skammaren # Citera gärna men ange källan

Transkript

1 skammaren Tysk-Svenska Handelskammarens Nyhetsbrev Internationell Recycling publiceras 10 ggr/år och är en helt kostnadsfri tjänst. Vi informerar om aktuella frågor inom recycling, med speciell inriktning på frågor kring insamling och återvinning av förpackningar, främst i Tyskland, Sverige och Europa. Vi belyser också produktrecycling samt olika användningsområden av logotyper, som finns på dagens förpackningar. Om ni inte längre önskar ett eget exemplar eller om mottagaren skall ändras, ber vi om ett kort meddelande. Ytterligare recyclinginformation får ni på telefon , fax eller licenskontor@handelskammer.se. # TYSKLAND: ILLEGAL EXPORT AV EL-SKROT I mars 2010 presenterade den tyska miljö ministern Norbert Röttgen en studie som påvisar dimensionen av den illegala exporten av el-skrot i Tyskland. Studien visar hur stor problemet är och att det verkligen behövs flera åtgärder för att lösa det, sa Röttgen. Över ton delvis farligt el-skrot exporteras årligen från Tyskland till länder utanför EU ton består av datorer och tv skärmar, som innehåller bromerade flamskyddsmedel. Oftast blir även defekta apparater deklarerade som funktionsdugliga för att sedan exporteras till Asien eller Afrika där de sällan återvinns på ett miljövänligt sätt. Källa: Recycling Magazin TYSKLAND: TEXTILIER KAN KLASSA SOM ELAPPARATER I januari 2010 har en förvaltningsdomstol i Tyskland beslutat att textilier med inbyggda elektriska värmesystem ska betraktas som elapparater och måste därmed registreras enligt gällande förordningar. Tillverkaren av en elektrisk värmefilt har klagat över registreringsplikten. Hans argument var att produkten uppfyller dess egentliga funktion även utan elektriska uppvärmning. Därmed skulle uppvärmning bara vara en tillsats som kan negligeras. Domstolen har dock inte accepterat denna argumentation. Det bestämdes att värmefilt och fotvärmare är apparater med aktiv värme produktion. De skiljer sig ju därför från vanliga textilier, som bara hjälper till att spara kroppens värme. Därför ska man betrakta de som elektriska apparater. Som beståndsdel av privata hushåller skulle man klassificera dem som små hushållsmaskiner. För sådana maskiner består en registrerings och hanteringsplikt, som producenten måste uppfylla. EAR (Stiftung Elektro- Altgeräte Register), det tyska registret för uttjänta elapparater, välkomnar domstolens beslut. Källa: Recycling Magazin SVERIGE: ÅTERVINNINGSRESULTAT 2009 Återvinningsstatistiken i Sverige för 2009 blev 76,7 procent. Siffran avser andelen av den totala mängd förpackningar och tidningar som tillfördes marknaden under Totalt kunde man återvinna ton av de ton förpackningar och tidningar som avsattes på den svenska marknaden.

