VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15



Relevanta dokument
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Eurokod lastkombinationer. Eurocode Software AB

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod

Projekteringsanvisning

EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler. Inspecta Academy

Eurokod laster. Eurocode Software AB

Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro. Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro.

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

caeec101 Lastnedräkning Användarmanual Eurocode Software AB Detta program kombinerar laster enligt SS EN Rev: C

Exempel 7: Stagningssystem

Tentamen i Konstruktionsteknik

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Eurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Modul 3.5 Standards, regelverk. Standards, regelverk

Bärande konstruktioners säkerhet och funktion OSKAR LARSSON

Praktisk Lastnedräkning och Stomstabilitet enligt Eurokoder

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

BKR BFS 1998:39 Sakordsregister

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tentamen i Konstruktionsteknik

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/ Beslutad datum:

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1

Utdrag ur konsekvensutredning EKS 11 - kap

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Dimensionering av bärverk i stål enligt Eurokod

EKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Last från icke bärande väggar är inte inräknade i nyttig last i avsnitt 3:4.

LAST UNDER BYGGSKEDET

Exempel 11: Sammansatt ram

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Vägverkets författningssamling

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner

Exempel 5: Treledstakstol

Olyckslaster och fortskridande ras

Exempel 3: Bumerangbalk

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

2010:39. Forskning. Beskrivning av Eurokoder för betongkonstruktioner. Bo Westerberg. Authors:

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

DIMENSIONERING AV LIMTRÄBALKAR. Effekt av osymmetrisk snölast enligt EKS 10. Structural Mechanics. Bachelor s Dissertation

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Stabilisering av prefabbetong enligt Eurokod - En jämförande studie

BSAB 83 N5 BSAB 96 JUF MAJ Plannja Profiler TEKNISK INFORMATION

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Exempel 14: Fackverksbåge

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

OLYCKSLASTER OCH NYTTIGLAST I ETT PLATSGJUTET FLERBOSTADSHUS

Bilaga A - Dimensioneringsförutsättningar

Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod

Kommer du ihåg förra vintern?

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar

(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )


TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

EXAMENSARBETE. Förändring av svensk takstol. En jämförelse mellan BABS 1946 och Eurokod. Karin Ericsson. Civilingenjörsexamen Arkitektur

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik

JÄMFÖRANDE STUDIE AVSEENDE SVENSKA BYGGREGLER OCH DEN EUROPEISKA STANDARDEN EUROKODER Inriktning husbyggnad och betongkonstruktion

KONSTRUKTION ANVÄNDNINGSOMRÅDE NYTTIG LAST ELLER SNÖLAST TOTAL LAST INKL. EGENVIKT

DIMENSIONERINGSSÄTT (DA)

Exempel 13: Treledsbåge

Eurokod Trä. Eurocode Software AB

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström

Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta?

Praktiskt användande av Eurokoder för konstruktörer

Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ

NS-EN Ulykkeslaster

Transkript:

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1

Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får ej blåsa omkull) Olycksfall (ej fortskridande ras) Funktion vid normal användning Permanent skada (tex deformationer) Tillfällig olägenhet (tex obehagliga vibrationer) Beständighet Säkerhet och funktion skall bibehållas under avsedd livslängd Fortskridande ras får inte inträffa Olycksfall Ronan Point 1968 Dimensionering Att se till att lasteffekten är mindre än bärförmågan E=lasteffekt R=bärförmåga E<R 2

Dimensionering Frekvens E R Risk för brott! Lasteffekt Bärförmåga Frekvens Karakteristiska värden Karakteristisk last tex last som överskrids med sannolikheten 2% 2%-fraktilen 50-års-stormen Last Frekvens Karakteristiska värden Karakteristisk hållfasthet hållfasthet som underskrids med sannolikheten 5% 5%-fraktilen Hållfasthet 3

Dimensionering Frekvens E R E k, R k Lasteffekt Bärförmåga Partialkoefficientmetoden Ytterligare säkehetsmarginal med partialkoefficientmetoden F d F E d Frekvens f k E d f d f R k m R d E k E d R d R k Lasteffekt Bärförmåga Partialkoefficienter f Beaktar osäkerhet rörande lastens storlek Liten osäkerhet Egentyngd Stor osäkerhet Snölast Vindlast Nyttig last 4

Partialkoefficienter d Beaktar konsekvenserna av brott, beror på säkerhetsklass sk1: d =0.83 sk2: d =0.91 sk3: d =1.0 Se EKS9 kapitel 0 m Partialkoefficienter Beaktar osäkerhet i hållfasthetsvärden, tvärsnittsmått mm. Mindre osäkerhet Stål Större osäkerhet Betong Trä Partialkoefficienter Beaktar systematiska skillnader mellan hållfastheten i en provkropp och i en konstruktion. Det kan handla om tex volym-, fukt- och temperatureffekter. Ofta anges ett värde för / m 5

