Som du säkert redan vet så är det många elektriska funktioner i ett. Utvecklingen går snabbt framåt och det fortsätter komma många nya elektriska funktioner. Exempelvis förekommer allt fler elektriska komponenter i system som tidigare var rent mekaniska, exempelvis bromsar, fjädring och styrinrättningar. Elektrisk ström kan "verka" på flera sätt Elektricitet används till många olika funktioner i, vanligen är det tre sk. verkningar som utnyttjas i förbrukare och spänningskällor. Med "förbrukare" avses komponenter som använder elektricitet för att utföra ett arbete, som värmeslingor, elmotorer, relä mm. De tre verkningarna är: värmeverkan magnetisk verkan kemisk verkan När förbrukarna i elsystemen utför sitt arbete sker en omvandling mellan olika energiformer. Det är dessa omvandlingar mellan elenergi och andra energiformer som kallas för elströmmens verkningar. Elenergi omvandlas vid exempelvis tändstiftet till värmeenergi. I högtalare omvandlas elenergin först till magnetisk energi som sedan övergår till rörelseenergi hos högtalarmembranet. När ett batteri laddas så lagras energin i kemisk form. Elströmmens värmeverkan Att omvandla elenergi till värme är enkelt, och det är många elkomponenter som fungerar med hjälp av denna värmeverkan, När en tillräcklig hög ström flyter i en ledare i förhållande till ledarens resistans blir den varm. Om strömmen ökar genom ledaren genom att spänningen höjs, så ökar värmeverkan. Om strömmen blir för hög i förhållande till ledarens material och area blir värmen så stor att ledaren brinner av. Detta utnyttjas i säkringar som skyddar kretsar mot för höga strömmar. När ledaren i säk- ringen brinner av bryts strömmen och kretsen skyddas från överbelastning. Säkringen ska alltid vara den "svagaste länken" i kretsen. Ledararea... Lroi" Lroi' 7l}. I & L. ~~; Om strömmen blir för hög i förhållande till ledarens area blir den överhettad. Några olika exempel på hur värmeverkan utnyttjas. Elströmmens kemiska verkan I en förekommer denna verkan endast i batterierna som är ackumulatorer, vilket innebär att de kan laddas. När ett bilbatteri tillförs elström, laddas, så omvandlas elektrisk energi till kemisk energi som sedan kan lagras under ganska lång tid. När elström tas ut ett batteri omvandlas kemisk energi åter till elektrisk energi. Elströmmens magnetiska verkan Kring en ledare där det flyter en elektrisk ström uppstår alltid ett magnetiskt fält. Med samma verkan Strömmen går in i ledaren,då går de magnetiska kraftlinjerna medurs runt ledaren. Lägg märke till markeringen i änden på ledaren som visar strömriktningen, du kan tänka dig den som änden på en pil som är på väg in i ledaren. Här kommer strömmen ut ur ledaren, därför går kraftlinjerna åt andra hållet, moturs. Punkten mitt i ledaren som visar strörncriktningen kan du se som en pilspets på väg ut. 59
skapar ett magnetfält i rörelse bredvid en ledare en ström i ledaren vilket kallas induktion. Denna elektromagnetiska verkan utnyttjas i många apparater i ens elsystem. De magnetiska fält som skapas runt ledaren beskrivs oftast som kraftlinjer, kallas också fältlinjer. Kraftlinjerna har en bestämd riktning och brukar ritas ut som cirklar runt ledaren med en riktningspil. Halvledare är komponenter som leder elektrisk ström under vissa villkor. t.ex. beroende på viss temperatur, strömmens riktning, spänningens storlek, ljus eller andra villkor. Många halvledare kan alltså uppföra sig både som isolatorer eller ledare, beroende på de nyss beskrivna villkoren Isolator Tändspole Halvledare Några exempel på skomponenter som fungerar med hjälp av elektromagnetism. Bild, Robert Bosch AB. Grundbegrepp Det finns några grundläggande och viktiga begrepp inom elläran som du måste vara bekant med för att dina fortsatta studier inom elläran ska bli framgångsrika, intressanta och roliga. Här följer några sådana begrepp. Storheter och enheter Sådant som kan mätas eller beräknas är en storhet ex. längd. Det man anger storheten i kallas enhet. Storheten längd anges i enheten meter. När man ska skriva mycket stora eller mycket små värden är det praktiskt att använda sk. prefix. Spänningskällor och förbrukare Alla komponenter i ett som är eldrivna brukar kallas för strämfärbrukare eller barafärbrukare. Att komponenterna kallas så är egentligen missvisande eftersom de inte "förbrukar strömmen", den är lika stor både före och efter en förbrukare. Men eftersom det är brukligt i branschen att använda uttrycket så gör vi det också i fortsättningen. I ett finns många strömförbrukare, däremot finns det få spänningskällor som kan driva alla förbrukare. Nästan alla har två spänningskällor som samarbetar, batteri och generator. De ger den "kraft" (spänning) som behövs för att "driva runt" ström i kretsarna. Förbrukarna "tar kraften ur" strömmen. Spänningskällornas uppgift är att höja upp spänningen till den systemspänning som ska finnas i kretsen, och förbrukarna tar det mesta av den spänningen till att utföra sitt arbete. Spänningskällan "ger kraft" åt strömmen Prefix Beteckning Kilo k x 1000 10 3 gånger tusen Milli m x 0,001 10-3 tusendel Ledare, halvledare och isolatorer Som du vet leder inte alla material elektrisk ström. Vissa material leder bra, andra dåligt eller inte alls. Ledare är material som leder elektrisk ström Isolatorer är material som inte leder elektrisk ström Förbrukaren "tar kraft ur" strömmen 60
Vad är elektrisk ström? Alla material i vår omgivning är uppbyggda av atomer. Runt atomernas kärna kretsar elektroner i banor. I material som kan leda elektrisk ström (ledare) finns s.k. fria elektroner som hela tiden "hoppar och studsar" runt mellan olika atomer utan att ha någon bestämd gemensam riktning. I detta läge flyter ingen elektrisk ström. Men när elektroner, med hjälp av "drivkraften" elektrisk spänning, sätts i rörelse i en bestämd riktning uppstår det som vi kallar för elektrisk ström. Elektroner ritas med ett minus-tecken på sig för att de är negativt laddade. Villkoren för att en ström ska uppstå är att det finns en spänning och att det finns en sluten krets. Storheten ström betecknas i formler med bokstaven I och mäts i enheten ampere (A). När elektroner sätts i rörelse i en bestämd riktning flyter det som vi kallar elektrisk ström i ledaren. Lägg märke till att elektronerna är märkta med ett minustecken. De är negativt laddade. Elektriska strömmens riktning Det vi kallar elektrisk ström är ett begrepp som började användas på 1700-talet långt innan elektronerna upptäcktes. Man antog då att elektrisk ström rör sig från plus- till minuspol. Nu vet vi att det som verkligen rör sig i en ledare är elektroner och att de rör sig från minus- till pluspol. Trots detta finns ingen anledning att förändra den teoretiska strömriktningen, alla beräkningar fungerar ändå. Det vi kallar elektrisk ström går alltså fortfarande från plus- till minuspol. Vad är elektrisk spänning? Elektrisk spänning är den drivkraft som behövs för att elektronerna i en ledare ska röra sig i en bestämd riktning. Spänning kan liknas vid en kraft eller ett tryck som sätter fart på strömmen. Utan spänning - ingen ström! Spänning i ex. ett batteri (ackumulator) skapas när det laddas, vilket innebär att laddaren "flyttar" negativa elektroner från batteriets pluspol till dess minuspol. Den skillnad som då uppstår, i antal elektroner, hos polerna i ett laddat batteri skapar en elektrisk spänning. Man säger att polerna har olika elektrisk potential, därför kallas också spänning potentialskillnad. Batteriets minuspol har ett överskott av negativt laddade elektroner, det är därför den kallas minuspol eller negativ pol. Pluspolen har underskott av elektroner och blir därför positiv. Spänningen mellan polerna består under lång tid om inte batteriet ansluts till en förbrukare. När den kretsen är sluten påbörjas en utjämning av spänningen mellan polerna. När man talar om spänning så säger man ofta spänningen över förbrukaren, eller spänningsfallet över förbrukaren. Det beror på att spänning mäts som en skillnad mellan två punkter, över förbrukaren, före och efter. Uttrycket spänningsfall beror på att spänningen faller (mätt över förbrukaren) när förbrukaren omvandlar elenergin till en annan energiform ex. värme. Storheten spänning betecknas i formler med bokstaven U och mäts i enheten volt (V). 1:Il' 'L ~ U <E- + \ r /, / / I \ -, När lampan lyser strömmar elektroner från minuspolen till pluspolen. Det vi kallar elektrisk ström går åt andra hållet. Elektriska strömmens riktning går alltså tvärtemot mot elektronens rörelseriktning. När lampan lyser minskas efter hand batteriets spänning genom att överskottet av elektroner vid minuspolen jämnas ut mellan polerna. 61
Vad är resistans? Resistans är det motstånd som den elektriska strömmen möter i ett material. Tidigare användes också ordet motstånd när man talade om resistans. Material som leder ström kallar vi som nämnts för ledare, men även den bästa ledare ger tyvärr elektronerna ett visst motstånd som hindrar den elektriska strömmen. Storheten resistans betecknas i formler med bokstaven R och mäts i enheten ohm (Q). Lägre resistans högre ström,i Det var detta samband som Georg Ohm upptäckte år 1826 då han formulerade den formel som kallas Ohms lag. Ett annat sätt att tänka sig sambandet mellan de tre storheterna är en jämförelse med en vattenledmng. Nivåskillnaden mellan vattenytan och utloppsröret ger ett tryck som kan jämföras med spänning U. Den halvöppna kranen, och i viss mån röret, bromsar flödet och kan jämföras med resistans R. Mängden vatten som flyter i röret under viss tid kan jämföras med elektrisk ström l. / / 30Q 7Q När strömmen har mer än en väg att "välja på" det vill säga i parallellkopplade kretsar, är det resistansen som styr de olika delströmmarnas storlek. Den "väg" där resistansen i kretsen är lägst går den högsta strömmen. Strömmen följer "minsta motståndets lag". Kampen mellan spänning och resistans Elektricitet syns inte, därför kan det i början vara lite svårt att göra sig en "bild" av elektricitet. Ett sätt att göra de elektriska storheterna lättare "gripbara" kan vara att föreställa sig strömmen som ett resultat av en kamp, en tävling, mellan spänning och resistans. Tryck -> spänning likström (DC) - Växelström (AC) Hinder (motstånd) -> resistans R J Vattenflöde -> ström I Vilken typ av ström vi får i en krets bestäms av spänningskällan. Det är helt enkelt så att likspänning ger upphov till likström och växel spänning ger upphov växelström. Likspänning kan omformas till växelspänning och växelspänning kan likriktas till likspänning. Spänning U är drivkraften som "trycker" fram strömmen l. Resistansen R är ett motstånd, hinder, som mer eller mindre "bromsar" strömmens framfart. likström (DC) I ens elsystem används huvudsakligen likström. Det finns en grundläggande orsak till detta, bilbatteriet är en u blyackumulator. Pluspol + Spänning Alla nu kända typer av elektriska ackumulatorer Minuspol - Tid 62
kan endast lagra/ackumulera likspänning. Bilbatteriet är alltså en likspänningskälla, plus-polen är alltid pluspol och minuspolen är alltid minuspol. Likström betecknas DC (Direct Current). Växelström (AC) För att skapa en växelström krävs en spänning som ständigt växlar polaritet. Hur snabbt polariteten växlar kallas växelspänningens frekvens. Numera är alla s generatorer växelströmsgeneratorer, de genererar alltså en växelspänning. Om vi bortser från att det inte är praktiskt möjligt kan man på ett enkelt sätt visa skillnaden mellan lik- och växelspänning. Vi tänker oss att vi skulle kunna flytta kablarna