2 Plastförpackningar: På marknaden fanns totalt ton plastförpackningar. Från och med år 2009 inkluderar återvinningsresultaten inte längre de plastförpackningar som läggs i hushållssoporna och energiåtervinns via kommunernas avfallsförbränning. Beräkningarna för plastförpackningar är gjorda på de förpackningsmängder som redovisats av de REPA-anslutna företagen. REPA täcker största delen av alla förpackningar på den svenska marknaden. Av den totala mängden materialutnyttjades ton (27,0 %) och ton energiutvanns (3,8 %). Den totala återvinningsgraden utgjorde 30,8 %. Regeringens återvinningsmål är totalt 70 %, varav 30 % materialutnyttjande. Pappersförpackningar: Förpackningar av papp, papper, kartong och wellpapp På marknaden fanns totalt ton pappersförpackningar. Beräkningarna för pappersförpackningar är gjorda på de förpackningsmängder som redovisats av de REPA-anslutna företagen. REPA täcker största delen av alla förpackningar på den svenska marknaden. Av den totala mängden materialutnyttjades ton (74,2 %). Regeringens återvinningsmål är totalt 65 % materialutnyttjande. Metallförpackningar: På marknaden fanns totalt ton metallförpackningar. Beräkningarna för metallförpackningar är gjorda på de förpackningsmängder som redovisats av de REPA-anslutna företagen. REPA täcker största delen av alla förpackningar på den svenska marknaden. Av den totala mängden materialutnyttjades ton (72,9 %). Regeringens återvinningsmål är totalt 70 % materialutnyttjande. Glasförpackningar: På marknaden fanns totalt ton metallförpackningar. Glas beräknas på de förpackningsmängder som redovisats till Svensk GlasÅtervinnings avgiftssystem, vilket täcker mer än 99 % av de förpackningar som tillförs svensk marknad av producenterna. Av den totala mängden materialutnyttjades ton (90 %). För Regeringens återvinningsmål är totalt 70 % materialutnyttjande. Tidningar: På marknaden fanns totalt ton tidningar. De redovisade resultaten för tidningar bygger på statistik från i Pressretur ton = 91 % insamlingsgrad (varav 100 % materialåtervinning). Regeringens återvinningsmål är 75 % insamlingsgrad. Källa: REPA GREKLAND: FÖRBRÄNNING KAN LÖSA LANDETS PROBLEM Just nu står Grekland i fokus på grund av den stora ekonomiska krisen i landet, som påverkar EUländerna lika väl som de internationella kapitalmarknaderna. Efstratios Kalogirou, vd vid Synergia Wtert i Grekland, ett forsknings- och teknikråd, erkänner att avfallshantering är kanske inte den mest prioriterade frågan just nu. Grekland har stora problem att uppfylla de europeiska kraven för återvinning och deponering deponerades 84 procent av det grekiska hushållsavfallet. I Sverige är det bara fyra procent som deponeras. Det europeiska genomsnittet ligger på 42 procent. Ett särskilt stort problem är de drygt 400 illegala deponierna runt om i Grekland. Sedan 2003 började man insamla förpackningar med hjälp av blåa containrar, men ännu är det bara 14 procent som materialåtervinns. Kompostering av hushållsavfall är ännu mindre och uppgår till bara två procent. Lösningen för Greklands problem kunde vara förbränning, tror Kalogirou. Idag finns det bara en enda anläggning för avfallsförbränning i Grekland och denna tar enbart emot 2

3 sjukvårdsavfall. Den går bara på halvfart för att man har svårt att samla in allt avfall. Krisen har nu påverkat investeringsmöjligheterna, men det kommer bara att försena planerna, säger Kalogirou vidare. Inom tre till fem år tror jag att vi har vår första förbränningsanläggning med energiåtervinning. Ytterligare ett argument för förbränning är att man har så många svårigheter att införa källsortering. Den grekiska mentaliteten är annorlunda än i Sverige, säger Kalogirou. Det bevisar också av att först efter valet i oktober 2009 har Grekland för första gången fått ett självständigt miljödepartement. Källa: Avfall Sverige ÖSTERRIKE: TUSENTALS KILO LIVSMEDEL KASTAS VARJE DAG Vi alla älskar smaken av färskt bröd. Då bryr vi oss inte om det gamla, det kastas bara bort. Det samma gäller oöppnade konservburkar som har passerat bäst före datum eller dåligt kött och dåliga grönsaker allt hamnar i sophinken. Avfallkonsulter från Österrike vill nu sätta stopp för det här beteendet och har tagit initiativet till temat livsmedelsavfall nya sätt att minska det och där man satsar på upplysning istället för överfyllda soptunnor. Målet är att reducera mängden av livsmedelsavfall i vanliga soptunnor och främja kompostering. Mer än 50 miljoner ton avfall producerades i Österrike under Kategorin hushåll och liknande inrättningar står för ton och det har skett en ökning med 11 procent under de senaste fyra åren. Siffror för hur stor andelen av livsmedel är i avfallet finns inte, men mängden av det gröna och biologiskt nedbrytbart avfallet har beräknats till ton. Det finns olika skäl till varför det sker en ökning av avfallsmängden från hushållen och liknande inrättningar med bland annat en befolkningstillväxt så ökar också antalet hushåll, särskilt singelhushåll. Dessutom har det skett en förändring av folkets kostvanor, genom att det äts mer färdig portionerade produkter, som säljs i engångsförpackningar. Detta leder till en högre andel av avfall. Källa: Umweltschutz VÄRLDEN: EL-SKROT INKOMSTKÄLLA FÖR TUSENTALS MÄNNISKOR I INDIEN För många slummens invånare i den indiska huvudstaden, New Delhi, är insamlingen av gamla elapparater den viktigaste möjligheten till arbete och inkomst. På grund av den snabba ekonomiska tillväxten ökar mängden av el-skrot, fler och fler människor har tillräckligt med pengar för att köpa nya tv-apparater, datorer eller kylskåp och de gamla apparaterna kasta bort. Sluminvånare tar hand om dem, en informell avfallsorganisation har bildats. Utan denna hjälp skulle det inte finnas någon hantering av el-skrot i de indiska metropolerna. Den informella sektorn gör ett bra arbete med att samla in sönderdela de så kallade WEEE (waste electrical and electronic equipment). Mer komplexa produkter som datordelar, mobiltelefoner och batterier kan dock inte hanteras med tillräcklig effektivitet. Utbytet av värdefulla material är för litet och metoderna som används är hälsofarliga. Ett internationellt samarbete skulle möjliggöra större ekonomiska och ekologiska fördelar, säger Christian Hagelücken från den belgiska från Umicore Precious Metals Refining. Källa: Recycling Magazin 3

4 KORT OCH GOTT TYSKLAND: HÖG ÅTERVINNINGSKVOT ÄVEN I KRISÅR Trots nedläggning av företag, nedgång i efterfrågan och drastiskt prisfall har kvoten av materialåtervinningen av dryckeskartonger varit stabil i Tyskland under Kvoten ligger på 63 procent och ligger bara obetydligt under den från Därmed har man överträffat kvoten som förespråkats av förpackningsförordningen. Från Duales System Deutschland GmbH och Recarton GmbH har sammanlagt ca ton dryckeskartonger bearbetats i pappersfabrikerna och blivit till nya produkter. Källa: getraenkekarton.de TYSKLAND: TYSKA BURKAR EN STRIDSFRÅGA FÖR NORDISKT PANTSYSTEM I en rapport från mars 2009 presenterades om hur Norden skulle kunna få ett gemensamt pantsystem för burkar och plastflaskor. Tyska burkar är den frågan som sätter käppar i hjulet. Idag kan man inte panta burkar och flaskor i ett annat nordiskt land än där man köpt dem. Nu ställer representanter från Norge, Sverige och Finland i Nordiska Rådet sig positiva till ett gemensamt pantsystem och som även ska inkludera tyska burkar. Danmark har vissa reservationer mot att ta emot burkar från Tyskland. Riksdagsledamoten Wallmark tycker att det är viktigt att tyska burkar kopplas in i systemet, så att vi inte vänjer oss vid att kasta alla burkar i metallinsamlingen. Det borde gå att koda om inlämningsapparaterna, så att de kan avläsa andra länders koder. Källa: NFÖ (Nytt från Öresund) SVERIGE: EN MILJON TON DÄCK HAR ÅTERVUNNITS Svensk Däckåtervinning AB har i mitten av mars i år återvunnit en miljon ton däck sedan förordningen om producentansvar för däck trädde i kraft I princip insamlas alla uttjänta däck idag. Drygt hälften går till energiåtervinning och andra hälften utgörs till största delen av materialåtervinning och materialersättning. En mindre del går till export av hela däck och regummering. Gummigranulat från återvunna däck används bland annat som inblandning i asfalt, för att minska buller och öka livslängden på vägbeläggningen. Källa: Avfall Sverige SVERIGE: FÖRLÄNGD DEKLARATIONSPERIOD HOS EL-KRETSEN Inför semestern har El-kretsen förlängt deklarationsperioden för juni månads och 2.a kvartalets försäljning till den 20:e juli. Deklarationsperioden för juli månads försäljning är förlängd tioll den 20:e augsti. El-kretsen informerar också att de lanserat en ny hemsida, som ska vara lättaer för respektive målgrupp att navigera och hitta den rätta informationen som respektive besökare söker. EUROPA: PRO EUROPE BJUDER IN TILL KONGRESS I OKTOBER Organisationen PRO EUROPE, som förvaltar logotypen Gröna Punkten arrangerar i höst sin femte kongress, under namnet Green Dot 2010: Green economy in action. Kongressen äger rum i Bryssel 7-8 oktober. Kongressen kommer att belysa hur avfalls-och resursförvaltning samt förbättrad tillämpning av principen om tillverkarens ansvar att bidra till en grön ekonomi, både ur ett politiskt och affärsmässigt perspektiv. Representanter från anslutna företag är välkomna att delta. För program, anmälan mm se kongressens officiella webbplats: 4

