UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för historiska studier Jonas Liliequist tel: 786 67 73 Historia A jonas.liliequist@historia.umu.se on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html INSTUDERINGSFRÅGOR MOMENT 1: Äldre historia Undervisningstillfälle 1. Paleolitiska jägarkulturer, neolitiska jordbrukssamhällen, de första högkulturerna. Mellanöstern ca 1600 f. kr - 300 f.kr: folkvandringar och imperier. Litt: McKay kap 1 och 2. 1. Var och när utvecklades de första kända jordbrukskulturerna? 2. Vad kännetecknar en civilisation eller högkultur och var och när utvecklades de första högkulturerna? 3. Beskriv den mesopotamiska kulturen och samhället under sumerer, akkader och amoriter. Ange några viktiga naturförhållanden som kan ha spelat en avgörande roll för hur samhället såg ut. 4. Vad kännetecknade den tidiga högkulturen i Egypten? Vilken roll kan naturförhållandena ha spelat? Jämför med Mesopotamien. Likheter, skillnader? 5. Redogör för det judiska folkets tidigaste historia och grunddragen i den judiska religionen så som den växte fram under denna tid. 6. Från 800-talet kom Mellanöstern att domineras först av det Assyriska riket och sedan av Perserriket. Vilka metoder och maktresurser använde sig det assyriska respektive persiska rikets härskare av i sina imperiebygganden? Undervisningstillfälle 2 och 3: Antikens Grekland: Antiken. Grekland. Litt: McKay kap 5 7. Beskriv den grekiska stadsstatens framväxt och struktur - ekonomiska näringar, sociala klasser, medborgare, icke-medborgare, politiska institutioner. Vad menade man med termerna aristokrati, oligarki, tyranni och demokrati? 8. Beskriv den grekiska kulturens spridning under arkaisk tid. 9. Sparta skilde sig från de flesta andra stadsstater. Hur utvecklades den spartanska stadsstaten under arkaisk tid? Hur byggde man upp sitt inflytande i den grekiska världen? 10. Redogör för den politiska utvecklingen i Aten från aristokrati till demokrati och vilka sociala grupper i staden som representanterna för de olika styrelseskicken stödde sig på. 11. Ge exempel på den klassiskt grekiska kulturen så som den kom att utvecklas i framför allt Aten.
12. Vad karaktäriserade det dagliga sociala livet i det klassiska Aten? Vilken roll spelade slaveriet? Hur såg kvinnornas rättsliga och sociala villkor ut? Jämför med Sparta. 13. Aten var också det främsta sätet för den klassiska grekiska filosofin. Nämn de viktigaste klassiska filosoferna, när de var verksamma och något om deras grundläggande tankar. 14. Hur utvecklades Spartas och Atens ömsesidiga relationer och inflytande i den grekiska världen under och efter Perserkrigen och vilka konsekvenser fick detta för den grekiska stadsstatsvärlden? 15. Makedoniens erövring av Aten betecknar slutet på den klassiska tiden och den grekiska stadsstatscivilisationen. Vad hände med den grekiska kulturen? Vad menas med hellenism och vilken betydelse fick hellenismen under de närmast följande århundradena? Undervisningstillfälle 4 och 5: Rom, kristendomen och Byzans Litt: Mc Kay kap 6, kap 8: 209-220, 225-234. 16. Redogör för de sociala motsättningarna och inre stridigheterna under den tidiga republiken. Vilka sociala grupper stod mot varandra? Vad blev resultatet? 17. Italiens enande: Vilka metoder användes för att knyta underkuvade folk och bundsförvanter till stadsstaten Rom? Jämför med Aten. Varför lyckades Rom där Aten misslyckades? 18. Redogör i stora drag för den romerska expansionen utanför Italien under republiken, förhållandet mellan Rom och de erövrade områdena. 19. Vilka tjänade och vilka förlorade på det växande romerska imperiet? Beskriv den sociala strukturomvandlingen av den italienska landsbygden och staden Roms tillväxt. 20. Redogör för de politiska och sociala striderna under senrepubliken som kom att leda till republikens fall: Vilket var bröderna Gracchus politiska och sociala program, vilka grupper representerade de? Jämför med Aten. Vilken var den viktigaste sociala maktbasen för personer som Marius, Sulla och Caesar? 21. Beskriv i stora drag de ekonomiska, politiska, kulturella och religiösa förhållandena i det romerska kejsardömet under de två första hundra åren från och med kejsar Augustus till och med de gyllene åren på 100-talet e. Kr. 22. Vilken roll spelade slaveriet i Romarriket? Jämför med det klassiska Grekland? 23. På vilka områden kunde kvinnor ha makt och inflytande i det romerska samhället? Jämför med det klassiska Aten. 24. Beskriv kristendomens växande inflytande i det romerska riket och ange några tänkbara orsaker till framgångarna. Hur utvecklade kyrkofäderna den kristna doktrinen i förhållande till den antika klassiska kulturen? 25. Ange långsiktiga kristendenser under kejsartiden som verkade i upplösande riktning. Hur försökte man komma till rätta med dessa under Diocletianus och Konstantin?