på ett batteri så snabbt mellan polerna att vi fick en fungerande växelspänning. Denna växelspänning skulle driva elektronerna fram och tillbaka i ledaren i en växelström. Lampor och många andra förbrukare kan drivas med både likoch växelström. Växelström betecknas AC (Alternating Current). U Pluspol + Minuspol - Perioden T Tid Ohm lag Mellan de tre storheterna spänning V, ström I och resistans R matematiskt samband som kallas för ohms lag och beskrivs med formeln: I =.Y... R Vi utgår från ett exempel: U = 12 V och R = 3, strömmen då 4A I blir Om vi minskar resistansen i kretsen utan att förändra spänningen kommer strömmen att öka. Om vi ökar resistansen i kretsen utan att förändra spänningen kommer strömmen att minska. 1=]2:>1=5A 3 Vi utgår från samma exempel: U = 12 V och R = 3, strömmen då 4A I blir Om vi ökar spänningen utan att förändra resistansen i kretsen kommer strömmen att öka. Om vi minskar spänningen utan att förändra resistansen i kretsen kommer strömmen att minska. När man känner till två av storheterna kan den tredje lätt beräknas. Formeln kan skrivas på ytterligare två sätt: När man vill veta vilken spänning som kan driva en given ström genom en given resistans: U = I R Vill du beräkna resistansen R och vet spänning och ström: R=.Y... I 63
Ett enkelt sätt att använda ohms lag är att sätta upp den i en triangel och "täcka över" den storhet man vill beräkna. Om du vill veta formeln för att beräkna I så täcker du över l. Som du ser kan l beräknas genom att U divideras med R. Serie- och parallellkoppling Förbrukare, spänningskällor och mätinstrument kan kopplas in i kretsar på två olika sätt, genom seriekoppling eller parallellkoppling. Inkopplingsmetoderna gör att ström och spänning uppträder på olika sätt vilket det är viktigt att känna till. U=/ R Inkoppling Mätinstrument i kretsen. av mätinstrument kan kopplas in seriellt eller parallellt Seriekoppling (strömmätning) +. Effekt - Produkten av spänning och ström Effekt är en storhet som anges i många sammanhang och är ett mått på arbete som utförs under en given tid. Effekt betecknas med bokstaven P och mäts i enheten Watt. Stora effekter anges i en som kilowatt (kw). Motorn i en bil har en effekt som anger hur stort arbete den kan utföra på en bestämd tid. Elsystemets förbrukare har också viss effekt, exempelvis generatorer, startmotorer, lampor och värmesitsar. Effekten elektriska komponenter utvecklar bestäms genom att man multiplicerar strömmen genom komponenten med spänningen över den. Sambandet kallas ofta för "Effektlagen" ibland även för "Juoles lag". p = U / + U~ Parallellkoppling (spänningsmätning) '===) Vid mätning av ström seriekopplas multimetern spänningsmätning ska den parallellkopplas och vid Inkoppling av spänningskällor (likspänning) Vid seriekoppling ökar spänningen och vid parallellkoppling ökar kapaciteten som är ett mått på hur länge batteriet kan leverera en viss ström mätt i amperetimmar. Batterier med olika systemspänning kan inte parallellkopplas \ Parallellkoppling av spänningskällor Pluspol till pluspol och minuspol till minuspol ṉ y- 12V + 100Ah Spänningskällornas kapacitet adderas 64
r \ l, l Serielkoppling av spänningskällor Pluspolkopplastill minuspol Ersättningsresistansen Ofta vill man veta den totala resistansen R i en se- Tot riekrets, det är användbart när man vill exempelvis vill räkna ut strömmen genom kretsen. Ersättningsresistansen räknas enkelt ut genom att addera samman alla ingående RTo, = R, + R2 + R3 osv. resistanserna. ~24V ~ + SOAh Spänningskällornas spänning adderas. Seriekoppling av förbrukare Seriekoppling gör att den tillförda spänningen fördelas mellan de inkopplade förbrukarna. Man kan alltså, mellan olika punkter i kretsen, mäta upp flera spänningsnivåer. Men endast en och samma strömstyrka varsomhelst i kretsen. Hur stor del av den tillförda