Arbetets Vänner Huvudföreningen rf 5 / arbetetsvanner.fi. aveiten 5/2016 1

aveiten Arbetets Vänner Huvudföreningen rf 5 / 2016 arbetetsvanner.fi aveiten 5/2016 1

aveiten är Arbetets Vänner, Huvudföreningen rf.:s informationsblad för föreningens medlemmar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. 69 årgången Utgivare: Arbetets Vänner, Huvudföreningen rf. Annegatan 26, 00100 Helsingfors www.arbetetsvanner.fi e-post: info@arbetetsvanner.fi Ansvarig redaktör: Yrsa Ranki Rödbergsgatan 23 I 219, 00150 Helsingfors mobiltel: 050 5275 082 e-post: yrsa.lindqvist@kolumbus.fi Material till Aveiten kan skickas per e-post: aveiten@arbetetsvanner.fi Ändringar gällande adresseller personuppgifter tillställs föreningens kansli: Annegatan 26, 00100 Helsingfors e-post: info@arbetetsvanner.fi tfn (09) 601 426 Ombrytning och lay-out: DeskArtStudio Rödbergsgatan 20, 00150 Helsingfors Tryckeri: Forsberg, Jakobstad ISSN 0356-0384 Tidtabell: nr 6 vecka 51 dead-line 27.11 Pärmbild: Årets promenadorientering avslutades på Café Adjutant vid Urho Kekkonen-museet. Foto: Yrsa Ranki Föreningens funktionärer och förtroendemän Ordförande Sebastian Gripenberg Tölögatan 14 B 15 00100 Helsingfors tfn. 040 186 8009 Viceordf. Monika Weckström tfn. 040 518 5335 Verksamhetsledare Niki Hamro tfn. 045 209 8424 e-post: info@arbetetsvanner. fi Disponent Dick Lundell tfn. 050 539 0963 Understödsstiftelsen för Arbetets Vänner Huvudföreningen r.s. Ordförande Rune Öhman tfn. 050 305 4459 Viceordf. Dick Lundell Sekreterare Kate Hougberg tfn. 09-678 595 Arbetets Vänner Huvudföreningens Kulturfond: Ordförande Rune Öhman Viceordf. Sebastian Gripenberg Sekreterare Yrsa Ranki Stiftelsen för Arbetets Vänners Åldringshem r.s. Ordförande Carl-Johan Sanmark Ekonom och Niclas Ståhlberg disponent tfn. tj. 010 837 0836 Direktris för Tuula Mervasto hemmet Brobrinken 3, 02480 Kyrkslätt tfn. 050-5163 182 Sekreterare Kate Hougberg AV Huvudföreningens bibliotek: öppet varje måndag och onsdag kl. 16.30-18.30, Bibliotekarie Åsa Laukonlinna tfn 040 867 2675 Arbetets Vänner Huvudföreningen r f, bankförbindelse IBAN: FI7540551110000662 Föreningens medlemsavgift år 2016 är 20. kalendarium 2016 6.11 Månadsmöte 6.11 Svenska Dagen-fest 11.12 Månadsmöte och julfest FACIT till promenadorienteringens frågor på s. 14 Kontroll 4 1 b, Michael Phelps 2 b, Danmark 15 st 3 b, Mira Potkonen är boxare 4 c, ishockey Kontroll 3 1 d, Nabucco 2 a, Askungen, komponerad av Rossini 3 b, 43 4 b, D. Eisenhower 5 d, Joachim Gauck 6 c, tre - Kekkonen, Halonen, Niinistö 7 b, Gustaf Fröding 8 a, Yukio Mishima 9 a, tagalog, språk som talas på Filippinerna 10 b, Jakobstad, jfr plaketten på den stora tavlan i kretsarnas sal Kontroll 2 1 b, det skall vara arsenik och inte strykin 2 c, Stockholm 3 a, James Joyce 4 b, rören väger i medeltal 40kg 5a c, landhöjningen varierar väldigt mycket från trakt till trakt i Finland. Dessutom har den inte varit konstant under de senaste årtusenden. I dagens läge är landhöjningen i södra Finland 3-5 mm per år. På 3000 år skulle det vara 9 till 15 meter. Ingen vet med säkerhet. 5b c, det finns flera tusen 6 c 7 c, utan spiral bildas det virvlar bakom som gör att skorstenen börjar vibrera 8a a 8b b 9 b, eftersom NATO är så aktuellt måste vi ha en underlig fråga Kontroll 1 1 c. Edet är landtungan mellan Edesviken och Djurgårdsviken, alltså där Hesperiagatorna nu går. 2 d. Banorna var för blåsiga 3 b. Teater Viirus 4 b. Villa Paulig finns i Sibeliusparkens södra ända 5 a. Dipoli och b. Metso, Tammerfors stadsbibliotek 6 a. Buskrosor 7 d. Axel Olai Heikel 8 c. Stående trestegshopp 9 c. ofin 10 b. smekning 2 aveiten 5/2016

Foto: Raili Takolander Ordförande Sebastian Gripenberg höjer en skål för AV Huvudföreningen 125-år vid inledningen av den stora medlemsfesten. Stortack för Storfest! Det är sällan man har glädjen att få vara med om en så rolig och genuint uppsluppen fest som Storfesten 15.10.2016 på AV. Jag vill å alla medlemmars vägnar varmt och ödmjukt tacka alla som var med och gjorde festen möjlig. Utan den stora skaran AV-iter som på massor av olika sätt hjälpte till hade festen inte blivit så fantastisk som den var. Framförallt vill jag tacka vår verksamhetsledare Niki Hamro som höll alla trådar samlade och styrde festskutan i hamn. Storfesten levde verkligen upp till sitt namn, den överträffade garanterat alla förväntningar, den visade vad vi AV-iter kan åstadkomma tillsammans men mest av allt var Storfesten sagolikt rolig! Stort tack till alla! Sebastian Gripenberg Bridgeklubben November to 03.11 Partävling må 07.11 Partävling to 10.11 Partävling må 14.11 Höstmöte och Partävling to 17.11 Partävling må 21.11 Individuellt mästerskap. Förhandsanmälan senast 18.11 to 24.11 Partävling lö 26.11 Ekenäskampen i Helsingfors må 28.11 Julsimultan December to 01.12 Partävling må 05.12 Board-A-Match, MP-lag ti 06.12 Harald Nordbergs MP-minnestävling to 08.12 Partävling må 12.12 Partävling samt %-tävling to 15.12 Partävling må 19.12 Julfest to 22.12 Partävling må 26.12 Inget spel to 29.12 Partävling Månadsmöte söndagen den 6 november kl. 17. Efter mötet inleds föreningens traditionella Svenska dagen fest kl. 18.00. Svenska Dagen Föreningens traditionella Svenska dagen fest firas söndagen den 6 november 2017 kl 18 i Festsalen. Festen är öppen för alla intresserade. Årets festtalare Jens Berg talar under rubriken Samhället förändras en möjlighet för det svenska i Finland. Föreningens kretsar uppträder. December månadsmöte söndagen den 11 december kl 17.00 Vid mötet upptas budget och verksamhetsplan för 2017 till behandling. Efter förhandlingarna blir det traditionellt julprogram. Nya telefonnummer tas i bruk Verksamhetsledaren och vaktmästaren har fått nya telefonnummer (vänligen se baksidan). Kansliets, bibliotekets och de tidigare telefonnumren upphör att gälla från och med 1.11.2016. Bibliotekariens nummer hittas på s. 2. aveiten 5/2016 3