26. Vad låg bakom delningen av imperiet i en västlig och östlig del och hur kom den östra delen att utvecklas efter Västroms politiska upplösning? Ge en kort karaktäristik av den politiska, religiösa och kulturella utvecklingen i Byzans fram till korstågstiden. Undervisningstillfälle 6: Den islamiska världen 600-1400, Afrika 800-1450 Litt: McKay kap 9, 10. 27. Vilka likheter och skillnader finns mellan Islam, Judendom och Kristendom? Förklara begreppen sharia, jihad, sunna och shia. 28. Beskriv i översiktliga drag den islamiska expansionen efter Muhammeds död fram till 733 e. Kr och ange några viktiga förutsättningar för expansionen. Hur betraktades judar och kristna? 29. Den islamiska expansionen uppbars från början av ett härskarskikt med direkt härstamning från beduinsläkter på arabiska halvön. Hur förändrades detta under Umayyad och Abbasidkalifaten? Hur såg den grundläggande sociala indelningen ut under Umayyadkalifatet? Vilken betydelse och innebörd hade slaveriet? Jmfr med Rom och Grekland. 30. Vilken social och rättslig ställning hade kvinnor i det klassiska islamiska samhället? 31. Redogör för några viktiga inslag i den muslimska kulturens utveckling: litteratur, filosofi, vetenskap, utbildning. 32. Hur utvecklades kontakterna mellan Medelhavsregionen och Afrika söder om Sahara från 700-talet och framåt? Vilken roll spelade det ökade utbytet för de afrikanska samhällena och statsbildningarna? Ge exempel på några viktiga kulturella och sociala följder. 33. Ge exempel på olika statsbildningar i östra Afrika och hur kontakterna med kristen och islamisk kultur utvecklades. Jämför med de Västafrikanska kungadömena och med södra Afrika. Undervisningstillfälle 7: Tidig medeltid. Litt: McKay kap 8: 220-225, kap 13: 363-371 34. Hur såg det germanska samhälle ut som konfronterades med det västromerska på 300- och 400-talen? Hur påverkade var germanerna av romersk kultur och vice versa? 35. Vilken roll spelade kyrkan och kristna institutioner i samhällslivet i väst efter det Västromerska rikets upplösning fram t.o.m det Karolingiska riket? Jämför med Byzans. 36. I vilka avseenden innebar det Karolingiska riket en renässans för antiken? Och på vilka sätt kan man säga att Karolingerriket också innebar ett genombrott för det nya medeltida samhällssystemet? 37. Vad menas med feodalism och manorialism (godsägarsystem)?