spänningen som faller över var och en förbrukare i en seriekrets beror på varje enskild förbrukares resistans. \ Lägger man samman spänningsfallen över varje enskild förbrukare i en seriekrets är summan alltid densamma som den tillförda spänningen. Ström Spänning Ström Spänning Parallellkoppling av förbrukare Parallellkoppling gör att alla förbrukare får samma spänning över sig, räknat från jörgreningspunkten. Men från förgreningspunkten fördelas strömmen, den har flera "vägar" att flyta. Det som styr hur delströmmarna efter förgreningspunkten fördelas är resistansen i de olika förbrukarna. Delströmmarna förenas sedan i en ny punkt, här är strömstyrkan samma som före förgreningspunkten. En parallellkoppling har alltså en spänning, men flera strömstyrkor kan mätas upp mellan förgreningspunkten och den punkt där delströmmarna förenas igen. Summan av den tillförda strömmen till förgreningspunkten är samma som summan av delströmmarna. Ström U=12V -----7 Spänningöver 21 W-lampan 30Q 115 7Q,t,U 2 2,3V U Tot = Uj + U 2 + U 3 osv -, U Tot = 9,7 V + 2,3 V = 12 V Den tillförda spänningen i exemplet ovan är 12 V. Över den första lampan, som har högst resistans, faller största delen av spänningen. Nästa lampa får resten av spänningen över sig. Hade det varit tre lampor i kretsen hade spänningen delats upp mellan alla tre. De två första lamporna hade då fått en lägre spänning över sig. UTot = Uj + U 2 + U 3 OSV Grenpunkt 'TOt 2,1 A U Tot = 0,4 + 1,7 = 2,1 A ',O,4A ',1,7 A I exemplet här är två lampor parallellkopplade. En 5 W lampa som har resistansen 30 ohm och en 21 W lampa som har resistansen 7 ohm. Den tillförda spänningen 12V ligger över båda lamporna. När strömmen når grenpunkten delar den sig utefter det motstånd den möter i respektive lampa. När delströmmarna återförenas har strömmen samma värde som före grenpunkten. 'TO' 2,1 A 65
Ersättningsresistansen Även i parallellkopplade kretsar vill man ofta veta den totala resistansen R Tot för de ingående förbrukarna (komponenterna). Ersättningsresistansen i en parallellkrets är alltid lägre än den minsta ingående förbrukaren (komponenten). Ersättningsresistansen kan beräknas med två olika formler: Om det ingår endast två komponenter: R = R, R2 Tot R, + R 2 För att multimetern ska kunna mäta de olika storheterna måste rätt mätområde ställas in för respektive storhet samt den röda mätproben sättas i rätt uttag. Tänk på att multimetern inte ska vara ansluten till någon krets när du byter mätområde. Det är mycket viktigt att du tänker till innan du börjar mäta och kontrollerar att instrumentet är förberett för den mätning du ska göra. Multimetern inre egenskaper och funktion är helt olika när olika storheter mäts. Om det ingår fler än två komponenter: 1 1 1 1 =-+-+-osv R Tot R, R 2 R 2 Vid resistansmätning, summer och diodtest är det multimeterns eget batteri som driver en liten mätström genom mätobjektet. Vid all mätning av ström är multimeterns resistans minimal. Instrumentet ska inte "bromsa" strömmen, endast känna av flödets storlek. Ger rätt spänning Lampor i är nästan alltid parallellkopplade. Det finns flera anledningar till detta. Om en av flera seriekopplade lampor går sönder slocknar alla lampor i samma krets. Spänningen över lamporna är en ännu viktigare anledning till valet av parallellkoppling. För att lampor och andra förbrukare ska kunna utveckla den effekt de är avsedda att göra måste de få rätt spänning över sig. Rätt spänning är oftast är hela systemspänningen, vilket de får vid parallellkoppling. Rätt spänning för en lampa är dess märkspänning vilket leder till rätt ström genom lampan och att den lyser med avsedd ljusstyrka. En lägre matningsspänning än den lampan är avsedd för ger lägre effekt, mindre ljusstyrka. En högre spänning än lampans märkspänning ger högre ljusstyrka, men förkortad livslängd. Mätteknikens grunder