvaret för detta ligger på skola och samhälle uppkom också i samband med problemformuleringen (1p) -Utöver ovannämna lyfter författaren upp betydelsen av termen mobbning, som innebär att man kunde uppmärksamma och tala om fenomenet samtidigt som själva begreppsformuleringen innebar en styrning av tänkandet (2 p) c) Vilka tankar väcker artikeln hos dig? Basera ditt svar på aktuell samhällsdiskussion och på egna erfarenheter. (4 p) -allmänna reflektioner kring mobbning ger 1-2 poäng. För fulla poäng krävs att skribenten kritiskt reflekterar över aktuella samhällsfenomen/mobbning (t.ex. arbetsplatsmobbning, mobbning i sociala medier, mobbning och utanförskap som resulterat i våldsamma motreaktioner etc.)
d) Kan du nämna något annat samhällsfenomen som över tid kommit att i tilltagande grad uppfattas som ett socialt problem? [Basera ditt svar t.ex. på det du läst i boken Socialt arbete. En grundbok). (2 p) Exempelvis: -fattigdom -missbruk -arbetslöshet -fetma och hälsoproblem -ensamhet bland äldre -våld i parförhållanden -könsdiskriminering -ätstörningar -racism