M alm ö 11 april 2011



Relevanta dokument
Hur kan vi vaccinera våra barn och unga mot missbruk av ANDT?

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

» Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Drogpolitiskt program

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Ungdomars drogvanor 2016

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

3. ANDT i många skolämnen

Centralförbundet för. narkotikaupplysning. alkohol- och. Alvesta Kristofer Odö Samordnare Drugsmart

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Gymnasial vuxenutbildning

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Ekonomiprogrammet (EK)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Sex- och samlevnadsundervisningen

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Resultat från Skolelevers drogvanor

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

2. ANDT på schemat varför och hur?

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Gymnasial vuxenutbildning

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Religionskunskap. Ämnets syfte

Varför gör FHI en kampanj?

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Religionskunskap. Syfte

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Berusning påschemat. Nya grepp i skolans ANDTundervisning

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

Mall: Drogpolitisk plan

Drogpolitiskt program

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Föräldrar är viktiga

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Skolelevers drogvanor 2017

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Göteborg

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Gymnasial vuxenutbildning

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

SKOLA KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Drogvaneundersökning vt 2012

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Transkript:

Berusning på schemat stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak. M alm ö 11 april 2011 Bengt Sundbaum www.vindrosen.se Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134

Minskad andel elever som fått ANDTundervisning i skolan Under 1990-talet uppgav 25-35 % av eleverna i åk 9 att de inte haft någon ANT-undervisning under läsåret. År 2010 hade den siffran ökat till ca 50 % I gymnasiets åk 2 var motsvarande andel 2010 drygt 60 % Varför har undervisningen om alkohol, narkotika och tobak minskat?

Finns med i tidigare årskurser Stoffträngsel Osäkerhet om: -innehåll -syfte -effekter Ämnesövergripande kunskapsområde enligt läroplanen faller lätt mellan stolarna Många tänkbara skäl Alltmer kunskap krävs hos läraren för att vara trovärdig

Undervisningen har ofta haft ett individperspektiv pådroger Droger ger upphov till beroende skador påviktiga organ som hjärna, lever, hjärta.. sämre ekonomi Brottslighet Detta är viktig kunskap, men det finns många andra perspektiv på ANDT, till exempel

Ett folkhälsoperspektiv Högt blodtryck, tobak och alkohol är de tre allvarligaste hoten mot människors hälsa inom EU. Var femte patient som tas in i akutsjukvården och fyra av tio i den psykiatriska vården i Sverige har alkholproblem (Källa Drugsmart) Bland kvinnor och män som är alkoholberoende är depression tvåtill tre gånger vanligare än hos andra. Sannolikt är orsakssambandet ömsesidigt.. (Källa Folkhälsorapport 2009) Nästan en tredjedel av dem som dödas i trafiken har alkohol i blodet (Källa: Drugsmart)

Ett våldsperspektiv Alkoholkonsumtion verkar främst öka risken för att partnervåldska utlösas och för att det ska fåallvarliga konsekvenser (Källa: Folkhälsorapport 2009) 70 % av alla misshandelsbrott mot män begås av berusade personer och nästan hälften av alla som blir misshandlade är själva berusade. 36 % av misshandelsbrott mot kvinnor begås av berusade personer och 19 % av de kvinnor som blir misshandlade är berusade (Källa: Drugsmart). När 38-åringens flickvän ville göra slut bryter han ihop. Han äter sedan en tid anabola (androgena) steroider och drabbas av okontrollerad aggressivitet. Han flyger på flickvännen hemma i bostaden, tar strupgrepp om hennes hals och våldtar henne när hon ligger avsvimmad pågolvet. När hon vaknar försöker han strypa henne till döds. http://www.drogportalen.se/documents/dopingjouren/dopning.pdf

Ett barnperspektiv (Källa: Alkohol i Europa. Ett folkhälsoperspektiv. En rapport för Europakommissionen Peter Anderson och Ben Baumberg. 2006) Cirka 60 000 barn i EU föds underviktiga till följd av alkoholrelaterade fosterskador, 5-9 miljoner barn i EU lever i familjer med alkoholproblem I 16 % av de fall av barnmisshandel och vanvård, som man känner till, är alkohol inblandat