Otvungen fest vid Annegatan Arbetets Vänner 125 år Länge hade AViterna hört om den stora medlemsfesten och nu hade dagen kommit. Hela huset vid Annegatan 26 var öppet för medlemmarna, det fanns mycket program att ta del av. Då klockan var några minuter i 15.00h stod redan en förväntansfull grupp i festsalen och väntade på att festen skulle börja. Det blev inget långt festtal, inte heller ett mycket stelt och allvarligt sådant. Sebastian Gripenberg tyckte att alla skall ha trevligt, mingla runt och besöka de olika våningarna och ta del av vad som händer. Medlemmarna smuttade på välkomstdrinken och så var festen öppnad. Motion fick man också, då hissen inte kunde sluka alltför många på en gång så benen bar upp och ner. I klubblokalen började många med att delta i konstklubbens vernissage. Halva delen bestod av bilder från AVs liv, bl.a. det gamla trähuset Inge Martonen berättade om tavlorna vid Konstklubbens vernissage. som förr fanns på Annegatan, samt dagens röda hus som nu är hem för föreningen. Om någon målarhungrig skulle vilja börja måla kan det vara litet besvärligt för det verkade som om gruppen är fulltalig. Det gällde att börja räkna och fundera vad man skulle hinna med. Ifall man hade en idé i huvudet bara en kort stund här, en annan där fick man snabbt programmera om sin plan. Gick man in i ett rum verkade det för det mesta att man blev fast där tills programmet var över, för det var alltid både givande och intressant. Men en snabb titt i museet hann man med. Visste man inte vad som benämns museet, nu lärde man sig det damerna från Svenska centralarkivet, Leena Karhu och Helena Kajander hade planerat en liten utställning med AV dokument och bilder. Trots att föreningen är 125 år innebär det inte att tiden står stilla modern 4 aveiten 5/2016

Bokklubbens inslag med Annika Luther som berättade om sin bok Fördärvaren intresserade. teknik, en pc, hade tagits till hjälp så det blev behändigare att visa bilder. Ville man lyssna till AV-historia fanns hedersmedlemmen Rune Öhman på plats och kunde informera. Bokklubbens bidrag till programmet var Annika Luthers berättelse om sin bok Fördärvaren. Mitt i prick kan man säga för handelshuset som Annika berättade om hade legat ca ett kvarter från AV, i korsningen av Fredriksgatan och Eriksgatan. Efter berättelsen stod det klart att den boken skall nog läsas, säkerligen finns det litet gammal Helsingfors-historia i berättelsen. För läshungriga AViter kan meddelas att boken finns i biblioteket men är mycket efterfrågad enligt Åsa Laukonlinna. Litet benmotion ifall man ville lyssna på Walentinakören uppe på femte våningen, och det ville många. Det blev både sång, allsång och dräktkavalkad. Mycket hade man hunnit bära, Marimekkoskjortan via blå slarvan, den såg kanske litet missanpassad ut, via harkranksben på svart botten dvs. en stilig tunika och svarta byxor, favoritdräkt! Till sist En härlig buffé förgyllde festen. Valentinklänningen med det röda hjärtat. Dräkterna presenterades av körmedlemmarna med Moxo Weckström som konferencier. Och programmet var en passande sångoch dräktkavalkad garnerad med roliga incidenter, fast det nog inte var så roligt när bagaget inte kom till Barcelona eller tröjpaketet stals när man behövde det. Men lyckan står Walentinorna bi och bagaget kom med blixtens hastighet, och en polis lär ha hämtat tröjlådan fast då hade man redan hunnit skaffa nya. Med eller utan roliga historier är Walentinakören en pärla i AVs verksamhet det är ett nöje att lyssna till sången. Inom AV dansas det i alla möjliga stilar och nu bjöds det först på seniordans och litet senare på squaredans och rounddans, vilka publiken också fick lära sig. Rounddansen tycktes vara litet besvärligare men den drog många par ut på golvet, litet kollisioner blev det men allt gick bra. Och naturligtvis även traditionell folkdans. Men unga gardet tycks inte synas till, man försökte för ett par år sedan återuppliva traditionen men aveiten 5/2016 5

den gruppen tycks ha torkat in. Roligt var det att se Viola och Birgitta för de var energiska på 80-talet med barndansen. Går Sandelssällskapet alltid klätt i frack hördes en viskning en stilig herreman vandrade förbi i frack och en dag som denna passade det utmärkt. Alla kretsar och klubbar fanns representerade. Ungdomskretsen hade arrangerat en spelhåla och där sågs några vara mitt inne i olika aktiviteter. Är det inte minigolf är det tillexempel brädspel eller annat skojigt som drar. I vimlet sågs en och annan från sykretsen och sällskapskretsen. Litet kaffe piggar upp och sedan blev det smakprov på den kommande AV-pjäsen, skriven av Frank Skog. En skådespelare fattades så Skog fick hoppa in och spela med man undrar om Visans vänner faktiskt hade kidnappat skådisen? Med spänning väntar vi på den 18 november då premiären sker hur Ungdomskretsen spelhåla är nu egentligen namnet, visans vänner, visans vänkrets eller vändkrets. Vad kommer att ske? En liten överraskning kom AV Teatern med man hade nästan lämnat salen när Harald Udd blev uppropad och premierad för lång och trogen tjänst som man brukar säga. Femtio år fick jag veta, så länge och troget har Harald Udd hjälpt till. Grattis! Musikklubben vad gjorde den? Bland annat spelade musikanterna under tiden då gästerna åt av Ekströms caterings uppdukade läckerheter. När man tittade in i festsalen litet senare sågs blinkande discoljus och ståltrådsmusik hördes, Trio Boston stod på scenen. Det var dags att gå hem men givande hade det varit. Ja, må AV leva! Text: Birgit Korhonen Foto: Raili Takolander, riliart.fi Rune Öhmans anförande vid den Stora medlemsfesten 15 oktober jubileumsåret 2016 Jag har blivit tillfrågad om jag kunde berätta litet om vårt gamla anrika föreningshus som också om Källarsalen var vi nu befinner oss och är det nyaste utrymmet i huset. Kulturfonden för Arbetets Vänner Huvudföreningen, Understödsstiftelsen för Huvudföreningen som också Arbetets Vänners Centralförbund skall jag försöka ge en liten inblick i. Arbetets Vänner Huvudföreningen är ett långt namn varför jag framöver kommer att tala om Huvudföreningen. Samma gäller Arbetets Vänner Huvudföreningens Kulturfond, använder endast Kulturfonden, Understödsstiftelsen för Arbetets Vänner Huvudföreningen, som Stiftelsen och Arbetets Vänners Centralförbund får heta endast Centralförbundet. Var jag berättar om Arbetets Vänner överlag så förkortar jag till AV. Men när nu namnet på vår förening kom på tal så kan jag inte låta bli och ta upp problematiken med föreningens namn. Namnet Arbetets Vänner har säkert i alla föreningar diskuterats med jämna mellanrum, om inte i 125 år så i alla fall under många decennier, och det är helt förståeligt. Med jämna mellanrum har någon AV-it föreslagit mig att namnet borde ändras. Själv tror jag inte på det där, för har namnet orkat bära AV-föreningarna så här långt så tror jag nog inte att AVrörelsen kommer att falla på namnet. När jag själv brukar komma i diskussion med människor och det kommer fram att jag är aktiv i en förening som heter Arbetets Vänner och motparten höjer litet på ögonbrynen utnyttjar jag tillfället och för god PR för AV genom att berätta vad det verkligen handlar om i dagens läge. Jag kan försäkra er att under de här 54 åren har många gånger min glädje varit stor när jag sett hur åhöraren reagerat positivt på min 5 minuters predikan. Det som jag kan godkänna i dagens läge som ett arbetsnamn är Kulturföreningen Arbetets Vänner Huvudföreningen. 6 aveiten 5/2016

