LANDSTINGSPOLITISKT PROGRAM FÖR PRO GÄVLEBORG ANTAGET 20140410

LANDSTINGSPOLITISKT PROGRAM FÖR PRO GÄVLEBORG ANTAGET 20140410 Landstinget i Gävleborg svarar för många insatser som är av central betydelse för alla innevånares välbefinnande och livskvalitet i länet. Detta gäller inte minst för de äldre. För att bevaka och förbättra situationen för de äldre i frågor som är av särskild betydelse för dem presenterar PRO Gävleborg härmed följande landstingspolitiska program. Hälso- och sjukvård Vård på lika villkor Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla få vård på lika villkor. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård. Den som söker hälso- och sjukvård ska få de insatser som bedöms stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder eller ekonomiska förutsättningar eller bostadsort. Den som har de största behoven ska ges företräde till vården. 450 000 personer har tecknat privata sjukvårdsförsäkringar. Försäkringarna ger en snabbfil till vård och läkarbesök. Befolkningen håller på att delas upp i ett A- och ett B-lag. Ojämlik vård blir resultatet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges på lika villkor denna regel måste upprätthållas. Det måste också finnas tillgång till sjukvård inom rimligt avstånd i hela länet. Den tekniska utvecklingen har stora förtjänster, men skapar också ett utanförskap för bland annat den äldre befolkningen, när en allt större del av kommunikationen med myndigheter sker digitalt eller via knapptelefoner. Detta måste beaktas vid utformningen av myndighetsinformation och vid kontakter med allmänheten. Det måste vara möjligt att få kontakt med någon som kan hjälpa till med de fortsatta kontakterna. I samband med att delar av både öppen och sluten vård drivs i privat regi är det viktigt att landstinget tar ansvar för att informationen fungerar mellan de olika huvudmännen kring enskilda patienters vård. Förebyggande insatser Förebyggande hälsopolitik Vi blir friskare och lever allt längre och vi har normalt många aktiva år som pensionär. Men behovet av insatser från hälso- och sjukvården växer med ökande ålder. Mycken ohälsa och lidande går dock att 2 förebygga. Ett aktiv förebyggande folkhälsoarbete måste bedrivas. De med sämst hälsa ska ges de största riktade insatserna. Alla ska ges lika förutsättningar för att kunna leva ett hälsosamt och aktivt liv. Uppsökande verksamheter behövs framförallt i områden med hög ohälsa. Friskvården uppgraderas Ett gemensamt arbete för förebyggande hälsovård bör utvecklas mellan landstinget och pensionärsorganisationerna för att stimulera friskvårds tänkandet i vid mening med information och utbildning. 1

Levnadsvanor Många sjukdomar orsakas av våra levnadsvanor. Olämplig mat, brist på motion, rökning, fetma och alkohol är alla kopplade till vårt sätt att leva och leder till stora vårdinsatser. Ett aktivt förebyggande arbete måste bedrivas för att minska sjukdom och ohälsa. Alla patienter ska erbjudas rådgivning och hjälp till ett sundare liv. Hälsofrämjande och förebyggande insatser under hela livet även upp i höga åldrar har positiva effekter på hälsa och livskvalitet hos äldre personer. Demens När någon insjuknar i demens är det något som inte bara drabbar den sjuke utan också de anhöriga på ett mycket påtagligt sätt. Det måste därför finnas resurser för att kunna stötta också anhöriga. En grundförutsättning för att en riktig vård kan ges är att en adekvat diagnos ställs. Socialstyrelsens riktlinjer på detta område måste följas. Det är också viktigt att det finns tillräcklig kompetens hos den personal som skall arbeta med vården av de dementa. Detta kräver ett utvecklat samarbete mellan kommunerna och landstinget. Fallolyckor En kraftig ökning av fallolyckor bland äldre har ägt rum. I många fall leder fallolyckor till döden. De flesta fallolyckorna sker i bostaden. En samverkan mellan landstinget och kommunerna måste utvecklas för att förhindra att dessa olyckor sker. En nollvision bör gälla. Inte minst kan så kallade fixartjänster spela en positiv roll i detta sammanhang. Prostatacancer Många män dör i onödan av prostatacancer. Genom ett PSA prov kan en tidig upptäckt av cancern uppnås. Alla män har idag möjlighet att få ett PSA prov taget. Inom forskningen finns olika uppfattningar om effekten av en screening. Det vill säga att alla inom ett åldersitervall erbjuds provtagning. Det är viktigt att informationen om att det går att få ett prov taget sprids till bredare grupper. Speciellt för de över 50 års ålder. PRO har tagit ställning för att alla från 50 års ålder aktivt skall erbjudas PSA prov. Bröstcancer Mammografi för att upptäcka bröstcancer ska gälla för kvinnor från och med 40 års ålder. Tjocktarms- ändtarmscancer och aortabråck Alla över sextio års ålder bör också erbjudas undersökning för att upptäcka kolorektal (tjocktarms- och ändtarms-) cancer samt aortabråck. 3 Hälsosamtal och hälsoundersökningar Alla över sextio års ålder ska erbjudas hälsosamtal och hälsoundersökning vart tredje år fram till sjuttiofem års ålder och därefter varje år. Trycksår Drygt en av tio som lever i äldreboenden drabbas av trycksår. Lands -tinget och kommunerna måste samverka för att eliminera förekomsten av detta. Vårdskador Varje år drabbas cirka 100 000 patienter i landet av skador i sjukvården. Patientsäkerheten måste förbättras. Nolltolerans mot vårdskador och felbehandlingar måste gälla. Läkemedelsanvändning Läkemedelsanvändningen bland äldre måste förbättras. Den vanligaste orsaken till att äldre människor söker akutvård och läggs in på sjukhus är att de blivit läkemedelsförgiftade. Ofta ges läkemedel som är olämpliga för äldre och dessutom i olämpliga kombinationer och doser. Detta måste upphöra. Bättre samverkan mellan förskrivande läkare och apoteken måste utvecklas. Det är inte rimligt att lagerhållningen på apoteken är så dålig att det ofta behövs flera besök för att få 2

den medicin som skrivits ut. Alla över sjuttiofem år ska garanteras en systematisk och regelbunden genomgång av sin läkemedelsbehandling. Äldres mun- och tandhälsa Att tänderna är i gott skick är en förutsättning för god hälsa. Cirka fyrtio procent av de äldre har problem med sin mun och sina tänder. Alla ålderspensionärer bör erbjudas regelbundna munhälsosamtal med undersökning av tandläkare/tandhygienist. Landstinget ska fullgöra sitt ansvar för en uppsökande tandvård enligt gällande lagstiftning. Undernäring Mer än var fjärde kroniskt sjuk är undernärd bland äldre är närmare hälften undernärda. Krafttag måste tas för att eliminera detta. Bland annat genom regelbunden viktkontroll. Genomförs det kan vårdtiderna bli kortare, lidandet minska och människorna bli piggare med förstärkta immunförsvar och färre infektioner. Sjukvårdens organisation och resurser Tillgång på kvalificerad personal Grundläggande för att kunna bedriva en god hälso- och sjukvård är att det finns tillgång till personal som kan ge den goda vården. En lång rad insatser krävs för att klara av att rekrytera personal och få personalen att stanna kvar. Att lösa de akuta problemen med så kallade stafetter är ingen långsiktig lösning och det är därför viktigt att ha en personalpolitik så att landstinget blir attraktiva som arbetsgivare och också på det sättet göra det attraktivt för ungdomar att utbilda sig till vårdyrken. Vårdval För att vårdvalet skall vara realistiskt måste en förbättrad information om de olika hälsocentralernas kvalitet, tillgänglighet och fasta bemanning finnas att tillgå så att ett riktigt val kan göras. Äldrevårdscentraler För att få ett samlat grepp över hälsosituationen för äldre bör äldrevårdscentraler inrättas i alla kommuner. En äldrevårdscentral ska kunna arbeta både förebyggande och behandlande. Med personal som har ingående kunskaper om åldrandets sjukdomar har en sådan verksamhet bättre förutsättningar än hälsocentralerna att ha en helhetssyn på patienterna. Mycken oro skulle kunna stillas och många onödiga besök på sjukhusens akutmottagningar förhindras. Äldrevårdscentralen skulle kunna bli navet i det lokala hälsoarbetet för äldre. Geriatriker Antalet geriatriker inom äldrevården måste bli fler. Rehabilitering är en viktig del i geriatriken och kan bidra till att vårdtider kan kortas. Ett nära samarbete mellan kommunernas äldreboenden och geriatrisk kompetens ger förutsättning för att en god vård kan ges också på äldreboendena. För att stärka geriatrikens ställning kan en professorstjänst med tillhörande forskningsmedel inrättas inom landstinget i Gävleborg. Totalansvar för behandling och läkemedelsförskrivning Varje patient med sammansatt vårdbehov ska ha en läkare eller ett vårdteam med totalansvar för behandling och läkemedelsförskrivning. Vårdgaranti och vårdköer Vårdgarantin ska följas och vårdköerna arbetas bort. Tillräckligt med resurser och tydliga mål krävs. Vårdköer är aldrig en besparing för sjukvården. Vårdgarantin måste vara en verklig garanti. Väntetiderna enligt vårdgarantin ska successivt förkortas. Den som är i behov av akut vård ska få 3

