Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 15 mars 2012
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 En regionplan för Stockholms län (2030) En storregional målbild (2050) för länen i östra Mellansverige (ÖMS): Uppsala, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Örebro, (Gävleborg)
3 Fysisk struktur i RUFS 2010 Utnyttja läget se sambanden Tätare bebyggelse nära kollektivtrafik Sammanlänkade regionala stadskärnor Attraktiva miljöer för invånare och företag En sammanhängande grönstruktur Kusten, skärgården och Mälaren
2012-03-15 4 Olika platser har olika lägesegenskaper kvaliteter funktioner - eller har potential att få!
Plankartan visar det Regionala förhållningssättet
Hur har vi kommit dit? Tillväxt, miljö och regionplanering
GIS-baserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur Testa lokaliseringsprinciper Ryms alla nya invånare, i goda lägen? Vilka blir konsekvenserna? Integrated Planning Model (IPM)
RUFS-processen modellarbete & dialog Modellkörningar 7 olika strukturalternativ Modellkörningar 2 olika samrådsalternativ Dialog - dec 2007 maj - okt 2008 juni - nov 2009 maj 2010 Modellkörningar 1 utställningsförslag Dialog Modellkörningar 1 planförslag
Östra Mellansverige: Översikt: Principiella storregionala och regionala strukturer Städer Inledande strukturanalyser Trend Spridd Stationssamhällen Tillväxt, miljö och regionplanering Storstäder Stockholms län: RUFS 2001/2050 Västliga kärnor Trend Spridd Stationssamhällen Bygg inåt Nord-sydstråket
Utvärderingsvariabler Tillgänglighet Tillgänglighet till arbete och arbetskraft Tillgänglighet till flygplats, från arbetsplatser Energi- och resursåtgång Täthet Markanspråk Tillgänglighet till högre utbildning, från bostäder Kollektivtrafikandel, samtliga färdmedel Kollektivtrafikutbud (sittplats-km) Trafikarbete bil (fordons-km) Andel bostäder i gles bebyggelse Storlek på kärnor Ianspråktagen ny mark Ianspråktagen grönstruktur
Utvärdering av olika strukturalternativ Flerkärnig struktur Koncentrerad struktur Spridd struktur
Övergripande rumslig struktur i RUFS 2010 Tätare bebyggelse nära kollektivtrafik Sammanlänkade regionala stadskärnor Attraktiva miljöer för invånare och företag En sammanhängande grönstruktur Kusten, skärgården och Mälaren
Arbete med lokaliseringsmodellen (IPM) Modellen arbetar i två steg: 1) Hitta goda lägen för bebyggelse 2) Beräkning av hur mycket bebyggelse som tillkommer i varje läge Modellen arbetar med små rutor 100 x 100 m Totalt 6 miljoner rutor i länet Varje ruta får ett unikt värde
Hitta bra lägen för bebyggelse Översätt den rumsliga strukturen till lokaliseringskriterier Bebyggelse prioriteras: - Regionala stadskärnor - Kollektivtrafiknära lägen - Anknytning till befintlig bebyggelse - Bebyggelseområden enligt ÖP - Nära strand och grönstruktur Annan markanvändning prioriteras: - Gröna kilar & tätortsnära grönstruktur - Strandskydd Absoluta restriktioner: Områden där bebyggelse inte tillåts alls t ex anläggningar, naturreservat, gröna värdekärnor, vägar, begravningsplatser Samlat lokaliseringsindex
Lämplighetskartan visar bra lägen för bebyggelse Lokaliseringsindexet visas på en karta Ju rödare färg desto mer lämplig är den rutan för bebyggelse Grön färg visar områden där annan markanvändning prioriteras Vit färg redovisar områden som undantas helt från bebyggelse (absoluta restriktioner) Resultatet beror på lokaliseringsprinciperna!
Skärholmen Tillväxt, miljö och regionplanering Hur stort bebyggelsetillskott i olika områden? Antaganden om bebyggelsetäthet i olika områden: D. Hög öppen bebyggelse Förtätning av befintlig bebyggelse A. Gles småhusbebyggelse Ny bebyggelse på obebyggd mark E. Låg sluten bebyggelse A. Gles småhusbebyggelse B. Tät småhusbebyggelse City F. Medelhög sluten bebyggelse Tensta
Resultat från modellen Ambitionsnivå för bostadsbyggande i varje kommun Plankarta RUFS 2010 Underlag till plankartan Diskussionsunderlag för löpande dialog med kommunerna Underlag till MKB och utvärdering av konsekvenser Samt: Indata trafikmodeller
Kommun Ambition för bostadsbyggande Befintliga bostäder 2010 Årligt tillskott alt låg Årligt tillskott alt hög Antal bostäder 2030 alt låg Antal bostäder 2030 alt hög Järfälla 28 900 450 650 37 900 41 900 Sollentuna 26 600 300 450 32 600 35 600 Det årliga bostadstillskottet har stämts av med varje kommun Täby 26 600 350 550 33 600 37 600 Lidingö 20 300 100 150 22 300 23 300 Viktigt att få kommunerna att förstå att RUFS utgår från det regionala perspektivet och regionala prioriteringar Nacka 36 300 550 750 47 300 51 300 Huddinge 38 800 400 600 46 800 50 800
IPM:s lämplighetskarta Kommunala ÖP RUFS plankarta Kommunernas tillkommande bebyggelseområden Dialog med kommunerna
Nyttan med modellen? Jämföra och utvärdera alternativa bebyggelsestrukturer Testa förutsättningar och antaganden (skissverktyg) Koppling bebyggelse & transporter Konkreta underlag (siffror och kartor) för löpande dialog
Det här kräver modellen: Lokaliseringsprinciper översatta till geografiska data (GIS-skikt), t ex stationsnära lägen, bebyggelseområden, grönområden och viktade mot varandra Tillgänglighetsdata från trafikmodell Antaganden om bebyggelsetäthet i olika bebyggelsetyper
Tack! www.tmr.sll.se helena.nasstrom@tmr.sll.se