Svensk Bilsport mot framtiden

Version 3. Fastställd på Förbundsmötet 2001-04-08 Svensk Bilsport mot framtiden 1993 samlades Svenska Bilsportförbundet till en framtidskonferens som resulterade i måldokumentet Svensk Bilsport mot 2000-talet. I dokumentet fastlades tydliga riktlinjer för utvecklingen av Förbundet, riktlinjer som till stor del har accepterats och följts. Men nu är vi där! 2000-talet har börjat och vi blickar in i en framtid där utveckling och förändring sker i en hisnande takt. Svenska Bilsportförbundet måste återigen fundera över sin situation i framtiden. I samband med Förbundsmötet i Tylösand 2000 påbörjades därför ett nytt framtidsarbete. Den 7 8 oktober 2000 genomfördes Bilsportforum, en välbesökt och lyckad framtidskonferens. Efter Förbundsmötet tillsattes också en arbetsgrupp som bestod av Andréas Johansson, Lars Pettersson, Jan Sandström, Bertil Örtenstrand och Lars Österlind. Med stöd av diskussionerna på Förbundsmötet 2000 och Bilsportforum arbetade gruppen fram Svenska Bilsportförbundets nya framtidsdokument. Positivt bemötande på Förbundsmötet 2001 Efter diskussion och godkännande i Svenska Bilsportförbundets styrelse presenterades förslaget vid Förbundsmötet den 8 april 2001. Förslaget mottogs mycket positivt och ett enigt Förbundsmöte beslöt att arbeta vidare efter intentionerna i dokumentet. Om du har frågor eller synpunkter på framtidsdokumentet, hör av dig till Bertil Örtenstrand, mailadress: bertil@kringelkroken.com. 1

Bakgrund Svensk Bilsport är unik. Det finns inget annat land som har en så stor bilsportverksamhet i förhållande till sin folkmängd. Sporten har också en mycket stor spännvidd allt från sjuåriga gokartförare i en billig Cadetti-kart till förare i den internationella toppelitens bästa team. Cadettiföraren och Kenny Bräck är dock beroende av varandra, elitens megastjärnor skapar en tillväxt i sporten samtidigt som en stor bredd är viktig som rekryteringsbas för eliten. Det medför att Svenska Bilsportförbundet måste arbeta med allt från rekrytering och utbildning i breddklasser till satsningar för att få fram en svensk världsmästare. Så vitt skilda uppgifter är inte lätta att klara av i en och samma organisation, det är förmodligen helt olika personer som ska arbeta med rekrytering och med toppelit inom samma sportgren. Det finns också en historik inom vårt förbund att vi inte tydligt har separerat bredd- och elitverksamhet. Med absolut rättvisa som ledstjärna har vi finfördelat vårt tävlande i så många grenar, förarklasser och fordonsklasser att vår verksamhet är mycket svåröverskådlig för såväl allmänhet, publik, media och oss själva. I måldokumentet Svensk Bilsport mot 2000-talet fastslogs att förbundet fram till år 2000 radikalt måste minska antalet SM-klasser, den utvecklingen har inte kommit tillräckligt långt. En stor del av bekymren inom Bilsportförbundet har också sin bakgrund i att vi blandat nationella och internationella reglementen. Under de senaste åren har många satsningar gjorts för att höja status och kvalitet på våra SM-arrangemang. Det pågår också en intensiv diskussion om förhållandet ideellt/kommersiellt, inte minst med bakgrund av racingsuccén STCC. I den ökande kommersialiseringen och mediafixeringen i samhället måste denna utveckling fortsätta. När man skådar framåt i tiden kommer förmodligen den föreningsanknutna breddsporten att möta en ökad konkurrens från kommersiell verksamhet (t ex hyrkart), det kommer att kräva en omfattande satsning på en modernisering av vårt arbetssätt och våra aktiviteter. Mot denna bakgrund kan Framtidsgruppen konstatera att bredd och elit är två lika viktiga delar av Bilsportsverige, bägge beroende av varandra, bägge i behov av utveckling och av koncentration. Gruppen föreslår därför att Förbundets organisation förändras för att vara bättre rustad för de kommande utmaningarna. 2

Två parallella organisationer För att ge organisationen en ökad tydlighet och en möjlighet att koncentrera på den utveckling som måste göras kommer Förbundet delas upp i två självständiga delar, bredd och elit. Bilstyrelsen Bilstyrelsen består av fyra ledamöter + 2 vice ordf. + ordförande. Hela styrelsen arbetar med övergripande Förbundsfrågor och sammanträder tre-fyra gånger per år. Ordförande + de två vice ordförandena bildar ett arbetsutskott, AU Två ledamöter + en vice ordf. bildar ett AU-elit och leder elitarbetet Två ledamöter + en vice ordf. bildar ett AU-bredd och leder breddarbetet Gemensamt Här samlas de delar av organisationen som arbetar med: - Säkerhet - Miljö - Juridik - Utbildning - Lobbying Elit Mål: Att få fram en svensk världsmästare. Här skapas en helt ny organisation för SM-tävlandet. Verksamheten är kommersiellt inriktad och styrs helt av FIAs reglementen. I elitdelen ingår de tävlingsgrenar som har en hög mediaprofil och som ingår i FIAs mästerskap: - Dragracing - Gokart - Racing - Rally - Rallycross Elitorganisationen hanterar enbart de klasser som tävlar i SM, EM och VM. Verksamheten styrs av fem arbetsgrupper, en för varje sportgren. Gruppen sätts samman av representanter för SBF (även anställd personal), arrangörer och team. Verksamheten ska vara externfinansierad. Överskott ska föras över till breddsidan. Bredd Mål: Att skapa en bred bilsportverksamhet där alla kan vara med Här finns huvuddelen av vår nuvarande organisation Verksamheten är föreningsanknuten och styrs helt av nationella reglementen, skrivna för att möjliggöra ett enkelt och billigt tävlande. Här finns de nationella klasserna i Dragracing, Gokart, Racing, Rally och Rallycross samt våra övriga sportgrenar; Bilorientering, Backe, Crosskart, Folkrace, Off-road och Radiostyrd bilsport. I breddorganisationen kan man i begränsad form tävla i SM samt i RM, cuper och serier. Verksamheten styrs av utskott lika de vi har i dag. Breddelen ska vara "förbundsfinansierad" Elitrådet har till uppgift att arbeta med elitutbildning och individuella elitsatsningar. Det arbetar gränsöverskridande mellan bredd- och elitdelen. 3

Indelningen i en elit- och en breddel innebär att vi inom de olika delarna kan definiera mål och tillämpa regler på ett mycket tydligt sätt. Många företeelser kan nu få en mer logisk tillämpning, ett exempel kan vara användningen av rallynoter. Det är kanske rimligt att noter i används i de rallyklasser som ingår i elitdelen men inte i breddelens klasser. Elitdelen Mål: Att få fram en svensk världsmästare. I elitdelen ingår de tävlingsgrenar som har en hög mediaprofil och som ingår i FIAs mästerskap; Dragracing, Gokart, Racing, Rally och Rallycross. Elitorganisationen hanterar enbart de klasser som tävlar i SM, EM och VM. Verksamheten styrs helt av FIAs reglementen. Det innebär att den som vill börja tävla internationellt kan göra det med samma bil och inom samma regelverk. Verksamheten styrs av fem arbetsgrupper, en för varje sportgren. Gruppen sätts samman av representanter för SBF (även anställd personal), arrangörer och team. Genomförandet av arrangemangen runt SM-tävlingarna kan ske i bolagsform på samma sätt som i STCC. Verksamheten ska vara kommersiellt inriktad och externfinansierad. Professionella arrangemang Bilsport har genom ökad TV-exponering blivit en intressant kommersiell produkt som Bilsportförbundet skall fortsätta att utveckla och marknadsföra. Genom att i högre grad äga, utveckla och driva sina egna arrangemang kan förbundet attrahera nya sponsorer och därmed det kommersiella utytet. Men produkten måste vara bra! Arrangemang med hög status SM, EM och VM ska ha hög kvalitet både för publik, sponsorer, massmedier och tävlande. SM SM måste bli stort! Den nya uppdelningen innebär att SM kommer att köras i fem sportgrenar och med internationella bilklasser. Målet bör vara att var och en av de fem sportgrenar har högst två SM-klasser. Det är inte en rättighet att få delta i SM, förare och bilar ska hålla en hög standard. SM-serierna måste vara spännande, tävlingssystemen ska vara så utformade att segraren inte kan vara given före finalen. 4

Breddelen Mål: Att skapa en bred bilsportverksamhet där alla kan vara med I breddelen finns huvuddelen av vår nuvarande organisation. Verksamheten styrs av utskott lika de vi har i dag. Verksamheten är föreningsanknuten och styrs helt av nationella reglementen, skrivna för att möjliggöra ett enkelt och billigt tävlande. De tekniska reglerna ska vara stabila, enkla att tillämpa och att övervaka. Här finns de nationella klasserna i Dragracing, Gokart, Racing, Rally och Rallycross samt våra övriga sportgrenar; Bilorientering, Backe, Crosskart, Folkrace, Off-road och Radiostyrd bilsport. I breddorganisationen kan man i begränsad form tävla i SM samt i RM, cuper och serier. Breddelen ska vara "förbundsfinansierad", dvs finansierad via statliga stöd, medlems- och licensavgifter. Rekrytera och bibehålla Förbundet måste lägga ner mycket kraft på att rekrytera och bibehålla aktiva förare. För nya förare ska det vara enkelt och billigt att prova på. Det måste finnas en tydlig väg för den som vill gå vidare till mer avancerad bilsport. Tävlingsstruktur Vi måste tydligare dela upp vår tävlingsverksamhet i tävlingar antingen med eller utan åskådare. Åskådartävlingar måste bli snabbare, mer spännande och mer åskådarvänliga. Kvaliteten på våra fasta anläggningar måste bli bättre. Vi ska sträva efter att införa ett hobbytävlande i bilsporten. Det ska vara möjligt att ha roligt med den egna standardbilen utan någon extrautrustning. Vi måste snabbt ta vara på nya trender som dyker upp inom och utom bilsporten. Men tävlingsformerna och tävlingsklasserna måste vara bärkraftiga, ha stabilitet över en längre tid och ha en rimlig omfattning. Vi får inte heller tveka att lägga ner verksamheter som har en negativ utveckling. Elitrådet Elitrådet har till uppgift att arbeta med elitutbildning och individuella elitsatsningar. Det arbetar gränsöverskridande mellan bredd- och elitdelen. Nya svenska världsstjärnor Ett viktigt mål är att tillförsäkra Sverige en plats bland ledande bilsportnationer när det gäller tävlande i internationella mästerskap. Tydliga karriärstegar med olika bilklasser som leder mot t ex Formel 1 och Rally-VM ska finnas. Talangsatsningar är centrala i förbundets verksamhet. Ekonomiska överskott ska återinvesteras i olika projekt som stödjer nya, unga svenska förare på väg mot världseliten. 5

Gemensam del I den gemensamma delen samlas de delar av organisationen som arbetar med säkerhet, miljö, juridik, utbildning och samhällskontakter. Säkerhet Samhällets förtroende för bilsporten bygger på vårt säkerhetsarbete. Svenska Bilsportförbundets uppgift är att ange ramarna och att utöva kontroll. Vi måste i takt med teknikutvecklingen ständigt se över och utveckla de faktorer som påverkar säkerheten förarens utrustning, bilen, banorna och tävlingsledningens agerande. Säkerhetskraven måste samtidigt vara särskilt anpassade till risknivåerna i olika bilsportgrenar och klasser. Miljö Bilsporten kritiseras ibland ur miljösynpunkt. Det är viktigt att vi tar initiativet till utveckling och inte bara inväntar regler och tvång. Vi måste vara öppna för nya tävlingsformer, biltyper och bränslen. Men även vår verksamhet måste få berättigat utrymme i samhället. Vi måste verka för att bilsport uppfattas som en positiv verksamhet på samma sätt som andra stora arrangemang, t ex vattenfestivaler, rockkonserter och maratontävlingar. Utbildning Ur säkerhetssynpunkt är den grundläggande utbildningen av förare och funktionärer mycket viktig. Utbildningskravet får däremot inte vara ett hinder för nyrekrytering. Här kan IT-tekniken bli mycket viktig, dels för att distribuera utbildningsmaterial, men även för interaktiv distansutbildning. Bilsporten och samhället Bilsporten måste utveckla och stärka sina goda relationer med myndigheter och organisationer. Vi måste utnyttja de resurser och kunskaper som finns hos våra medlemmar, t ex genom att medverka i trafiksäkerhetsutbildning. Bilstyrelsen Bilstyrelsen måste i högre grad arbeta med övergripande frågor. Även bilstyrelsens organisation och arbetssätt förändras i den nya organisationen: Bilstyrelsen består av fyra ledamöter + 2 vice ordf. + ordförande. Hela styrelsen arbetar med övergripande Förbundsfrågor och sammanträder tre fyra gånger per år. Ordförande + de två vice ordförandena bildar ett arbetsutskott, AU Två ledamöter + en vice ordf. bildar ett AU-elit och leder elitarbetet Två ledamöter + en vice ordf. bildar ett AU-bredd och leder breddarbetet 6

