Nyhetsbrev Internationell Recycling # 64



Relevanta dokument
Nyhetsbrev Internationell Recycling # 74

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 73

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 78

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 70

Nyhetsbrev Internationell Recycling #82

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 68

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 53

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 65

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 50

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 59

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 43

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 66

Nyhetsbrev Internationell Recycling #80

Nyhetsbrev Internationell Recycling #81

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 69

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 75

Nyhetsbrev Internationell Recycling #83

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 42

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 40

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 72

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 76

Nyhetsbrev Internationell Recycling #87

Nyhetsbrev Internationell Recycling #84

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 49

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 44

skammaren # Citera gärna men ange källan

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 38

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 52

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 48

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 67

skammaren # Citera gärna men ange källan

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 35

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 47

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Nyhetsbrev Internationell Recycling # 34

skammaren # Citera gärna men ange källan

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle

Källsortering Alskäret

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Grønt Punkt Norge. Raddison, Holbergs plass

Svenskarnas syn på återvinning

PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Svensk författningssamling

Öka återvinningen i Stockholm motion (2016:65) av Jonas Naddebo (C)

En av världens största materialåtervinnare

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Bilaga 4 Lagstiftning

Svenskarnas syn på återvinning

Avfall i verksamheter

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU. Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015

Avfall i verksamheter

Vägledning insamlingssystem

AVFALLSRÅDET. Sven Lundgren,

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Miljöplan. Klimatsmart i alla led!

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Kontroll av stadens återvinningsstationer 2011

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

A B. D E Handläggare: Johan Castwall Tfn: Renhållningsförvaltningen. Rapport om tidningsinsamlingen. Renhållningsnämnden

Minskad energiåtervinning av fossil plast

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS

Småhusägare får betala dubbelt för återvinning

Ingen kan göra allt men alla kan göra något

Näringslivsgruppen Miljöpack

Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet Kopia:

Yttrande Samhällsbyggnad Dnr: SBN 2018/00135

Petr Wenster. Renhållning/Avfallshantering Miljöskydd/Naturvård Producentansvar för förpackningar m m nya författningar

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen

Du som hanterar livsmedel

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi

Ditt avfall är inget skräp

GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER

döden i datorn SPN-uppdrag

Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret rapport 5237 Samla in återvinn!

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar

Lagrådsremiss. Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

TILLSYNSPROJEKT AV ÅTERVINNINGSSTATIONER. i Staffanstorps kommun

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH FTI ANNONS. Återvinningsguiden 2009

SVENSK STANDARD SS-EN 12246

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Utökad källsortering vid. Campus Valla Miljö. Miljö

Besvarande av medborgarförslag om att sätta upp stängsel runt kommunens återvinningsstationer

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT

Transkript:

Malmö i augusti 2007 SIDA: 1/7 Tyskland: Nya förpackningsförordningen dröjer Förberedningarna för den nya förpackningsförordningen i Tyskland drar ut på tiden. Tidigast i september väntas det tyska parlamentet kunna börja med beredningen för det slutgiltiga beslutet. Miljöministeriet vill verka för att konsumenternas hushållsnära återvinning ska säkerställas, kryphål för gratisåkare ska stängas och villkoren för en rättvis konkurrens ska förbättras. Man vill således förhindra närvaron av företag, som utger sig för att insamla konsumentförpackningar, men som i själva verket uppfyller sina kvoter genom insamling av transport-förpackningar. Källa: Interseroh Italien: Insamling av tomma förpackningar Den italienska förordningen för införandet av EG:s förpackningsriktlinjer, det så kallade Ronchi-Dekret Nr.22, trädde i kraft den första maj 1997. I april 2006 förändrades dock riktlinjerna. Sedan den 28 december 1998 är italienska förpackningstillverkare, fyllare, distributörer, handlare och importörer organiserade enligt Produktansvarsprincipen i det nationella förpackningskonsortiet CONAI (Consorzio Nazionale Imballagi). Att vara medlem är ett tvång och den som inte är medlem bötfälls med en avgift motsvarande sex medlemsavgifter. Meningen är att CONAI som överordnad organisation skall ansvara för att Ronchi-Dekret genomförs och omsätts i praktiken i enlighet med lagen. CONAI som representerar de sex materialgrupperna (plast, glas, metall, papper, papp och trä) som används för tillverkning av förpackningar organiserar insamlingen och återvinningen av förpackningsavfall i samarbete med kommunerna. Finansieringen av CONAI sker av dess medlemmar huvudsakligen i form av en specifik materialavgift vid försäljningen av packningsmaterialet. Dessa materialspecifika miljöavgifter betalar förpackningstillverkaren som han i sin tur vidarebefordrar till fyllaren exempelvis importören av tomma eller fyllda förpackningar. Importören kan istället för att betala den viktrelaterade avgiften välja att betala en andel av varans värde (0,1 % av värdet på förpackade livsmedel och 0,05 % av värdet på andra förpackade varor). Förutom den materialspecifika avgiften måste man betala en medlemsavgift till CONAI. Företag med en årlig omsättning på upp till 516 456 Euro betalar en avgift på 5,16 Euro. Är omsättningen högre ökar avgiften med förutbestämda procentsatser till en maxtaxa på cirka 103 000 Euro. Schweiz: Batteriåtervinning I Schweiz säljs det årligen drygt 3 700 ton hushålls- och uppladdningsbara batterier. Två av tre återlämnas för återvinning. Återvinningskvoten i slutet av 2006 låg på 66,4 procent. Målet ligger däremot på 80 procent så det behövs ytterligare ansträngning för att målet ska uppnås. Detta meddelar den schweiziska organisationen Inobat (Interesseorganisation Batterieentsorgung) Genom återvinning förhindrar man att tungmetaller som kadmium och kvicksilver hamnar i naturen. Batterier innehåller dessutom en hög andel av värdefulla råmaterial. Trots förbud mot kvicksilverhaltiga batterier finns dessa på den schweiziska marknaden. Dessa finns framför allt i apparater med en okänt ursprung. Källa: Umwelt Perspektiven

SIDA: 2/7 Spanien: Ecoembalajes höjer avgifterna 2008 Den spanska återvinningsorganisationen Ecoembalajes España S.A. (Gröna Punkten i Spanien) meddelar att återvinningsavgifterna i de olika materialgrupperna kommer att höjas för år 2008-2009. Avgift Euro cent/kg 2006-2007 2008-2009 Stål 5,9 6,1 Aluminium 10,2 10,2 PET och HDPE (fasta kroppar) 24,7 27,8 Flexibel HDPE, LDPE och annan plast 28,0 32,9 Dryckeskartong 21,2 26,6 Papp och kartong 5,1 5,1 Keramiska material 1,8 1,8 Trä och kork 1,9 1,9 Övrigt 26,9 32,9 Avgiften för glas kommer att vara densamma för 2008 som den var år 2007. Avgift glas Euro 2007 2008 /styck < = 125 ml 0,00396 0,00396 > 125 ml - < = 500 0,00527 0,00527 ml > 500 ml 0,01053 0,01053 Ecoembalajes meddelar också att avgifterna för kunder som redovisar enligt en förenklad schablon också kommer att höjas Ton material 0-1 ton 1-3 ton 3-6 ton 6-8 ton Euro/ år 2006-2007 139 347 694 1 040 Euro/ år 2008-2009 153 381 762 1 142 Storbritannien: Slut med onödiga förpackningar Hos de brittiska detaljhandelskedjorna är de flesta produkter i frukt- och gröntdiskarna i regel förpackade i plasttråg och krympfilm. Denna förpackningsform har fått alltmer kritiska röster mot sig och denna typ av förpackning begränsar konsumenternas valmöjligheter och resulterar också i stora mängder plastavfall. Denna kritik har livsmedelskedjan ASDA tagit till sig och har startat ett projekt Back to the future, där man återgår till gamla tiders torgvaruhandelsvanor och låter kunderna själva ta produkterna ur öppna lådor. ASDA:s antiförpackningsexpert Emma Sinclair Morris räknar med att man inom ett år kommer att reducera mängden med livsmedelsförpackningar med 25 procent om projektet blir framgångsrikt Cirka 70 procent av allt förpackningsavfall i Storbritannien härrör från detaljhandeln. Även om konsumenterna blir alltmer medvetna om vikten av att sortera förpackningsavfall och lämna det till återvinning, så är det trots allt svårt att bryta gamla vanor och de det mesta av förpackningsavfallet hamnar ändå på soptipparna. En av landets konsumentrådgivare anser att det är ett bra initiativ att förpackningsmängden reduceras redan vid källan så att konsumenten slipper hantera detta förpackningsavfall. Källa: nord emballage

SIDA: 3/7 Sverige: Krav på förpackningar vid import och export seminarier i höst Tysk-Svenska Handelskammaren genomför under hösten, i samarbete med olika handelskamrar i landet, seminarier med temat Krav på förpackningar vid import och export. Både dagens konsumenter och inköpare inom Europa förväntar sig en korrekt tillverkning, tydlig märkning och återvinning av förpackningar. Tillsammans med andra förpackningsexperter informerar vi om vilka tekniska, ekonomiska och praktiska konsekvenser de olika förpackningsstandarderna vid import och export i Europa medför: Ansvar för förpackningsåtervinning tillämpning i 33 europeiska länder, vem betalar kostnader för återvinning och användning av symbolen Gröna Punkt enligt direktivet (94/62 EG) Krav för förpackningskonstruktion väsentliga krav på återanvändbarhet samt minimering av förpackningsavfall och farliga ämnen enligt Europastandarden EN 13428-32 inom EU Nya internationella standarden för förpackningsvirke ISPM 15 för godkännande/certifiering av alla förpackningar i trä, t.ex. pallar, lådor, pallkragar, osv. Symbolguide tolkning av symboler som förekommer på förpackningar och produkter ska belysas Syftet med seminarierna är att informera om hur man förbereder sig för att på bästa sätt anpassa sig till den praktiska tillämpningen vid affärer på olika marknader i Europa. Dessutom ges tillfälle att boka tid för en kostnadsfri och personlig rådgivning kring återvinning av elektriska och elektroniska produkter enligt WEEE-direktivet i samband med seminarierna. Vi vänder oss till export- och miljöchefer, VD, miljökonsulter och produkt- och förpackningsdesigner. Seminarierna kommer att äga rum i följande städer: 13 september Umeå: Västerbottens Handelskammare, www.ac.cci.se 3 oktober Malmö: Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, www.handelskammaren.com 9 oktober Växjö: Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, www.handelskammaren.com 8 november Stockholm: Tysk-Svenska Handelskammaren, www.handelskammer.se Sverige: Affärer med Tyskland - seminarium 26 september i Göteborg Tyskland är vår största handelspartner, men affärerna löper inte alltid friktionsfritt. Västsvenska Handelskammaren arrangerar detta seminarium där Tysk-Svenska Handelskammaren deltar. På detta seminarium behandlas Produktansvar (tekniska handelshinder) som gäller hälsa, miljö och säkerhet Förpackningskrav, märkning och återvinning Myndigheter, lagar och skatter Relationen till din tyska samarbetspartner Vi vänder oss till dig som ska starta på den tyska marknaden eller vill förbättra en redan etablerad affär. Talare på detta seminarium är Ninni Löwgren och Norman Karsch från Tysk-Svenska Handelskammaren och Jörgen Busch från Mannheimer Swartling Berlin. För ytterligare information www.handelskammaren.net eller kontakta Jessica Wassberg på telefon 031-855955 eller Birgitta Hallgren 031-835910

