Föreläsningsnoter Schyst resande

Föreläsningsnoter Schyst resande 1. Startsida och presentation Presentation av dig. Vem är du, din bakgrund etc. Berätta också om dagens föreläsnings syfte. (Det beror på längd på föreläsningen, målgrupp osv. Tex kan det vara att deltagarna ska få tänka till, att information om turismens villkor ska spridas till fler och att detta leder till engagemang) 2. Nätverket Schyst resande Schyst resande är ett nätverk som lyfter de sociala och ekonomiska konsekvenserna av resandet i världen. Nätverket Schyst resande är ett samarbete mellan sex organisationer som lyfter frågor om hållbar turism, genom till exempel informationsmaterial, utbildningar, seminarium och rapporter. Vi utbildar också ambassadörer som är ute och föreläser på skolor, företag och organisationer. Projektet finansieras av Sida och därmed fokus på turism till utvecklingsländer. Programmet stimulerar till ett mer hållbart resande inte mindre resande och ligger i linje med FN:s mål och regeringens politik för global utveckling. Extra info: Nätverket bildades i slutet av 2007 och lanserades på TUR mässan mars 2008. Från början var det ett fackligt projekt med fokus på arbetsvillkor. Startades av Unionen och HRF och projektet kallades då Ansvarsfull turism. ECPAT var med tidigare. Schyst resande är med i ett Europeiskt nätverk för hållbar turism TEN. TEN stands for Tourism European Network. It is a network of development agencies, aid agencies, church groups, solidarity groups and individuals who are active in the field of tourism and the effects it has on the people of the Third World. This working group understands Third World tourism within the context of the North South conflict and denounces and fights unjust practices in tourism. 3. Exempel på rapporter som har skrivits på uppdrag av Schyst resande. 4. Ambassadörer som engagerar sig Exempel från festivalturné sommaren 2012. Vi arrangerar utbildningar om hållbar turism med syfte att sprida information samt få igång aktiviteter och engagemang. Målet är att våra ideellt aktiva Schyst resande ambassadörer ska vara en nyckelresurs i det folkbildande arbetet och nå människor i olika delar av landet. 5. TUR SR medverkar på TUR varje år i mars. TUR är Skandinaviens ledande mässa för resor, turism och möten och den årliga mötesplatsen där den skandinaviska resebranschen möter leverantörer från 100 talet länder för att skapa kontakter och göra affärer. 6. TUR 7. TUR 8. Fair Trade Center Fair Trade Center är en ideell förening som arbetar för en rättvisare världshandel. De bevakar svenska företags handel med utvecklingsländer. Syftet är att genom kampanjer och konsumentupplysning få företag att agera med respekt för människor och miljö. FTC gör många av våra rapporter t.ex. Ingen solskenshistoria. 9. Svenska kyrkan Svenska kyrkan samarbetar med lokala kyrkor i länder över nästan hela världen. Verksamheten är bred. Den spänner från arbete mot hunger och fattigdom till insatser mot hiv, arbete för fred och försoning, klimatarbete och katastrofinsatser. Insatserna är fokuserade på långsiktigt hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. De syftar till att ge människor resurser att själva förbättra sin situation. Huvudfrågor i nätverket: klimat och miljö. 10. Svenska kyrkans unga

Svenska kyrkans unga är en demokratisk rörelse av barn och unga inom svenska kyrkan. 14 000 medlemmar i 450 lokalavdelningar över hela landet. Arbetar med globala påverkansfrågor lokalt i Sverige, såsom etisk konsumtion, klimat och fred. Huvudfrågor i nätverket: klimat och miljö. 11. Unionen Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden och världens största tjänstemannaförbund. Unionen har 500 000 medlemmar, varav 45 000 förtroendevalda i över 65 000 företag och organisationer. Unionen är ett fackförbund där alla tjänstemän på en arbetsplats i den privata sektorn kan vara medlemmar oavsett befattning, utbildning eller lön. Till exempel är många chefer medlemmar och en stor del av medlemmarna har utbildning från högskola eller universitet. Unionen finns i allt från stora internationella koncerner till små familjeföretag. 12. Hotell och restaurangfacket Hotell och restaurangfacket arbetar för att alla som jobbar inom hotell, restaurang, catering och turismsektorn ska omfattas av schysta villkor. Schysta villkor innebär att jobba under drägliga arbetsvillkor som ger en lön man kan leva av, trygga anställningsförhållanden och en god arbetsmiljö. HRF är medlem i branschorganisationer på såväl nordisk, europeisk som global nivå. HRF:s globala branschorganisation, IUL (IUF på engelska, alltså deras globala GUF) företräder över tio miljoner medlemmar inom Lant, Livs och Turismsektorn. De har en app som heter Schysta villkor som man kan ladda ner. Appen visar vilka restauranger i närheten som har kollektivavtal. 13. IOGT NTO rörelsen IOGT NTO rörelsen driver utvecklings och informationsprojekt i samarbete med lokala samarbetspartners i Östafrika, Syd och Sydostasien samt Östeuropa. Målet är ett minskat bruk av alkohol och andra droger i utvecklingsländer och att därigenom bidra till en demokratisk utveckling och minskad fattigdom. IOGT NTO rörelsens vision är en värld som präglas av demokrati, tolerans, rättvis resursfördelning och jämlikhet. En värld där alkohol, narkotika och andra droger inte hindrar mänsklig välfärd och trygghet. 14. Schyst resande vill Att problematiken kring resande ska bli en fråga på samhällsagendan. Öka kunskapen bland allmänheten om de sociala, ekonomiska och miljömässiga villkoren i turismnäringen i utvecklingsländer samt ge handfasta tips på hur man kan resa hållbart. Detta för att konsumenten ska kunna ställa högre krav. Höja medvetenheten och engagemanget i turistbranschen kring frågor om hållbar turism. Att researrangören aktivt arbetar för en hållbar utveckling inom branschen. Våra målgrupper: Allmänheten, med fokus på: konsumenter som köper charterresor av Fritidsresor, Ving och Apollo ungdomar (gymnasiet och organisationernas yngre medlemmar). Resebranschen, med fokus på: charterarrangörerna Fritidsresor, Ving och Apollo (de har 25% av marknaden) turismutbildningar ( framtidens bransch ) branschtidningar. 15. Omvärlden Diskussionsfrågor: Hur ser det ut i världen? Blir det sämre eller bättre? Vart är vi på väg? Vad har turismen för roll att spela? Varför är det viktigt hur företag handlar? Bekämpandet av fattigdom är en ständigt diskuterad fråga för världens ledare. Fattigdom innebär att inte ha tillgång till sina grundläggande rättigheter. Det finns olika sätt att mäta fattigdom. En person som lever i extrem fattigdom definieras enligt FN som en person som lever på under 1,25USD per dag. 1,2 miljarder personer i världen lever i extrem fattigdom. Ett annat sätt att mäta på och som används av UNDP är HDI (Human Development Index). HDI tar med fler aspekter förutom endast inkomst, såsom hälsa, tillgång till utbildning och förväntad livslängd. 783 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten.