Klassificering av laster Variation i tiden Permanent last Variabel last Olyckslast Variation i rummet Bunden last Fri last Karakteristiskt lastvärde G k permanent last den permanenta lastens tidsmedelvärde Q k variabel last den last som i genomsnitt överskrids en gång på 50 år Q ak Olyckslast kan ej definieras statistiskt Samverkande lastvärde Ej sannolikt att flera laster är stora samtidigt. En last med karakteristiskt värde, övriga med samverkande lastvärde: Q k 1 reduktionsfaktor eller lastkombinationsfaktor som beror på lastens varaktighet. 6

Samverkande lastvärden 0 Q k Kombinationsvärde 1 Q k Frekvent värde 2 Q k Kvasipermanent värde Representativa lastvärden Lastkombinationer I Eurokod finns angivet lastkombinationer för Brottgränstillstånd avser säkerhet mot brott Bruksgränstillstånd avser funktion vid normal användning 7

Brottgränstillstånd EQU Stjälpning equilibrium STR Material- eller stabilitetsbrott structure GEO Brott i undergrunden FAT Utmattning fatigue Lastkombinationer STR 6.10b: Q d = d 1.2G k + d 1.5Q k + d 1.5 0 Q k Sid. 3 Huvudlast En last räknas som huvudlast. Övriga laster räknas med samverkande värde. I regel måste man undersöka både snö som huvudlast och vind som huvudlast för att vara säker på vilket som är värst. Variabel last sätts till 0 om detta är ogynnsamt. 8

Lastkombinationer Permanenta laster Egentyngd Jordlast och jordtryck Vattentryck Variabla laster Nyttig last Last relaterad till användningen av lokalen Tex last av inredning och personer Snölast Vindlast 9

Nyttig last Nyttig last Vid stor belastad area får nyttig last reduceras Vid många våningar får nyttig last reduceras Snölast s C C s e t k S karakteristisk snölast på tak [kn/m 2 ] S k snölastens grundvärde på mark [kn/m 2 ] C t termisk koefficient (ofta 1) C e exponeringsfaktor formfaktor 10

Snölast Ex: Helsingborg s k = 1.0 kn/m 2 Åre s k = 3.5-5.5 kn/m 2 Se Figur 1.1 + Tabell 1.9 Snölast C t termisk koefficient Beaktar att snön smälter pga värmeläckage genom taket. Sätts normalt till 1 Annat värde kan vara aktuellt för varaktigt uppvärmt, oisolerat utrymme Snölast C e exponeringsfaktor Beaktar skillnad i snömängd på tak jämfört med på mark 11

Snölast Ej snödrift Snödrift Snölast anges per horisontell meter Snölast Reduktionsfaktorer för snölast, se Tabell 1.6 Klassificering av laster Variation i tiden Permanent last Variabel last Olyckslast Variation i rummet Bunden last Fri last 12

Farlig lastställning Snölast:Variabel, bunden Vindlast: Variabel, bunden Nyttig last: Variabel, fri Variabel last sätts till noll om det är ogynnsamt Bunden last belastar alltid hela ytan Fri last sätts till noll på del av ytan om det är mer ogynnsamt Farlig lastställning Vindlast w w w e i q p ( cpe c pi ) w karakteristisk vindlast [kn/m 2 ] w e yttre vindlast w i inre vindlast 13

w w w e i q Vindlast p ( cpe c pi ) w karakteristisk vindlast [kn/m 2 ] q p vindens hastighetstryck [kn/m 2 ], beror av geografiskt läge, terrängtyp och byggnadshöjd c pe formfaktor för utvändig vindlast c pi formfaktor för invändig vindlast q p Tabell 1.12 Ex: Helsingborg 26 m/s Vindlast Referensvindhastighet, v b, för olika orter finns i tabell 1.9 Beskrivning av terrängtyper i tabell 1.11 Höjden avser byggnadens högsta höjd, tex nockhöjd. På säkra sidan räknar man ofta med konstant vindlast på hela höjden. 14

Principskiss vindlast (förenklat) Vindlast vägg 15

c pe,1 Vindlast Formfaktor för ytor på 1 m 2 och mindre. Används tex för fästdon och beklädnadselement c pe,10 Formfaktor för ytor på 10 m 2 och mer. Används för bärverk som helhet. Mellanliggande ytor: logaritmisk interpolering. Vindlast plana tak Invändig vindlast C pi beror på öppningsareor med vindsug/total öppningsarea Om det inte är möjligt eller motiverat att uppskatta öppningsareor används det mest ogynnsamma av: +0.2 (tryck) och -0.3 (sug). 16

för vindlast 0.3 0 0.2 1 17