samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.



Relevanta dokument
Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan

Atomer och det periodiska systemet

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

LPP Energi och elektricitet År 7

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal pedagogisk plan

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Förmågor och Kunskapskrav

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Fysiken i naturen och samhället

Statens skolverks författningssamling

Livets myller Ordning i myllret

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Ljus snabbare finns inte

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Ämnesplanering Levande organismer 7H

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Kretsar kring el årskurs 4-6

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Förslag den 25 september Fysik

Ämnesplan i Fysik Treälven

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Ljud njutning eller plåga

Pedagogisk planering

Kursplanen i ämnet fysik

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Krafter märkbara men osynliga

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Koppling till kursplaner

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Fysik Kunskapens användning

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Ekologi Så fungerar naturen

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Transkript:

Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för-och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Arbetets utförande: Genomgångar, övningar, film, laborationer Redovisningsform: Vi kommer att ha två test. Test 1 innefattar kapitlet energi i Fysikboken. Test 2 innefattar kapitlet Atom och kärnfysik. Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Även en uppgift som rör förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning kommer att tas in för bedömning. Litteratur: Titano Fysik. Kapitlet Energi och kapitlet Atom och kärnfysik.

Planering Vecka S9.1 S9.2 Arbetsuppgifter som ska göras till nästa vecka 11 STUDIEDAG Energi, arbete, energiformer 12 Energi, arbete, energiformer Energikvalité, verkningsgrad, energikällor Film 13 Energikvalité, verkningsgrad, energikällor Film Atomen, isotoper, radioaktivitet, halveringstid Excitering, våglängd, frekvens Läsa s. 146-162 (det är mycket bilder på sidorna) 14 PÅSKLOV PÅSKLOV 15 Atomen, isotoper, radioaktivitet, halveringstid Excitering, våglängd, frekvens TEST: Kapitlet Energi. Görs på arbetspasset på torsdag TEST: Kapitlet Energi. Joniserande strålning Kärnklyvning=fission, atombomb, Kärnkraftverk Fusion Läs s. 170-176, 187-189 16 Joniserande strålning Ingen lektion på ons: NP i SO Läs s. 177-186 Kärnklyvning=fission, atombomb, Kärnkraftverk Fusion 17 Uppgift: Granska information, kommunicera och ta ställning Ingen lektion på ons: NP i Eng Fysik på arbetspasset tors: Uppgift: Granska information, kommunicera och ta ställning Läs s. 190-18 Ingen lektion: NP i Eng Ingen lektion på ons: 1:a maj Fysik på arbetspasset tors: 19 Alfa-strålning, Beta-strålning, Gammastrålning 20 TEST: Kapitlet atom- och kärnfysik Alfa-strålning, Beta-strålning, Gammastrålning TEST: Kapitlet atom- och kärnfysik 21 Lab. Excitering av atomer Labrapport

Att kunna utifrån kapitlet energi Känna till de sju olika energiformerna och hur energiomvandlingar sker mellan dessa. Energiprincipen Fysikaliskt arbete, effekt Förnyelsebara energikällor Icke-förnyelsebara energikällor Vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, solceller, solfångare, geoenergi, biobränsle, kol, olja, naturgas. Hur fungerar de? Vilka energiomvandlingar sker? Energikvalité Verkningsgrad Generator Att kunna utifrån kapitlet atom och kärnfysik Känna till olika typer av elektromagnetisk strålning som finns samt vad de används till Känna till olika typer av joniserande strålning och deras egenskaper Kunna ge exempel på olika strålkällor som påverkar oss Veta vad ett radonhus är Känna till de radioaktiva ämnenas militära och civila användning samt dess skadeverkningar, samt kunna ge historiska exempel på detta Känna till hur man kan mäta strålning Veta att om man klyver en atom frigörs en massa energi Veta att om man slår samman atomer till tyngre atomer, frigörs en massa energi Kunna beskriva principen för ett kärnkraftverk Viktiga begrepp att kunna Foton Infrarött ljus, Ultraviolett ljus, synligt ljus Röntgenstrålning, Gammastrålning, radiovågor Halveringstid Kol-14 metoden Tjernobyl, Fukushima Hiroshima, Nagasaki Atombomb, Vätebomb Kärnkraftverk Alfastrålning, Betastrålning, Gammastrålning Joniserande strålning Kedjereaktion Fission, Fusion

Kunskapskrav fysik Så9 Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. E C A Kunskaper om fysikaliska samband, begrepp och modeller Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Resonera kring företeelser Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Använda fysikaliska modeller Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Resonera kring människa och teknik Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Naturvetenskap -liga upptäckter Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan

Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning till frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Samtala och diskutera Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser Fråga och argumentera I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Söka information Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Använda information Eleven kan använda den information eleven skaffat på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda den information eleven skaffat på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda den information eleven skaffat på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Genomföra systematiska undersökningar i fysiklösa Genomföra undersökningar Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån Använda utrusning I undersökningarna använder eleven utrustningen på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustningen på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustningen på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. Jämföra resultat Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Resonera kring resultat Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dokumentera Eleven gör enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven gör utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier