Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Relevanta dokument
Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Informationsbrist vid elavbrott

med ert företag i fokus

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

Utvärdering av stormen Per

Om det blir strömavbrott

Före. 25 oktober 2005

Störningar i elförsörjningen

Risk och sårbarhetsanalys över energiförsörjningen i Örkelljunga kommun

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

Förberedande råd till dig som äger flerbostadshus. Elavbrott och kyla. vad gör du med din fastighet? TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING FÖR DIG

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?

HEL-projektet i korthet:

Energimyndigheten (Combitech)

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Statens energimyndighets författningssamling

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Plan för extraordinära händelser Sektor Service. Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans

Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument

MSB. Krismedvetenhet kommun 2016

Utvärdering av stormen Per aktörsvisa sammanställningar av intervjuer och analyser

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Tio år efter stormen Gudrun erfarenheter, utveckling och framtid

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

med ert företag i fokus

Styrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist.

Kommunal krishantering

Rapport. Uppföljning av Krisberedskapsveckan MSB

Slutkonferens Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

Elektronisk kommunikation vid

Försvarsdepartementet

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Samverkanskonferenser. Länsstyrelseforum

Mötesanteckningar från Driftsäkerhetsforum

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall KSN

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Ökad energiberedskap åtgärder på elanvändarsidan

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun

Plan för hantering av extraordinära händelser

SVENSKA KRAFTNÄT /2441/2 PROTOKOLL

MSB Allmänhetens krisberedskap. Diagrambilaga Kön Bilaga 1 Markör Marknad & Kommunikation 2015

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Värmeberedskap. Workshop om störningar i värmeförsörjningen Länsstyrelse i Örebro. Veikko Kekki Energimyndigheten

Energimarknadsinspektionens tillsyn över elavbrotten under vintern 2011/2012

Regional ledningssamverkan

Beslut om avbrottsersättning och jämkning i samband med stormen Dagmar jul/nyår 2011/2012

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Medieföretagens erfarenheter av stormarna Gudrun och Per. Karin Dyberg och Carina Forslind fallstudie 2008:1

Lägesrapport kl 13:

Risk- och sårbarhetsanalys

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Kommunernas tekniska försörjning har inte tillräcklig robusthet för att klara allvarliga kriser

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Elavbrott vad gör jag nu?

Stormen Gudrun och uppvärmningen

Krishantering i stormens spår. Huvuddokument

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

Råd till privatpersoner. Elavbrott. Vad gör jag nu? TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING FÖR DIG

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Styrdokument för krisberedskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Funktionskrav inom elförsörjningen

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag

Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6

Antagen av kommunstyrelsen , 188 Risk- och sårbarhetsanalys

Samhällets elberedskap

Med sikte på nästa 25 år

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Handlingsprogram Krisberedskap

Bakgrund. LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement.

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Kommunikationsplan vid kris

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Transkript:

Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet 29 m/s Omfattande skador på skogen Ca 440 000 elkunder drabbade i upp till tio dagar Följderna av elavbrottet blev de vanliga Jämförelse av vindarna (Gudrun / Per). Högsta byvind i meter per sekund vid respektive station. Källa: SMHI faktablad nr 33, Januaristormen 2007.

En jämförelse mellan Per och Gudrun Aspekt Per Gudrun Maximal vindstyrka över fastlandet (m/s) 29 33 Mängd stormfälld skog (miljoner m 3 sk) 16 70 Antal elkunder med elavbrott 440 000 730 000 Längsta elavbrottet (dygn) Ca 10 Ca 45 Maximal tid för att återställa regionnät (dygn) 1 7 Av elnätföretagen utbetald avbrottsersättning 750 610 (miljoner kr) Återställningskostnad för elnätsbolagen (miljoner kr) 650 2 400 Total ersättning från försäkringsbolagen till drabbade kunder, huvudsakligen skogsskador (miljoner kronor) 550 4 000

KONSEKVENSER OCH HANTERING Elproduktion, värme och drivmedel Elavbrottet orsakade inga eller små störningar för: elproduktionen värmeproduktionen, men fjärrvärmen är sårbar för långvarigt elavbrott bostadsbolagen behöver arbeta med reservel få har vidtagit åtgärder för att säkra värmeförsörjningen drivmedelsproduktion och distribution elavbrott förekom vid bensinstationer på landsbygden

Ändrad ellag ställer hårdare krav på elnätföretagen efter Gudrun Trädde i kraft 1 januari 2006 Krav på eldistributionen: högst 24 timmars elavbrott 2011 Ansvar och roller har tydliggjorts Leder i rätt riktning ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Privatpersoners hantering av stormen Per 2 av 3 privatpersoner hade inte vidtagit några krishanteringsåtgärder För en tredjedel som drabbades varade avbrottet mer än 12 timmar Bristen på telekommunikationer och vatten var svårare att hantera är bristen på el Lokalradion var den vanligaste informationskällan om elavbrottets omfattning

SLUTSATSER Elanvändare känner inte till det egna ansvaret Användare känner inte till att de har eget ansvar att hantera konsekvenser av avbrott dåligt förberedda för el- och värmeavbrott Energimyndigheten har konkreta råd till olika användare Elnätföretagen har ännu inte spridit fakta kring risken för avbrott elnäten Viktigt göra privatpersoner medvetna om eget ansvar

SLUTSATSER Kunskap riskerar gå förlorad Krishanteringen effektivare under Per än under Gudrun Få dokumenterar vunna erfarenheter Kunskapen finns hos personer och inte i organisationer Förmågan att hantera kriser riskerar att försvagas med tiden

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Vad kan länsstyrelser göra för ökad beredskap? Utgå från att elavbrott kan bli långvariga! Använd alla resurser direkt! Kom igång snabbt genom att utgå från färdiga planer! Informera i samverkan med andra aktörer! Förbered insatser, analysera olika scenarier! Ha nära kontakt med elnätsföretagen! Bädda för ett bra stabsarbete, använd enkla rutiner! Utbilda och öva i samverkan med andra aktörer! Utbilda och öva! Bygg nätverk och samarbeten! För erfarenheterna vidare!

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Vad kan kommuner göra för ökad beredskap? Öva krisorganisationen för långvarigt elavbrott! Skapa kontakter med elföretag, teleoperatörer och säkerhetssamordnare! Informera i tid, förutsätter bra kontakt med lokalradion! Nyttja lantbrevbärarna för att sprida information och få en lägesbild! Inventera tillgängliga reservelverk i förväg! Inventera värmekällor, värmestugor och vattenförsörjning! Utbilda och öva i samverkan med andra aktörer! Skaffa kunskap om kommuninvånarnas förmåga att klara elavbrott! Utgå från klarlagd ansvarsfördelning! Avvakta beslut om reservelverk!

SLUTSATSER Okänt vad som händer i framtiden De större tätorterna klarade sig. Det är oklart vilken beredskap som finns för långvariga elavbrott: i större orter i andra delar av landet Senare års stormar har inträffat under gynnsamma förhållanden Förmågan att hantera en energikris är oprövad vid exempelvis extremare väder: sträng kyla, snöoväder, underkylt regn bortfall av stora personella resurser (epidemier)

FÖRDJUPNING Mer information om stormen Per Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm (ET 2007:34) Storm Per lessons for a more secure energy supply after the second severe storm in the 21st century (ET 2007:35) Utvärdering av stormen Per Konsekvenser och lärdomar för en tryggare energiförsörjning (ER 2007:37) Utvärdering av stormen Per aktörsvisa sammanställningar av intervjuer och analyser Elanvändares förberedelser inför och hur de drabbades av stormarna Gudrun och Per Medieföretagens erfarenheter av stormarna Gudrun och Per

Mer information www.energimyndigheten.se/tryggenergi