Ett nationellt hälsobibliotek SBU:s förstudie Idag svårt att hitta tillförlitlig kunskap på webben! Regeringens uppdrag till SBU SBU ska föreslå hur ett webbaserat nationellt hälsobibliotek för hela hälso och sjukvården samt omsorgen ska inrättas Första steget: för hälso och sjukvårdspersonal Men ska kunna byggas ut för att i sin helhet eller delvis kunna användas av omsorgspersonal, patienter/närstående, allmänhet Analysera viktiga steg och vägval tex källor, användarnas behov, sökmöjligheter samt kostnader och finansieringsmöjligheter Dialog med viktiga aktörer Slutredovisas senast 30 april 2013 2,9 Mkr
Arbetet i förstudien (1/4) Beskriva liknande initiativ i andra länder, tex Norge, UK, och i Sverige Identifiera intressenter i Sverige Undersöka målgruppernas info behov, tillgång, vanor, förväntningar Vårdpersonal (fokusgrupper, litteraturstudie, intervjuer) Beslutsfattare (fokusgrupper, litteraturstudie, intervjuer) Brukare och allmänhet (mini enkät brukarorganisationer) Inventera tänkbara källor Betalkällor Öppna källor (internationella, nationella, regionala/lokala, yrkesorg, forskningsorg, brukarorg, intresseorg) Avgränsa vad ska inte tas med i ett hälsobibliotek? Arbetet i förstudien (2/4) Kategorisera källor, tex efter dokumenttyp, grad av vetenskaplighet, styrning, nationell relevans Riktlinjer, vårdprogram, rutiner HTA rapporter, systematiska översikter, mini HTA Kliniska uppslagsverk, handböcker Tidskrifter Databaser Ta fram och pröva ut ett bedömningsformulär för vissa källor Överväga ackreditering av vissa källor, som hos NHS Evidence Vad ska beaktas i en urvalspolicy Regional anpassning eller komplettering Arbetet i förstudien (3/4) Krav på användarvänlighet Navigering i avdelningar, ämnesbibliotek, nyheter Sökfunktion Sökmotorer Filter Terminologi och mappning Metadata Teknikkrav tex responsiv design, IT arkitektur
Arbetet i förstudien (4/4) Behövs system för behörighetskontroll? Inventera kostnader och alternativa lösningar Personal Källor Teknik Lämpliga sätt att samla in, köpa, upphandla källor samarbeten Stegvis utbyggnad hur? Förslag till organisationsmodell Behov av marknadsaktiviteter Hur ska ett hälsobibliotek utvärderas? Samarbetsgrupper Projektgrupp, Lotta Mathiesen, Hege Underdal, Kjell Tjensvoll, Håkan Josefsson Expertpanel tvärprofessionell, ämnesrepresentanter Referensgrupp myndigheter, yrkesorganisationer Särskilda avstämningar med sjukhusbiblioteken, patientföreningar, andra aktörer Expertpanel Måns Rosén, myndighetschef, SBU (ordf) Lars Agréus, allmänmedicin Christel Bahtsevani, omvårdnad Pia Brorsson, intensivvård Petra Wallgren Björk, omvårdnad Eva Joelsson Alm, vårdutveckling Frida Fick, KIB Michael Fored, medicin, SBU (proj.ledare) Linda Lindström, KIB Anna Lundén, Bibsam konsortiet Lotta Mathiesen, SBU (proj.sekr) Anneli Mindemo, Eira konsortiet Margareta Möller, sjukgymnastik Jörgen Nordenström, kirurgi Helena Ramström, farmaci Madeleine Rohlin, odontologi Carl Olav Stiller, klinisk farmakologi Lars Wallin, forskningsanvändning
Referensgrupp Måns Rosén (ordf) Jan Lindmark, SKL/Eira Elisabeth Bennet/Åsa Elfving, SMI Wivi Anne Nordmark, Fören Sv Arbetsterapeuter Anders Cronlund, Apotekarsocieteten Yvonne Nyblom/Kerstin Öhrn,Sv Tandhyg förening Rune Dahlqvist/Jonas Lindblom, TLV Göran Petersson, Sv Läkaresällskapet Mats Erntell, Strama Matt Richardson, Statens folkhälsoinstitut Birgit Rösblad, FoU chef, Leg Sjukgymn Riksförb Jan Forslin, Psykologförbundet Ulrika Freiholtz, Socialstyrelsen Emma Spak, Sv Yngre Läkares Fören Monica Fröjd, BMA föreningen Elisabeth Strandberg, Svensk sjuksköterskefören Susanne Vilhelmsdotter Allander/Jane Ahlqvist Ylva Hambraeus Björling, Apot Service Rastad, Läkemedelsverket Ellen Hyttsten, Inera AB Ingela Wiklund/Lotta