FAKTA 2010 Läkemedelsmarknaden och hälso- sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care 1 1
LIF de forskande läkemedelsföretagen LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. Drygt 75 företag är medlemmar i LIF direkt eller via sitt medlemskap i IML (Innovativa Mindre Läkemedelsföretag). Tillsammans står LIFs medlemmar som tillverkare för ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige. I partnerskap med regering, landsting, statliga verk och centrala hälsovårdsaktörer förbättrar LIFs medlemmar livskvaliteten för alla patienter i Sverige, genom att utveckla det svenska sjukvårdssystemet och verka för utveckling av, tillgång till, samt korrekt användning av innovativa läkemedel och vacciner. Läkemedelsföretagen i Sverige lägger årligen 15 miljarder kronor på eget och andras forsknings- och utvecklingsarbete. De är den näst största nettoexporterande branschen med ett positivt handelsnetto på 37 miljarder kronor. LIFs medlemsföretag har totalt ca 15 000 anställda i Sverige. LIF har sedan 1970-talet publicerat årliga sammanställningar som beskriver olika aspekter av hälso- och sjukvården och läkemedelsmarknaden i Sverige och internationellt. Data hämtas från flera aktörer och källor. Det mesta baseras på publicerad statistik som presenteras på ett överskådligt sätt. Det är en service från LIF för att underlätta för medlemmar och andra aktörer som vill vara uppdaterade på utvecklingen av den svenska hälso- och sjukvården och läkemedelsmarknaden. Publikationen du nu håller i din hand heter FAKTA 2010 och har ett för året nytt upplägg och utseende. Den finns att beställa från www.lif.se där bilder från FAKTA även kan hämtas i Power- Point-format. På www.lif.se finner du även LIFs årliga FoUrapport som redovisar detaljerade data om den kliniska forskningen i Sverige baserat på en enkät till LIFs medlemmar. Där finns även andra publikationer av intresse för den faktaintresserade. Det är vår förhoppning att våra publikationer kan utgöra en gemensam bas för diskussioner kring den framtida hälso- och sjukvården och läkemedelsanvändningen. 3 3
Inledning Det gångna året var historiskt för den svenska läkemedelsmarknaden. Den 1 juli 2009 genomfördes den omreglering av apoteksmarknaden som varit i fokus för den allmänna debatten under flera år. Den 1 november togs nästa steg i omregleringen då vissa receptfria läkemedel kunde börja säljas i vanlig handel. För läkemedelsindustrin har apoteksomregleringen framför allt fokuserat på nya prissättningsmekanismer. LIF har aktivt bidragit till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) uppdrag att utveckla den värdebaserade prissättningen av läkemedel som vi i Sverige har använt oss av sedan 2002. LIFs medlemmar bidrog under året med utrymme för en förhöjd apoteksmarginal genom att sänka priserna på originalläkemedel för vilka det finns generisk konkurrens i form av utbytbara läkemedel. Dessa prissänkningar frigjorde cirka 400 miljoner kronor till de nya apoteksaktörerna. Baserat på den information som presenteras i FAKTA 2010 kan man konstatera att den svenska läkemedelsmarknaden är en marknad i balans. Kostnadsökningarna har under flera år legat kring ett par procent, vilket till stor del kan förklaras av ökade försäljningsvolymer orsakade av en äldre och ökande befolkning. Det värdebaserade systemet för prissättning av läkemedel, som LIF aktivt stödjer, bidrar till att resurser frigörs i samband med patentutgångar och generisk konkurrens. Resurser som kan återinvesteras i innovation. Det kan dock diskuteras om dessa återinvesteringar görs i tillräcklig utsträckning i svensk sjukvård idag. Lyfter man blicken kan man konstatera att kostnaderna för läkemedel ökar i takt med den svenska tillväxten och inte stjäl något utrymme från andra vårdinsatser. Läkemedelskostnadernas andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna har under den senaste tioårsperioden legat stabilt kring 13-14 procent. Detsamma gäller vid en jämförelse med bruttonationalpro- 4 Introduction The past year was a historic one for the Swedish pharmaceutical market. The privatisation of the pharmacy market was completed on July 1, 2009. For the pharmaceutical industry the issue that was in focus was mainly the new pricing mechanisms as a result of the opening of the market. Based on the information presented here in FAKTA 2010 it can be seen that the Swedish pharmaceutical market is a market in balance. The cost increase has for several years been around a few percent, which is largely explained by increased sales volumes.
dukten, BNP. Samtidigt har den medicinska utvecklingen varit en förutsättning för den omfattande minskningen av antalet vårdplatser och vårddagar i slutenvården som skett under samma period. Lyfter man blicken ytterligare kan man konstatera att 2009 var ett år då läkemedelsindustrin utmärkte sig jämfört med andra svenska branscher genom ett bibehållet högt handelsnetto under en period då de flesta andra branscher backade. Läkemedelsindustrin var under 2009 den näst största nettoexportören med ett handelsnetto i samma storleksordning som den totala läkemedelskostnaden i landet. Richard Bergström, VD LIF Foto: Gunilla Lundström Läkemedelsindustrin fortsätter att satsa på forskning och utveckling. Totalt svarar läkemedelsföretagen för en åttondel av den totala forskningen som utförs av svenska företag. I förhållande till omsättningen har läkemedelsindustrin en särställning genom att återinvestera tre gånger mer än andra branscher i forskning. Läkemedelsindustrin är i dag arbetsgivare åt var femte svensk disputerad forskare som arbetar inom företag. Trots dessa satsningar från läkemedelsföretagen sida minskar antalet kliniska prövningar i Sverige både vad gäller antalet prövningar och antalet svenska patienter som på detta sätt tidigt får tillgång till nya behandlingsmetoder. Det är en oroande utveckling som måste mötas genom strategiska satsningar på klinisk forskning och innovation i ett samarbete mellan vården, akademin och företagen. Det är viktigt att de lärdomar som gjordes inom Delegationen för samverkan för klinisk forskning förvaltas och utvecklas vidare. Nya behandlingsmetoder ska introduceras snabbt, följas upp i klinisk vardag och kontinuerligt utvärderas vad avser säkerhet, effekt och kostnadseffektivitet. Det är vår förhoppning att vi genom att sammanställa statistik på ett överskådligt sätt ger förutsättningar för en faktabaserad debatt kring den svenska hälso- och sjukvården och läkemedelsmarknaden i syfte att skapa ett hållbart system som främjar innovation och skapar vård av hög kvalitet för den svenska befolkningen. 