Med en multimeter kan du mäta flera olika storheter som spänning, resistans och ström. Men om du ska mäta en mycket stor ström behöver du en strömtång (tång -amperemeter). Multimetern mäter flera storheter. Vanligen ström, spänning och resistans, vissa mäter även frekvens samt medger provning av olika elektronikkomponenter mm. Vid all spänningsmätning är multimeterns resistans stor, den släpper fram minimalt med ström. Det är det elektriska "trycket" som mäts. III,Öilert. Bilderna ovan visar givetvis inte hur en verklig multi meter ser ut invändigt, utan är endast en hjälp till att få en bild av dess egenskaper. Ökande spänning ger större buktning på "membranet". Ökande ström sätter med fart på "skovelhjulet" Tre viktiga principer inom mätteknik Följande måste du ha klart för dig innan du börjar mäta: Spänning är något som "trycker" fram strömmen, vilken med hjälp av spänningen "strömmar" fram i kretsar. Resistansen är ett motstånd eller hinder som mer eller mindre "bromsar" strömmens framfart. Spänning Multimetern parallellkopplas och mäter skillnaden i spänning mellan två mätpunkter. För att kunna mäta spänningsfallet måste kretsen vara "igång", spänningssatt. Ström Multimetern seriekopplas och all ström flyter genom den. Kretsen måste vara hel och "igång". Säkringen i multimetern måste också vara hel. Resistans Multimetern parallellkopplas med resistansen som ska mätas. Ordinarie spänningskälla i kretsen måste vara bortkopplad. Multimetern lägger ut en testspänning och mäter sin egen strömstyrka för att kunna bestämma resistansen. Resistansen måste vara urkopplad på minst en sida för att strömmen inte ska ta någon annan väg än genom resistansen. 66
Spänning (+) Att mäta spänning Som nämnts ovan visar voltmetern endast skillnaden i spänning (potential) mellan två mätpunkter (potentialskillnaden). Detta är viktigt att förstå för att kunna tolka mätvärden! Om t.ex. en voltmeter ansluts till två punkter där spänningen är 7 V respektive 12 V så kommer voltmetern endast att visa skillnaden i spänning mellan punkterna, dvs. den visar 5 V. Tycker du det verkar förbryllande kan det kanske underlätta att titta på bilden nedan. När du tittar på bilden med skovelhjulet är det antagligen lätt att inse vad som händer om du istället parallellkopplar amperemetern över lampan. Detta är ett mycket vanligt misstag som görs av många nybörjare. Om amperemetern parallellkopplas över en förbrukare öppnas rena motorvägen för strömmen. Se bilden med "skovelhjulet". Strömmen väljer alltid den lättaste vägen, vägen med lägst resistans. Normalt tvingas strömmen gå genom förbrukaren och begränsas på så sätt. Felkopplingen ovan kallas kortslutning och i bästa fall slutar det med en trasig säkring, i värsta fall med brännskador. Spänning H o+----~ En voltmeter känner endast av skillnaden mellan de två punkter den ansluts till. Vill du veta hur spänningen i en punkt är i förhållande till batteriets minuspol, viket är det vanligaste, så måste voltmeterns minusledning anslutas till stommen (O V). Lägg märke till att voltmetern mäter från jord (GND),svarta mätsladden. Att mäta ström (ej strömtång) En multi meter inställd på strömrnätning har minsta möjliga egen inre resistans för att inte påverka kretsens totala resistans när den seriekopplas in. Om multimeter skulle hindra strömmen skulle detta innebära att den påverkar den ström man vill mäta, ge ett lägre strömvärde. Det är förbrukarna i kretsen som ska bestämma strömmens storlek, inte amperemetern. Här är det strömmen som går genom lampan man vill mäta. Då måste också strömmen gå genom både lampan och instrumentet. Det ska vara lampans resistans som reglerar strömstyrkan, inte instrumentets inre resistans. -4V Komponent med högre resistans än ampermeterns inre resistans.111,öilert. Några exempel på strömstyrkor vid mätningar på en personbil (12 