den omedelbart. Vårdköerna får inte heller kortas på bekostnad av att de svårast sjuka får sämre vård. Mest sjuka äldre Det förekommer brister i vården av de mest sjuka äldre. Många behandlas med läkemedel som kan vara direkt olämpliga. Den basala hemsjukvården brister ofta i tillgänglighet och läkarmedverkan. Den avancerade hemsjukvården är otillräcklig och bör byggas ut. Alla får inte en individuell plan och den fasta vårdkontakt de behöver. Det är viktigt att primärvården och äldreomsorgen tillsammans ger de mest sjuka äldre en vård som är kvalificerad, tillgänglig, flexibel och samordnad. Hälso- och sjukvården ska utgå från en helhetssyn, där varje människa är en individ och inte summan av ett antal diagnoser. Överbeläggning Överbeläggning är vanlig inom sjukhusvården. Den medför en rad vårdskador och är därför oacceptabel ur patientsäkerhetssynpunkt. Antalet vårdplatser måste öka så att behovet täcks. Hemsjukvård Det är viktigt att samverkan mellan kommunerna och landstinget fungerar bra inom hemsjukvården. Onödiga huvudmannagränser gör att det lätt blir ett resursslöseri. En kontinuerlig uppföljning av hur samverkan fungerar måste ske. Psykiskt sjuka äldre Enligt en rapport från socialstyrelsen får psykiskt sjuka äldre inte tillgång till specialiserad psykiatrisk öppen- och slutenvård i samma utsträckning som yngre. Det är ytterst ovanligt att äldre personer erbjuds samtalsbehandling. Äldre personer använder regelbundet psykofarmaka i betydligt större utsträckning än yngre. Många äldre behandlas med direkt olämpliga psykofarmaka som ångestdämpande och sömnmedel. Detta ökar risken för biverkningar i form av minnesstörningar och fallolyckor. Många äldre psykiskt sjuka erbjuds inte vård inom psykiatrin. De får istället behandling inom primärvården, äldreomsorgen eller på olika somatiska kliniker. Äldre personer med psykisk sjukdom missgynnas och riskerar att inte få den vård de behöver. Psykiskt sjuka äldre måste erbjudas adekvat vård inom psykiatrin. Regional vård Utvecklingen av sjukvården har lett till att allt flera sjukdomar kan behandlas genom specialiserade insatser som kräver ett större upptagningsområde än bara ett landsting. Det innebär att det är viktigt för landstingen att komma överens om vem som gör vad. Det kräver också att det måste finnas bra kommunikationer till och från de sjukhus där den regionala vården skall bedrivas. Ambulanser och sjukresor Tillgången på ambulanser måste motsvara behoven. Speciellt viktigt är det för att kunna klara av att ge en likvärdig vård i hela landstinget oavsett var man bor. Det måste också finnas tillgång till helikopter vid behov. När det blir längre till de behandlande enheterna är det viktigt att det finns god tillgång till sjukresor. Sjukresorna bör organiseras så att de blir så korta som möjligt för den enskilde. Resorna får inte samordnas så att de blir orimligt långa för de som bor längst bort. Många upplever det som svårt att beställa sjukresor då de hänvisas till att knappa sig fram och välja mellan mer eller mindre svårbegripliga alternativ. 4

Andra insatser inom hälso- och sjukvården Palliativ vård Vi lever längre och därför kommer allt fler äldre att leva den sista tiden med fler sjukdomar. Detta medför ökat behov av kvalificerad personal som kan ge den döende en värdig sista tid. Det viktigaste är att lindra smärtor, lidande och ångest. Största möjliga stöd och trygghet måste ges. Det måste undvikas att döende personer under sin sista tid i livet mot sin vilja skjutsas fram och tillbaka mellan boendet och akutsjukvården. Forskning om äldres sjukdomar Forskning är viktig för hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling det gäller inte minst för de äldres sjukdomar. Forskningen på dessa sjukdomar är inte tillräcklig utan behöver förstärkas. En