Foto: Raili Takolander Föreningshuset Vårt föreningshus invigdes i januari 1929. Tänker inte gå in i detaljer hur huset kom till men en sak förvånar mig än i denna dag. Bygget började i maj 1928 och egentligen blev huset färdigt redan i december samma år, men på grund av vissa förseningar beträffande inredningen kunde huset invigas först i januari 1929 För nästan 90 år sedan blev ett så här stort hus färdigt på 7 månader. Jag tycker det är helt otroligt! Under min tid har det gjorts förstås mindre och litet större ändringar i huset. Festsalen renoverades1965 66 då också läktaren togs bort och förrummet till läktaren blev arkivutrymme och arbetsplats för föreningens sekreterare, nuvarande museet. Ni som inte känner till att det funnits en läktare i festsalen så ta en titt mot fönstren på Annegatans sida och föreställ er en läktare där med en 4-5 stolrader, kommer nog inte exakt ihåg radantalet men någonting ditåt. Källarsalen var vi nu befinner oss var tidigare källarutrymme som namnet på salen avslöjar. Renoveringen av salen påbörjades 1971 och blev färdig 1972. Renoveringen tog ganska lång tid för det uppstod förstås problem när ett källarutrymme ändras till vad det är idag. Dessutom tog det tid och hitta en inredning som skulle passa in här. Om det finns någon här som är första gången i Källarsalen eller inte annars känner till så används den till styrelsens mötesrum, också Centralförbundet får använda utrymmet till sina styrelsemöten som brukar vara 2-3 gånger i året. Källarsalen används också som föreningens representationsutrymme, kanske mera tidigare än nuförtiden. Källarsalen hyrs inte ut till varken utomstående eller AV-iter. Det gjordes också beslut på att kretsarna inte får använda utrymmet till sin normala verksamhet men som ni vet så är det undantagen som bekräftar regeln, så också i detta fall. Sykretsen samlas här, kanske på grund av att de är snälla tanter som inte söndrar någonting men kanske ännu viktigare orsak är den att det är ett bevis på hur mycket föreningen uppskattar kretsen för allt det som de gjort för föreningen allt sedan 1891. Sällskapskretsen fick också lov och använda källarsalen, orsaken känner jag inte till men man kanske kan tänka sig att det beror på att uppskattade AV-iter som Harry O och Anita Andersson, Elis Pettersson och många andra tillhörde kretsen. Elis hörde också till de som varit med och grundat Sällskapskretsen 1945. Av nyare kretsar har Bokklubben hållit till här men om jag inte minns fel så träffas de nuförtiden i Klubblokalen. När jag nu låddes känna till undantagen så måste det förstås finnas en förklaring också till Boklubben, kanske för den skull att kretsen består enbart av litteraturintellektuella AV-iter. Hur jag nu sen kom på det där är nog ett frågetecken?. Det mest dramatiska som jag varit med om här på föreningen gäller föreningshuset och skedde måndagen 8 oktober 2007. På eftermiddagen ringer föreningens disponent Dick Lundell med lugn och sansad röst och säger att han körde just förbi föreningshuset och huset brinner. Mer eller mindre chockerad hoppade jag på Metron. När jag kom fram så var det massor av tjock svart rök som kom från vårt hus på Eriksgatans sida. Annegatan var avstängd vid Folkskolegatan och vid Kalevagatan som också Eriksgatans början vid Georgsgatan. Dick höll sig lugn fortfarande men annat var det med mig. Det som lindrade min nervositet var att under den tiden som jag satt i Metron hade Dick i alla fall fått reda på att inga personskador hade skett. Barndaghemmet och hyreslokaliteterna var tömda och det var förstås det viktigaste. Våra egna lokaliteter var tomma, måndag eftermiddag som det var. Så småningom fick vi med Dick övertalade oss in i kommandobilen och fick aveiten 5/2016 7