5 KONFERENSER & MÄSSOR Belgien: 5 th CEWEP Congress, Confederation of European Waste-to-Energy Plants, 30 juni 2 juli 2010, Antwerpen, Tyskland: IFAT Internationale Fachmesse für Wasser Abwasser Abfall Recycling, september 2010, München, Mexico: Enviro Pro International Environmental Technology and Recycling Exhibition with Conference, september 2010, Mexico City, Belgien: Green Dot Green Economy in Action, 5th International Pro Europe Congress 7-8 oktober 2010, Bryssel Polen: International Trade Fair of Environmental Protection, november

6 För att följa upp utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad. Nedan anges ett urplock av dessa: Tyskland: Circle ISD och Fax Facts (ISD) Fachverband Kartonverpackungen für flüssige Nahrungsmittel e.v. Punkt och Punkt.Direkt (DSD) RIGK Reporter Umweltinfo (DIHK) Umwelt Magazin Vfw-Newsticker Verpackungsrundschau och wpn Wellpappenachrichten Sverige: Beyond Dagens Miljö Energivärlden Kretslopp Kretsloppet Miljöaktuellt Miljö EKO Miljö&Utveckling Nordemballage Packmarknaden Nordica och Packmarknaden Nyhetstidning Packnews Plast i fokus Plast-Forum Recycling&Miljöteknik Rvf-nyheterna SIS Standard News och Transport idag och i trafik ÅI-bulletinen Europa: Contact (AHK Frankrike), Ecoemballages Nyhetsbrev (Spanien), Pack & Plast Emballage & Miljø (AHK Danmark), Informasjonsbrev (Materialretur, Norge), EVA (Österrike) PYR Trennt (ARAÖsterrike) Umwelt-Focus (Schweiz) Umweltnews (Öko-Box, Österrike), Umweltschutz (Österrike) Umwelt Perspektiven Umwelt für Europäer och Waste management world 6

7 NYHETSBREV INTERNATIONELL RECYCLING ABONNEMANG SVARSTALONG till Tysk-Svenska Handelskammaren Telefax Jag önskar abonnera på ert nyhetsbrev per e-post! Företagsnamn: Gata / Box: Postnummer/Ort: Verksamhet: Vi är medlem i Tysk-Svenska Handelskammaren: Handläggare: Befattning: Telefon: Telefax: E-post: 7