SIDA: 4/7 Sverige: Materialbolagen effektiviserar sin verksamhet REPA, FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) att de tre materialbolagen, Plastkretsen, MetallKretsen och Returkartong har genomgått en omorganisation som började gälla från 1 augusti 2007. VD för den nya organisationen är Johan Strand (tidigare VD för FTI) Omorganisationen innebär att REPA flyttar över hela sin verksamhet till FTI och de tre materialbolagen MetallKretsen, Plastkretsen och Returkartong överlåter sin insamlingsverksamhet. På detta vis vill ägarna effektivisera verksamheten. De två materialbolagen Pressretur och Svensk GlasÅtervinning kommer fortsättningsvis att vara fristående och organiserar sin egen insamling i nära samarbete med FTI. I och med omorganisationen får FTI ett utökat ansvar för insamlingen och för verksamheten vid landets återvinningsstationer, där ansvaret tidigare har delats mellan FTI, som har varit ansvariga för skötsel och markavtal och materialbolagen som ansvarat för insamlingen. På detta vis får man en mer effektiv organisation där t.ex. upphandlingar av entreprenader för skötsel och insamling av materialslagen samordnas. Insamlingsverksamheten finansieras bland annat av de förpackningsavgifter som betalas av de företag som är anslutna till REPA. Förpackningsavgifterna kommer fortsättningsvis att administreras av FTI. För de företag som är anslutna till REPA innebär det ingen förändring. VD Johan Strand är mycket positiv till den nya organisationen, som innebär att man kan optimera insamlingen och resurserna, vilket kommer att avspeglas positivt på landets återvinningsstationer. Källa: FTI och REPA Europa: Nya lastpallar på marknaden Två nya storlekar på lastpallar har introducerats på den europeiska marknaden. Detta är en anpassning till de mått som härskar i Nordamerika och Asien. I Europa finns det idag mer än 350 miljoner lastpallar i omlopp, inom ramen för The European Pallet Pool. Under 2006 tillverkades inte mindre 52 miljoner nya EUR-pallar enligt uppgift från branschorganisationen European Pallet Association (EPAL). I Europa vinner pallar med måtten 1000x1100 mm terräng medan i USA är det mest pallar med måtten 800x1200 mm som gäller och i Asien med måtten 1100x1100mm. Mot denna bakgrund lägger EPAL till två nya varianter i sitt sortiment, båda med måtten 1000 x 1200 mm. De nya pallarna är båda märkta med EUR och EPAL och ingår i globala poolsystem med anpassning till kraven på värmebehandling, enligt IPPC-standard, som man har på den asiatiska markanden. Källa: Pacnet Världen: Avfallspolicy i Japan Japan har under de senaste fem åren genomgått en drastisk utveckling, från att vara ett massproduktions- och masskonsumtionsland till att vara ett materialåtervinningsland. År 2000 infördes en lag vars syfte var att med den så kallade 3R-principen (reduce, reuse, recycle) etablera ett samhälle för materialåtervinning. Förutom de nationella lagar som stiftats är även kommunerna tvungna att utveckla såväl långsiktiga som kortsiktiga handlingsplaner innehållande bland annat; uppskattning av framtida avfallsvolymer åtgärder för reduktion av mängden avfall åtgärder för uppmuntran till avfallssortering Källa: Waste Management World