där mera information om brandens uppkomst. Det visade sig att branden hade uppkommit i hisschaktet till parkeringshuset som byggdes under föreningshuset och orsaken till den svarta och tjocka röken var gummimattorna som används vid sprängning. Till all lycka var skadorna mycket mindre än vad man trodde med tanke på mängden av den tjocka svarta röken som uppstod och antalet av brandbilar. Stiftelsen och Kulturfonden Vid månadsmötet för Huvudföreningen i september 1935 lät Gustaf Adolf Donner, som var föreningens ordförande 1931 34, en liten glädjebomb explodera, han meddelade att han som initiativtagare plus några aktiva föreningsmedlemmar i februari samma år bildat en stiftelse, Understödsstiftelsen för Arbetets Vänner Huvudföreningen, med ändamål att stöda Huvudföreningens verksamhet och dess ideella syften. Donner själv donerade startkapitalet, dåvarande 50000 mark, ca 15000 i dagens pengar. Ansökan till Justitieministeriet undertecknades bl.a. av: G.A. Donner, Margit Weckström, Randall Nybom, kända AV personer för oss som varit litet längre med i föreningen. Det råder fortfarande en viss ovisshet om förhållandet mellan Understödsstiftelsen och Huvudföreningen. Ingenting att undra över, det tog många år för mig också att komma underfund med hur det egentligen ligger till. Understödsstiftelsen är en helt juridiskt enskild person och bestämmer helt och hållet själv om sin verksamhet. Sen är det förstås en annan sak att enligt sina stadgar är Stiftelsens uppgift att understöda Huvudföreningens verksamhet. Walther Rahkonen, en mycket aktiv AV-it under flera decennier, började 1952 diskutera om möjligheten av att grunda en Kulturfond med syfte att stöda finlandssvenskt kulturarbete. Förslaget förbereddes i Kulturutskottet under hösten 1952 och föreningens styrelse beslöt på sitt möte i januari 1953 föreslå för årsmötet den 8 februari, inte den 1 mars som årsmöten hålls nuförtiden, grundandet av en Kulturfond. 1 miljon dåvarande mark, ca 32000 i dagens pengar överfördes som grundplåt. Fondens namn föreslogs bli Arbetets Vänner Huvudföreningens Kulturfond. Årsmötet godkände förslaget enhälligt och skickade förslaget enligt stadgarna till föreningens månadsmöte i mars som också enhälligt godkände förslaget. Månadsmötet befullmäktigade styrelsen att avfatta ett donationsbrev även som att till Stiftelsen överlåta fonden samt föreslagna beloppet på 1 miljon mark. Överlåta fonden betyder att Stiftelsen äger och förvaltar den. Kulturfonden förkovrades i rask takt och 1956 uppgick kapitalet till ca 6 miljoner dåvarande mark, ca 180000. Tack vare fondens tillväxt kunden första utdelningen ske på Arbetets Vänner Huvudföreningens 65-årsfest samma år. Efter första utdelningen var det inte regelbundet återkommande utdelningar utan det var då och då efter behov. Vid något skede blev kutymen vart femte år vid Huvudföreningens jubileer men utdelades också enskilda understöd där emellan. På tjugohundratalet övergicks till utdelning varje år. De senaste åren har det rört sig om ca 80000 per år, lika mycket som det tidigare delades ut vart femte år. Jag kan inte låta bli och säga några ord om Understödsstiftelsens ordförande under gångna 81 åren. Stiftelsen har haft fem ordföranden hittills, det är inte många under en så lång period men det som är ännu speciellare är att Randall Nybom satt som ordförande från 1939 till sin död 2003, alltså i 65 år, de fyra övriga ordföranden får dela på16 år. Min företrädare Harry O Andersson berättade att han försökte försiktigt alltid då och då föreslå Randall att det skulle vara helt på sin plats med att han med ålderns rätt skulle avgå som ordförande. Randall svarade varje gång att nåja jag har ju avsagt mig alla andra uppgifter inom AV-rörelsen så jag har nog tänkt fortsätta som Stiftelsens ordförande. Undrar om det inte är finländskt rekord i ordförandeskap. Det skulle finnas hur mycket som helst att berätta om Randall men på grund av tidsbrist så får det räcka med en anekdot som Åke Sjölund har gett mig lov att berätta. Åke berättade mig att han som rätt så ny medlem i Bridgeklubben blev lockad till ett månadsmöte och blev presenterad för Randall. Randall lade märke till Åkes veteranmärke och när man känner till Randalls förflutna i det militära så blev han förstås imponerad och harklade: Aj du är veteran, du borde bli invald i föreningens styrelse varpå Åke svarade: Att det är väl årsmötet som avgör den saken, Randall hostade till igen Här är det nog jag som bestämmer om den saken. Märk väl att Randall nog var ännu styrelsemedlem men inte ordförande men efter 42 års ordförandeskap kanske det satt ganska segt förrän han kom ifrån sina rutiner. Centralförbundet Efter att Huvudföreningen grundades 1891 tillkom i snabb takt flere andra AV-föreningar inom några år, nämligen Sörnäs och Tölö. AV i Åbo som grundades 1894 blev den första utanför Helsingfors. Därefter följde hela 6 st. år 1896. Från första början kom man underfund med att det fanns ett stort behov till ett intensivare samarbete AVföreningarna emellan. Impulsen om samarbetet kom, kanske ganska naturligt, från Moderföreningen i Helsingfors men förtjänsten av att samarbetet kom igång redan sommaren 1897 i samband med den tredje Finlanssvenska sångfesten hör nog hemma i Åbo. Den 30 januari 1897 sände Åbo AV en inbjudan till samtliga AV-föreningar med uppmaning att sända 2 representanter till Åbo den 19 juni samma år för att diskutera frågan om ett närmare samband mellan föreningarna. Anslutningarna motsvarade helt förväntningarna, hela 14 föreningar och filialer sände sina företrädare, nämligen: Moderföreningen, Viborg, Kotka, Vasa, Björneborg, Kristinestad, Mariehamn, Hangö, Ekenäs, Lovisa, 8 aveiten 5/2016