effektiv överföring av forskningsresultaten till hälso- och sjukvården måste finnas så att dessa snabbt kommer till användning i behandlingen av patienterna. Syn- hörsel och övriga hjälpmedel För att så länge som möjligt aktivt kunna delta i samhälls-och föreningslivet är det av stort värde att tekniska hjälpmedel, som ersätter bortfall av syn och hörsel och andra funktioner finns lätt åtkomliga i landstingets regi. Kostnaderna måste också vara överkomliga för alla vad gäller hörapparater, glasögon och övriga hjälpmedel. Patientnämnden Den som inte är nöjd med vården, eller det bemötande som man mötts av, kan vända sig till patientnämnden för att få sitt ärende prövat. Det är viktigt att landstinget ger bra informationen om denna möjlighet. Informationen måste anpassas även för äldre som ofta saknar tillgång till dator. Övriga frågor Inflytande och insyn Det är viktigt att pensionärsorganisationernas insyn och möjligheter till påverkan genom Landstingsstyrelsens Pensionärsråd (LPR) och andra organ inom landstinget tas på allvar från politikernas och förvaltningarnas sida. Utbildning och introduktion ska ges pensionärsorganisationernas representanter från start för att möjliggöra en god insats. LPR bör från den politiska sidan representeras av ledande politiker från landstingsstyrelsen. Pensionärsorganisationerna bör på motsvarande sätt representeras av sina högsta ledningar. Landstingets stöd till pensionärsorganisationerna Det nuvarande ekonomiska stödet till pensionärsorganisationerna bör utökas, eftersom en betydande ideell insats utförs och en stor samhällsnytta tillkommer genom pensionärsorganisationernas verksamhet. Upphandlingsunderlag Pensionärsorganisationerna bör beredas möjlighet att påverka upphandlingsunderlag när sådana utarbetas i frågor som gäller äldre. Rättvisa avgifter och taxor Finansieringen av samhällets tjänster sker i växande grad genom avgifter och taxor. Vid bestämmandet av avgift er och taxor måste beaktas att äldre människor generellt sett har lägre inkomster. Avgifter och taxor får inte utgöra ett hinder för någon att få den vård eller annan tjänst som han eller hon behöver. I det sammanhanget är det viktigt att högkostnadsskyddet hålls på en nivå som gör detta möjligt. Ett speciellt problem är kostnaderna för tandvård där idag många inte 5

har råd att betala de behandlingar som de skulle behöva. PRO kräver att tandvård skall ingå i högkostnadsskyddet. Detta är dock en fråga som måste lösas på riksnivå. Bättre bemötande och åtgärder mot åldersdiskriminering Bemötandet av äldre människor inom vården och kollektivtrafiken måste förbättras. Alla former av diskriminering måste upphöra. Ingen får nekas vård på grund av hög ålder. Kollektivtrafik Tillgången på allmänna kommunikationer är viktigt för att även äldre skall kunna delta i samhällslivet. Möjligheterna för alla över 65 års ålder att åka gratis ska utökas till att omfatta alla kommuner i länet. Kultur och folkhögskolor Tillgången till kultur i olika former är ett viktigt inslag i den förebyggande hälsovården. Resurser bör avsättas så att olika kulturarrangemang blir tillgängliga för äldre. Inte minst kan länets folkhögskolor i större utsträckning användas för att sprida kultur och aktivera äldre. PRO Gävleborgs inre arbete med landstingsfrågorna Det finns behov av att vi förbättrar informationen inom PRO angående arbetet i LPR. Ett sätt att göra detta är att varje samorganisation får en kontaktperson i vår LPR grupp. Det innebär att då vi har sex ledamöter och 10 kommuner kommer några ledamöter att få bli kontaktperson till två samorganisationer. Vidare är det viktigt att vi fortsätter att ha två träffar per år med deltagande av våra KPR och LPR ansvariga för erfarenhetsutbyte och utbildningar. KPR ledamöterna i respektive kommun skall arbeta igenom det centrala utbildningsmaterial som tagits fram tillsammans med samorganisationens ansvariga. Motsvarande skall ske inom LPR där distriktets arbetsutskott skall delta. Varje samorganisation får sedan hitta metoder för att nå ut med informationen till sina föreningar. Fortsatt arbete PRO Gävleborg antar en verksamhetsplan på höstmötet för det kommande året. Prioriteringar kring vilka av programmets frågor som speciellt skall drivas får då fastställas. 6