De 25% rikaste i världen har 75% av världens samlade inkomst att leva på, medan 20% av de fattigaste endast har 2% av världens inkomster. (Källor: Blir världen bättre från UNDP; http://www.millenniemalen.nu/wpcontent/uploads/2012/05/blir varlden battre.pdf och www.millenniemalen.se) Multinationella företag är företag som har verksamhet i flera länder och kan i många fall ha en årsomsättning som är jämförbar med ett litet lands BNP. Många researrangörer är multinationella företag och i och med sin storlek har de stora möjligheter att påverka utvecklingen i världen. 16. Millenniemålen År 2000 kom alla världens ledare överens om åtta mål som man skulle jobba mot. Målen ska nås 2015. Just nu sker arbete med vilka mål som ska vara aktuell post 2015. Målen: Mål 1: Halvera jordens fattigdom och hunger Även om dagens siffra är väldigt hög (1,2 miljarder i extrem fattigdom), var den högre 1990, då levde 1,8 miljarder i extrem fattigdom. Mål 2: Se till att alla barn får gå i grundskola Mål 3: Öka jämställdheten mellan kvinnor och män Mål 4: Minska barnadödligheten Mål 5: Förbättra mödrahälsan Mål 6: Stoppa spridningen av hiv och aids Mål 7: Säkra en hållbar utveckling Mål 8: Öka samarbetet kring bistånd och handel Det har blivit bättre i världen men klyftorna ökar. Medellivslängden har ökat, fler barn går i skola, fler människor har fått tillgång till rent dricksvatten och allt fler länder är demokratier. Det finns dock hinder för fortsatta framsteg. Till exempel befinner sig över 27 miljoner människor är på flykt i sina egna länder, hungern i världen har brett ut sig och utsläppen av koldioxid från fossila bränslen fortsätter att öka och är i dag knapp 40 procent högre än utsläppsnivån år 1990. (Källa: Blir världen bättre UNDP) Läs mer: På www.millenniemalen.nu kan du läsa hur långt vi kommit när det gäller alla mål. På www.gapminder.org kan du se hur utvecklingen i världen går framåt. 17. Hållbar utveckling När man talar om utveckling idag brukar man tala om att det är en hållbar utveckling vi vill nå. Definition för hållbar utveckling kommer från Bruntlandrapporten som skrevs 1987 av Världskommisionen för miljö och utveckling, på uppdrag av FN. Bruntlandrapporten redogjorde för sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring. Arbetsgruppen hade som uppdrag att ta fram långsiktiga strategier för en hållbar utveckling. En hållbar utveckling har tre ben: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Inom turismen berörs alla ben. (Källor: http://www.undocuments.net/our common future.pdf, http://www.regeringen.se/sb/d/1591) Definition: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 18. Mänskliga rättigheter Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antogs 1948. FN har även utarbetat en rad konventioner till skydd för de mänskliga rättigheterna. Konventionerna täcker och styrker specifika områden. När en konvention ratificerats blir den juridiskt bindande för staten och ska implementeras i lagen. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och anses vara universella vilket innebär att de gäller alla människor i hela världen. Folkrätten reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. De mänskliga rättigheterna är även odelbara och styrker varandra ömsesidigt. Det är statens skyldighet att främja och skydda rättigheterna. Staterna

kontrolleras genom återkommande rapportering och respektive kommission i FN skickar rekommendationer tillbaka till staten. (Källa och läs mer: http://www.manskligarattigheter.se/ ) 7 centrala konventioner: Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Avskaffande av alla former av rasdiskriminering Avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Mot tortyr och annan grym, omänsklig, förnedrande behandling eller bestraffning Barnets rättigheter Artiklarna 2, 3, 6 och 12 ses som grundprinciper. 2 alla barn har lika värde 3 barnets bästa i främsta rummet 6 rätt till liv, säkerställande av barnets överlevande och utveckling 12 barnet ska fritt kunna utrycka sina åsikter i frågor som rör barnet Rättigheter för personer med funktionshinder Konventionen till skydd för migrantarbetare och deras familjer är inte en central konvention men dock viktig i sammanhanget. Extra info: De tio barnrättsprinciperna för företag (Rädda barnen och UNICEF, http://unicef.se/foretag/barnrattsprinciperna). 19. ILO (International Labour Organisation), internationella arbetsorganisationen är FN:s fackorgan för sysselsättnings och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri och rättigheter. De åtta kärnkonventionerna har en särställning bland konventionerna eftersom de handlar om mänskliga rättigheter. Därför anses de gälla alla människor i alla länder, oavsett om deras regeringar har ratificerat eller inte. De åtta kärnkonventionerna: Föreningsfrihet och organisationsrätt Rätt att organisera sig och förhandla kollektivt Förbud mot tvångs och straffarbete Avskaffande av tvångsarbete Lika lön för lika arbete oavsett kön Diskriminering vid anställning och yrkesutövning Minimiålder för arbete Mot värsta formerna av barnarbete ILO har ett system som kallas för trepartism. Detta innebär att tre parter har oberoende status och rösträtt inom ILO. Regeringar har 50% av rösterna och arbetsgivar och arbetstagarorganisationer har 25% av rösterna vardera i de olika beslutande organen inom ILO. (Källa: http://www.lotcobistand.org/pdf/ilo_8%20konventioner_webb.pdf) 20. Riktlinjer för företag FN:s vägledande principer för företag har tagits fram av professor John Ruggie, FN:s särskilde representant för frågor om företag och mänskliga rättigheter. Ruggie presenterade 2011 en rad rekommendationer i form av vägledande principer och antogs enhälligt av FN:s råd för mänskliga rättigheter. De vägledande principerna bygger på tre kärnprinciper: statens skyldighet att skydda enskilda individer mot att deras rättigheter överträds av tredje part, dvs. privata aktörer, inklusive företag. näringslivets ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna (i hela leverantörsledet)