38. Redogör för åttahundratalets invasioner och de följder som dessa fick för det europeiska samhället. Undervisningstillfälle 8: Europeisk högmedeltid. Litt: McKay kap 13: 371-398. 39. Den tidiga medeltiden var en orolig tid präglad av politisk instabilitet och kulturell och ekonomisk tillbakagång. Hur kan man karaktärisera den allmänna politiska, ekonomiska och kulturella utvecklingen i Europa under de närmast följande århundradena under högmedeltiden? 40. Kyrkans ställning och betydelse: Redogör för den kyrkliga reformrörelsen och kraftmätningen mellan påvar och kejsare: bakgrund, förlopp, följder. 41. Redogör för korstågen: bakgrund/orsaker, organisering och förlopp, följder. 42. Beskriv och jämför den statliga centralmaktens utveckling i Frankrike, England och det tyskromerska kejsardömet under högmedeltiden fram till ca 1300. 43. Ge en beskrivning av högmedeltidens ekonomiska expansion och den framväxande stadskulturen. 44. Ett vanligt sätt att beskriva samhället under medeltiden var att dela in människorna i de som arbetade, de som slogs och de som bad. Beskriv närmare de olika livsvillkoren för dessa grupper under högmedeltiden och vilken roll kvinnor spelade inom varje grupp. 45. Högmedeltiden innebar också en religiös och intellektuell blomstring i Europa. Vilka uttryck tog sig detta? Undervisningstillfälle 9: Indien och Sydasien Litt: McKay kap 3, kap 7: s.192-194, kap 11: s.307-328. 46. Vad vet man om Induskulturen? När blomstrade denna och vad kan ha orsakat dess upplösning? 47. Från 1500 f.kr. framträder en ny indisk högkultur. Var låg dess centra och vilka historiska källor har denna kultur lämnat efter sig? Beskriv närmare kastväsendet och Brahmanismen så som de framträder i skrifterna från den äldsta indo-ariska kulturen. 48. Under fem- och fyrahundratalen f. Kr utvecklades nya religiösa rörelser i Indien vilket också kom att påverka och förändra Brahmanismen. Ge en kort karaktäristik av fundamenten i Jainismens och Buddismens och Hinduismens religiösa doktriner, betydelse och utbredning i Indien. 49. Redogör i stora drag för den politiska utvecklingen på den indiska halvön från 500 f.kr till 700 e.kr. Jämför särskilt Mauryaväldet och Guptariket; geografisk utbredning, kultur, religion, ekonomi, politisk struktur. 50. Vilken roll spelade kvinnor, barn och familj i indisk kultur och samhällsliv?
51. När, var och hur spreds den indiska kulturen och religionen utanför den indiska halvön? 52. Vilket inflytande fick den islamiska kulturen och religionen i Indien under perioden? Undervisningstillfälle 10: Kina, Japan och Östasien. Litt: McKay kap 4, kap 7, kap 8: 318-331 53. Ange några viktiga förutsättningar för framväxten av den äldsta kinesiska högkulturen under Shangdynastin. 54. Beskriv Zhou (Chou)-dynastins politiska och sociala struktur. 55. Redogör för Zhou-tidens stora filosofiska system och bakgrunden till deras framväxt. 56. Qin (Ch in)-dynastins maktperiod brukar betecknas som en av de få verkligt genomgripande revolutionerna i Kinas historia. Varför? Vilken filosofi dominerade i Qinstaten? 57. Han-dynastin. Beskriv territoriell omfattning och den politiska, sociala, ekonomiska och kulturella utvecklingen. Vilka paralleller finns med Romarriket? 58. Sui och Tang-dynastierna. Vilka åtgärder vidtogs för att ena Kina under en politisk centralmakt? Redogör för den militära och politiska expansionen under Tang. Hur utvecklades kultur och religion under Tang och inställningen till utländska influenser? 59. Vilka var grundvalarna för den kulturella och ekonomiska blomstringen under Songdynastin? Jämför med det samtida Europa. 60. Hur påverkades det kinesiska samhället och kulturen under mongoliska härskare? 61. Vad kan man säga om kvinnans sociala position och familjens roll i kinesisk filosofi och samhällsliv? Jämför med den indiska kulturen. 62. Karaktärisera det japanska samhället. Jämför med Kina och Europa. Undervisningstillfälle 11: Amerikanska högkulturer Litt: McKay kap 14. 63. Beskriv och jämför de amerikanska högkulturerna under Maya, Aztekerna och Inka. Likheter och skillnader? Undervisningstillfälle 12: Norden, vikingatid, tidig medeltid. Litt: Gustafsson s.18-34, Lindkvist & Sjöberg s. 29-71. 64. Redogör för de nordiska vikingafärderna. Förutsättningar, utbredning/riktning, karaktär, följder. 65. Beskriv kristnandet, riksgrundandet och något om samhällets organisation i Norden mot vikingatidens slut.
Undervisningstillfälle 13: Nordisk och svensk högmedeltid. Litt: Gustafsson s.35-57, Lindkvist & Sjöberg s. 73-174. 66. Redogör för kungamaktens konsolidering och statsmaktens utbyggnad i de nordiska länderna under högmedeltiden. 67. Beskriv ståndssamhällets framväxt i de nordiska länderna, de olika ståndens privilegier, näringar och samhällsinflytande. 68. Vilken roll spelade kyrkan och den kyrkliga organisationen i högmedeltidens nordiska samhälle? 69. Hur var rättsskipningen organiserad? 70. Hur såg relationerna mellan män och kvinnor ut i det äldre vikinga- och medeltida nordiska samhället?