Till sin hjälp har bilstyrelsen utskott, arbetsgrupper och kommittéer. För att information och beslut ska nå ut i organisationen så snabbt och effektivt som möjligt är det viktigt att informationsvägarna är så korta och raka som möjligt: Administrativa ärenden Sportgrensärenden Bilstyrelsen Utskott Distriktsstyrelsen Distriktens sportgrensansvariga Klubbstyrelsen Klubbarnas sportgrensansvariga 7

Förbundet På många områden i samhället fattas besluten högt upp och långt borta. En motivering till att lägga ner energi på ideellt arbete är möjligheten att kunna påverka utvecklingen. Därför måste vi behålla den demokratiska folkrörelsestrukturen. De folkvalda på olika nivåer ska ha befogenhet att fatta beslut inom sina ansvarsområden. Svenska Bilsportförbundets organisation Riksidrottsförbundet DF, idrottens distriktsförbund Svenska Bilsportförbundet SDF, 12 distrikt Klubbar Medlemskap Enskilda medlemmar Regionalt organ Administrativ tillhörighet Distrikten Distrikten spelar en viktig roll för att skapa den plattform med utbildning, marknadsföring och tillståndsgivning som klubbarna behöver för att kunna arrangera biltävlingar. Det skiljer mycket i storlek och resurser mellan de 12 distrikten. Det är därför viktigt att ett utökat samarbete mellan distrikten kommer till stånd för att möjliggöra högre ledarutbildning och domarutbyten. Det är även viktigt att samarbeta för att kunna anställa personal. 8

Klubbarna Klubbarna är basen för all verksamhet i Svenska Bilsportförbundet, men vilken blir deras roll i framtiden? Kommer framtidens individualister istället att vilja vara medlemmar direkt i Svenska Bilsportförbundet? Skall andra är klubbar tillåtas att arrangera tävlingar? Om intresset för ideellt arbete avtar måste organisationsformerna ses över så att verksamheten kan bedrivas även i fortsättningen. Föreningsarbetet En betungande del av föreningsarbete på alla nivåer är den omfattande administrationen med verksamhetsberättelser, årsmöten, protokoll mm. Vi måste noga undersöka möjligheterna att förenkla detta arbete. Ekonomi Svenska Bilsportförbundet ska ha en stark ekonomisk bas, vårt kapital ska ha en nivå på cirka en tredjedel av årsomsättningen. Vi ska ständigt hålla en kontroll över utgifterna så att administrationskostnaderna inte växer på verksamhetens bekostnad. Vi ska arbeta för att tillföra bilsporten pengar från externa partners. Ekonomiska överskott ska återinvesteras i olika projekt som stödjer nya, unga svenska förare på väg mot världseliten. Licensavgifterna ska vara differentierade. Licensen för tävlande på elitnivå ska vara avsevärt dyrare än en licens för breddtävlande, däremot ska vi ha en likhet mellan våra olika sportgrenar. IT Förbundet måste noga följa utvecklingen på IT-området. Hemsidan måste utvecklas till att bli en viktig portal för alla med bilsportintresse. Förutom information ska den även innehålla en faktabank med reglementen, utbildningsmaterial och protokoll. Nya former för interaktiv utbildning på distans och förenklade administrativa rutiner måste prövas. 9

Funktionärer Den viktigaste förutsättningen för att kunna genomföra en biltävling är funtionärer på alla nivåer. Även en liten tävling kräver ofta långt fler funktionärer än antalet tävlande, alla är viktiga för tävlingens genomförande från parkeringsvakten till tävlingsledaren. Förmåner på alla nivåer Svenska Bilsportförbundet måste starta ett intensivt arbete för att utöka förmånerna och höja statusen för funktionärer på alla nivåer. Det kan t ex gälla att starta en elitfunktionärsklubb och att ge alla med funktionärslicens utökade förmåner. Det är också viktigt att sträva efter att alla som arbetar ska uppmärksammas och bli licensierade. 10