tillgång till effektiva rättsmedel för dem som anser sig drabbade av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. (Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/17198/a/209082) De vägledande principerna omfattar som ett minimum de grundläggande mänskliga rättigheterna som framgår av FN:s allmänna förklaring, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, samt ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Rio+20; FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro 2012. FN:s medlemsländer enades om ett slutdokument som bla innehåller ett tioårigt ramverk för hållbara konsumtions och produktionsmönster. Ramverket innehåller fem frivilliga program, ett av programmen är hållbar turism. (Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/3807) Syftet med OECD:s (Organization for Economic Co operation and Development) riktlinjer för multinationella företag (i enlighet med FN:s principer) är ansvarsfullt företagande som bidrar till en hållbar utveckling. Riktlinjerna behandlar frågor om företag och mänskliga rättigheter, miljö, antikorruption, arbets och anställningsförhållanden, konsumentintressen, konkurrens, vetenskap och teknik, samt skatt. Sedan revideringen av riktlinjerna år 2011 finns även en uppmaning till företagen att respektera frihet på nätet. Sverige spelade en viktig roll för att få igenom detta. Riktlinjerna tillkom första gången 1976 och har därefter reviderats vid ett antal tillfällen. OECD har 34 medlemmar och arbetar för samarbete mellan industrialiserade länder med demokrati och marknadsekonomi. Utöver medlemmarna har ett antal andra länder valt att ansluta sig till riktlinjerna. (Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/5467/a/14556) 21. Tipslistan. Dela ut Schyst resandes tipslista. Alla får läsa igenom tipsen och sedan diskutera tipsen tillsammans med personen bredvid. Diskutera utifrån följande frågor: Finns era tips med? Vill ni lägga till något? Finns det något tips du inte tänkt på tidigare? Vilket tips kommer du ta med dig nästa gång du reser? Vilket brukar du ta med dig? Tipslistan. Våga fråga våga ställa krav! Turism påverkar påverka turismen. Resebranschen är beroende av vad kunderna tycker och researrangörerna har ett tydligt ansvar för att det som saluförs i katalogerna drivs med schysta villkor och med minsta möjlig negativ social och miljömässig påverkan. Ställ därför frågor till din researrangör eller resebyrå närbu bokar din resa. Fråga om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på ditt hotell. Kan resebyrån intyga att löner och andra anställningsvillkor minst är i nivå med lokal lagstiftning? Fråga också om hotellets miljöarbete. Renas avloppet? Hur ser avfallshanteringen ut? Arbetar man för att effektivisera vattenanvändningen och energiförbrukningen? Välj ett flygbolag som har tecknat kollektivavtal om schysta löner och villkor. Välj om möjligt researrangörer som har märkningar av hotell både vad gäller miljö och arbetsförhållanden. Handla lokalt och ge dricks! Lokalbefolkningen ska tjäna på sin turism! I många fattigare länder försvinner stora delar av vinsten från turismen ut ur landet. Se därför till att dina pengar gynnar den lokala ekonomin. Köp lokalproducerad mat och dryck, samt frukt och grönsaker anpassade efter odlingssäsong. Välj lokalt arrangerade utflykter, den lokalägda restaurangen och det lokalägda hotellet, dykcentret, etc. Pruta inte för prutandets skull, utan visa respekt för att t ex försäljaren av sjalar på stranden måste få ihop pengar för att försörja sin familj.

Lämna gärna dricks till t ex städerskan på ditt hotell. Anpassa resandet för lägre utsläpp! Flygindustrin står för fem procent av den totala uppvärmningen. Att vara medveten om flygets klimatpåverkan och som resenär agera utifrån detta är ett första steg till en bättre miljö. Flyg mer sällan, stanna borta längre. Testa din klimatpåverkan och se hur du kan minska den på www.svenskakyrkan.se/klimatrattvisa/ Res med miljön i åtanke när du är på plats. Tåg är ett bra alternativ. Var sparsam med el och vatten! Tänk på att din konsumtion av el och vatten kan drabba lokalbefolkningen som bor på orten du besöker. Energi är en lyxvara och det råder svår vattenbrist i många länder. Stäng av luftkonditioneringen, när den inte behövs. Var sparsam med vattnet i duschen. Återanvänd handduken i hotellrummet. Dra ur elektriska apparater ur kontakten. Undvik att åka på golfsemester till ett land med vattenbrist. Visa respekt för boende och anställda på resmålet! Ta hänsyn till lokal kultur och värderingar och hur ditt beteende påverkar lokalbefolkningen. Alkohol och droger är exempelvis ett vanligt förekommande inslag i turistindustrin vilket påverkar lokalsamhället negativt. Läs på om landet och kulturen som du ska åka till. Uppträd som du skulle önska att turister uppträdde mot dig här hemma! Tänk på lokala klädkoder. Fråga innan du fotar någon inte minst barn eller människor i utsatta situationer. Om du dricker alkoholhaltiga drycker, gör det på ett ansvarsfullt sätt. Tacka nej till illegala droger, du bidrar till drogproblemen om du gynnar den lokala droghandeln! Reagera om du märker att researrangören gör alkohol till något viktigt under resan. Var uppmärksam och agera mot sexturism! Handel med människors kroppar är utbredd i många fattiga länder och omsätter årligen mångmiljardbelopp. Barnsexturism d.v.s att köpa sex av barn under 18 år är ett allvarligt brott och leder till hårda straff. Ser du misstänkt barnsexturism agera! Gå till den lokala polisen eller anmäl via ECPAT hotline: www.ecpathotline.se Säg till hotellets ledning eller din researrangör om turister tar med sig barn, som ni inte har skäl att tro är incheckade, upp på rummet. Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution är utbrett. Inför resan, undersök om hotellet du ska bo på är porrfilmsfritt. 22. Turismens bidrag till att uppnå FN:s millenniemål FN:s organ för turism, UNWTO, arbetar för att turismsektorn på bästa sätt ska dra sitt strå till stacken för att nå FN:s åtta millenniemål. UNWTO menar att turismen skapar mängder jobb världen över och har ett stort exportvärde, speciellt för låginkomstländer, därför kan sektorn vara en stark drivkraft i arbetet att nå framför allt mål 1: halvera jordens fattigdom och hunger, mål 3: öka jämställdheten mellan kvinnor och män, mål 7: säkra en hållbar utveckling samt mål 8: öka samarbetet kring bistånd och handel (UNWTO, 2012). UNWTO (2012) menar att hållbar turism skapar förutsättningar för företag och destinationer att minska turismens negativa effekter på natur och kulturarv medan de ekonomiska och sociala fördelarna kan maximeras. För att detta ska ske bör turismens aktörer ta ansvar för att främja en hållbar utveckling. Det ställer också krav på den enskilde resenären att respektera ett lands lagar och kultur och se sin roll och sitt ansvar i en hållbar utveckling. FN:s generalförsamling fattade i december 2012 ett enhälligt beslut om att satsa på ekoturism i arbetet för hållbar utveckling. Beslutet uppmanar medlemsländerna att använda ekoturism eftersom

den anses ha en positiv inverkan på lokala ekonomier då den kan skapa jobb och utbildning samt incitament för att bevara och respektera natur och kulturarv (Media UNWTO, 2013). Trots lovord från många håll har vissa forskare dock riktat kritik mot ekoturism, Pro Poor Tourism och Community Based Tourism (CBT). 23. Hållbar turism enligt UNWTO UNWTO:s definition av hållbar turism, som även används av EU lyder (se Visit Sápmi, 2013): Hållbar turism uppfyller behoven hos dagens turister och värdregioner samtidigt som den skyddar och förbättrar livsvillkoren i framtiden. Den ska leda till bra förvaltning av alla resurser ekonomiskt, socialt och estetiskt. Samtidigt som kulturell integritet, väsentliga ekologiska processer, biologisk mångfald och livsuppehållande system fungerar. För att inte skada natur, kulturarv och värdsamhällets socioekonomiska struktur är det även viktigt att begränsa turismens volym. Dessutom ska hållbar turism bidra till något på platsen på ett socialt, miljömässigt eller ekonomiskt plan (Visit Sápmi, 2013). Forskare (Harrison och Schipani, 2007, s. 197) hävdar att hållbarheten är ett moraliskt förhållningssätt till turism som används för att rättfärdiga och ge turistaktiviteter en grön framtoning. Samma författare poängterar att hållbarhet kan vara svårt att mäta och att applicera på turism i praktiken. 24. Ekoturism Resande till naturområde som man även jobbar aktivt för att bevara. The International Ecotourism Society (TIES) definierar ekotursim som ansvarsfullt resande till naturområden som bevarar miljön och förbättrar välbefinnandet hos lokala människor" (se Visit Sápmi, 2013). Med detta kommer ett antal principer som NE beskriver så här: ekoturismen ( ) ska minimera miljöpåverkan, skapa medvetande om och respekt för miljö och kulturfrågor, vara positiv för bl.a. naturskydd, ekonomi och lokal kontroll samt öka medvetenheten om värdlandets politiska, ekonomiska och sociala klimat (NE, 2013). Upplevelser av lokala ekosystem och lokal kultur står i fokus i ekoturism (NE, 2013). 25. Pro poor tourism 1999 definierades Pro poor tourism inom forskningen, inte som en turismform utan snarare som ett förhållningssätt till turismutveckling och turismförvaltning. Genom att stärka banden mellan turismföretag och fattiga är tanken att turismen ska bidra till fattigdomsbekämpning (Pro Poor Tourism, 2013). Pro poor tourism ska generera nettovinster för de fattiga genom att stimulera lokalbefolkningens deltagande i beslutsfattande, öka lokala anställningar, samarbeten och lokal upphandling (Harrison & Schipani, s. 196). I fältstudier som gjorts inom forskningen blev det tydligt att företag kan vinna affärsfördelar genom att knyta band med lokalsamhällen som i sin tur får förbättrade ekonomiska fördelar genom anställningar eller handel (Harrison & Schipani, s. 197). Det finns dock fortfarande de som anser att turism inte för med sig utveckling, utan är en form av imperialism eller kolonialism (Harrison & Schipani, 2007, s. 198) eller exploatering. Trots kritiken riktad mot pro poor tourism fortsätter låginkomstländer med stöd från internationella biståndsorganisationer att använda turism som ett verktyg för utveckling och fattigdomsbekämpning. 26. Community based Tourism Community based Tourism är en turismform som har sin utgångspunkt i ett lokalsamhälle, ofta på den fattigare landsbygden. CBT bygger, som namnet antyder, på lokalt deltagande i turismutveckling och verksamheten vilket leder till att de involverade utvecklar kunskap inom planering, organisation, verksamhet och marknadsföring. I CBT får turisten ta del i det dagliga livet på platsen genom olika sysslor, seder och traditioner som invånarna vill dela med sig av till besökaren. På så vis kan turister tillägna sig mycket kunskap samtidigt som det får lokalbefolkningen att förstå det turistiska värdet i deras lokala natur och kulturarv vilket kan frambringa en stolthet och en vilja att bevara dessa resurser. Turismen fungerar som en kompletterande inkomstkälla och ett alternativ till annan utveckling som inte skulle varit hållbar, men är aldrig den enda näringen. Del av intäkterna går till en CBT fond som finansierar projekt som gynnar hela samhället (Eco Tour, 2013; Istituto Oikos, 2013; The Thailand Community based tourism Institute, 2013). I REST Project summerades detta 1997 såhär:

CBT is tourism that takes environmental, social and cultural sustainability into account. It is managed and owned by the community, for the community, with the purpose of enabling visitors to increase their awareness and learn about the community and local ways of life. (The Thailand Communitybased tourism Institute, 2013) Huvudmålet med CBT är alltså att minska landsbygdssamhällens fattigdom, sårbarhet och isolering genom att komplettera de traditionella näringarna med turism (Höckert, 2011). 27. Svenska researrangörers hållbarhetsarbete Det har hänt mycket de senaste åren, ändå ligger resebranschen långt efter exempelvis klädindustrin. Det finns exempel på hotell och resorts i länder som Turkiet, Spanien och Thailand som har börjat ta ansvar för såväl schysta arbetsvillkor som miljöhänsyn. Vi har även sett en ökad medvetenhet och ökat arbete med socialt, ekologiskt och etiskt ansvar hos vissa svenska resebolag, men allt för många svenska och internationella researrangörer saknar fortfarande ett genuint och effektivt arbete för bättre arbetsvillkor, miljöhänsyn och respekt för lokalbefolkningens rättigheter och möjligheter på de olika resmålen. Resultatet från en rundringning som nätverket Schyst resande genomförde våren 2013 bland de största researrangörerna i landet, visar att 14 av 17 bolag saknar en uppförandekod. Och bland de tre som har en uppförandekod, är denna inte heltäckande, samtidigt som det saknas oberoende kontroller av att hotellen uppfyller kraven. Drygt hälften av de som saknar en uppförandekod uppger att de på olika sätt arbetar med att bidra till ett socialt eller miljömässigt hållbart resande. Men här är skillnaderna och luckorna mycket stora, den oberoende kontrollen obefintlig, och informationen om detta arbete till kunderna/resenärerna oftast mycket svårtillgänglig eller obefintlig. Sammantaget är det i praktiken omöjligt för resenärer att bedöma hur de sociala och miljömässiga konsekvenserna av deras resande blir. Extra info: Uppförandekod = riktlinjer för hur ett företag ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och miljömässigt sätt. Riktlinjerna kan gälla hur underleverantörer ska bedriva sin produktion. Bör bygga på internationella konventioner. 28. Turism kan bidra till en positiv utveckling i många länder men då krävs att resenäringen tar ett ökat ansvar för ett hållbart resande, som tar hänsyn till sociala, etiska, ekonomiska och miljömässiga effekter. Samtliga svenska researrangörer bör ha en öppen och transparent uppförandekod, etisk policy och handlingsplan som löpande kontrolleras och följs upp. Uppförandekoden, policyn och handlingsplanen ska vara offentliga och förankrade i den egna verksamheten och hos leverantörerna samt följas upp årligen. Oberoende parter ska medverka i uppföljningen och resultatet redovisas öppet. Schyst resande menar att turismen ska bidra till en hållbar utveckling och ska grunda sitt arbete på FN:s barnkonvention, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Schyst resande vill att researrangörerna antar en etisk policy och handlingsplan som täcker in följande områden: Lokal ekonomisk utveckling Researrangören ska bidra till lokal ekonomisk utveckling genom att köpa in lokalt producerade varor och tjänster samt anlita hotell och personal på destinationsorten. Arbetsvillkor Researrangören ska kräva att de hotell och underleverantörer som anlitas antar en uppförandekod, som bland annat anger rätten till fackföreningsfrihet, förbud mot barnarbete och diskriminering, reglerad arbetstid och en säker arbetsmiljö. Rätten till en lön som man kan försörja sig på, så kallad levnadslön, ska också ingå i uppförandekoden. Där så är möjligt ska researrangören uppmuntra hotellkedjor att underteckna Globala ramavtal. Prostitution och barnsexturism Researrangören ska informera resenärer om lagstiftning angående prostitution inför resan samt informera hotelledningar om att man inte accepterar prostitution på hotellen. Researrangören ska dessutom anta ECPAT:s uppförandekod mot barnsexturism och arbeta aktivt efter den. Alkohol och droger

Researrangören ska arbeta förebyggande mot alkohol och droger t ex genom att informera resenärerna om hur de bäst respekterar lokal kultur och ser till att det finns gott om tillgång till alkoholfria alternativ på hotellet. Researrangören bör i sin marknadsföring inte uppmuntra turister att dricka alkohol. Miljö Researrangören ska arbeta aktivt med det lokala miljöarbetet på turistorterna t ex med avfallshantering, hållbar och effektiv vattenanvändning och vattenrening. Markkonflikt Researrangören ska försäkra sig om att det inte finns tvister om äganderätten för den mark där nya hotell byggs. Exempelvis kan de ta kontakt med lokala myndigheter och organisationer som arbetar med frågor som rör markkonflikter, inför en eventuell etablering på en ort. 29. CSR initiativ för resebranschen: Märkningen Travelife Travelife sustainability system (TSS) är ett certifieringssystem för researrangörernas underleverantörer (hotell). Det är ett kontrollsystem för att researrangörer ska kunna mäta sina hotells arbete med miljö och sociala frågor. Hotell har genom systemet möjlighet att bli Travelifecertifierade. Märkningen håller på att ses över just nu och för att revideras. De nya riktlinjerna väntas vara klara 2014. + gott initiativ och ett resultat av ökade krav på företagsansvar inom turismindustrin. låga kriterier ej oanmälda kontroller bristande transparens få tredjepartskontrollanter. Inga referenser till juridiska dokument rörande miljörätt och mänskliga rättigheter. Som det ser ut nu går granskningen inför certifiering till så här: 1. Webbaserad självutvärdering. 2. Granskning av särskilt utbildade auditör utifrån särskild checklista 3. Hotellet tilldelas av guld, silver eller bronsmärkning (ska tas bort 2014) Läs mer: Schyst resandes rapport: En granskning av travellife sustainability system 30. Turismens baksidor Schyst resandes rapporter tar upp turismens baksidor. Vi kommer nu titta lite närmare på några av rapporterna. 31. Inkomstläckage Rapport: Utsugning av vissa, guldkant för andra. Läckage = vinst från turismnäringen stannar inte i landet och används ej till återinvesteringar, uppbyggnad av infrastruktur mm. Detta pga de flesta researrangörer, flygbolag, hotell är utlandsägda och att mat och dryck på hotellen importeras. Det som är kvar i landet är de anställdas löner för de som är från lokalsamhället. Utvecklingsländer extra utsatta eftersom de har sämre möjligheter att utveckla turismnäringen på egen hand och därför är beroende av utländska investerare. Lokala arrangörer har ofta inte information om de utvecklade ländernas marknader, och den marknadsföringsexpertis som behövs samt saknar infrastruktur i det egna landet. UNWTO: turismindustrin karakteriseras av en frånvaro av leverantörer med anknytning till destinationsländerna. Uppskattningsvis 60 90 % av det turisterna spenderar försvinner ur den lokala ekonomin tillbaka till det land (oftast) där företaget har sin bas. Skräckexempel: Sharm el Sheik 3% av pengarna kvar i den lokala ekonomin (Egypten) Komodo National Park 1% (Indonesien) 32. Inkomstläckage

CITAT från rapporten Utsugning av vissa, guldkant för andra: Utländska företag som äger hotell i Thailand använder våra naturresurser och vår arbetskraft och plockar sedan hem vinsterna till sina länder. Turisterna använder dricksvatten, mat och elektricitet, men när de åkt hem sitter vi kvar med sopberget säger Vijit Dasantad, ordförande i Phuket Federation of Hotel and Service Labour, en lokal paraplyorganisation för fackklubbar på större hotell i Phuket. 33. Inkomstläckage All inclusive den mest extrema formen av inkomstläckage All inclusiveturism (= allt ingår) påverkar den lokala ekonomin negativt. Turisten stannar innanför hotellets murar vilket gör att den lokala ekonomin inte får någon inkomst. Researrangörer väljer att samarbeta med stora internationella marknadsaktörer framför de lokala. Turismen är beroende av stora passagerarvolymer för att bli lönsam. Billigare att alla samlas på stort hotell (stordriftsfördelar) än att anlita småskaliga lokala entreprenörer. Det mesta importeras lokala bönder gynnas mycket lite. 28 % av Fritidsresors sålda resor är all inclusive, Ving 15 %. Snabb utveckling. Varför All inclusive? Diskutera! Främst barnfamiljer som åker med all inclusive. Bekvämt, prisvärt, koll på utgifterna allt betalat redan. Underlättar reseplaneringen. All inclusive i utvecklingsländer ger det största läckaget eftersom de ofta har det svårare att konkurrera med internationella företag För att minska läckaget: samarbete med inhemska leverantörer av varor och tjänster. Förutsättning är att förbättra kommunikation och förståelse mellan utländska turismföretag och lokala producenter. 34. Inkomstläckage Goda exempel (Rapport: Utsugning av vissa, guldkant för andra, s. 20) The Sandals Group en hotellkedja som erbjuder all inclusive i Karibien. Farmer program som syftade till att stödja det lokala jordbruket och förbättra kommunikationen mellan bönder och hotell. Man genomförde workshops med bönder där det diskuterades kvalitet och marknadsföring. Bönderna fick även besöka hotellen för att se hur deras produkter används och varför uppköparnas specifikationer är viktiga. Ät jamaicanskt lanserats av all inclusiveföretaget SuperClubs. Kampanj som har resulterat i ökad efterfrågan på inhemska jordbruksvaror inom olika företag inom servicenäringen. Ger stöd åt bönder för att bättre kunna marknadsföra sina produkter. Solresor: halvpension. Rabatt på byns lokala restauranger om man tar med sitt Dine around kort på Cypern och Malta. 35. Dåliga arbetsvillkor Generella problem: Lag finns men efterlevs inte Dåliga arbetsvillkor, dålig säkerhet Minimilön? Levnadslön? Rädsla för att organisera sig fackligt Barn och tvångsarbete Diskriminering Övertid Säsongsanställningar 36. Schyst resandes senaste rapport Ingen solskenshistoria Vi ska nu titta lite närmare på Schyst resandes senaste rapport och göra ett nedslag i Thailand och ser hur det ser ut där när det gäller arbetsvillkor. (Rapporten tittar dock på arbetesvillkoren både i Thailand och Turkiet)

37. 83 arbetare på 37 hotell intervjuades. 49 arbetare i Thailand, varav 41 burmeser. 26 av dessa hotell används av Apollo, Fritidsresor och/eller Ving. Majoriteten av intervjuerna har genomförts utan hotelledningens vetskap. Intervjuerna har genomförts i samarbete med lokala organisationer och av personer från de aktuella platserna som har god kunskap om området och talar språket. Intervjuer med fackföreningar, NGO:s och myndigheter har också genomförts. Ingen av charterarrangörerna Apollo, Fritidsresor eller Ving ville ställa upp för en intervju. Fair Trade Center har gjort rapporten på uppdrag av SR. 38. Nedslag i Thailand Ekonomiska utvecklingen i Thailand har gjort att många fått högre levnadsstandard. Fortfarande 11% i fattigdom (under 2USD/dag) och 2% i extrem fattigdom (1,25USD/dag). Thailand kommer på plats 103 av 176 rankade länder enligt HDI. Totalt antal turister 2011 17 miljoner, svenska besökare 430 000st. 11,4% sysselsätts av turismen. Generellt problem i Thailand precis som i många andra länder det finns en lagstiftning men den efterlevs inte alltid. Migrantarbetare har inte heller alltid kunskap om de lagar som finns. Inom turismen i Thailand arbetar många migrantarbetare, bla från Burma. Ca 2 miljoner burmeser uppskattas finnas i landet utan medborgarskap eller flyktingstatus. Många av dessa arbetar illegalt i landet vilket gör att de lätt kan utnyttjas exempelvis i organiserad människohandel eller på en specifik arbetsplats. Turismen växer och kräver stor arbetskraft, inhemsk arbetskraft lockas inte alltid av arbetet inom turismen eftersom lönerna är låga, anställningarna tillfälliga och arbetsvillkoren svåra. Thailändska regeringen vill dessutom att burmesiska migranter tar de jobb som inte kräver utbildning och erfarenhet för att ej konkurrera med Thailändare. Migrantarbetare kan registrera sig i ett system infört av thailändska regeringen. Om en migrant tar hjälp av en broker eller dealer för att göra detta kostar registreringen motsvarande ca två månadslöner för de lägst betalda. Ett pris som många inte har råd med. Den höga kostnaden gör att många blir skuldsatta hos arbetsgivaren och riskerar att bli utsatta för tvångsarbete eller trafficking. Det är heller inte ovanligt att arbetsgivaren beslagtar dokument (ex pass och arbetestillstånd) vilket gör det svårt för migranten att byta arbetsplats. Fackföreningsrörelsen är svag i Thailand. Migrantarbetare får inte starta fackföreningar, men de får vara medlemmar. I praktiken är det svårt att hitta burmesiska migranter som är anslutna. Av rädsla avstår de. Huvudproblemet inom hotellsektorn i Thailand är de låga lönerna, ofta en lön under minimlön (förklara skillnaden minimilön och levnadslön). Många är tvungna att ta extra jobb för att kunna försörja sina familjer. Var fjärde av de intervjuade har inget arbetstillstånd och arbetare därmed illegalt, av de som har arbetstillstånd har de flesta använt sig av en mellanhand broker (dyrare än att ansöka direkt hos myndigheten men går snabbare). Tre fjärdedelar har inget skriftligt arbetskontrakt, om det finns ett skriftligt kontrakt är det inte alltid på ett språk som arbetstagaren förstår. Kan bli avskedade utan varning. Under högsäsong vanligt med övertid. Hälften av de intervjuade burmeserna känner sig diskriminerade i förhållande till de thailändskt anställda. Thailändarna har ofta högre lön, högre poster, fler semesterdagar och rätt till sociala förmåner och försäkring. Även boendena är bättre för thailändare. Burmeserna bor ofta i slummen. 39. Film I samband med att rapporten släpptes åkte svt ner till Thailand för att se hur det stod till med egna ögon. Se film: http://www.svt.se/nyheter/varlden/usla villkor vid svenska charterhotell i thailand Filmen visar hur burmeser diskrimineras. 40. Bild från rapporten. Lönen räcker inte för att täcka de basala behov en familj har. 41. Film Se film: http://www.svt.se/nyheter/varlden/tvatteriet en smutsig arbetsplats Filmen visar på svåra arbetsförhållanden hos underleverantörer till hotellen.

42. Byggsektorn Byggsektorn är direkt kopplat till hotellen eftersom utvidgad verksamhet kräver fler hotell. Så gott som alla byggprojekt i Thailand involverar burmesiska migrantarbetare. Stora säkerhetsrisker på byggena. Ingen säkerhetsutbildning eller utrustning. Låga löner samt att arbetare i byggsektorn inte alltid får lönen utbetalad i tid och ibland inte alls. Innehållande av lön räknas som räknas som tvångsarbete enligt ILO. Svårt att få ledigt från jobbet. Barnarbete förekommer fortfarande inom byggsektorn i Thailand. Barnen har samma arbetsvillkor som de vuxna men lägre lön. 43. Ett bättre exempel Det fungerar inte på samma sätt överallt. Vissa hotell fungerar bättre. Detta exempel från ett stort allinclusive hotell Maritim Hotel Club Alantur i Alanya som används av både Apollo och Fritidsresor. All mat inhandlas lokalt. 200 anställda som jobbar 7,5h/dag med 30min rast. En ledig dag i veckan och arbetsgivaren står för mat, transport till och från arbetet mm. Föräldraledighet. Majoriteten är säsongsarbetare men garanterade minst sex månaders anställning varje år, även en viss garanti för att få komma tillbaka året därpå. De anställda har högre löner och en bonus var tredje månad och ob när de jobbar storhelger. 80% fackligt anslutna. Kollektivavtal har slutits.de internationella researrangörerna bör inte pressa priserna i avtal med hotell menar facklig representant. Även resenärerna kan påverka! 44. Akuta brister hos charterarrangörerna Angående problemen på tvätteriet sa både Fitidsresor och Ving att de ville agera. Ving gjorde ett oanmält besök på tvätteriet men hittade inga missförhållanden. Trots att rapporten visade konkreta problem på en specifik arbetsplats gjorde inte charterbolagen mycket för att förändra situationen. Det finns stora brister i arbetsvillkoren i olika delar av leverantörskedjan. Charterbolagen har haft 4 år på sig att arbeta på detta sen förra rapporten men trots det tar de inget ansvar för arbetsvillkoren hos de som bygger hotellen. Det är bra att arrangörerna använder Travelife, men kontrollsystemet behöver uppdateras och arrangörerna bli mer aktiva i att påverka detta arbete. Charterarrangörerna har inte velat intervjuas eller svara på frågor. För att konsumenter ska kunna göra medvetna val krävs det att de informerar sina kunder om hur de arbetar inom alla områden. 45. I resejournalistiken Läs texten tillsammans! Vad får denna text dig att känna? Diskutera! Berättelserna består av en samling citat hämtade från resetidningarna Allt om resor, Vagabond och RES samt från DN Resor och från resejournalistik i Aftonbladet och Svenska Dagbladet (SvD). 46. Prostitution Rapporter:En exkluderande resa och Happy hour i paradiset Vad tänker du när du ser bilden? Diskutera i helgrupp! Ett stort problem inom turistnäringen är den ökande "sexturismen. Exempelvis i länder som Thailand, Mexico och Brasilien omsätts mångmiljardbelopp årligen. När växte sexhandeln fram? Ex Vietnamkriget 60 70 talet, amerikanska soldater rekreationsresor till bla Fillippinerna, Thailand. 90 talet Kambodja efterfrågan från fredsbevarande FN styrkor (1992). Den ökade prostitutionen på 90 talet i Kambodja förde med sig en snabb ökning av hiv. Siffran för antalet prostituerade i Thailand skiftar, men siffror från UD säger att det finns det ca 300 000 prostituerade varav 20% är under 18 år. Merparten av prostitutionen riktar sig mot inhemska kunder, men sexturismen hjälper till att hålla uppe de höga siffrorna. Thailand tros vara ett av världens mest populära resmål för sexturister. Lagstiftningen i Thailand förbjuder prostitution, men i praktiken understöds prostitutionen ofta av kriminella gäng och i vissa fall polisen, lokal myndighetspersoner.

I och med rapportskrivningen (En exkluderande resa) gjorde SwedWatch en rundfrågning på ett antal hotell där en man med västerländskt utseende spelade hotellgäst och frågade om det var ok att ta med a girl från Bangla Road/Tatong Beach. Syftet var att se vad receptionisterna skulle svara. På de flesta hotell var det inget problem utan receptionisten gav olika förslag på hur man kunde lösa detta. Många turister tar med sig prostituerade till hotellet. Om personalen på hotellen skulle få bättre utbildning och policys skulle finnas skulle misstankar om brott kunna anmälas redan där. Istället är det på många ställen som satt i system och hotellgästen endast behöver betala lite mer för att ta med sig en prostituerad upp på rummet. (läs även s. 181 Välkommen till Paradiset Jennie Dielemans). Receptionisten skulle även kunna hindra barnsexprostitution på sina hotell om de frågade efter id på alla personer som vill följa med en gäst på rummet och på så sätt säkerställa att inga barn följer med upp på rummen. Den thailändska lagen förbjuder människohandel, men många prostituerade smugglas från närliggande länder. 47. Barnsexturism Rapporter:En exkluderande resa och Happy hour i paradiset Vad? Efterfrågan skapar en marknad hallickar säljer barns kroppar till turister/affärsresenärer/biståndsarbetare. Ekonomiskt och socialt utsatta barn blir lättare offer i sexhandeln. Varför? Köpa sex utomlands mindre risk att det uppdagas, lättare med kontakter. Var? Länder där förövare lätt undgår straff och det går att köpa sex billigt. När lagarna hunnit ikapp flyttar sexhandeln till ett annat land med svag lagstiftning. Vem? Preferensförövare. De som har en sexuell preferens för barn och reser med huvudsyfte att köpa sex. Reser till länder med stort utbud, billigt sex, risk att åka fast låg. Tillfällesförövare. De som under semestern hamnar i en situation där de tar steget att göra sett sexköp. Hemma inte befriade från egna samhällets moraliska krav och hinder. Alkohol spelar här en stor roll. 48. Barnsexturism Vad görs för att stoppa barnsexhandeln? FNs barnkonvention Sverige har ett ansvar att stoppa svenska förövare, även om brotten begås utomlands. Thecode.org arbetar för Uppförandekoden. Uppförandekoden har gått från att 1998 vara ett skriftligt förslag hos ECPAT Sverige, till att idag vara ett av reseindustrins internationellt tillämpade verktyg mot barnsexturism. Den är idag en självständig juridisk person med internationellt sekretariat i Bangkok och har undertecknats av reseföretag i ett trettiotal länder över hela världen. (http://www.ecpat.se/resebranschen) Supportkim.com är en kampanj för att belysa frågan. ECPAT står bakom kampanjen. Vad gör de svenska charterarrangörerna? Apollo, Fritidsresor, Lotus Travel, Resfeber, Solresor, Svenska resegruppen, Resia och Ving har samtliga engagerat sig i arbetet mot kommersiell sexuell exploatering av barn genom att anta Uppförandekoden och samarbeta med ECPAT. Reseföretagen har åtagit sig att göra följande: Upprätta en etisk företagspolicy mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Utbilda samtlig personal i såväl Sverige som på resmålen. Lägga till en klausul om gemensamt avståndstagande mot barnsexhandel i samtliga leverantörskontrakt. Klausulen innebär att kontrakten omedelbart kan brytas om leverantören inte uppfyller detta.