2009 was a year when the pharmaceutical industry stood out compared to other Swedish industries by maintaining a high trade surplus during a period when most other sectors retreated. The pharmaceutical industry continues to invest in research and development. Pharmaceutical companies are responsible for one-eighth of the total research conducted by Swedish companies. In relation to turnover, the pharmaceutical industry re-invests three times more in research than other industries. It is our hope that we can, by compiling statistics, provide a fact-base for debate about the Swedish health care and pharmaceutical market in order to create a sustainable system that promotes innovation and creates high-quality care for the Swedish population. 5 5
LIF de forskande läkemedelsföretagen 3 Inledning 4 Innehåll, svenska 6 Innehåll, engelska 8 Begrepp och förkortningar 10 Läkemedelsmarknaden 12 Hälso- och sjukvård, Läkemedelsförmånen 20 Internationella jämförelser 26 Tabellverk 32 Läkemedelsmarknaden 1.01 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 34 1.02 Totala läkemedelsförsäljningen per invånare 35 1.03 Antal varurader 35 1.04 Apoteket AB:s läkemedelsförsäljning 36 1.05 Prisutvecklingen för läkemedel i öppen vård 37 1.06 Nettoprisindex och Läkemedelsprisindex 37 1.07 Kostnadsökningskomponenterna i läkemedelsförsäljningen 38 1.08 Försäljningen av nya originalläkemedel introducerade under de 5 föregående åren 38 1.09 Läkemedelsförsäljningen, totala humanmarknaden och generika 39 1.10 Andel generika av totala läkemedelsförsäljningen 39 1.11 Till Sverige parallellimporterade läkemedel 40 1.12 Receptfria marknaden per försäljningssätt 40 1.13 Miljöklassificering på FASS.se 41 1.14 Risknivå bland de 180 substanser klassificerade med miljörisk 41 1.15 Läkemedelsförsäljningen efter användningsområde enligt ATC 42 1.16 Försäljningen för de 10 största läkemedelsgrupperna i Sverige 43 1.17 Slutenvårdsförsäljningen för de 10 största läkemedelsgrupperna 44 1.18 Försäljningen av de 15 största läkemedlen i Sverige 45 1.19 De 15 största företagens försäljning i Sverige 46 1.20 Antal godkända läkemedelsprodukter i Sverige 47 1.21 Antalet godkända NCE:er, humanläkemedel 47 1.22 Inkomna nationella ärenden i Sverige 48 1.23 Avslutade nationella ärenden i Sverige 48 1.24 Investeringar i klinisk forskning i Sverige 49 1.25 Anmälda protokoll för kliniska prövningar till läkemedelsverket, LIF-medlemmar och övriga 49 1.26 Startade kliniska prövningar i Sverige 50 1.27 Pågående kliniska prövningar per användningsormråde enligt ATC 51 1.28 Företagens utgifter för egen utförd FoU per produkt 52 1.29 FoU-utgifter i företag i relation till nettoomsättningen 52 1.30 Antal personer inom FoU totalt respektive utförda av personer med forskarutbildning 53 1.31 Sveriges import och export av läkemedel samt handelsbalansen 54 6
1.32 Sveriges import och export per bransch 55 1.33 Sveriges läkemedelsexport fördelad på länder 55 1.34 Sveriges läkemedelsimport fördelad på avsändningsland 56 1.35 AstraZeneca vissa nyckeltal 56 1.36 Större fusioner och förvärv inom läkemedelssektorn 57 Hälso- och sjukvård, Läkemedelsförmånen 2.01 Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP och läkemedelsförsäljningens andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna 58 2.02 Antal vårdplatser vid svenska sjukhus 59 2.03 Medelvårdtid inom specialiserad sjukhusvård i Sverige 59 2.04 Antal läkarbesök i den svenska hälso- och sjukvården 60 2.05 Landstingens nettokostnad per capita för hälso- och sjukvård i Sverige 60 2.06 Landstingens kostnader för läkemedelsförmånen 61 2.07 Förmån och egenavgift för receptförskrivna humanläkemedel 62 2.08 Patientens kostnadsandel 62 2.09 Antal personer som gjort inköp inom förmånen med frikort 63 2.10 Total egenavgift vid första inköpet inom förmånen 63 2.11 Antal läkare 64 2.12 Antal apotek 64 2.13 Befolkningsutvecklingen och medellivslängd samt prognos 65 2.14 De vanligaste dödsorsakerna 65 Internationella jämförelser 3.01 Globala läkemedelsförsäljningen 66 3.02 Globala läkemedelsförsäljningen, fördelad på regioner 66 3.03 Globala läkemedelsförsäljningen för de 10 största läkemedelsgrupperna 67 3.04 De 10 största läkemedlen i världen 68 3.05 Andel generika och parallellimport i några länder i Europa 69 3.06 Forsknings- och utvecklingskostnaden för ett nytt läkemedel 70 3.07 Läkemedelsindustrins FoU-kostnader i Europa, USA och Japan 70 3.08 Antal läkemedel under utveckling i forskningsprocessen 71 3.09 Antal introducerade nya substanser (NCE:er) i världen 71 3.10 Handelsbalansen och nationell läkemedelsförsäljning per land 72 3.11 Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP i vissa länder 73 3.12 Läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna i vissa länder 74 3.13 Läkemedelskostnader per invånare i vissa länder 75 3.14 Prisindex för 35 av de mest sålda patenterade läkemedlen i Sverige 76 LIF, NBL, LFF 77 LIFs medlemsföretag 79 7 7
LIF The research-based pharmaceutical industry 3 Introduction 4 Contents, Swedish 6 Contents, English 8 Concepts and abbrevations 10 The pharmaceutical market 12 Health and medical care, Pharmaceutical Benefit Scheme 20 International comparisons 26 Tables 32 The pharmaceutical market 1.01 Pharmaceutical sales in Sweden 34 1.02 Per capita total sales of pharmaceuticals 35 1.03 Number of diospensings 35 1.04 Pharmaceutical sales of Apoteket AB 36 1.05 The prise development for pharmaceuticals in primary care 37 1.06 Net price index and pharmaceutical price index 37 1.07 The cost increase components in pharmaceutical sales 38 1.08 Sales of new original products launched over the last 5 years 38 1.09 Pharmaceutical sales, total human market and generics 39 1.10 Generic share of total pharmaceutical sales 39 1.11 Parallel imported pharmaceuticals into Sweden 40 1.12 Non-prescription market per channel 40 1.13 Environmental classification on FASS.se 41 1.14 Risklevel among the 180 substances classified with environmental risk 41 1.15 Pharmaceutical sales by main area of use ATC 42 1.16 Total sales of the 10 largest pharmaceutical groups in Sweden 43 1.17 Hospital sales of the 10 largest pharmaceutical groups 44 1.18 Sales of the 15 largest products in Sweden 45 1.19 Sales in Sweden by the 15 largest companies 46 1.20 The number of approved medicinal products in Sweden 47 1.21 The number of NCEs approved, human drugs 47 1.22 National cases submitted in Sweden 48 1.23 Finalised national cases in Sweden 48 1.24 Investments in clinical research in Sweden 49 1.25 Protocols for clinical research reported to the Medical Product Agency 49 1.26 Started clinical trials in Sweden 50 1.27 Ongoing clinical trials by main area of use ATC 51 1.28 Companies costs for own R&D per product 52 1.29 R&D expenditures in companies in relation to net sales 52 1.30 Total number of persons in R&D and postgraduates 53 1.31 Sweden s import and export of pharmaceuticals and balance of trade 54 8
1.32 Sweden s import and export per sector 55 1.33 Sweden s export of pharmaceuticals by country 55 1.34 Sweden s import of pharmaceuticals by shipping country 56 1.35 AstraZeneca Certain key figures 56 1.36 Large mergers and aquisitions within the pharmaceutical industry 57 Healt and medical care, Pharmaceutical Benefit Scheme 2.01 Healt care costs as share of GDP and pharmaceutical sales as share of health care costs 58 2.02 Number of hospital beds in Sweden 59 2.03 Average length of stay (days) in specialised hospital care in Sweden 59 2.04 Number of doctor visits in Swedish health care 60 2.05 The county councils health care net expenditures per capita in Sweden 60 2.06 Public expenditure for the Pharmaceutical benefits Scheme 61 2.07 Reimbursement and out of pocket costs for prescribed pharmaceuticals 62 2.08 Patient out-of-pocket costs 62 2.09 Number of patients with no out of pocket payment 63 2.10 Total amount paid out of pocket at first purchase 63 2.11 Number of physician 64 2.12 Number of pharmacies 64 2.13 Population and average expectancy and forecast 65 2.14 Most common causes of death 65 International comparisons 3.01 Global pharmaceutical sales 66 3.02 Global pharmaceutical sales, allocated to regions 66 3.03 Global sales of the 10 largest pharmaceutical groups 67 3.04 The top 10 global products 68 3.05 Share of generics and parallel import in some European countries 69 3.06 Estimated full cost of bringing a new chemical or biological entity to market 70 3.07 The pharmaceutical industry s R&D expenditures in Europe, USA and Japan 70 3.08 Total number of drugs in active R&D 71 3.09 Total number of introduced new chemical or biological entities (NCEs) worldwide 71 3.10 Pharmaceutical trade balance and pharmaceutical sales by country 72 3.11 Healt care expenditures in per cent of GDP in selected countries 73 3.12 Pharmaceutical expenditures in per cent of health care ecpenditures in selected countries 74 3.13 Pharmaceutical expenditures per capita in selected countries 75 3.14 Price index for the 35 leading patent protected drugs in Sweden 76 LIF, NBL, LFF 77 LIFs members 79 9 9
Begrepp och förkortningar Concepts and abbrevations AIP (Apotekets inköpspris / Pharmacy Purchasing Prices) ATC är ett klassificeringssystem där aktiva substanser indelas utifrån det organ eller system där de är verksamma och deras terapeutiska, farmakologiska och kemiska egenskaper. / The Anatomical Therapeutic Chemical (ATC) classification system. www.whocc.no AUP (Apotekets utpris / Pharmacy Prices) Apotekets inköpspris plus apotekets marginal BNP (Bruttonationalprodukten / GDP Gross Domestic Product) DDD (Daglig definierad dygnsdos / Defined Daily Doses) DDD är en mätteknisk enhet för att mäta användandet av ett visst läkemedel. Måttet utgår ifrån en genomsnittlig användning hos en genomsnittlig patient. www.whocc.no EFPIA (The European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations) Organisation för de forskande läkemedelsföretagen i Europa www.efpia.eu IMS Health Global statistikproducent www.imshealth.com NCE (Ny kemisk (läkemedels-) substans / New Chemical Entity) www.lakemedelsverket.se OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) www.oecd.org 10
PhRMA (The Pharmaceutical Research and Manufacturers of America) Organisation för de forskande läkemedelsföretagen i USA www.phrma.org PPP (Purchasing Power Parities) Beräkning av köpkraftsjustering SEK (Svenska kronor / Swedish kronor) SCB (Statistiska Centralbyrån / Statistics Sweden) www.scb.se SITC (Standard International Trade Classification) Internationell standard för att klassificera handel med varor www.scb.se USD (US Dollar) Amerikanska dollar 11 11
The pharmaceutical market The total pharmacy sales of medicines were 35.7 billion SEK in 2009, almost exactly the same amount as the total net export of pharmaceuticals (36.9 billion). Two-thirds of all pharmaceuticals are prescribed. Compared with previous year, sales of prescription drugs grew by 1 percent. In 2009 prices of existing prescribed pharmaceuticals dropped by 0.6 percent. However, sales volumes measured in DDD increased by 1,3 percent. In addition, there was a corresponding increase in the value of 1,6 percent. This shows that Sweden has a pharmaceutical market in equilibrium where the generic introductions create space for new drugs. 12
Läkemedelsmarknaden Den totala försäljningen av läkemedel från apotek var 35,7 miljarder kronor under 2009, vilket är nästan samma summa som den totala nettoexporten av läkemedel (36,9 miljarder kronor). Två tredjedelar av läkemedelsförsäljningen sker i form av receptförskrivna läkemedel. Jämfört med föregående år ökade försäljningen av receptförskrivna läkemedel med 1 procent. Nya originalläkemedels andel av den totala läkemedelsförsäljningen minskar stadigt. Generellt kan kostnadsökningar förklaras utifrån prishöjningar, volymökningar och förändringar i sortimentet mot dyrare läkemedel. För humanläkemedel ändrades priserna under 2009 mycket lite. Priserna för befintligt sortiment av humanläkemedel på recept minskade med 0,6 procent. Däremot ökade försäljningsvolymerna mätt i DDD med 1,3 procent. Därutöver skedde en värdeökning motsvarande 1,6 procent. Detta visar att vi i Sverige har en läkemedelsmarknad i balans där utbyte till generika skapar utrymme för introduktion av nya läkemedel och där kostnaderna framförallt drivs av ökade försäljningsvolymer. En femtedel av den totala läkemedelsförsäljningen utgörs av läkemedel som rekvireras till sjukhus och andra vårdinrättningar. Denna del av marknaden har under de senaste åren ökat i värde. Introduktionen av nya läkemedel som revolutionerat vården av cancerpatienter har bidragit till att kostnaderna för rekvirerade läkemedel ökat från 13 procent av den totala läkemedelskostnaden år 2000 till 18 procent år 2009. Kostnadsökningen för denna del av läkemedelsmarknaden under 2009 var ungefär hälften så stor som i mitten på 2000-talet, 7,2 procent. Under 2009 ökade andelen generika av den totala försäljningen, mer vad gäller andelen av försäljningsvolymen mätt i DDD än vad gäller försäljningsvärdet. Samtidigt har nya originalläkemedels andel av den totala läkemedelsförsäljningen minskat stadigt. Under 2009 utgjorde de endast 12,6 procent av den totala försäljningen, vilket motsvarar 3,8 miljarder kronor. Det är en minskning med 5,6 procentenheter sedan 2006. One fifth of the total pharmaceutical sales are purchased directly by hospitals and other health services. The introduction of new drugs has revolutionised the care of cancer patients and contributed to the increased total cost of directly purchased products from 13 percent of the total pharmaceutical sale value in 2000 to 18 percent in 2009. In 2009 generics increased as a percentage of total sales; more in terms of sales volume, measured in DDD, than in terms of sales value. New original products part of the total market is declining steadily. In 2009 they accounted for only 12.6 percent of total pharmaceutical sales. 13 13
Apoteket ABs läkemedelsförsäljning Pharmaceutical sales of Apoteket AB Apotekens utförsäljningspris (AUP), inkl. vet. Pharmacy retail prices (AUP), incl. vet. 30 000 25 000 20 000 Recept/Prescribed Handköp/OTC Sjukhus/Hospital MSEK 15 000 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 Källa/Source: Apotekens Service AB Den totala läkemedelförsäljningen från företag till apotek uppgick under 2009 till 30,4 miljarder kronor. Försäljningen från apotek uppgick till 35,7 miljarder kronor eller 3 787 kronor per invånare. Apoteken erhöll med andra ord en marginal på 5,3 miljarder kronor. Försäljningen från apotek fördelade sig på 26,3 miljarder kronor för receptförskrivna läkemedel, 6,4 miljarder kronor för läkemedel rekvirerade till sjukhus och andra vårdinrättningar och 3,0 miljarder kronor för läkemedel köpta receptfritt på apotek. Den totala försäljningen av receptfria läkemedel från apotek var 4,1 miljarder kronor varav drygt 1 miljard kronor kan hänföras till receptfria läkemedel förskrivna på recept eller rekvirerade till sjukhus och andra vårdinrättningar. Under 2009 expedierades 66,3 miljoner vanliga recept och 33,7 miljoner recept för dosförpackade läkemedel på de svenska apoteken. Total pharmaceutical sell-in in 2009 amounted to 30.4 billion SEK. Pharmacy sell-out amounted to 35.7 billion SEK, or 3 787 SEK per capita. Pharmacies received a margin of 5.3 billion. Pharmacy sell-out were distributed as 26.3 billion SEK for prescriptions, 6.4 billion for of pharmaceuticals ordered to hospitals and other health care facilities and 3.0 billion for medicines purchased over the counter. Total sales of non-prescription drugs from pharmacies was 4.1 billion of which 1 billion can be attributed to non-prescription drugs prescribed or ordered to hospitals and other health services. 14
Andel generika av den totala läkemedelsförsäljningen, AIP och DDD Apotekens inköpspris (AIP), MSEK, exkl. vet. Generic share of total pharmaceutical sales Pharmacy purchasing prices (AIP), MSEK, excl. vet. Procent/Per cent 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 DDD AIP 40,6 36,6 33,5 29,6 25,7 26,2 44,6 42,3 42,4 11,0 11,2 12,3 12,6 13,2 14,0 14,5 14,2 14,4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa/Source: IMS Health 2009 utgjorde generiska läkemedel 14,4 procent av det totala försäljningsvärdet för läkemedel i Sverige. Det är en ökning med 3,2 procent sedan införandet av utbytessystemet 2002. Av den totala försäljningsvolymen utgjorde generika 44,6 procent mätt i DDD. Skillnaden i andelarna förklaras av det låga priset på generiska läkemedel. Försäljningen av nya originalläkemedel har haft en omvänd utveckling. Andelen av den totala läkemedelsförsäljningen som kan hänföras till nya originalläkemedel som introducerats under de fem föregående åren har stadigt minskat från 18,2 procent 2006 till 12,6 procent 2009, vilket i värde är en minskning från 4,7 miljarder kronor till 3,8 miljarder kronor. Parallellimporten hade ett svårt år 2009 på grund av den svaga kronkursen. Försäljningen av parallellimporterade läkemedel minskade från 3,3 miljarder kronor 2008 till 2,4 miljarder kronor 2009, vilket motsvarade 7,7 procent av den totala läkemedelsförsäljningen. Since 2002 sales of generics has increased with 3,2 percent to 14.4 percent of the total sales value of pharmaceuticals in Sweden in 2009. This equals 44.6 percent of the total sales volume in terms of DDD. Sales of new original drugs introduced during the previous five years have had a reverse development with a steady decline from 18.2 percent in 2006 to 12.6 percent in 2009. The value is down from 4.7 billion to 3.8 billion. Parallel imports had a difficult year in 2009 due to the weak krona and decreased from 3.3 billion in 2008 to SEK 2.4 billion in 2009, representing 7.7 percent of total pharmaceutical sales. 15 15