V). I viloläge Förbrukarna kan vara klocka, minnen i ljudanläggningar. eller styren heter. Dessa drar någon eller några 1/10- dels ampere (ca 0,1-0,3 Al. OBS! En modern bil kan dra betydligt mer under en kort stund innan styrenheterna går in i viloläge. Tänt parkeringsljus Strömstyrkan ca 3-S A beroende på antalet glödlampor (de drar drygt OA A vardera). Under startförsök Oftast hundratals ampere, allt beroende på hur hårt startmotorn tvingas arbeta. Multimeter utan strömtång klarar inte dessa strömstyrkor Att mäta resistans Resistansmätning görs genom att multimetern, med ett inbyggt batteri, trycker en ström genom den krets eller komponent som mäts. Eftersom spänningen är känd av instrumentet så mäts strömmen som går genom kretsen. När instrumentet har värden både för spänning och ström beräknas resistansen och presenteras för avläsning. Eftersom det är multimeterns batteri som ska skicka runt mätströmmen i kretsen så blir mätresultatet fel om någon annan strömkälla är inkopplad. 67
Dessutom kan ohmmetern skadas. Se alltid till att det inte finns någon spänningen ansluten till kretsen när du ska mäta resistans. Tänk också på att den komponent du ska resistansmäta är urkopplad på ett sådant sätt att multimeterns mätström inte kan söka sig andra vägar än genom komponenten. Detta skulle ge helt fel mätvärden. Ohmmetern får inte användas på alla ställen! Ä ven om den ström som ohmmetern arbetar med är mycket liten så kan den ställa till problem i elektronikkretsar. En mätning kan t.o.m. innebära ett riskmoment, vissa krockkuddar kan utlösas genom en resistansmätning. Strömtång - Tångamperemeter Ett enkelt sätt att mäta strömmen i en ledning är att använda en strömtång. Finessen är att kretsen som ska mätas inte behöver brytas som vid mätning med en vanlig amperemeter, som måste seriekopplas, dessutom kan även stora strömmar mätas. Mätprincipen för växelström grundar sig på att det växlande magnetfält som finns kring ledaren inducerar en mätbar ström i tångens lindningar. För att mäta likström har strömtången en hallsensor. Ett problem vid användningen av strömtången kan vara att det ibland är svårt att få plats för tången vid mätpunkten. Andra problem är att den kan störas av andra magnetflöden och att mätnoggrannheten kan vara något sämre än hos seriekopplade instrument. Vissa strömtänger har en praktisk funktion som kallas Hold-min/max eller Peak-max/min. Det betyder att instrumentet under en mätning kan spara högsta eller lägsta värdet. Hold-max används t.ex. vid mätning av startström. Strömtången placeras runt ledningen till startmotorn, och sparar det högsta mätvärdet när startmotorn drar runt motorn. Hold-min används t.ex. när man letar efter ett intermittent avbrott (sk. glappkontakt). Tången placeras runt den ledningen man vill mäta och som just då har normal funktion. Genom att använda Hold-minfunktionen under tiden som man drar och vrider på kablar och kontaktstycken. Vid ett avbrott försvinner strömmen vilket tångamperemetern registrerar som noll ampere och det värdet sparas som lägsta strömvärdet under mätningen. Oscilloskop När man vill studera ett mätvärde som ständigt varierar, eller svänger, är inte ett instrument med digital visning alls bra. Lite bättre är det då med ett instrument som har en analog visning (instrument med visarnål) av värdet. Men ofta är svängningarna allt för snabba för att kunna avläsas ens med en analog visning. I ens elektroniska system blir förloppen allt snabbare. Ett bra oscilloskop ger möjlighet att studera och mäta många förlopp som inte en vanlig multimeter kan visa. Ordet oscilloskop betyder apparat för att se svängningar. Principen för ett oscilloskop. Instrumentet "ritar"förtlöpande en bild av ett mätvärde under en viss tidsrymd. Det är ett mycket bra hjälpmedel för att avläsa värden som varierar, svänger. (III. Öilert) 68