Informera resenärer via katalog, broschyr, inflightspot, biljettomslag, hemsida, välkomstmöte vid ankomst till destinationen etc. Informera lokala nyckelaktörer på resmålen, t ex utflyktsarrangörer och taxiföretag. Årligen rapportera till Uppförandekodens internationella sekretariat i Bangkok. Betala en årlig avgift till Kodsekretariatet Vad kan du göra? Ladda ner ECPAT Sveriges app Anmäl misstänkt sexhandel www.expathotline.se eller www.polisen.se eller polisambassadsmannen i sydostasien. Rikskriminalpolisen arbetar med att stänga ner webbsidor med övergreppsbilder på barn. Välj researrangör som undertecknat uppförandekoden mot barnsexturism. Fråga hur de arbetar! 49. Ökad drog och alkoholkonsumtion Rapport: Happy hour i paradiset Hur påverkar turisters alkoholkonsumtion turistdestinationerna? Diskutera! Turismen gör alkoholen: Fysiskt tillgänglig Turismen skapar en efterfrågan på alkohol. Barer poppar upp. Lokalt måste man tillgodose turistens önskemål, för att locka folk och göra ekonomisk vints. Hotell, utflykter, mat och dryck. Detta gör att alkohol blir mer lättillgängligt även för lokalbefolkningen, liksom sexhandel. Socialt tillgänglig I och med globaliseringen har alkoholkonsumtionen nått nya grupper, tex har det på många håll blivit mer accepterat att kvinnor dricker alkohol. Turismen skapar en ny alkoholkultur med pressade priser och alkoholrelaterade problem som följd som fattigdom, våld i hemmet, bilolyckor och oskyddat sex. Svårt att klargöra alkoholens roll i spridning av AIDS och HIV. 48 000 fall av aids, årligen tillskrivas alkohol (11 000 i Thailand). Forskning har även visat på ett samband mellan alkohol och cellernas möjligheter att stå emot hiv viruset, där vissa studier pekat på en tre gånger förhöjd risk att smittas då man druckit alkohol. Som turister påverkar vi i allra högsta grad den destination vi kommer till. Vi för med oss våra idéer, värderingar och normer som vi tänjer på eftersom vi är på semester. Detta beteende är det vi visar upp på den plats vi besöker. Vi konsumerar alkohol på ett annat sätt under semestern än till vardags. Dessutom är det under begränsad tidsperiod. Vårt beteendet kan tas efter av lokalbefolkningen, men eftersom deras konsumtion pågår året om innebär den en risk. Hur kan vi minska problemen? Diskutera! Läs mer: Behavioral inversion omvänt beteende (s.19 Happy hour i Paradiset) 50. Ökad drog och alkoholkonsumtion Beer girls har ni hört talas om det? En grupp som uppmärksammats i Kamboja de senaste åren, för att de befinner sig i en utsatt situation, är Beer girls. Anställda av bryggerierna och iklädda klänningar med bryggeriernas logga gör de reklam för, säljer och serverar öl. Låg lön, 60 dollar. Dricker med kunderna för att öka försäljningen. 1,3 1,7 liter öl/dag. Kan leda till alkoholproblem och med berusningen ökar risken att de följer med sina kunder hem och för oskyddat sex. Många olika sexpartners, både turister och inhemska män, har lett till att cirka 20 procent av ölflickorna i Kambodja bär på hiv (1 % av totala befolkningen). BSIC (Beer Selling Industry Cambodia) ger utbildning i hur beer girls ska behandla närgångna kunder och om hiv. Arbetet är en del i den satsning som bryggerierna påbörjat efter hård kritik från både organisationer och företrädare för den kambodjanska staten. Flickorna är mer påklädda nu, många av

dem har fått utbildning, MEN dricker med kunderna. Arbetsrättsliga förhållandena är fortfarande inte är uppfyllda. Lönerna har inte ökat täcker endast hälften av kvinnornas levnadskostnader. Turism och alkoholindustrin är nära sammankopplade. Till exempel motsatte sig Presidenten för Thai hotel association starkt förslaget om att införa ett alkoholförbud på thailändska högtidsdagar. Han menade att alkoholkonsumtionen är en del av turisters dagliga rutin och att ett förbud därmed skulle uppröra många av landets Vad göra? Mest kostnadseffektiva: policys och lagstiftning. Insatser som försäljningsmonopol, reglering av åldersgränser, öppettider, skatter. Lobbyarbete för att styra alkohollagstiftningen. Mauritius som är ett av de länder som sänkt sin alkoholskatt efter påtryckningar från hotell och turistindustrin, i ett försök att attrahera fler turister. Något som resulterat i fler fall av alkoholrelaterade trafikolyckor, alkoholberoende och dödsfall till följd av skrumplever. 51. Negativ miljö och klimatpåverkan Turismsektorn är delaktig i den globala miljöförstöringen och överutnyttjandet av naturresurser. Schyst resande arbetar för att bevara den biologiska mångfalden, vara sparsam med naturtillgångar och minimera den miljöpåverkan som turismen har. Västvärlden bär historiskt den största skulden för klimatförändringarna de fattiga i utvecklingsländer som drabbas. Turismindustrin står för 5 12,5% av de globala koldioxidutsläppen Flyget: står för 3 % av hela världens koldioxidutsläpp står för 5 % av den totala uppvärmningen Växthusgaser är mer potenta (skadliga) på hög höjd. Långflyg flyger högre upp. Moln bildas som ökar växthuseffekten. Flyget ökar med 5 % per år Tänk genom din resa. Inte bara flyget utan transport, boende, konsumtion, aktiviteter har negativ inverkan. Energiförbrukning, vattenanvändning, avloppshantering, avfallshantering. 52. Bra film över världens flighter under ett dygn. Youtube: AirTraffic Worldwide http://www.youtube.com/watch?v=1xbwjqsoeeg 53. Bli ambassador för Schyst resande Exempel på hur man kan engagera sig i nätverket. 54. SR hemsida Visa vad som går att hitta under de olika flikarna. 55. Tack och hej! Referenser: Regeringens hemsida Riksdagens hemsida SR rapporter millenniemalen.nu unwto.org UNDP:s Blir världen bättre? LO TCO biståndsnämnds skrift Mänskliga rättigheter i arbetslivet, ILO:s 8 kärnkonventioner