Total försäljning för de 10 största läkemedelsgrupperna i Sverige Apotekens inköpspris (AIP), MSEK exkl. vet. Total sales of the 10 largest pharmaceutical groups in Sweden Pharmacy purchasing prices (AIP), MSEK excl. vet. L04 2 462 2 109 Immunsuppressiva medel Autoimmune agents L01 1 966 1 822 Cytostatika / Cytotoxiska medel Antineoplastic agents R03 1 677 1 541 Medel mot Astma Antiasthmatics ACT-kod/ATC code N02 N06 A10 N05 1 288 1 258 1 140 1 334 1 045 1 008 1 024 1 064 Smärtstillande medel Analgesics Psykoanaleptika 2009 2008 Psychoanaleptics Diabetesmedel Drugs used in diabetes Neuroleptika/lugnande medel & sömnmedel Psycholeptics C09 1 001 1 022 ACE-hämmare ACE inhibitors J07 899 822 Vacciner Vaccines B02 837 790 Hemostatika Anti hemorragics Källa/Source: IMS Health Under 2009 var det fortsatt immunsuppressiva läkemedel och cytostatika som toppade försäljningen, följda av medel mot astma och smärtstillande läkemedel. Därmed utgör läkemedel för tumörer och rubbningar i immunsystemet 19,4 procent av det totala försäljningsvärdet för läkemedel. Tre av de fem största läkemedelsprodukterna; Enbrel, Humira och Remicade, hör till denna grupp. Detta återspeglar en förändring på den svenska läkemedelsmarknaden. Tidigare var det de volymmässigt stora läkemedelsgrupperna som även hade den värdemässigt största försäljningen. I och med generikareformen har försäljningsvärdet för dessa grupper, framför allt hjärt- och kärlläkemedel, psykofarmaka och magsårsläkemedel, minskat trots ökande försäljningsvolymer. I stället är det de nyare, mer specialiserade läkemedlen, vars försäljningsvolymer är mindre, som toppar försäljningen värdemässigt. Förklaringen är att läkemedelsforskningen skapat bättre möjligheter att effektivt hitta och behandla rätt subpopulationer av patienter. In 2009, autoimmune agents and antineoplastic agents continued to top the pharmaceutical sales, followed by antiasthmatics and analgesics. Thus, antineoplastic and immunomodulating agents represent 19.4 percent of the total sales value. Three of the five largest pharmaceutical products, Enbrel, Humira and Remicade, belong to this group. This reflects a shift in the Swedish pharmaceutical market. Previously, the large volume products also had the largest sales value. Improved opportunities to find and treat the right subpopulation of patients effectively has led to more specialized drugs, with smaller sales volumes, at the top of the list of sales value. 16
Sveriges import och export av läkemedel samt handelsbalansen Sweden s import and export of pharmaceuticals and balance of trade SITC -2 Export Import Handelsbalans/Balance of trade MSEK 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa/Source: www.scb.se Sverige har under överskådlig tid haft ett stort positivt handelsnetto för läkemedel. Under 2009 uppgick handelsnettot till den näst högsta nivån under 2000-talet trots att det var ett år då de flesta andra branscher backade. Läkemedel var därmed den produktgrupp som hade näst högst handelsnetto. Detta kan framför allt förklaras med att Sverige är en stor exportör av läkemedel. Jämfört med andra branscher är det bara fordon för vägar, papper och andra icke elektriska maskiner och apparater som exporteras till högre belopp. Den svenska läkemedelsexporten 2009 var 68,2 miljarder kronor medan importen av läkemedel var 31,3 miljarder kronor. Läkemedelsexporten gick framförallt till USA, Frankrike och Tyskland medan vi importerade läkemedel från USA, Danmark och Tyskland. Sweden has for a long time had a large positive net trade for drugs. In 2009, pharmaceuticals were the products with the second highest trade surplus, although it was a year when most other sectors retreated. Compared with other industries, only cars and lorries, paper and other nonelectrical machinery and apparatus have had greater export than pharmaceuticals which was 68.2 billion SEK in 2009. Imports of pharmaceutical products were 31.3 billion crowns. Pharmaceutical exports went mainly to the United States, France and Germany, while we imported medicines from United States, Denmark and Germany. 17 17
FoU-utgifter i företag i relation till nettoomsättning, 2007. MSEK R&D expenditures in companies in relation to net sales, 2007. MSEK Produkt FoU Nettoomsättning % Product R&D Net sales Läkemedel 10 196 62 350 16,4 Pharmaceutical industry Metallvaruindustri, maskinindustri, 32 767 626 789 5,2 industri för el och optikprodukter Machinery, metal products, electricial and optical goods Transportmedel 17 985 345 032 5,2 Transport equipment industry Petroleumprodukter och övrig kemisk 1 378 93 554 1,5 industri Chemical industry excl. pharmaceuticals Massa- och pappersindustri 1 208 125 967 1,0 Pulp and paper industry Varor 69 015 2 688 219 2,6 Products Totalt företagssektorn All companies 80 062 6 519 039 1,2 Källa/Source: www.scb.se Sammanlagt betalade alla svenska företag 10,2 miljarder kronor för egen forskning kring läkemedel, vilket utgör 15 procent av all egen forskning som varuproducerande företag investerade i under 2007. Läkemedelsföretagen stod för majoriteten av denna forskning, 8,6 miljarder kronor. Därutöver betalade läkemedelsföretagen 6,8 miljarder kronor för extern/utlagd forskning. Totalt investerade den svenska läkemedelsindustrin därmed 15,4 miljarder kronor i forskning. Om man relaterar satsningarna på egen FoU till nettoomsättningen återinvesterar läkemedelsföretagen tre gånger så mycket i forskning jämfört med alla andra branscher i Sverige. Totalt återinvesterar läkemedelsföretagen 16,4 procent av omsättningen i forskning. Inom läkemedelsföretagen arbetar fem tusen personer med forskning varav 23 procent är forskarutbildade. Läkemedelsindustrin har därmed den största andelen forskarutbildade personer inom sin egen forskning. Av alla forskarutbildade som arbetar inom varuproducerande företag i Sverige är en tredjedel anställda inom läkemedelsföretag. Swedish companies invested 10.2 billion SEK in in-house research on pharmaceuticals, representing 15 percent of all research that goods-producing enterprises invested in 2007. Pharmaceutical companies accounted for the majority of this research, 8.6 billion. In addition, pharmaceutical companies invested 6.8 billion in external/outsourced research. In total, Swedish pharmaceutical industry thus invested 15.4 billion SEK in research. Pharmaceutical companies re-invest three times more in research than other industries in Sweden. In total, pharmaceutical companies are investing 16.4 percent of net sales in research. The pharmaceutical companies in Sweden employ five thousand people within research, 23 percent of which are postgraduates. 18
Startade kliniska prövningar i Sverige Started clinical trials in Sweden 300 Fas I / Phase I Fas III / Phase III Fas II / Phase II Fas IV / Phase IV Antal/Number 250 200 150 100 50 0 30 113 32 25 20 11 17 78 99 92 86 99 45 36 52 37 31 38 74 55 39 48 40 33 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa/Source: LIF enkät till medlemsföretagen/lif survey to member companies Den kliniska forskningen utgör en viktig del av läkemedelsföretagens totala forskningsverksamhet. LIF:s medlemmar investerade 5,5 miljarder kronor i klinisk forskning under 2009. Av detta var 3,2 miljarder kronor interna kostnader och 2,3 miljarder kronor externa kostnader. Kostnaderna för klinisk forskning har under den senaste 5-års perioden ökat med 28 procent. Trots de ökande kostnaderna har antalet kliniska prövningar stadig minskat. Totalt får Läkemedelsverket årligen in cirka 400 protokoll för kliniska prövningar. Av dessa inges drygt hälften av LIF:s medlemmar. Övriga är från företag som inte är medlemmar i LIF eller avser kliniska prövningar som är initierade av vården eller av akademin. Hälften av de kliniska prövningar som startades av LIF:s medlemmar under 2009 var Fas III-prövningar där läkemedlen studeras på större patientpopulationer. Antalet patienter i de studier som LIF:s medlemmar startar har nästa halverats på en 5-årsperiod. Under 2009 ingick knappt 5 500 patienter i nystartade prövningar. LIF s members invested 5.5 billion SEK in clinical research in 2009. Of this, 3.2 billion SEK was internal and 2.3 billion SEK was external costs. The number of clinical trials continues to fall. Overall, the MPA annually receives about 400 protocols for clinical trials of which more than half are from LIF s members. Half of the clinical trials initiated by LIF s members in 2009 were Phase III trials. The number of patients in new studies has declined by almost 50 percent during a 5-year period, to approximately 5 500 patients included in trials started in 2009. 19 19
20 Health and medical care, Pharmaceutical Benefit Scheme During the 2000s, cost of pharmaceuticals has increased at the same rate as other costs for health care, which in turn has increased equivalent to the growth of GDP. Introduction of new pharmaceuticals is one of the main reasons behind the reduction of hospital beds by the equivalent of three university hospitals during the 2000s. New drug treatments have also shortened treatment times and made it possible for more disorders to be managed in primary care rather than in specialised care.
Hälso- och sjukvård, Läkemedelsförmånen Kostnaderna för läkemedel har under 2000-talet ökat i samma takt som de övriga kostnaderna för hälso- och sjukvård, vilka i sin tur ökat i samma takt som BNP. Sjukvården tränger därmed inte undan andra viktiga samhällsfunktioner och läkemedelskostnaderna tränger inte undan andra kostnader i sjukvården. Läkemedel är en av de viktigaste anledningarna till att antalet vårdplatser kunnat minska i antal med motsvarande storleken av 3 st universitetssjukhus under 2000-talet. Nya läkemedelsbehandlingar har även bidragit till att förkorta vårdtiderna och möjliggjort att fler sjukdomstillstånd kan hanteras i primärvård istället för inom den specialiserade vården, vilket avspeglas i fördelningen av alla besök i sjukvården mellan specialiserad vård och primärvård. På detta sätt har läkmedel bidragit till en effektivisering av den svenska vården. I dag betalar landstingen och patienterna knappt 4 000 kronor per person för läkemedel i Sverige. Det är nästan samma summa som landstingen betalar för primärvården. Den största delen av landstingens kostnader för hälso- och sjukvård ligger på den specialiserade vården som kostar dubbelt så mycket per person som primärvården och läkemedlen tillsammans, 12 500 kronor per person. Landstingen betalar dels för alla läkemedel som rekvireras till sjukhus och andra vårdinrättningar, drygt 6 miljarder kronor per år, dels för den subvention som ges till personer som får läkemedel förskrivna på recept inom läkmedelsförmånen. Kostnaden för läkemedelsförmånen 2009 var knappt 19 miljarder kronor fördelat på 4,9 miljoner personer som köpte subventionerade läkemedel. Den största delen av förmånskostnaden, knappt 70 procent, kan hänföras till de 1,2 miljoner personer som nådde upp till gränsen för frikort. Av den totala kostnaden för läkemedel betalar landstingen två tredjedelar och patienterna en tredjedel i form av egenavgifter inom förmånssystemet och alla köp av receptfria läkemedel inom egenvården. Läkemedel är en av de viktigaste anledningarna till att antalet vårdplatser kunnat minska motsvarande storleken av 3 st universitetssjukhus under 2000-talet. Today, county councils together with patients spend barely 4 000 SEK per person on pharmaceuticals per year in Sweden. It is almost the same amount that the counties spend on primary care. However, most of the county councils costs for health care are for specialised care, which cost approximately 12 500 SEK per capita in 2009. The county councils pay for all pharmaceutical products ordered by hospitals and other health services, approximately 6 billion per year, and for the reimbursement to persons receiving prescribed medicines. The cost for the reimbursement was just under 19 billion SEK in 2009 spent on 4.9 million persons. 21 21
Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP och läkemedelsförsäljningens andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna Miljarder SEK Health care costs as share of GDP and pharmaceutical sales as share of health care costs Billion SEK Kostnader för hälso- och sjukvården i % av BNP/Health care costs as % of GDP 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% Läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar i % av hälso- och sjukvårdskostnaden/pharmaceuticals and other medecal non-duarbles as % of health care cost Receptförskrivna mediciner i % av hälso- och sjukvårdskostnaden/ Prescribed medicines as % of health care costs 2001 2005 2006 2007* 2008* *Prel. uppgifter/prel figures Källa/Source: www.scb.se Kostnaderna för den svenska hälso- och sjukvården har mellan 2001 och 2008 ökat med 42 procent eller motsvarande 87 miljarder kronor. Läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar står för 11,5 procent eller 10 miljarder kronor av denna ökning varav 5 miljarder kronor kan hänföras till receptförskrivna läkemedel. Dessa värdemässiga ökningar är i takt med den generella utvecklingen av BNP. Hälsooch sjukvårdens andel av BNP har ökat svagt från 9,0 procent år 2001 till 9,4 procent år 2009. Under samma period har läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar utgjort en svagt minskande andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna, från 13,9 procent till 13,2 procent. De receptförskrivna läkemedlens andel av hälso- och sjukvårdens totala kostnader minskade under samma period från 10,8 procent till 9,4 procent. Between 2001 and 2008, the total cost for Swedish health care has increased by 42 percent or 87 billion SEK. Pharmaceuticals and other medical non-durable goods/consumables account for 11.5 percent or 10 billion of that increase. These increases are in line with the general development of GDP. Health care as a share of GDP has increased slightly from 9.0 percent in 2001 to 9.4 percent in 2008. During the same period, medicines and other medical non-durable goods/consumables as the proportion of total health care costs has declined slightly, from 13.9 percent to 13.2 percent. 22
Antal vårdplatser vid svenska sjukhus Number of hospital beds in Sweden Totalt specialiserad vård/total specialised care Inom psykiatrisk vård/in psychiatric care 35 000 Antal/Numbers 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 31 483 5 565 28 849 5 218 27 704 4 894 27 077 4 606 26 961 4 507 26 364 4 347 26 105 4 477 26 063 4 467 25 758 4 427 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa/Source: www.skl.se Under 2000-talet har antalet vårdplatser för specialiserad vård på svenska sjukhus minskat från 31 483 till 25 758. Denna minskning med knappt 6 000 platser motsvarar mer än 3 st Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Drygt 1000 av dessa vårdplatser har försvunnit från den psykiatriska vården. Under samma period har den totala vårdtiden minskat med 0,5 dagar i genomsnitt. During the 2000s, the number of beds for specialized care at Swedish hospitals has decreased from 31 483 to 25 758 representing more than three Karolinska University Hospital in Stockholm. More than 1 000 of these beds have disappeared from psychiatric care. During the same period, the total length of stay has decreased on average by 0.5 days. 23 23
Landstingens nettokostnad per capita för hälso- och sjukvård i Sverige The county councils health care net expenditures per capita in Sweden Specialiserad vård Specialised care Primärvård Primary care Hemsjukvård Home care Tandvård Dental care Totala läkemedelsförsäljningen per invånare (1.02) Per capita total sales of pharmaceuticals (1.02) 2009 3 787 2008 12 547 3 287 289 538 3 722 2007 12 025 3 058 299 528 3 603 2006 11 595 2 939 317 515 3 414 2005 11 047 2 771 323 501 3 270 2004 10 654 2 720 274 495 3 191 2003 10 587 2 585 246 486 3 115 Källa/Source: www.skl.se Landstingen betalade under 2008 i genomsnitt 12 547 kronor per invånare för specialiserad sjukvård. Det är cirka fyra gånger högre kostnad än för primärvården, vilken var 3 287 kronor. Kostnaderna för specialiserad vård har under en 5-årsperiod ökat med 18,5 procent medan kostnaderna för primärvård ökat med 27,2 procent. Under samma period har antalet besök i primärvården ökat från 11,7 miljoner till 13,1 miljoner, medan antalet besök i den specialiserade vården minskat från 13,5 miljoner till 12,8 miljoner. 2007 var det första året då antalet besök i specialiserad vård var lika många som antalet besök i primärvården. Kostnaden per invånare för primärvården är i samma storleksordning som den totala läkemedelskostnaden, inklusive de kostnader som patienterna betalar själva för läkemedel förskrivna inom förmånen och receptfria läkemedel. 2009 var den kostnaden 3 787 kronor per invånare i Sverige. Dessa kostnader har under samma 5-årsperiod ökat med 16,3 procent. In 2008, the county councils spent an average of 12 547 per capita for specialised medical care. This is four times more than the spending on primary care, 3 287 SEK per capita. During a 5-year period the cost for specialised medical care increased by 18.5 percent while the cost for primary care increased by 27.2 percent. The cost per capita for primary care is the same as the total drug cost per capita, including the costs that patients pay out of pocket. In 2009 the cost of pharmaceuticals was 3 787 per capita. These costs have, in the same 5-year period, increased by 16.3 percent. 24
Förmån och egenavgift för receptförskrivna humanläkemedel Reimbursement and out of pocket cost for prescribed pharmaceuticals MSEK 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 4 982 14 331 5 219 15 359 Egenavg/Out of pocket Förmån/Reimbursement 5 522 16 822 5 427 17 089 5 513 17 083 5 618 17 025 5 943 17 305 6 253 18 036 6 438 18 790 6 565 18 848 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa/Source: Apotekens Service AB Landstingens kostnad för läkemedelsförmånen ökade 2009 endast med 0,3 procent jämfört med 2008. Under hela 2000-talet har ökningen varit 31,5 procent vilket motsvarar en ökning med drygt 3 procent per år. Under samma period har patienternas kostnad för egenavgiften ökat med 31,8 procent. Patienterna betalar därmed 34 procent av alla kostnader för läkemedel i öppenvård och 26 procent av kostnaderna för receptförskrivna läkemedel. Frikortens andel av landstingens kostnader för läkemedelsförmånen 2009 var 69 procent eller 13 miljarder kronor. Totalt var det 4,9 miljoner personer i Sverige som gjorde inköp av läkemedel inom läkemedelsförmånen under 2009. Av dessa var det 1,2 miljoner personer som nådde upp till frikortsgränsen, varav 28 000 personer fick frikort redan vid sitt första köp under året. The county councils costs for the reimbursement increased by only 0.3 percent in 2009 compared to 2008. During the 2000s, the total increase has been 31.5 percent representing an increase of just over 3 percent per year. During the same period patient s out of pocket payments increased by 31.8 percent. In 2009, 69 percent or 13 billion SEK of county councils costs for reimbursement was for fully reimbursed prescriptions where the patient did not pay any out of pocket fee. 25 25
International comparisons The development of the Swedish market, which represents less than one percent of global pharmaceutical sales, has during the 2000s been modest by international standards at about half of global growth. Together with North America, Europe represents a declining share as the new markets in Asia and Latin America and other emerging markets increase significantly. The pharmaceutical industry s global R&D investments increased by 60 percent during the 2000s. Research spendings resulted in 144 new drug compounds introduced on the global market during the period 2004-2008. That is half the number introduced during the corresponding period 10 years earlier. 26
Internationella jämförelser Utvecklingen av den svenska läkemedelsmarknaden, som utgör mindre än en procent av den globala läkemedelsförsäljningen, har varit måttlig i en internationell jämförelse. Ökningstakten på den svenska läkemedelsmarknaden under 2000-talet har varit ungefär hälften av den globala ökningstakten. Sverige står tillsammans med övriga Europa för en knapp tredjedel av den globala läkemedelsförsäljningen, vilket är något mindre än försäljningen i Nordamerika. Båda dessa marknader utgör en minskande andel eftersom de nya marknaderna i Asien, Afrika och Latinamerika ökar kraftigt. Det sker en omfattande internationell handel med läkemedel i vilken Sverige är framgångsrik. Det kostar mycket att ta fram ett nytt läkemedel till marknaden och läkemedelsindustrins totala investeringar i FoU har under 2000-talet ökat med 60 procent. De största investeringarna görs i dag i USA vilket innebär att de europeiska företagen sedan mitten av 1990-talet tappat mark. Forskningsinvesteringarna resulterade under perioden 2004-2008 i att 144 nya läkemedelssubstanser introducerades på den globala marknaden. Det är en halvering jämfört med motsvarande tidsperiod 10 år tidigare. Det återspeglar den ökade komplexiteten i läkemedelsforskningen som har lett till att det krävs allt större investeringar för att få fram ett läkemedel hela vägen till marknaden. Det sker en omfattande internationell handel med läkemedel i vilken Sverige är framgångsrik. Bland de nordiska länderna är det framförallt Sverige och Danmark som är stora exportörer av läkemedel. De är därmed två av de sex europeiska länder som har ett handelsnetto som överstiger den nationella läkemedelsmarknaden. Om man jämför hälso- och sjukvårdssystemen i olika länder ser man tydligt att Sverige ligger i mitten både vad gäller hälso- och sjukvårdens andel av BNP och läkemedlens andel av hälso- och sjukvårdens kostnader. I ett nordiskt perspektiv satsar Sverige något mer av BNP på hälso- och sjukvård samtidigt som läkemedel utgör en något större del av sjukvårdens totala kostnader. There is significant international trade in pharmaceuticals. Among the Nordic countries, Sweden and Denmark are large exporters of pharmaceutical products and two of the only six European countries with a net trade surplus in excess of the national pharmaceutical market. Sweden is on the international average in terms of health care share of GDP and the share of pharmaceuticals of total health care costs. 27 27
Globala läkemedelsförsäljningen Global pharmaceutical sales Totala världsmarknaden Total world market sales (current US$) Årlig tillväxt Growth over previous year (% constant US$) Årlig tillväxt Sverige Total försäljning (AIP) Growth over previous year Sweden (% current AIP) 2002 433 9,1 8,0 2003 499 9,1 3,0 2004 559 7,7 1,7 2005 605 7,3 4,0 2006 649 6,8 4,5 2007 717 6,8 6,8 2008 781 5,5 5,1 2009 808 7,0 2,3 Källa/Source: www.imshealth.com Den svenska läkemedelsmarknaden utgör mindre än en procent av den globala läkemedelsförsäljningen. Under perioden 2002-2009 har den globala läkmedelsförsäljningen nästan fördubblats. Den genomsnittliga ökningen per år har varit 12 procent. Det kan jämföras med ökningstakten på den svenska marknaden som under samma period varit i genomsnitt knappt 5 procent. Läkemedelsförsäljningen i Nordamerika och Europa 2009 utgjorde 70,4 procent av den globala läkemedelsförsäljningen, vilket är en minskning med 1,9 procent. Ökningen av den globala försäljningen sker framförallt i de nya marknaderna i Asien, Afrika och Latinamerika. Det finns stora likheter mellan den svenska och den globala marknaden vad gäller de mest sålda läkemedelsgrupperna och produkterna. En tydlig skillnad är dock biologiska läkemedel mot reumatiska sjukdomar som toppar försäljningen i Sverige men inte globalt. During the period 2002-2009, global pharmaceutical sales almost doubled. The average increase per year has been 12 percent. Pharmaceutical sales in North America and Europe accounted for 70.4 percent of global pharmaceutical sales in 2009. Global sale growth is primarily in the emerging markets in Asia, Africa and Latin America. There are many similarities between the Swedish and the global market regarding the best-selling drug groups and products. A clear difference is bio-ra drugs, which top the sales in Sweden, but not globally. 28
Läkemedelsindustrins FoU-kostnader i Europa, USA och Japan The pharmaceutical industry s R&D expenditures in Europe, USA and Japan Europa / Europe USA / USA Japan / Japan Miljarder EURO/Billion EURO 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 31,0 7,8 6,8 5,2 11,5 11,9 6,4 17,8 21,4 7,5 21,9 10,5 36,6 26,0 12,5 1990 1995 2000 2005 2007 2008 27,2 38,4 * NA Källa/Source: www.efpia.org Kostnaden för att ta fram ett nytt läkemedel till marknaden har ökat kraftigt. Uppskattningar visar att det i dag kostar mer än 1,5 miljarder US-dollar att ta ett läkemedel hela vägen fram till marknadsintroduktion. Hälften av läkemedelsindustrins investeringar i FoU sker i USA och en tredjedel i Europa. I mitten av 1990-talet fördelade sig investeringarna lika mellan USA och Europa. Under 2000-talet har läkemedelsindustrin ökat sina totala investeringar i FoU med mer än 60 procent. Under perioden 2004-2008 introducerades 144 nya läkemedelssubstanser på den globala marknaden. Det är en halvering jämfört med samma period 10 år tidigare. 67 av dessa hade sitt ursprung i USA och 47 i Europa. Estimates show that today it costs more than 1.5 billion dollars to develop a drug all the way to market introduction. Half of the global pharmaceutical industry s R&D investments are in the U.S. and a third in Europe. During the 2000s the pharmaceutical industry has increased its total R&D investment by more than 60 percent. During the period 2004-2008, 144 new drug compounds were introduced on the global market. 67 of these originated in the U.S. and 47 in Europe. 29 29