STOCKHOLM 18-19 OKTOBER



Relevanta dokument
ekologisk kompensation

Konferensprogram. Ekologisk kompensation nytt verktyg i Sverige?

Konferens den april 2011 i Umeå

Ekologisk kompensation vägen vidare, konferens med fältexkursion oktober i Stockholm

Konferens den april 2011 Umeå

OCH BEVARANDE AV BIOLOGISK MÅNGFALD

EKOLOGISK KOMPENSATION

RAPPORT Ekologisk kompensation - sammanställning från två nationella konferenser

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Grön infrastruktur i prövning och planering

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

ekologisk kompensation

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Arbetstillfällen

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Klimatanpassning bland stora företag

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

Yttrande över betänkandet Ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Botnia-Atlantica Information Meeting

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

NATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Exploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Seminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

TNS Sifo Navigare Digital Channels

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Swedish framework for qualification

Förstudie till Musselbältet

Utredning om ekologisk kompensation

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Förändrade förväntningar

SMIL med inriktning mot miljöplanering. Kulturgeografi. Mattias Sandberg

Vision 2025: Läkemedel i miljön är inte längre ett problem

The Municipality of Ystad

Skattejurist för en dag på Deloitte i Malmö! 26 april 2016

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Norrbottens Innovationsstrategi 1.0 ( )

Amir Rostami

Balanseringsprincipen i Helsingborg - från politisk motion till praktisk metod

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg

ISO STATUS. Prof. dr Vidosav D. MAJSTOROVIĆ 1/14. Mašinski fakultet u Beogradu - PM. Tuesday, December 09,

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Introduktion ICAO-EASA.

Ny internationell standard för hållbara upphandlingar och inköp. Frukostseminarium 5 april 2017

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Collaborative Product Development:

Projekt? 1DV420 Nätverksprojekt Kalmar, Lars Karlsson +46(0)

Mångfald som en del av affärsstrategin

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Folkets Park Linköping

Human Dynamics att förstå sig själv och andra

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

EKOLOGISK KOMPENSATION MERTAINEN

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Kompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen. Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Thesis work at McNeil AB Evaluation/remediation of psychosocial risks and hazards.

TA 2020 Europas territoriella agenda: En ansats att bättre integrera fysisk planering och regional utveckling? Kai Böhme

3.Förändringar inom livsmedelsområdet

Transkript:

ekologisk kompensation STOCKHOLM 18-19 OKTOBER 2011 Konferensprogram Ekologisk kompensation vägen vidare Konferens i Stockholm den 18 oktober med fältexkursion den 19 oktober

18:e Program 8.30 Registrering & fika 9.30 Inledning Jan 9.45 Terstad Budskapet från Umeåkonferensen Jan Terstad ger en kort resumé av budskapet från Umeå-konferensen i april 2011 där han sammanfattade de viktigaste göromålen för länsstyrelser, statliga verk, regeringskansli och forskning för att ekologisk kompensation ska bli ett användbart verktyg Jan Terstad - Naturskyddsföreningen har arbetat med naturvård och biologisk mångfald i drygt 25 år på bl.a. länsstyrelse, Naturvårdsverket, Miljödepartementet och nu Naturskyddsföreningen Anders 10.05 Trafikverkets Sjölund perspektiv på ekologisk kompensation Trafikverket ser ekologisk kompensation som ett av flera viktiga verktyg för att stärka den biologiska mångfalden. Anders berättar om det arbete man påbörjat inom Trafikverket Anders Sjölund - Trafikverket är nationell samordnare natur på Trafikverket. Ekolog, bio-geovetare, ingenjör, systemerare. Månskensbonde på egen gård med jord och skog och med rötterna i Siljansbygden Laure Ledoux EU 2020 biodiversity strategy 10.35 No net loss! The Commission s proposal for the The EU 2020 biodiversity goals in EU and global contexts. The development of the EU 2020 strategy. Contents of the biodiversity strategy and links with target 2 ( offsets ). Governance issues in the strategy and role of stakeholders. Financing issues. Focus on no-net-loss initiative: - some lessons from other experiences - link between ongoing MS initiatives and the 2015 EU no-net-loss initiative - next steps in the implementation of the no-net-loss initiative Laure Ledoux - EU-Commission is an environmental economist and Policy Officer in the Biodiversity unit in DG Environment. She has been closely involved in the development of the EU 2020 biodiversity strategy. Current tasks include work on

financing mechanisms for biodiversity, including innovative financing mechanisms, at EU and global level, and the development of the 2015 no-net-loss initiative announced in the biodiversity strategy Jörgen Sundin 11.15 Naturvårdsverkets syn på ekologisk kompensation Ökad användning av kompensation innebär både risker och möjligheter. För att kompensation ska bli ett framgångsrikt verktyg för naturvården krävs kunskap och ett tydligt och konsekvent agerande från alla berörda aktörer. De olika perspektiven i miljöbalken, infrastrukturlagstiftningen och PBL måste särskilt beaktas. Naturvårdsverket följer utvecklingen och har tagit ett första steg när det gäller vägledning på området Jörgen Sundin - Naturvårdsverket är handläggare på Naturvårdsverkets enhet för prövning av regelgivning, sektionen för art- och områdesskydd, och arbetar bland annat med väg- och järnvägsärenden samt tillstånds- och dispensärenden i skyddade områden 11.50 Lunch Scott Cole 12.50 Ensuring the punishment fits the crime - Using the REMEDE methodology to scale compensation measures The REMEDE Toolkit provides guidance to EU Member States in determining the appropriate size and extent of compensation projects. The suggested Equivalency Analysis method requires interdisciplinary input. As an environmental economist, Scott will discuss how ecological loss and compensation affects our human well-being Scott Cole - EnviroEconomics Sweden / CERE is an environmental economist and contributor to the REMEDE Toolkit Ann Jones 13.25 Valuing and scaling compensation projects in the U.S. How can we address problems that damage our environment and reduce ecological services? How can we do this while achieving no net loss? In the US, various systems for compensatory environmental projects are in place. Dr. Jones will discuss how to identify potential injuries and scale the size and scope of projects to provide appropriate compensation?

Ann Jones - Industrial Economics works for a consulting firm in Boston with extensive experience in the restoration and valuation of ecological services. Dr. Jones is responsible for designing sampling and analysis programs to measure the extent of environmental injuries and to identify relevant compensatory projects Peggy 14.00 Lagrummen Lerman finns skapa praxis nu! Om du förstår reglernas funktioner och sammanhang blir det lättare att argumentera för kompensation och utveckla lämpliga förslag. Om du kan använda både plan- och bygglagen och miljöbalken får arbetet extra skjuts. Här kommer en översikt av reglernas styrmedel och tankar om möjligheter Peggy Lerman - Lagtolken är jurist som i egna företaget Lagtolken ger råd om planering och miljöprövning. Bakgrunden som chefsjurist på Boverket och Sveriges expert i EU:s MKB-grupp ger bra förutsättningar att utveckla möjligheter till kompensation 14.50 Fika 15.20 Fyra kommuner om sitt arbete med kompensation Jenni Helsingborgs Wehrmann stad Om Helsingborgs långa väg fram tlll en kompensationsmodell som kan Fredrik omsättas i praktiken Bengtsson vid kommunala exploateringar. Genomförda exempel från inventering till exploateringsavtal Jenni Wehrmann är landskapsarkitekt och planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen och företräder avdelningen för detaljplanering i arbetsgruppen för balansering. Utbildad i Tyskland som landskapsarkitekt Fredrik Bengtsson är kommunekolog på stadsbyggnadsförvaltningens strategiska avdelning. Bland arbetsuppgifterna ingår att ge kunskapsunderlag till den fysiska planeringen, bistå i skötseln av stadens naturmark samt bilda naturreservat Elisabet Stockholm stad Elfström Om Stockholms arbete med att uppdatera parkprogrammet och utforma nya riktlinjer för grön kompensation vid exploateringar Elisabet Elfström är landskapsarkitekt vid Exploateringskontoret med ansvar att bedöma tidiga markanvisningsförslag och exploateringar. Elisabet har varit på Staden sedan 2006 och har dessförinnan lång erfarenhet som projekterande landskapsarkitekt inom flera konsultföretag

Jan Sigtuna Franzén kommun Kort introduktion om Sigtuna kommuns arbete med ekologisk kompensation Jan Franzén är kommunekolog på stadsbyggnadskontoret och arbetar med planering, naturvård, vatten, skogsbruk mm. Jan ansvarar även för skötsel i naturreservat och skog Kristoffer Västerås stad Jasinski Om uppdraget för Västerås stads kompensationsgrupp och om arbetet med definitioner, regelverk och behov av vägledningsdokument Kristoffer Jasinski är stadsekolog på Tekniska Nämndens Stab och Stadsbyggnadskontoret där han arbetar mest med planeringsfrågor. Kristoffer har erfarenheter från arbete med landskaps- och naturvårdsfrågor och från SLU 16.10 Dialog och frågor om kommunernas möjligheter och utmaningar Dialog mellan de olika kommun-företrädarna och publiken om vilka faktorer som är viktiga för att nå framgång i kommunens arbete med ekologisk kompensation Johan 16.45 Tillämpning Lindberg av miljöbalken 16:9 i år Kort överblick över de fall där länsstyrelserna (MPD) i år beslutat tillämpa kompensationsvillkor enligt Miljöbalken 16:9 Johan Lindberg - Enetjärn Natur AB är biolog och tidigare naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen i Västerbotten. Johan har en bred erfarenhet av olika typer av exploateringsprojekt bl.a. som handläggare för stora vindkraftanläggningar och som tillsynsansvarig för Banverkets genomförande av kompensationsåtgärder vid Umedeltat Mikael Gontier 17.00 Kompensationsåtgärder i samband med slutförvaring i Forsmark Svensk Kärnbränslehantering (SKB) planerar för slutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark. Livsmiljöer för gölgroda kommer att påverkas och som kompensation planerar SKB att skapa nya miljöer Mikael Grontier - SKB är miljöingenjör, disputerad vid KTH där han arbetat med GIS-baserade verktyg för bedömning av effekter och konsekvenser på naturmiljön.

Vid SKB har han medverkat i att ta fram MKB för mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Jesper Persson ett mer användbart planeringsverktyg 17.15 Använd forskning för att lyfta kompensation till Det senaste inom svensk och internationell forskning inom kompensation, men även en del av de behov som idag finns i Sverige och som bör arbetas vidare med Jesper Persson - SLU är civilingenjör och Docent i landskapsplanering vid SLU, med tidigare erfarenheter från bl.a. Chalmers och som konsult vid SWECO och Melica. Har nyligen avslutat ett FORMAS-finansierat forskningsprojekt om miljökompensation Anders 17.30 Avslut och Enetjärn mingel Scott Cole Tack för idag och information om fältexkursionen Anders Enetjärn - Enetjärn Natur AB är Vd för ekologkonsulten Enetjärn Natur AB, har bl.a. varit Banverkets samordnare för prövning, planering och genomförande av kompensationsåtgärder vid Umedeltat Scott Cole - EnviroEconomics Sweden is the founder of EnviroEconomics Sweden, a consulting firm that provides economic support for environmental decisions. Previously, Scott worked at a consulting firm in the US where he assessed compensatory restoration on behalf of the Government

Huvudarrangör: Övriga stödjande: Intiativtagare:

ekologisk kompensation STOCKHOLM 18-19 OKTOBER 2011 Produktion: Enetjärn Natur AB 2011