SGU, Grundvattenfrågor i berg- och grustäkter. Mattias Gustafsson



Relevanta dokument
Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Grundvatten Falkenbergs kommun

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Bilaga 2a - Råd från SGU, så klargör man att en planerad täkt inte utgör vattenverksamhet det kan hänga på ansökan

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Problem med vatten, eller?

Bakgrund till mötet

Kalkstenstäkt i Skövde

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

Mark- och miljödomstolen Box Växjö 2288/2018 YTTRANDE Sid 1(5)

9. Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet i ett framtida klimat

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Rapportering av regeringsuppdrag Hydrogeologisk kartläggning i bristområden

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Värdering av vårt grundvatten. Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012

Slussporten bergsskärning

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

Finns det vatten så det räcker?

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

K 440. Grundvattenmagasinet. Andersbo. Eva Jirner & Mattias Gustafsson. Fårbo. Figeholm

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden

Kalkstenstäkt i Skövde

Sveriges geologiska undersökning 1(7) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

GRUNDVATTEN SATSNING I SÄRSKILT UTSATTA OMRÅDEN. Calle Hjerne

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen

K 448. Grundvattenmagasinet. Indalsåsen Indal. Andreas Karlhager. Indal. Timrå

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

SGU. Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

UTÖKAD KARTERING OCH GRUNDVATTENÖVERVAKNING

SÅRBARHETSKLASSNING. Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Ljunganåsen Ede Stöde

Förprojektering Smedby 6:1

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Information om skyddsområde för Kroa vattentäkt

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

1(5) /

K 443. Grundvattenmagasinet. Forshult. Eva Jirner & Mattias Gustafsson. Oskarshamn

K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors

K 606. Grundvattenmagasinet. Åsen. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh

VÄGLEDNING: METOD FÖR KARTLÄGGNING OCH PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN. Dnr: /2016 SGU-rapport 2017:

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Grundvattenundersökningar med helikopterburen geofysik Mattias Gustafsson, SGU

Allmän information om vattenskyddsområden

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun

SSGK, POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

ÖVERKLAGANDE Ärendenr: NV Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstol Box Vänersborg

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden

K 504. Grundvattenmagasinet. Strålsnäs. Henric Thulin Olander & Mattias Gustafsson. Mjölby. Strålsnäs. Boxholm

Sårbarhetskartering vattendrag

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

K 452. Grundvattenmagasinet. Ljunganåsen Grönsta. Andreas Karlhager. Allsta. Klingsta. Ljungan

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

K 605. Grundvattenmagasinet. Arentorp. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT

K 604. Grundvattenmagasinet. Vara. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh

K 478. Grundvattenmagasinet. Borgstena. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Borgstena

SE SE

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund

Skruv norra och Skruv södra

Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde

Information om skyddsområde för vattentäkten vid Norrudden

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

K 503. Grundvattenmagasinet. Storegården. Andreas Klar. Skede. Holsbybrunn. Sjunnen. Vetlanda

Ballast ett samhällsbehov

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Förorenade områden i Lerums kommun

NORRA ROSENDAL FÖRUTSÄTTNINGAR GEO- ENERGI. Rapport Upprättad av: Kristoffer Rönnback och Malva Ahlkrona

Hållan - SE

K 502. Grundvattenmagasinet. Ravelsryd. Peter Dahlqvist. Stensjön. Björköby. Sandsjöfors

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Grundvatten på Koster status och framtida utveckling Prof. Roland Barthel, Dr. Stefan Banzhaf, Maria Granberg, Sebastian Pokorny, Johanna Merisalu,

Transkript:

SGU, Grundvattenfrågor i berg- och grustäkter Mattias Gustafsson

Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet i frågor som rör jord, berg och grundvatten SGU sorterar under Näringsdepartementet

Vi främjar användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Vi verkar för en hållbar samhällsbyggnad ett hållbart nyttjande av naturresurser en god markanvändning minskade risker för naturolyckor ett effektivt och säkert byggande

SGU

Här finns SGU (antal anställda) Luleå Uppsala 205 Göteborg 14 Lund 12 Luleå, Falun 10 Malå 16 Stockholm 10 Totalt ca 270 Göteborg Falun Malå Uppsala Stockhol m Lund

Databaser All information som SGU samlar in genom undersökningar, kartering etc. lagras i databaser

Nationell skala 1:1 miljon Regional (län) skala 1:250 000 (klar) Lokal (kommun) skala 1:50 000 (pågår) Hydrogeologiska kartor

SGUs information hittar du här www.sgu.se GeoLagret Kartvisare Kartgenerator Appar Geodata.se Nyhetsbrev kundservice@sgu.se

Geolagret

Ladda ner pdf; kartor beskrivningar, rapporter

SGUs kartvisare

Kartgeneratorn

Lägg till data i egen GIS-klient, WMS

Insamling av jordartgeologisk information i fält

Flygbildstolkning och digitalisering

Isälvsavlagring Nationella Höjddatabasen Aktiv erosion i strandbrink Glacialt Randläg e Strandvallar, flygsandsdyne

Tunna jordtäcken på berg

Morän Sveriges vanligaste jordart Berg- och moränterräng

Siltjordar problem med erosion och stabilite

Sand på lera - risk för stabilitetsproblem

Sandåsar normalt god stabilitet, sårbarhet grundvat

Isälvsavlagringar Sandigt isälvsgrus Rullstensås

Vattnets kretslopp

Vattenförsörjningen i Sverige idag Kommunal dricksvattenförsörjning baseras på: Ytvatten, 50% Grundvatten, 50 % varav 25 % är konstgjord grundvattenbildning Enskild dricksvattenförsörjning, drygt 1 miljon I huvudsak baserat på grundvatten, grävda/borrade brunnar Fritidshusboende, ytterligare drygt 1 miljon Vattentäktsarkivet innehåller information om alla större vattentäkter

Vad styr möjligheten att ta ut större vattenmängder för vattenförsörjning? Grundvattenbildningens storlek Jordarternas kornstorlek Jordlagrets tjocklek Brunnskonstruktion

Möjligheten till vattenuttag styrs även av vattenkvaliteten Naturliga förhållanden Järn Mangan Hårt vatten Salt grundvatten ph, alkalinitet Radon, Uran Svavelväte Fluorid Arsenik Kadmium Påverkade förhållanden Trafikolyckor - Petroleumprodukter, diverse industrikemikalier, mm Vägar - Vägsalt, Metaller, PAH, mm Avlopp - Kväveföreningar, Fosfat Jord/skogsbruk - Nitrat, Bekämpningsmedel, mm

Var finns det grundvatten?

Grundvattenmagasin Ett grundvattenmagasin är en geologisk formation (t.ex. en rullstensås) med en sammanhängande grundvattenzon. Magasinen kan vara stora, t ex i våra rullstensåsar, eller små som i morän.

Större grundvattenförekomster Källa: Nationalatlasen Grundvattentillgångar i Sverige Sand- och grusavlagringar (rullstensåsar) Sedimentär berggrund Andra tillgångar; i urberg och i morän Förekomsten av större grundvattenmagasin lämpliga för stora uttag är begränsade Vissa områden i Sverige är Grundvattenförekomst, pot. uttag Isälvsavlagring, >125 l/s Isälvsavlagring, 25-125 l/s Sedimentär berggrund, > 150 l/s

Geologin styr sårbarheten Hög genomsläpplighet - hög sårbarhet Hög sårbarhet Låg Sårbarhet Måttlig sårbarhet Kristallina berggrundens spricksystem - mycket sårbart Finkorniga sediment - låg genomsläpplighet, låg sårbarhet

Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan Djup till grundvattenytan Jordart Vattenhastighet 1 m 5 m 10 m Tid till grundvattenytan Grus 1-100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år Lera 1-10 cm/år 1 mån - 1 år - - Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år Torv 1-100 m/år > 1 d - - Från NV rapport 4852, Bedömning av grundvattnets sårbarhet.

Spridningen av en förorening beror av Utsläppt förorening och mängd Läget för utsläppet i terrängen Jordartens genomsläpplighet Avståndet till grundvattenytan Grundvattnets strömningsriktning Grundvattnets strömningshastighet Grundvattenmagasinets storlek egenskaper som styr grundvattnets sårbarhet!

Saneringsåtgärder i den omättade zonen Saneringsinsatser är effektivare och billigare i den omättade zonen I den omättade zonen är flödet huvudsakligen vertikalt I grundvattenzonen ett horisontellt flöde Föroreningen i grundvattenzonen har en större utbredning och kan spridas i ett mycket oregelbundet mönster Sanering av grundvatten är mer komplicerat än sanering av jordmassor.

Viktiga sårbarhetsfaktorer Topografin antyder grundvattenytans läge, gäller ej Isälvsavlagringar Vegetationen ger indikation på inströmning resp utströmningsområde Hårdgjorda ytor Extra sårbara områden, t ex där jordmånsprofilen tagits bort och fastläggningen är reducerad (grustag, vägdiken, urban mark) Vattentäkter, skyddsområdesskyltar och grundvattenrör Enskilda fastigheter, ev. med egen brunn Tätskikt, geomembran längs vägen Andra skyddsvärden (kultur, natur etc)

Ytvattnets sårbarhet Sker föroreningen direkt i vattnet Sjö eller vattendrag Årstid, isläggning, Temperatur, skiktning Vind Flytande eller löst förorening Toppkoncentration eller utbredning Aktuellt flöde / Omsättning Djup Vattendragets bredd Botten

Ytvattnets sårbarhet Sker föroreningen på omgivande mark Täta jordarter (lera-silt) Markanvändning Vegetation Topografi Diken och små vattendrag Kopplingar till grundvattnets sårbarhet, t.ex. vid konstgjord grundvattenbildning

Grundvatten - Källor

Jordartskartor olika skalor, olika noggrannhet Regional nivå 1:250 000 noggrannhet ca 250 m Regional nivå 1:50 000-1:100 000 noggrannhet ca 50-200 m Lokal nivå 1:50 000 noggrannhet ca 50 m

SGUs jordartskartor Lokal kartläggning Kartläggningen grundas på flygbildstolkning och omfattande fältarbete. Regional kartläggning Kartläggningen grundas på flygbildstolkning och fältkontroller i huvudsak längs vägnätet.

Data från andra, ex Lantmäteriet Användarnas önskemål? Grunddata från SGU Annan data från SGU Expertkunskap er

Temakartor jord och mark

Kartvisare ballast

Kartvisare brunnar

Jorddjup

Tillrinningsområdet till Mårtensbacka 206000001 röd streckad linje =manuell bedömning röd heldragen linje = delområdesbegränsningar blå linje tillkommande vattendrag (automatiskt bestämda) lilla streckad linje = tillrinningsområde (automatiskt bestämd) Avgränsning av tillrinningsområden för grundvattenförekomster

Strandlinjernas förändring

3D-modeller

Uppsala

Grundvattenmagasin viktigt för dricksvattenförsörjningen.

HUR KARTERAR SGU GRUNDVATTEN Arbete är indelat i fyra delar Sammanställning av befintlig information Brunnar i brunnsarkivet Genomförda utredningar Kartor Kompletterande undersökningar Geofysik Borrning Brunnsinventering Avgränsning Beskrivning

Grundvattenmagasin - Underlag

Grundvattenmagasin - Underlag

Grundvattenmagasin - Underlag

Fältundersökningar Nivåmätning i brunnar och observationsrör Källinventering Geofysiska mätningar georadar, seismik Avvägning Borrningar Provtagning

Grundvattenkarta regional skala (1:250 000)

Grundvattenkartor karteringsnoggrannhet

Bergtäkt = Vattenverksamhet? Ja! Väldigt ofta! Men, är vattenverksamheten tillståndspliktig? SGUs syn på frågan!

Utgångspunkt 1: GV av god kvalitet Det ligger i SGUs intresse att utifrån miljömålen nå minskad användning av naturgrus verka för att underlätta för bergtäkter Ett försiktigt uttag av sand och grus!

Rekommendationer vad avser naturgrus, möjliga ersättningsmaterial och kunskapsläge Nu svåra ersättningsmaterial: Putsbruk Gjuterisand Fallsand Betongtak Glasråvara

Utgångspunkt 2: Vad säger miljöbalken? Miljöbalkens 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (t.ex. Bergtäkter) Regeringen får föreskriva att vissa slag av verksamheter prövas av Länsstyrelsen (Bergtäkter) Miljöbalkens 11 kap. Vattenverksamhet 2 Med vattenverksamhet avses 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta 12 Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9 a behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena

Ärendegång vid tillståndsprövning Samråd med Länsstyrelsen Bedömer om verksamheten utgör betydande miljöpåverkan - Detta avgör bl.a. det fortsatta samrådsförfarandet Vid betydande miljöpåverkan ska alltid berörda centrala myndigheter bjudas in för remissyttrande Dessa kan även bjudas in vid bedömd icke betydande miljöpåverkan

Ärendegång vid tillståndsprövning, forts. Om verksamheten innebär grundvattenbortledning - men VU bedömer att det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kommer att skadas, då räcker det med tillståndsprövning enligt Kapitel 9 prövning hos LST Länsstyrelsen kan ha en annan åsikt - skicka tillbaka ansökan för vidare utredning - och/eller för prövning av vattenverksamhet enligt Kapitel 11 prövning i Mark- och miljödomstolen Remitterande instanser kan också hävda att - det inte är uppenbart att tredjepart inte kommer att skadas - rekommenderar att ansökan skickas tillbaka på samma sätt

Verksamhetsutövaren har ansvaret att visa hur det påverkar eller att det inte påverkar Det är alltid den som bedriver verksamheten, VU, som ska ha kontroll på vad som händer (eller inte händer) oavsett tillståndsprocessen Hur ska då VU säkra upp sin verksamhet? Vilket beslutsunderlag behövs i tillståndsprocessen?

Vad säger SGU i remisser? CHECKLISTA! Generellt - VU måste ha bra fakta i ansökningsskedet det SKA gå att avgöra om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom grundvattenpåverkan Geologi och hydrogeologi - geologiska kartor, utredningar? Grundvattennivåer och täktbottens läge brytning under grundvattenytan? Våtmarker GVberoende ekosystem? - känsliga arter och naturtyper? Källor närbelägen grundvattenutströmning? Vattenförvaltningen närhet till grundvattenförekomster? Allmän vattenförsörjning vattentäkter, skyddsområden?

Vad säger SGU i remisser? Forts. Geoenergi - Energibrunnar? Jordvärme? Dagvattenhantering Nederbörd? Kontaminering? Avrinning? Vattenverksamhet Bortledande av grundvatten? - Recipienten? Verksamhetens interna vattenbehov Dammbekämpning mm? Reningsåtgärder Oljeavskiljning? Uppehållsmagasin? Efterbehandling Återställning? Miljöpåverkan? GV påverkan? Den livfulla källbäcken från Rotökällan i Sälen. Foto: Magdalena Torsbrink, SGU

Oavsett om vattenverksamheten blir tillståndspliktig eller ej så åligger det VU att utföra Egenkontroll miljökontroll! Förslag på kontrollprogram ska finnas i ansökan Det kan stå att kontrollprogram föreslås upprättas i samråd med LST

Föreslaget kontrollprogram - omfattning? Mätning i brunnar och vattendrag? Vattenprovtagning och nivåmätning innan påbörjad verksamhet? Är data lätt uppföljbart? Det är enkelt att ta hand om en påverkan som upptäcks tidigt men svårt att åtgärda en skada! Ansökan bör kunna spegla denna insikt!

Avdelningen dåligt underlag (1/3) Vi har inte i våra andra täkter sett någon påverkan på grundvattnet, så risken för påverkan från denna nya täkt bedöms som liten

Avdelningen dåligt underlag (2a/3) Brunnarna i området slutar på nivåer under planerad täktbotten, varvid inte någon kontakt eller påverkan bedöms kunna föreligga Planerad täkt

Avdelningen dåligt underlag (2b/3) Brunnarna tar sällan in vatten bara genom botten Påverkan/kontakt kan mycket väl inträffa ändå Täkten

Avdelningen dåligt underlag (3/3) Ofta hävdas att brytning kommer att ske enbart över grundvattenytan - Sällan eller aldrig visas med uppmätta GV-nivåer i berg att så är fallet Ofta hävdas att det är långt till omgivande bebyggelse - Sällan eller aldrig finns regelrätt brunnsinventering med i underlaget Sällan eller aldrig föreslår VU grundvattenkontroll - De gånger vi ser detta så omfattas bara kvalitet, inte vattennivå Någon gång definieras vattenhantering som inläckande vatten - Då hävdas det att det rör sig om inläckande regnvatten Vi ser resonemang att det inte rör sig om bortledning - För det rinner med självfall, ut från det utsprängda, svagt sluttande täktgolvet Vattenanvändningen i processen nämns ibland, t.ex. dammbekämpning - Genom att ta grundvatten från i första hand grävda brunnar - Aldrig är brunnarna beskrivna (utförande, formation, tillrinning mm.) - Återigen saknas påverkansbedömning och t.ex. brunnsinventering

Summering Generellt MÅSTE underlagen till ansökningarna bli bättre för att kunna göra bedömningen om det är uppenbart att inte andra intressen skadas Det håller inte att hänvisa till andra liknade fall, ansökan måste vara specifik! Detta kan ofta uppnås med relativt enkla medel Ett underlag som kan svara på om det är uppenbart att andra intressen inte skadas håller troligen även för ansökan i Mark & miljödomstolen Avdramatiserar frågan om eventuell prövning i högre instans

Summering, forts Hur ska SGU verka för att få till bättre ansökningar? - Genom att avfärda dåliga ansökningar och därigenom tillslut få fram bra ansökningar - Genom att informera branschen underhand Checklistan finns tillgänglig på SGUs hemsida! - bl.a. synpunkter fr. SBMI inarbetade