Åbo, Tölöfilialen, Sörnäsfilialen och Västrafilialen i Helsingfors. Enligt arrangörernas önskemål hade många frågor insänts för behandling men en viktig fråga som fattades var, Huru kunde större samverkan än hittills anordnas mellan AV-föreningarna. En fråga som än i dag är mycket aktuell. Nå ingen fara, när man märkte misstaget så togs saken upp som en extra punkt i programmet vilket man inledde de egentliga förhandlingarna med. Gemensamma representantmöten hölls med varierande mellanrum men vid något skede beslöt man att träffas vartannat år. En av de viktigaste frågorna som diskuterades var hur behovet av bildade och intelligenta krafter inom föreningarna AV kunde tillgodoses. Ytterligare framfördes: För att få en ny tidsanda inom föreningarna, borde den bildade ungdom, som växer upp, läras att icke hysa förakt för föreningarna och deras strävanden utan uppmanas att inträda i dem och tillsammans med ungdomar från andra samhällsklasser deltaga i arbetet. Låter det inte bekant också i dagens läge? Svårt att få yngre människor med i föreningslivet. Efter mötet 1914 i Borgå, var man redan hade fattat beslut om att upprätta en centralstyrelse för föreningarna Arbetets Vänner, kom första världskriget och Finlands frihetskrig emellan och det blev en paus på 7 år förrän nästa möte 1921 hölls i Vasa, första representantmöte i ett självständigt Finland. Mötet fick stor betydelse för AV-rörelsens framtida verksamhet för där togs frågan om Centralstyrelsen upp på nytt med den påföljden att man beslöt enhälligt bilda en Centralstyrelse för AV-föreningarna. På det sättet uppkom föregångaren till nuvarande Centralförbundet. Representantmötena fortsatte årligen ända till 1939 då andra världskriget började och Sovjetunionen anföll Finland. Det o aktat hölls 1941 i alla fall det 27 representantmötet i samband med Huvudföreningens 50-årsjubileum men följande möte hölls först efter krigsåren 1946 i Vasa. Diskussionerna om ett livligare samarbete AV-föreningarna emellan fördes regelbundet och vid mötet i Åbo 1951 föreslog Svante Ekholm från Huvudföreningen att Centralstyrelsen skulle registreras som en förening. Förslaget omfattades och Randall Nybom utsågs tillsammans med en kommitté att utarbeta stadgar. Det sista representantmötet i Centralstyrelsens regi hölls i Gamlakarleby 1952 var stadgarna godkändes för Arbetets Vänners Centralförbund. Första möte i Centralförbundets regi hölls den 14 maj 1953 i Helsingfors. Centralförbundets första ordförande var Randall Nybom från Huvudföreningen, i 25 år, Randall var också förbundets Hedersordförande. Han efterträddes av Harry O Andersson också från Huvudföreningen, som var ordförande i hela 27 år, Harry var också förbundets Hedersmedlem. Kurre Lindström från Sörnäs, nuvarande viceordförande i Centralförbundet var efter Harrys bortgång också en kort tid ordförande och undertecknad sedan 2006. Nykterhetsfrågorna hade de första årtionden en stor betydelse inom AV-rörelsen. Tänker inte behandla de frågorna desto närmare men kan inte låta bli och ta med ett plock utifrån vår AV-rörelse, nämligen från stadgarna för järnvägsmännens nykterhetsförening från slutet av 1800-talet: Varje föreningsmedlem förbinder sig att icke i tjänsten visa sig dryckesrörd eller till tjänstgöringen medhämta och därunder förtära spirituosa drycker. Myndig föreningsmedlem vare likväl obetaget att på resor, i matsäck medtaga måltidssup, dock icke till större belopp än en jungfru för mål. Nuförtiden kör man med 0-tolerans inom nykterhetsförenigarna men på den tiden var man tydligen liberalare. I dagens läge är det inget problem i AV sammanhang, vi tar gärna en snaps, någon kanske till och med två. AV-föreningar har under årens lopp funnits 20, st. enligt vissa källor 21, till och med 22 st. Nämnas kan sådana föreningar som inte mera existerar Björneborg, Kotka, Tammerfors och Räfsö (Reposaari). I våra dagar mer eller mindre helt finskspråkiga orter. I Viborg fanns också i tiderna en AVförening, men den upphörde av orsaker som vi alla känner till. I dagens läge omfattar Arbetets Vänners Centralförbund nio medlemsföreningar med ca 1600 medlemmar, av vilka åtta är över 100 år gamla, alltså föreningar inte medlemmar. Känner tyvärr inte till hur många 100-åriga medlemmar som finns i föreningarna. Ännu 1966 föreslogs det att bilda nya AV-föreningar i Jakobstad, Nykarleby, Hangö, Esbo, Mariehamn och Tammerfors men man kom inte på metoderna hur projektet skulle genomföras. Visserligen har Centralförbundets medlemsantal sjunkit från ca 2500 när vi var som mest, till omkring 1600 i dag men det oaktat kan vi med stolthet konstatera att det nog inte finns så många andra lika aktiva organisationer i Svenskfinland, kanske inte i hela Finland, som är 125 år gammal! Jag tycker vi kan stolt skryta med hur fantastiska vi är när man tänker att AVföreningarna än i dag uppvisar samma grundtankar, verksamhetsformer och ideal som det gjorde när AV-rörelsen grundades i slutet av 1800-talet. Jag tänkte avsluta mitt anförande med ett citat från Huvudföreningens 75-årshistorik. Fröken Aina Mattlin framförde ett poem av V. Pettersson vid invigningen av Huvudföreningens hus 1898, alltså inte det här huset utan föregående. Antagligen framfört av Mary Kekola vid föreningshusets 50-årsfest. Här vilja vi älska, förkovra vart pund vår Herre oss gav. Och bliva envar för den andre en vän som man håller utav. Till samma mål vi ju sträva och färden går hand i hand. Så skola vi skydda, bevara, vårt fädernesarv och vårt land. aveiten 5/2016 9

Kidnappad av Visans Vänner? Frank Skog, känd finlandssvensk teaterprofil och mångsysslare, regisserar AV-teaterns produktion för år 2016 2017. Och inte nog med det, han har också skrivit pjäsen enkom för vår teaterkrets. Frank har en gedigen bakgrund som revy-, pjäsoch musikalförfattare ända från 1980-talet, då han första gången medverkade i en revy i hemstaden Karleby. I skrivande stund pågår repetitionerna för högtryck och även om ännu en skådespelare saknas, så är ensemblen inställd på en lyckad premiär den adertonde november. Frank, årets pjäs lär bli lite annorlunda än de farser vi skrattat oss tårögda åt under de senaste åren. Var har du tagit idén? Den har sitt ursprung ganska många år tillbaka i tiden när två herrar (Mats Holmqvist och Anders Engström) planerade en finlandssvensk actionfilm, där Visans Vänner skulle fungera som kidnappare. Det blev emellertid inte mer än en idé och när jag fick uppdraget att skriva något med humor och musik för AV-teatern, kom jag ihåg det här uppslaget och fick tillstånd att jobba vidare på det. Ursprungligen hade jag tänkt pjäsen som en kabaré, men det har inte funnits resurser att följa upp den idén till fullo. Det finns nog ändå kvar en del musik och humor, givetvis. Har du samarbetat med AV-teatern tidigare eller sett teaterns produktioner? Under de senaste tio åren har jag regelbundet sett de pjäser teatern satt upp och tyckt om det jag sett. Farser är inte helt lätta att göra, det blir lätt överdrivet, men AV-teaterns skådisar har lyckats bra, tycker jag. Men även om farserna har varit omtyckta och sålt bra, så ville vi pröva på något lite annorlunda. Hur tycker du nu, att ensemblen har tagit sig an uppgiften? Vi har åtta skådespelare på scenen, av vilka de flesta inte har varit med i AV-uppsättningarna tidigare. De har varierande erfarenheter från olika amatörteateruppsättningar, bland annat på Lurens, Evitskog och Finns. Alla är mycket entusiastiska och börjar småningom hitta sina roller, men texten lever ännu. Vi arbetar med att skapa djup i karaktärerna och göra dem trovärdiga. Under hösten har vi repeterat två till tre gånger i veckan. En gång begav vi oss ut till Blåbärslandet för att skapa den rätta känslan för hur det är att springa omkring i en mörk skog med ficklampor. Hur är det att arbeta med amatörskådisar? Vad är roligast och vad är mest utmanande? Det är klart, att amatörer behöver mer stöd än proffs av regissören, men det upplever jag inte som ett problem. Roligast är att se folk blomma upp, att överskrida gränserna för vad de tror att de kan och börja lita mer på sig själva. Den här gruppen kommer med egna förslag och impulser och pjäsen lever hela tiden. Jobbigast? Nå, egentligen samma saker. Jag försöker vara flexibel och lyssna på gruppen och den enskilda skådespelaren. Vad har du / ni för ett syfte med den här pjäsen? Vilka nerver hos publiken vill ni kittla? I första hand vill vi, att publiken har roligt och att den trivs. Men jag vill också gärna så lite tankefrön, som man kan ta till sig och kanske låta gro. Vi vill värma publikens hjärtan, vi vill att det ska vara en fin och trevlig stämning under föreställningen. Premiären är ju redan i november och sen spelar vi några gånger under hösten. Kring julen håller vi paus och sen spelar vi från januari till mars. Vi hoppas givetvis, att publiken ska hitta oss och att nöjda människor ska locka sina vänner och bekanta att också komma. AV:s festsal är ju ingen teaterscen och -salong. Tycker du det är problematiskt? Nej, det är inte ett problem. Vi tar det vi har och gör det bästa av situationen. Om vi inte har teknik, så skapar vi illusioner på annat sätt. Vi kommer att spela på scenen och runt om i salongen ja, ni får väl se. Jag är uppvuxen på Österbottens ungdomsgårdar i amatörteatermiljö, där man redan från början fick vara med och skapa texter och scenografier och egentligen göra allt, som behövs för att skapa en föreställning och där man inte var bortskämd med teknik och finesser. Det känner jag mig hemma med. 10 aveiten 5/2016

aveitens utsände följer med en repetition av Visans Vändkrets i medlet av oktober. Det är flera nya ansikten i ensemblen. Alla verkar glada och entusiastiska och det är påtagligt god samstämmighet i gruppen. Även om inte alla repliker ännu sitter som de ska och även om det vimsas en hel del på scenen och i kulisserna, som inte ännu finns, så verkar det inte bekymra de uppspelta skådisarna nämnvärt. För en utomstående är det inte helt lätt att bilda sig en uppfattning om, hur detta kommer att se ut den adertonde november, men gruppen verkar säker på, att det nog blir bra. Vi har ju ännu fem veckor på oss att repetera. Aktörerna har skallats ihop via Facebook och djungeltelegraf. Jens och Jonna har varit med i AV-teatern förut och scenen känns bekant. Benita har inte tidigare varit med och inte heller sett AV-teaterns produktioner. Men hon har hört mycket om dem och känt, att här skulle hon vilja vara med. Camilla har en lång erfarenhet av amatörteater och har jobbat med ungdomar bl.a. på Finns. Joonas och Ella har jobbat på Lurens och känner sig båda väldigt hemma på scenen. Det här njuter de av, det här vill de göra. Lotta, medlockad av Frank, har fått en roll, som verkar passa henne bra och hon öser på för fullt. Crockie verkar vara en scenvan person, som tar sin roll med lugn och säkerhet. Alla verkar eniga om, att det är väldigt roligt att spela amatörteater man får testa sig själv och komma ut från sitt bekvämlighetsområde och ta lite risker. Varje ny regissör lär man sig något av. Frank Skog och Jonna Sundberg Pjäsen är väldigt finlandssvensk. Blandningen av svenska och finska flyter på obehindrat, man skämtar friskt med både det finlandssvenska etablissemanget, med de styrande i landet och med radiokanaler och program. Pjäsen är en blandning av revy, kabaré och en spännande story, som bär genom hela pjäsen till det något överraskande slutet. Revykaraktären kommer närmast fram genom inslagen av aktualiteter och sånginslagen står för det kabaréaktiga. Det är meningen att det ska finnas mycket musik med, men den antyds bara under denna repetition, så aveitens utsände får inte riktigt någon uppfattning om hur den kommer att sitta. Bra, antagligen. Repetitionerna har pågått sedan augusti och man började med en läsning tillsammans med Frank så, att han fick höra hur texten han skrivit låter. Sen gjorde man rollfördelningen och den stötte inte på någon större dramatik. Roller och aktörer verkar vara i harmoni med varandra. Det är också viktigt med andan i gruppen, att folk känner varandra och är trygga med sina medspelare. Under repetitionen kunde man tydligt känna, att det var frågan om samarbete, inte individuella glansprestationer. Gruppen fick ge ett smakprov på sitt agerande under Nyländsk afton 8 oktober och publiken skrattade och var med på noterna. Det gav gruppen en behövlig kick framåt. Från oktober framåt intensifieras repetitionerna. Kostymer och scenografi skapas och ljus och ljud planeras för att stöda föreställningen. Det är många från AV:s teaterkrets, som jobbar med i produktionen, trots att de inte står på scenen. Allas insats är viktig för helheten. Inte minst publikens, som vi innerligen hoppas kommer i stora skaror. Text: Moa Lindeman Foto: Raili Takolander aveiten 5/2016 11

AV-teatern jubilerar med nyskrivna roligheter! Visans vändkrets Den 18 november 2016 blir det premiär för något alldeles nytt på AVteatern. Föreställningen Visans vändkrets är en nyskriven komedi med inslag av cabaret och revy - en rolig och kanske lite spännande historia i revyanda, varvad med lite musik och sång. Ett gammalt kompisgäng från armétiden får reda på att deras vän blivit kidnappad av trubadurer och rusar iväg för att rädda honom. Men har Sven-Bertil verkligen blivit kidnappad? Vem är det egentligen som ligger bakom allt? Varför går Melody med på att följa med, fast hon borde mjölka kossorna? Hinner de fram i tid och hur ska äventyret sluta? AV-teatern är känd för sina hejdlösa farser och sin samspelta ensemble, som gärna tacklar nya utmaningar som denna. På scenen får ni se Camilla Bäckman-Soinio, Ella Kaunismäki, Benita Laakso, Jens Nyström, Jonna Sundberg, Joonas Vartiainen och Lotta Wesamaa. Visans vändkrets är ett beställningsarbete för AV-teatern, som firar sitt 125-årsjubileum år 2016. Skådespelande teatermångsysslaren Frank Skog står både för text och för regi. Det är först gången Frank jobbar på AV-teatern, men han har skrivit och regisserat otaliga revyer, pjäser och musikaler för proffs och amatörer från och med år 1982, då han för första gången medverkade i en revy i hemstaden Karleby. Ett riktigt musikaliskt revyproffs, med över 30-års erfarenhet, alltså! Premiär 18.11.2016 kl. 19 på Annegatan 26, Helsingfors Övriga föreställningar hösten 2016: Sön 20.11 kl. 15 Tis 22.11 kl. 19 Tis 29.11 kl. 19 Föreställningar våren 2017: Sön 22.1 kl. 15 Tis 24.1 kl. 19 Sön 29.1 kl. 15 Ons 1.2 kl. 19 Tis 7.2 kl. 19 Sön 12.2 kl. 15 Tis 14.2 kl. 19 Sön 19.2 kl. 15 Tis 28.2 kl. 19 Sön 5.3 kl. 15 Ons 8.3 kl. 19 Biljetter: 18 euro/ 15 euro (studerande och grupper över 10 pers.) Telefon: 044 766 4103 BOKA NU! ERBJUDANDE! Föreställningen söndagen 20.11 erbjuder vi de 30 första AV-medlemmarna gratis på föreställningen, erbjudandet gäller endast 20.11 12 aveiten 5/2016

Inge Blomander från Seniordansarna tar emot frågorna på kontroll 1 av Moxo Weckström. Peter Oljemark kollar in läget innan han åker iväg till sin egen post på kontroll nr 3. några sportfrågor även ett petanquespel, där deltagarna fick ge prov på sin förmåga att få klotet att stanna inom en ring. Lyckades man fick laget ett halft poäng sig till godo. Efter avslutad runda fick sig deltagarna ännu en trevlig upplevelse i och med att promenadorienteringen avslutades på Café Adjutant invid Urho Kekkonen-museet. Det är ett trevligt litet café och omgivningen är ju litet speciell, och ville man kunde man passa på att besöka UKK-museet på samma gång. Orienteringskommittéen med Maj-Britt Jensen i spetsen skall ha ett stort tack för fint ruttval och trevliga frågor. Fin promenad kring Edesviken och i Mejlans Årets promenadorientering gynnades av ett härligt höstväder och en vacker rutt i trakterna kring Edesviken och i Mejlans. Starten gick vid minigolfbanan i Edesviken och därifrån tog sig deltagarna fram till den första kontrollen som låg vid stranden nedanför Sibeliusmonumentet. Moxo Weckström delade ut de första kluriga frågorna och lagen spred ut sig på lämpligt avstånd från varandra för att svara på dem. Vid nästa kontroll som låg uppe på backen vid kumlet i hörnet av Paciusgatan och Fölisövägen väntade en fantastisk utsikt över Hummelviken och Kaj G Backas med sina frågor. Vi fortsatte neråt mot Mejlansvillorna och hittade kontroll nummer tre som bemannades av Peter Oljemark nära Talludden. Den fjärde och sista kontrollen fanns nere vid parkeringsplatsen före Fölisöbron och där väntade förutom Bridgeklubben kammade hem rubbet Av årets nio lag som deltog i promenadorienteringen, representerade hela tre Bridgeklubben. Och detta år hade dessa tre lag tydligen taggat sig till fullo, för alla tre lagen placerade sig i topp i resultatlistan. Bridgeklubbens lag 2 Marita Helsingius, Walle Kovanko, Anne och Åge Grahn tog hem segern med 71,5 poäng. Två placerade sig Bridgeklubbens lag 3 Fred Sundwall,Johan Herrgård,Leif Schauman och Ulla Lindgren Fagerholm med 68,5 poäng och på tredje plats Bridgeklubbens lag 1 Kurt Graeffe,Marianne Alopaeus,Dag Svedstedt och Runa Hornamo med 67 poäng. Resultat: 1. Bridgeklubben 2 71,5 poäng 2. Bridgeklubben 3 68,5 3. Bridgeklubben 1 67 4. Walentinakören 65,5 5. Folkdanslaget 63 6. Ungdomskretsen 52,5 7. Squaredanskretsen 51 8. Seniordansarna 50,5 9. Musikklubben 48,5 aveiten 5/2016 13

Den som inte deltog i själva promenadorienteringen har här en möjlighet att pröva på tävlingens frågor. Facit till frågorna hittar ni på sida 2. Kontroll 1 1. Promenadorienteringen startar vid Edesviken. Var kommer förleden i namnet ifrån? a. Ed som i att svära en ed b. Öde har omformats till Ede under årens lopp c. Edet är en landtunga mellan två vattenområden d. E de viken, alltså dialekt? 2. På roddstadion kunde endast paddlingstävlingarna under OS i Helsingfors genomföras. Varför? a. Banorna var för korta för rodd b. Banorna var för smala c. Banorna var för få d. Banorna var för blåsiga 3. På Råholmen fungerade en teater fram till år 2007. Vilken? a. Universum b. Teater Viirus c. Unga teatern d. Klockriketeatern 4. I Mejlans finns ett antal gamla villor, en del uppkallade efter sina ägare. Vilken av de följande finns inte i Mejlans? a. Villa Nissen b. Villa Paulig c. Villa Toivola d. Villa Bredablick 5. Talludden, presidentens residens, är ritad av Raili och Reima Pietilä. Ringa in de byggnader nedan du tror att paret har ritat. Max.2 st a. Dipoli b. Metso, Tammerfors stadsbibliotek c. Tempelplatsens kyrka d. Arktikum i Rovaniemi 6. I Mejlans finns ett arboretum som har specialiserat sej på en viss växtart. Vilken a. Buskrosor b. Rhododendron c. Pioner d. Azaleor 7. Friluftsmuseet på Fölisön grundades 1909 för att rädda allmogebyggnader som hotade att försvinna. Vem var museets första intendent? a. Armas Lindgren b. Akseli Gallen-Kallela c. Yrjö Blomstedt d. Axel Olai Heikel 8. Urho Kekkonen var en ivrig idrottsman och innehade bl.a. ett inofficiellt världsrekord. Vilket? a.100 m löpning b. Diskus c. Stående trestegshopp d. Stående höjdhopp 9. Till slut ett par frågor om vårt modersmåls ovanligare ord. Vad betyder inhonett a. obeväpnad b. införstådd c. ofin d. attraktiv 10. Vad betyder karess a. fartdåre b. smekning c. madrass d. tebjudning Kontroll 2 1 Vilken av böckerna är inte skriven av Maria Lang? a. Vitklädd med ljus i hår b Använd aldrig strykin c. Det är ugglor i mossen 2 Stieg Trenters böckers handling utspelade sig ofta i en svensk storstad. Vad heter denna stad? a. Göteborg b. Malmö c. Stockholm 3 I Dublin finns det byster av Thomas Kettle, Wolfe Tone, Robert Emmett och Constance Merkievicz. Vem annan har en byst i samma stad? a. James Joyce b. Arthur Conan Doyle c. Benedict Cumberbatch 4 Eila Hiltunens Sibeliusmonument i Helsingfors består av över 600 rostfria rör av olika storlek som är sammansvetsade till ett vågmönster. Vad väger monumentet ungefär? a. 14000 kg b. 24000 kg c. 34000 kg 5a Du såg en fornåldersgrav på vägen. Den är nu på cirka 8 meters höjd över havet. Hur nära var havet i höjdled för 3000 år då någon hövding begravdes där? a. 2 meter b. 6 meter c). ingen vet ens ungefär 5b Hur många forntidsplatser finn det i Helsingfors enligt museiverkets register? a. 30-70 b. 71-120 c. fler än 120 6 Mannerheim fick 1942 som gåva av Hitler en bil Steyr 1500A Commandeurwagen. Hur många cylindrar har bilens motor? a. 3 b. 5 c. 8 7 Du har också sett Sjukhusområdets värmecentrals skorsten. Förr murades skorstenarna av tegel i konform för att de skulle vara stabila. Numera är höljet oftast av stål och cylinderformade. Det finns flera rökkanaler inne i skorstenen. Den du såg hade en spiral runt om sig. Varför? a. estetisk synpunkt b. det är trappa där c. för att hindra vibrationer 8a Konstnären som skulpterat minnesmärket över president Paasikivi tänkte nog på hans tillnamn namn då han gjorde den med släta stenar utanför Hankkijas hus. I Hesperiaparken finns det ett trappstegsformat monument över en president, men vi har ingen med namnet Porra. Vad heter presidenten? a. Relander b. Ryti c. Kallio 8b Vem har skulpterat konstverket i Hesperiaparken? a. Kivijärvi b. Peltokangas c. Aaltonen 14 aveiten 5/2016

9 Alla vet vad NATO står för men vad är NATOM? a. Meeting Minutes of North Atlantic Treaty Organization b. Nordisk Amatör Teknolog Orkester Möte c. New Anatomy Treatment Of Misbehaving Kontroll 3 1. I vilken opera ingår de hebreiska slavarnas kör? a. Aida b. Jerusalem c. Otello d. Nabucco 2. Vilken av följande operor och baletter är inte komponerad av Pjotr Tjaikoskij? a. Askungen b. Törnrosa c. Spader Dam d. Nötknäpparen 3. Om jag vore religiös och Av inte vore en opolitisk förening, skulle jag säga Gud give att USA får en kvinnlig president. Hur många manliga presidenter har USA haft? a. 39 b. 43 c. 49 d. 53 4. Vilken av följande av USAs presidenter var republikan? a. Harry S. Truman b. Dwight D. Eisenhower c. Lyndon B. Johnsson d. Jimmy Carter 5. Tysklands och Europas starkaste kvinna heter Angela Merkel (inte Pippi Långstrump) men vad heter Tysklands president? a. Richard von Weizsäcker b. Frank-Walter Steinmeier c. Horst Köhler d. Joachim Gauck 7. Vilken av följande svenska författare har inte fått Nobelpriset i litteratur? a. Verner von Heidenstam b. Gustaf Fröding c. Pär Lagerqvist d. Eyvind Johnson 8. Vem har skrivit romanen Sjömannen som föll i onåd hos havet? a. Yukio Mishima b. Rudyard Kipling c. Ernest Hemingway d. John Steinbeck 9. Vilket av följande termer betecknar inte ett yrke? a. tagalog b. sherpa c. barista d. mahout 10. Som socker på bottnen den obligatoriska AV-frågan. Vilken av följande städer har inte haft en AV-förening? a. Gamla Karleby b. Jakobstad c. Vasa d. Kristinestad Kontroll 4 1. Vem är den mest framgångsrika tävlaren i olympiska spel? a. Usein Bolt b. Michael Phelps c. Jesse Owens 2. Vilket av följande nordiska länder fick de flesta medaljer OS i Rio? a) Sverige b) Danmark. c) Norge 3. Mira Potkonen är a) häcklöpare b) boxare c) längdhoppare 4. Vilken är den populäraste sportgrenen i Finland (utövning och uppföljning t ex via TV)? a) Längdåkning på skidor b) Fri idrott c) Ishockey 5. Sportaktivitet (se nedan). 6. Jari Lindström är Finlands första justitieminister utan juristutbildning. Hur många tidigare justitieministrar har valts till Finlands president? a. 1 b. 2. c. 3 d. 4 Varje deltagare i laget kastade en Petangue boll i en utmärkt ring. För ett kast som hamnade innanför ringen fick deltagaren 0,5 poäng. Laget kunde således erhålla maximalt 2 poäng för denna sportaktivitet. På bilden ger Fred Sundwall goda råd åt Ulla Lindgren Fagerholm som representerade Bridgeklubbens lag nr 3. Laget placerade sig tvåa i tävlingen. aveiten 5/2016 15

Sångkören Kontaktperson Ethel Blomander tfn (09)466 335 Sykretsen Kontaktp. Jeanne-Marie Johansson tfn 050 5704 184 Varannan tisdag kl 15, Källarsalen. AV-teatern Ordf. Robin Sundberg tfn 050 5849 883 effesundberg@spray.se Folkdanslaget Ordf. Antonia Palmén Instruktörer Birgitta Löfgren och Margareta Rönn Spelmän Leith Arar och Monika Tiila. Onsdag kl 19-21, Kretsarnas sal. Sällskapskretsen Ordf. Jeanne-Marie Johansson tfn 050 5704 184 Varannan torsdag kl 16, Källarsalen. Bridgeklubben Ordf. Kerstin Ehnholm tfn 0400 407 539 e-post: kerstin.ehnholm@elisanet.fi Spelkvällar måndagar och torsdagar 18.00 - ca. 22 i Kretsarnas Sal Ungdomskretsen Ordf. Maj-Britt Hedvall tfn 050 309 8268 Tisdagar en gång i månaden. Walentinakören Ordf. Kristina Björkvall e-post: tina.bjorkvall@kolumbus.fi Dirigent Lauri Palin Tisdag kl 18.30-21, Kretsarnas sal. Seniordansklubben Ordf. Inger Iiskola tfn 050 3366 040 e-post: inger.iiskola@kolumbus.fi Instruktör Ingegerd Blomander tfn 040 7049 305 Tisdag kl 16.30, Festsalen. Squaredanslaget Ordf. Jan Ekberg tfn (09)587 4260 Caller Kaj Wikholm Torsdag 18-21.30, Festsalen. Rounddans onsdagar 16.30-18.00, Festsalen. Cuer Olof Staffans. Bokklubben Bokklubben Ledare: Joanna Österman Kontaktperson: Christian Holmström tfn 040-555-4761 Onsdag kl 18-19.30 i Klubblokalen, en gång i månaden (i princip månadens andra onsdag) Musikklubben Kontaktperson Lars Silén 040 7351 628 lars.silen@kolumbus.fi Fredag kl 19, Klubblokalen Sandelssällskapet Kontaktperson Dick Lundell tfn 050 539 0963 förnamn.efternamn@folkhalsan.fi Konstklubben AV! Kontaktperson Kristian Teir tfn 044 7600315 e-post: förnamn.efternamn@luukku.com Måndag kl 13-14.30, Klubblokalen Föreningens telefonnummer Verksamhetsledare 044 766 4101 Vaktmästare 044 766 4102 OBS! NYA TELEFONNUMMER! Arbetets Vänner Huvudföreningen r f, bankförbindelse IBAN: FI7540551110000662 www.arbetetsvanner.fi 16 aveiten 5/2016