Ett samhällsekonomiskt perspektiv En fjärdedel av världens alkohol och hälften av världens vin produceras i Europa och skatteintäkterna från alkoholproduktionen i de 15 EU-länderna uppgick 2001 till 25 miljarder, exklusive skatt på försäljning och andra avgifter som förekommer i distributionsleden. Alkoholen skapar ocksåarbetstillfällen inom EU, varav 750 000 inom produktionen (främst vinodling). Många arbetstillfällen skapas också i distributionsledet, t ex på krogar och andra försäljningsställen. (Källa: Alkohol i Europa. Ett folkhälsoperspektiv. En rapport för Europakommissionen Peter Anderson och Ben Baumberg. 2006)

Ett miljöperspektiv Skogen försvinner för tobakens skull Tobaksodlingen leder inte bara till att marker förorenas och töms pånäringsämnen. I världens låg-och medelinkomstländer, där tvåtredjedelar av världens tobak odlas, avverkas allt mer skog för att tobaksbladen ska kunna torkas innan de hamnar i våra cigaretter. Urlakning av jorden Tobaksplantan odlas idag med enorma mängder bekämpningsmedel. Påflera håll används gammaldags bekämpningsmedel som är förbjudna i västvärlden. Gifterna läcker ur jorden och förgiftar grundvatten /Källa www.tobaccoschildren.org

Ett etiskt/moraliskt perspektiv Smuggling Den som köper ett gram kokain påstureplan, i Eskilstuna eller påhisingen håller efterfrågan uppe och bidrar därmed till att problemen i andra delar av världen kvarstår. Men det är det antagligen lätt att bortse från i festens rus. Lika lätt som det är att inte tänka påatt det "rena", vita pulvret ofta färdats i en livrädd, kanske skuldsatt och tvingad, människas mage och kommit ut tarmvägen. / Kokain, drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman Wierup & de la Reguera Marknadsföring Skildring av Carlsbergs marknadsföring i form av ett lotteri i Malawi, ett av de fattigaste länderna: Tänk att ha tillgång till en privatjet som kan ta dig vartsomhelst i världen påen sju dagars semester, alla omkostnader betalda, tillsammans med sju av dina vänner. Tokyo, Sidney, Rio vart som helst! Som lotter fungerade småplastbitar som satt påinsidan av flaskkorkarna. Lotteriet fick en stor medieuppmärksamhet och dragningarna visades i TV tillsammans med jetsetare som drack Carlsberg. /Världens baksmälla.

Ett nationellt säkerhetsperspektiv. Nationell säkerhet omfattar numera: Militär säkerhet Miljörelateradesäkerhetshot som svält, fattigdom, energibrist och miljökatastrofer Ekonomisksäkerhet innebär att ett lands finansiella system är stabilt Politiska säkerhetshot som handlar om icke-militära hot mot ett lands politiska system och människors tilltro till det politiska systemet Samhälleliga säkerhetshot handlar om icke-militära hot mot den samhälleliga gemenskapen och ett lands välfärd, till exempel allvarliga sjukdomsepidemier Säkerhet har sålunda kommit att handla mindre om överlevnad och mer om samhällelig trygghet och samhällets förmåga att fungera påett funktionellt sätt. Alla dessa olika aspekter av nationell säkerhet påverkas av organiserad narkotikabrottslighet? /Källa: Krisberedskapsmyndigheten: Transnationell brottslighet ett 2011-04-11 säkerhetshot? Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB

Ett nytt stödmaterial för skolans ANDT-undervisning: Berusning på schemat stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak Uppdrag från Statens folkhälsoinstitut En version för åk 7-9 och en gymnasieversion. Pappersversion samt pdf Referens-och fokusgrupper med lärare och skolledare (bl.a. i Uppsala, Värmland, Kalmar, Stockholm) Skolverket har tagit del och gett synpunkter

Materialets röda tråd Drogproblematiken kan belysas och diskuteras ur många olika perspektiv Det finns ett tydligt stöd i främst kursplanerna för att i de olika skolämnena integrera och belysa olika aspekter av drogproblematiken Att integrera olika perspektiv pådroger kan tillföra ett mervärde till undervisningen i olika ämnen i form av ökat engagemang och intresse

Vilket forskningsstöd har materialet? Enbartundervisning påverkar kunskaper, i viss mån attityder men ej beteende Kunskap om droger utgör dock en beståndsdel i många forskningsbaserade förebyggande program Men det finns fler motiv för ANDT-undervisning än enbart beteendepåverkan!

Innehåll 1. Skolan en pusselbit i det ANDT-förebyggande arbetet ANDT i läroplanen Genusperspektiv, elevinflytande Risk- och skyddsfaktorer Att utvärdera och följa upp En bred förebyggande policy Samarbete med organisationer Att komma igång 2. ANDT påschemat varför och hur? -Kunskaper behövs -fem skäl för ANDT-undervisning 3. ANDT berör många skolämnen - genomgång av kursplanerna 4. Förslag på teman och ämnesfördjupningar 5. Samverkan med föräldrarna Bilaga Drogerna och samhället Statistik hälsa lärdomar från historien ett nationellt och internationellt samhällsperspektiv

Ur Kap. 1:Exempel påskyddande faktorer Skola Familj Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individ Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar

Ur kap. 1: Viktiga hörnstenar i skolans generella förebyggande och främjande arbete Skolans sätt att möta föräldrarna Lärarledarskapet, dvs lärarnas sätt att möta eleverna Elevernas sociala och emotionella kompetens Elevhälsans roll Motverka skolk Reducera förekomst av mobbning

Kap. 2: Fem viktiga skäl för ANDTundervisningen Ungdomar behöver: förståbakgrunden till gällande lagar och regler kring ANDT kunna värdera reklam och budskap i media om ANDT förståoch kritiskt kunna värdera budskap inom ungdomsgruppen (bland annat det s.k majoritetsmissförståndet) känna till konsekvenserna för den egna hälsan av alkohol, narkotika, dopning och tobak. fåkunskap om hur det kan vara att växa upp i missbruksmiljöer

Kap. 3: Ur kursplanerna åk 7-9 Bild Syfte: Bildundervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska ocksåge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap. Biologi Syfte: utvecklaförmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Centralt innehåll åk 7-9: Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor Religion Centralt innehåll i åk 7 9: Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvensoch pliktetik. (Etik). Samhällskunskap Syfte:.. analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv

Kap. 3. Ur kursplanerna åk 7-9 Engelska Syfte:.reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används Geografi Syfte: värdera lösningar påolika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling Hem-och konsumentkunskap Centralt innehåll åk 7-9: Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa. Historia Syfte: Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. Kemi Syfte: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle

Kap. 3: Ur gymnasiets kursplaner Idrott och hälsa I idrott och hälsa 1 läser eleverna om kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation. I idrott och hälsa 2 ingår olika kroppsideals påver-kan påmänniskor, till exempel ätstörningar och dopning. Engelska Undervisningen i kursen engelska 5 ska behandla livsvillkor, attityder, värde-ringar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sam-manhang och delar av världen där engelska används. Matematik Dessutom ingår matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen samt granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom yrkeslivet eller vetenskap.

Kap. 3: Ur gymnasiets kursplaner Naturkunskap Till det centrala innehållet i samtliga naturkunskapskurser ingår hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Undervisningen ska ocksåomfatta samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger Religion Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att ut-veckla förmågan att använda etiska begrepp, teorier och modeller samt förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att ut-veckla: Kunskaper om bland annat samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens 2011-04-11 organisation och funktion, Bengt Sundbaum, från lokal Vindrosen till konsult global AB nivå.

Kap. 4 förslag på ämnesfördjupningar och tema Samhällskunskap: Hur skulle du döma? Caroline Johansson som är 19 år köpte en cigarett för 100 kr av en kompis i närheten av tågstationen. Cigaretten var färdigblandad och innehöll cannabis och tobak. Hon rökte cigaretten i en park, där hon bjöd en vän som var med henne att ocksåröka. Hon hade druckit öl vid tillfället. En civil polis, som fanns i närheten tog Caroline och hennes kompis på bar gärning. Caroline Erkände gärningen vid förhör och berättade också att hon rökt en liknande cigarett en gång tidigare men att det var länge sedan. Ett urinprov bekräftade att hon rökt cannabis. Vid rättegången framkom ocksåatt Caroline J. inte tidigare blivit dömd för något brott samt att hon lever under ordnade förhållanden. Åklagaren yrkade vid tingsrätten att Caroline Johansson skulle dömas för narkotikabrott enligt 1 narkotikastrafflagen (1968:64) eftersom hon dels olovligen överlåtit cannabis, dels olovligen brukat cannabis.

Matematik: Majoritetsmissförståndet Många elever i början av tonåren tror att jämnåriga har mycket mer erfarenhet av alkohol än vad man själv har. Läraren ber eleverna i klassen att var och en gissa: hur många elever i klassen, i hela åk 7 samt åk 9 som har druckit alkohol någon gång såatt de känt sig berusade Medelvärdet och andelen i procent beräknas för klassen, åk 7 o åk9 Resultatet jämförs med statistik i Skolelevers drogvanor Diskutera: Finns det anledning att tro att alkoholvanorna i den egna klassen/skolan skiljer sig från CAN:s nationella siffror? Om resultatet av undersökningen visar att eleverna överskattat andelen som druckit alkohol såatt de känt sig berusade kan man diskutera orsakerna till att man tror det. Betona gärna att en ganska stor andel i åk 9 (ca 40 procent 2010) faktiskt inte dricker någon alkohol alls.

Biologi/samhällskunskap: Faktagranska några påståenden om droger Det finns ingen seriös forskning som ger stöd för att cannabisanvändning skulle ge upphov till hjärnskador Cannabis gör människor lugna och lyckliga Cannabis ger i motsats till tobaksanvändning inte upphov till något beroende Förbudspolitiken fungerar inte. Bruket men framför allt missbruket av cannabis är inte mindre i länder med hårdare lagstiftningar än i liberalare länder, snarare tvärtom. Systembolag och åldersgränser för alkohol gör det bara mer spännande för ungdomar att dricka. I andra länder som inte har så sträng lagstiftning, till exempel Spanien, England och Nederländerna dricker ungdomar mycket mindre alkohol. Snus är inte skadligt för hälsan Det är hälsosamt att dricka alkohol

Historiska skeenden och medellivslängd Medelålder 90 80 70 60 50 40 Kvinnor Män 30 20 10 0 1751-179 0 1791-181 5 1816-184 0 1841-185 0 1851-186 0 1861-187 0 1871-188 0 1881-189 0 1891-190 0 1901-191 0 1911-192 0 1921-193 0 1931-194 0 1941-195 0 1951-196 0 1961-197 0 1971-198 0 1981-198 5 1986-199 0 1991-199 5 1996-200 0

Etiskt ställningstagande Sett i ett större perspektiv är kokainet långt mer än enbart en fråga om enskilda svenskar. För att tillgodose "vårt" behov begår människor och organisationer på andra platser i världen de grymmaste handlingar. Colombias regering har i tjugo år, med stöd av USA, utkämpat ett blodigt krig mot drogerna. Trots det har odling och export inte minskat. Gerillan, eliten, militären, bönderna, politikerna -alla är påett eller annat sätt påverkade av den våldslogik som genereras av denna miljardindustri. Och i botten finns Colombias fattiga som i brist påalternativ säljer sig som odlare, skördare, transportörer, väktare eller yrkesmördare. Mexikanska karteller har under senare år tagit över stora delar av handel och smuggling från Latinamerika, och fraktar ton av kokain till USA, eller via Västafrika till Europa. Sedan ett par år rasar ett krig mellan tvåstora allianser av karteller i Mexiko, ett krig som bara under 2008 krävde 5 700 människoliv. Allt fler varnar för att Mexiko riskerar att förvandlas till en "failed state", en stat styrd i det fördolda av kriminella intressen. Den som köper ett gram kokain påstureplan, i Eskilstuna eller påhisingen håller efterfrågan uppe och bidrar därmed till att problemen i andra delar av världen kvarstår. Men det är det antagligen lätt att bortse från i festens rus. Lika lätt som det är att inte tänka påatt det "rena", vita pulvret ofta färdats i en livrädd, kanske skuldsatt och tvingad, människas mage och kommit ut tarmvägen.

Några pekpinnar: Viktigt med planering och uppföljning inom arbetslaget Viktigt att ANDT-undervisningen inte hamnar mellan stolarna -Kom överens i arbetslaget om vad som ska tas upp i resp. ämne under läsåret Viktigt att ANDT-undervisningen inte blir för fragmentarisk - Knyt ihop och sammanfatta de olika aspekter av ANDT som tagits upp under läsåret. - Vem/vilka ansvarar?

Plats för utveckling! Av utrymmesskäl har endast några förslag till ämnestillämpningar skissats. Möjlighet för enskilda skolor/ lärare/ämnen att utveckla nya lektionsförslag Möjlighet att ta del av ytterligare idéer påcan:s hemsida www.drugsmart.com/vuxna