Ellberg, Svenska Gunilla Klingberg/Anna Ekner, Barnmorskeförbundet Sv Tandläksällsk Ingrid Larsson, Dietisternas Riksförbund Nytta med ett hälsobibliotek För vården och patienterna Kunskapsstöden blir sökbara på ett ställe och presenteras på strukturerat sätt Betydligt fler än idag ges enkel och jämlik tillgång till kvalitetssäkrat material Det blir möjligt att söka även då man inte är på arbetsplatsen Sökning ska inte kräva förkunskaper om nyckelord eller engelska facktermer Det mest relevanta beslutsunderlaget ska vara lättast att hitta För utbildning och forskning Viktigt verktyg för lärare och studenter vid vårdutbildningar Ökad och jämlik tillgång till uppdaterade kliniska kunskapskällor Lättare för kliniska forskare att få överblick och hitta kunskapsluckor Vision Att förbättra beslut som rör vård och omsorg, genom att ge alla berörda, oavsett organisatorisk och geografisk hemvist, enkel och snabb tillgång till vederhäftigt, relevant och användbart kunskapsunderlag. Långsiktigt är visionen att patienter, närstående och allmänheten i stora delar ska ha tillgång till samma evidensbaserade kunskapsstöd som personal.
Syfte En redaktionellt oberoende kanal för hela vården och omsorgen, som förmedlar aktuell fackkunskap från svenska och internationella expertmiljöer, hälsobibliotekets samarbetspartners och värdorganisationen. Två steg SBU:s förslag är därför att tjänsten utvecklas i två steg, där det första steget är ett hälsobibliotek för professionerna. Därefter utvecklas en andra version som är anpassad för patienter och allmänhet. Driftsfas i detta förslag avser endast första steget. Designskiss, tänkbar startsida Designskiss, sökresultat
Designskiss, sökresultat med utfällt sökfilter Designskiss, utfälld megameny med tänkbara ämnessidor Kostnader uppbyggnadsfas 24,2 26,6 Mkr exkl overhead nästan uteslutande personal och IT IT gäller uppbyggnad och inköp samt anpassning av system för behörighet, innehållshantering, webbpublicering, sökmotor och ämnesordsmotor vissa kostnader för källor kan tillkomma för att bygga upp sökfunktion
Kostnader driftsfas betydande osäkerhet pga beslut om omfattning, upphandling best guess bl a baserad på Norge och EiRA/BIBSAM 132 137 Mkr exkl overhead licenser för betalkällor dominerande (107 Mkr enligt förslag) modell för svenskt kliniskt uppslagsverk strategiskt viktigt beslut Förslag både stat och huvudmän bör ha intresse och ansvar finansieringen måste vara långsiktig, förslag 5 6 år professioner är primär målgrupp i första steget, inom både privat och offentlig vård såmycket möjligt bör vara öppet för alla utan inloggning både praktik och vetenskap, tydligt kategoriserade, sida vid sida mångfald av både friköpta källor och gratiskällor ska lyfta fram sammanvägd respektive kliniskt tolkad kunskap reklam ska undvikas Förslag fortsättning sökfunktionen central, skräddarsydda ämnessidor kompletterar sökträffar omfattar även specialiserade facktidskrifter via EiRA / BIBSAM men fulltext endast via arbetsplatsernas intranät varje källa svarar för egna dokumentens kvalitet, struktur, format regioner & landsting ursprungsmärker > regional vy möjlig redaktionell bearbetning krävs automatisk märkning med ämnesord måste analyseras vidare lansera först när tjänsten är mogen, annars återvänder man inte utvärdera processerna löpande, målen efter 18 36 månader
Förslag fortsättning hälsobiblioteket är ett viktigt komplement, inte substitut SBU ansvarar för uppbyggnad av innehåll och teknisk utveckling långsiktigt ansvar för hälsobiblioteket hos den kunskapsmyndighet som är mest lämpad efter översynen infrastrukturmyndighet svarar för teknisk drift Frågor/synpunkter/förslag Mejla gärna till halsobiblioteket@sbu.se, medicinsk informationschef, SBU 08 412 32 11