SIDA: 5/7 Världen: Plaster från förnyelsebara råvaror Toppen för den globala oljeproduktionen kan nå sin topp redan nästa år innan den börjar sjunka. I bästa falla nås toppen först år 2018. Detta faktum driver på utvecklingen av plaster tillverkade av förnyelsebara råvaror (biobaserade plaster). I dagsläget utgör dessa plaster 1 procent av den totala plastmarknaden. En nackdel med de flesta av de kommersiella biobaserade plasterna är att egenskaperna inte är lika bra i jämförelse med vanliga plaster och kan därför inte användas i mer avancerade produkter. Ökade kostnader för olja gör att utvecklingen för biobaserade plaster drivs på. Källa: Plastinformation Kort och gott Schweiz: Bioplast konferens 15-16 november 2007 För mer information www.redilo.ch Sverige: Nytt producentansvar för bilar from 1 juni De tidigare gällande reglerna för skrotning av uttjänta bilar ska ändras. Tidigare har skrotningsavgift och premiesystem använts men istället införs from 1 juni ett utökat producentansvar för tillverkarna och importörerna. För mer information se www.regeringen.se/miljö. Källa: Avfall Sverige Sverige: Förlängt samarbete mellan FTI och fem materialbolag De fyra materialbolagen som tillsammans äger Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (Plastkretsen, Pressretur, Metallkretsen och Returkartong) har tecknat ett nytt samarbetsavtal. Denna gång står även Svensk Glasåtervinning med som samarbetspartner. Vad som skiljer det nya avtalet från tidigare är att FTI övertar ansvaret för övervakning av insamlingsentreprenörernas arbete. Källa: Nord emballage Sverige näst bäst på plaståtervinning PlasticEurope har kommit ut med ny statistik, som visar att Sverige kommer på andra plast efter Schweiz vad beträffar plaståtervinning (materialåtervinning och energiåtervinning). Danmark kommer strax efter Sverige och återvinningsnivån för dessa tre bästa länder är mer än 95 procent. Åtta av Europas bästa länder återvinner mer än 80 procent av sitt plastavfall. Det mesta blir till energi, men cirka 20 procent av plasten materialåtervinnes. I statistiken framgår också länder som är bra på att energiåtervinna också är bra på att materialåtervinna. Källa: Plastinformation Europa: EUROPEN kräver bättre regler för PET-återvinning Ordföranden i European Organisation for Packaging and the Environment (EUROPEN) och tillika informationsdirektör på Coca-Cola Europe, Salvatore Gabola, kräver bättre regler för återvinning av PET-flaskor. Nu vill han att EU skall skynda på arbetet och klargöra reglerna kring PET-återvinningen. Han tror att klarare regler skulle innebära att mer plast återvinns. Källa: Nord emballage

SIDA: 6/7 För att följa upp utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad. Nedan anges ett urplock av dessa: Tyskland: Circle ISD och Fax Facts (ISD) www.interseroh.de, Fachverband Kartonverpackungen für flüssige Nachungsmittel e.v. www.getraenkekarton.de, Punkt och Punkt.Direkt (DSD) www.gruener-punkt.de, RIGK Reporter www.rigk.de, Umweltinfo (DIHK) www.ihk.de, Umweltpraxis www.umweltpraxis.de, Umwelt Magazin www.umweltmagazin.de och Vfw-Newsticker www.vfw.de Sverige: Beyond www.stfi-packforsk.se, Dagens Miljö www.dagensmiljo.se, Energivärlden www.energivärlden.nu, Kretslopp www.novator.se, Kretsloppet www.srv-atervinning.se, Miljöaktuellt www.miljoaktuellt.se, Miljö EKO www.miljo-eko.nu, Miljö&Utveckling www.miljo-utveckling.com, Nordemballage www.n-e.nu, Pack & Plast www.techmedia.dk, Packmarknaden Nordica och Packmarknaden Nyhetstidning www.packnet.se, Packnews www.packnews.se, Plast i fokus www.plastinformation.com, Plast-Forum www.plastnet.se, Recycling&Miljöteknik www.recyclingnet.se, Rvf-nyheterna www.rvf.se, SIS Standard News www.sis.se och Transport idag och i trafik www.transportnet.se, ÅI-bulletinen www.recycling.se Europa: Contact (AHK Frankrike), Ecoemballages Nyhetsbrev (Spanien), Emballage & Miljø (AHK Danmark), Informasjonsbrev (Materialretur, Norge), EVA (Österrike) www.eva.co.at, Saftey-plus (Schweiz) www.safetyplus.org, Trennt (ARAÖsterrike) www.ara.at, Umwelt-Focus (Schweiz) www.umweltfocus.ch, Umweltnews (Öko- Box, Österrike) och Umweltschutz (Österrike) www.umweltschutz.co.at

Nyhetsbrev Internationell Recycling Abonnemang Svarstalong till Tysk-Svenska Handelskammaren Servicekontor för europeisk förpackningsrecycling SIDA: 77 Telefax 040-30 49 43 Jag önskar abonnera på Ert nyhetsbrev per e-post! Företagsnamn: Gata / Box: Postnummer/Ort: Verksamhet: Vi är medlem i Tysk-Svenska Handelskammaren: Handläggare: Befattning: Telefon: Telefax: E-post: