2008-04-13 Dnr 72-1704/2002 1(23) Till Regeringen 103 33 Stockholm Uppdrag att följa och vid behov utveckla verksamheter med personligt ombud (PO) till personer med psykiska funktionshinder lägesrapport för Bakgrund Uppdrag och genomförande I regeringens beslut den 18 maj 2000 (beslut 16/2009) uppdrogs till Socialstyrelsen att samordna en nationell uppbyggnad och utveckling av verksamheter med personligt ombud till psykiskt funktionshindrade personer. Socialstyrelsen skulle också följa, stödja och utvärdera verksamheterna. Utbildning och kompetensutveckling för ombuden betonades särskilt. Länsstyrelserna fick samtidigt uppdraget att i samverkan med Socialstyrelsen, utveckla verksamheten med personligt ombud för psykiskt funktionshindrade med den inriktning som beskrivs i regeringens beslut med uppdrag till Socialstyrelsen angående personliga ombud. I Meddelandeblad 14/00 från Socialstyrelsen Statsbidrag till kommuner för uppbyggnad av verksamhet med personliga ombud redovisas bl.a. principerna för fördelning av statsbidraget, ansökningsförfarande, kriterier för målgruppen, krav på samverkan, förutsättningar för verksamheternas organisation i kommunerna m.m. Meddelandebladet arbetades fram i en beredningsgrupp som leddes av Socialstyrelsen och med representanter för länsstyrelserna, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Arbetsmarknadsverket, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Schizofreniförbundet och Försäkringskassan. Beredningsgruppen, vars arbete avslutades i och med att Meddelandeblad och ansökningsformulär producerats, ombildades och har de senaste åren följt uppdragets genomförande som referensgrupp. Någon representant från Arbetsmarknadsverket har dock inte deltagit. En mindre arbetsgrupp med representanter från de fem länsstyrelseregionerna och från Socialstyrelsen samordnar utvecklingsarbetet kontinuerligt och förbereder två-tre konferensdagar per år för samtliga länsstyrelser och referensgruppen. Under dessa dagar diskuteras bl.a. frågor om utbildning, uppföljning/utvärdering, ledning/styrning, tillsyn, ekonomi och fördelning av tjänster. Tidigare rapporter om PO-verksamheterna I lägesrapporterna som lämnades till regeringen i november månad 2001, 2002 och 2003 redovisades utfallet av implementeringen, länsstyrelsernas och Socialsty- SOCIALSTYRELSEN Telefon växel 08-555 530 00 Fax 08-555 532 52 106 30 STOCKHOLM Texttelefon 08-555 532 48 Telegram Socialstyret Besök Rålambsvägen 3 E-post socialstyrelsen@sos.se Org nr 202100-0555 Internet http://www.sos.se Postgiro 15616-6
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 2(23) relsens utbildningssatsningar för ledningsgrupper och ombud liksom pågående och kommande utvärderingsstudier. 31 maj 2005 lämnades en omfattande redovisning och analys av de nationella, regionala och lokala uppföljningar och utvärderingar som skett (Personligt ombud 2000-2004). Socialstyrelsen konstaterade då att verksamheterna är en förstärkning av psykiatrireformens intentioner om normalisering, integrering och delaktighet för personer med psykiska funktionshinder och med omfattande behov av insatser. Socialstyrelsen pekade också på vad som bör förbättras. För klienter med behov av behandlingsinsatser, t.ex. personer med psykiska funktionshinder och missbruk, föreslogs att case management-team byggs ut som en kompletterande funktion. Vidare föreslogs att verksamheterna med personligt ombud bör följas och stödjas ytterligare en tid, att länsstyrelsernas tillsyn av verksamheterna bör regleras och att regeringen bör överväga om lagstiftning är en möjlighet för att säkra verksamheternas existens. I lägesrapporterna som lämnades i april 2006 och redovisades resultat från två enkäter till verksamhetsansvariga respektive ombud. Länsstyrelsernas arbete under året redovisades också. Socialstyrelsen konstaterade att den begränsade uppföljning av verksamheterna som hade gjorts inte gav anledning att revidera slutsatserna från 2005. I regleringsbrevet för fick Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med andra aktörer lämna förslag till hur målgruppen skulle kunna definieras tydligare för att uppfattas mer likvärdigt över landet. Målgruppen är sedan tidigare definierad i ett Meddelandeblad (14/2000), men utvärderingar under åren har visat att denna definition tillämpas olika i verksamheterna. I skrivelsen Personligt ombud förslag till målgruppsdefinitioner och dess konsekvenser lämnades tre olika förslag oförändrad, insnävad och utvidgad målgrupp - med konsekvensanalyser. Socialstyrelsen förordade en utvidgad målgrupp som överensstämmer med den som föreslogs i Nationell psykiatrisamordning slutbetänkande SOU 2006:100, Ambition och ansvar. Förändringen skulle innebära att målgruppen bättre speglar de klienter som tas emot i verksamheterna, t.ex. att personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan inkluderas. Fortfarande skall behoven utifrån personens varaktiga och väsentliga funktionshinder på viktiga livsområden avgöra tillhörigheten. I skrivelsen föreslog Socialstyrelsen återigen att lagstiftning för ombudsverksamheterna bör övervägas och att målgruppsdefinitionen genomlyses i det sammanhanget. Ekonomiska rapporter över hur statsbidraget har använts lämnas årligen. Denna rapport Denna lägesrapport avser verksamheternas arbete under och baseras huvudsakligen på tre olika enkäter: till de verksamhetsansvariga, till ombuden och till klienterna. De verksamhetsansvariga har besvarat frågor om bl.a. drift, ledning, organisering och ev. förändringar i dessa avseenden sedan starten. Ombuden har besvarat frågor om bl.a. utbildning och arbetsförhållanden. Frågor om brister och fel i det vård- och omsorgssystem som ombud och klient möter har ställts till både ombud och verksamhetsansvariga.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 3(23) Med hjälp av klientenkäten redovisas bl.a. sociodemografiska uppgifter och vårdoch omsorgsinsatser. Länsstyrelserna och referensgruppen har, som tidigare, haft möjlighet att lämna synpunkter på samtliga enkäters innehåll. Verksamheter med personligt ombud Fördelning av verksamheter och tjänster i landet Fr.o.m. 2002 har statsbidraget till verksamheterna varit 89 460 000 kr (motsvarande 295 ombudstjänster). För år avsattes ytterligare 20 miljoner kr i statsbidrag för ca 60 ombudstjänster (givet 302 400 kr/tjänst). Nedan visas en sammanställning över tjänsternas fördelning länsvis i december och hur många nya ombudstjänster som tillkommer 2008. Tabell 1. Antal kommuner med PO-verksamheter, antal verksamheter, ombud fördelade i landet och nya ombudstjänster 2008. Län (antal kommunerheter Antal kommuner som har verksam- Antal verksamheter 31/12 Antal fördelade tjänster 31/12 Antal nya tjänster 2008 31/12 Sthlms län (26) 22 23 60 2 1) Uppsala (8) 8 5 9 0 Södermanland (9) 9 3 8 2 2) Östergötland (13) 11 3 11 3) 0 Jönköping (13) 7 3 7,5 3 4) Kronoberg (8) 8 1 9 0 Kalmar (12) 12 5 12 0 Gotland (1) 1 1 2 0 Blekinge (5) 5 1 4 0 Skåne (33) 21 14 38 6 5) Halland (6) 5 5 10 0 V Götaland (49) 30 16 51 1 6) Värmland (16) 16 1 10 0 Örebro (12) 12 4 9 1 7) Västmanland (10) 9 1 9 0 Dalarna (15) 15 2 11 0 Gävleborg (10) 10 5 11 0 Västernorrland (7) 5 3 9 0 Jämtland (8) 8 1 4 0 Västerbotten (15) 15 3 10 0,5 8) Norrbotten (14) 14 7 15 6 9) 243 107 309,5 21,5 1) En ny tjänst har inrättats i Haninge. Ombudet började arbeta 21/1. Upplands Bro tillkommer som kommun och verksamhet under 2008 med en beviljad ombudstjänst. 2) 2 tjänster har beviljats. Ombuden började arbeta ½ -08 resp. 1/3-08. 3) 1 tjänst var obemannad under. 4) Fr o m ¼ -08 kommer alla 13 kommuner att ha PO-verksamheter. 3 nya tjänster har beviljats och antal verksamheter kommer att vara 4. 5) Verksamheterna i Helsingborg, Hässleholm och Lund har beviljats ytterligare varsitt ombud. Tjänsterna är tillsatta. Verksamheten i Båstad/Klippan är ny med ett ombud. Malmö har beviljats 2 nya ombud, ett är redan i arbete, det andra ombudet börjar senare i vår.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 4(23) 6) Ytterligare ett ombud i Marks kommun fr o m februari 2008. 7) Ytterligare ett ombud i Örebro fr o m mars 2008. 8) Ytterligare 0,5 tjänst ska placeras i Norsjö/Skellefteå fr o m maj 2008. 9) Formell ansökan finns ännu för 3 av tjänsterna. I december var 309,5 ombudstjänster fördelade till 107 verksamheter i 243 kommuner (84 ). Medel för 15 tjänster av det utökade statsbidrag utnyttjades under. Ytterligare ca 15 ombud har börjat arbeta när denna rapport publiceras och förhoppningsvis kommer ytterligare 6-7 tjänster att tas i anspråk senare under året. Antal kommuner med ombudsverksamhet har successivt ökat under åren. Flera verksamhetsansvariga har meddelat, nu som tidigare, att det finns behov av ytterligare ombud, men att det inte finns ekonomiskt utrymme i kommunerna för utökning av antalet tjänster, eftersom kostnaderna för verksamheterna överstiger statsbidraget. Nedan följer en redovisning av ombudsverksamheterna utifrån tre olika enkätundersökningar som riktats till verksamhetsansvariga, ombuden och klienterna. A. Drift, ledning och finansiering Redovisningen baserar sig huvudsakligen på enkätsvar från 90 av 107 verksamhetsansvariga. I tre av fyra verksamheter är kommunerna ansvariga för driften Drygt hälften av verksamheterna har mellan två och fem ombud I drygt hälften av ledningsgrupperna representeras kommun, psykiatri och brukarorganisationer I drygt var tionde verksamhet är landstinget medfinansiär Drift Hälften av verksamheterna startade 2002. Kommunerna är huvudmän för samtliga verksamheter och ansvarar också för driften i tre av fyra verksamheter. Övriga drivs av stiftelser, ideella föreningar, kommunalförbund, vårdförbund eller annat samordningsförbund. Socialstyrelsen har i tidigare uppföljningar påtalat det önskvärda i att kommuner/kommundelar samverkar för att undvika verksamheter med få eller ensamarbetande ombud. En liten minskning har skett av verksamheter med endast ett ombud - från var tredje till var fjärde verksamhet. Länsgemensamma verksamheter finns i Dalarna, Västmanland, Värmland, Jämtland, Blekinge och Kronoberg. Verksamheter som drivs på entreprenad finns framför allt i storstadslänen. Entreprenaderna är bl.a. PO-Skåne och Comintegra i Skåne län, stiftelsen Parasoll, föreningen Fountain House och Stadsmissionens Enhet för hemlöshet i Stockholms län samt Bräcke Diakoni i Västra Götaland. I Blekinge län drivs verksamheten av Vårdförbundet inom Blekinge läns kommunförbund och i Umeå drivs verksamhe-
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 5(23) ten av en stiftelse där kommunen tillsammans med Västerbottens läns landsting ingår. Verksamheten i Gotlands län drevs större delen av av Visby domkyrkoförsamling, men övergick till kommunal drift i slutet av året. Verksamheten i Kronobergs län är en samverkansorganisation mellan de åtta kommunerna och landstinget. Verksamheternas ledningsgrupper I Meddelandebladet föreslås att ombudsverksamheterna ska drivas i samverkan med andra aktörer på kommun-/länsnivå. Nio av tio verksamheter har idag fungerande ledningsgrupper, sammansatta av representanter för kommunerna och andra huvudmän. Den vanligaste konstellationen i dessa ledningsgrupper är som tidigare år representanter från kommun och psykiatri (80). Kommun, psykiatri och brukarorganisationer tillsammans finns i drygt hälften av ledningsgrupperna. Andra huvudmän som ingår är Försäkringskassan (41), arbetsförmedling (30) och primärvård (30). Förändringar i ledningsgruppernas sammansättning sedan verksamhetsstarten har skett i cirka hälften av verksamheterna. Förändringen kan innebära att representanter för Försäkringskassan, arbetsförmedling, primärvård och brukarorganisationer/frivilligorganisationer har tillkommit i vissa ledningsgrupper men dragit sig ur andra. För små verksamheter med få ombud har det varit angeläget att få en rimligt stor ledningsgrupp. 2/3 av verksamheterna är, som tidigare, organisatoriskt placerade inom kommunala enheter, de allra flesta inom socialtjänstens handikappomsorg. Arbetslokalerna är placerade utanför kommunernas lokaler för drygt 2/3 av verksamheterna. Finansiering Fyra av fem verksamheter finansieras av statsbidraget och kommunen/kommunernas egna satsningar. I var tionde verksamhet är landstinget medfinansiär. Små förändringar har skett när det gäller medfinansieringen sedan verksamheterna startade: landsting har tillkommit som finansiär i några verksamheter, men de har också dragit sig ur den rollen i andra verksamheter. Detsamma gäller för Försäkringskassan och arbetsförmedling. Flera verksamhetsansvariga påpekar att kostnaderna ökar konstant för verksamheterna, och att detta kan vara en fara för deras fortsatta existens. Statsbidraget täcker inte lönekostnader och andra kostnader som krävs för att bedriva en effektiv verksamhet, t.ex. tillgång till bilar, handledning, lokaler, mobiltelefoner för tillgänglighet och säkerhet. Kommentarer Ledningsgruppernas uppgift är att både styra och stödja ombudens arbete. Viktiga erfarenheter har gjorts under de gångna åren när det gäller formerna för ledningsarbetet. Arbetet i de länsövergripande ledningsgrupperna beskrivs i mycket positiva ordalag. Det har visat sig att en fungerande ledningsgrupp har stor betydelse för att ombudsverksamheterna ska utvecklas väl. PO-verksamheterna ses av de verksamhetsansvariga som oerhört viktiga för målgruppen och ombuden knyts på en del håll nära den samlade förvaltningsledning-
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 6(23) en för att använda ombudens kunskap till förmån för brukarna i planering och utveckling av verksamheter. Ombudets dubbla roll att vara brukarens ombud och samtidigt vara anställd i den organisation som klienten är beroende av - kräver stor diplomati att hantera för att bli accepterad av båda parter och kunna uträtta det som ligger i klientens intresse. B. Ombudens kompetens och arbetsförhållande Nedanstående redovisning baserar sig på enkätsvar från 227 av 310 ombud. Bortfallet är något större än tidigare år. I Stockholms län har t.ex. endast hälften av ombuden svarat på enkäten. 9 av 10 ombud arbetar heltid 2/3 av ombuden är kvinnor De flesta ombud har mentalskötarutbildning Drygt hälften har arbetat med målgruppen i minst 10 år Antalet klienter/ombud är ca 20 under, ca 10 klientkontakter av dessa avslutades under året 25 verksamheter hade ca 250 klienter i kö Antalet klienter per ombud varierar under ett år, men genomsnittet under var drygt 20. Som tidigare uppföljningar visat har ombuden ca 15 klienter aktuella samtidigt. Extremerna finns i storstockholmsområdet där hade flera ombud ca 40 aktuella klienter under. Vissa verksamheter tycks ha en mer renodlad roll som slussningscentral än andra verksamheter. Cirka hälften av de 227 ombuden anställdes under åren 2001/2002. En tredjedel av dem anställdes 2005 eller senare. Det var först 2006 som samtliga 295 tjänster togs i anspråk av kommunerna. Den sena implementeringen har till största delen berott på kommuners tveksamhet att utöka eller starta verksamheter som inte finansieras fullt ut av staten. Omsättningen av ombud har hittills varit låg. Kompetens Några större förändringar i yrkesprofilen har inte skett under uppföljningsåren. Bland ombuden finns mentalskötare, sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter, undersköterska, vårdbiträde och en och annan jurist och psykolog, Det som kännetecknar ombuden är att de flesta har flera utbildningar. Hälften av ombuden har mentalskötarutbildning och drygt 4/5 av dessa har också tilläggsutbildning som exempelvis psykoterapeut, familjeterapeut, socialpedagog, fritidspedagog, undersköterska eller barnskötare. Över hälften av ombuden har minst 10 års erfarenhet av arbete med personer med psykiska funktionshinder. De flesta har arbetat inom psykiatri eller socialtjänst och ca en fjärdedel har arbetat inom missbrukarvården. Arbetsförhållanden Alla ombud har tillsvidareanställningar. Nio av tio ombud arbetar heltid, och av dem som har en deltidstjänst arbetar nästan samtliga minst 75.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 7(23) Ombudens arbetstid är i huvudsak förlagd till normal kontorstid, men ca vart femte ombud är tillgänglig för sina klienter även på kvällstid. Ett fåtal är tillgängliga på lördagar/söndagar och storhelger. Ensamarbete påtalas återigen av ombuden som problematiskt, inte minst utifrån ett säkerhetsperspektiv. Handledning erbjuds till så gott som samtliga ombud och är i huvudsak processinriktad eller ges utifrån behov. Ett fåtal ombud har ingen handledning och säger sig inte heller ha behov av någon. Stöd från ledningsgruppen upplevs av ombuden som nödvändigt för att de ska kunna uppfylla verksamhetens mål. När en väl sammansatt ledningsgrupp fungerar optimalt innebär det att ombudens möjligheter att lotsa klienterna rätt i systemet underlättas. Om ledningsgruppens sammansättning speglar de myndigheter/institutioner som målgruppen är beroende av, är förutsättningarna stora för att ombuden ska få det stöd som behövs för att öppna dörrar till rätt handläggare. Ett sådant stöd bidrar också till ombudens legitimitet. Särskilt viktigt är hjälp till samordning då en klient får en social insats från kommunen men inte kan utnyttja den om han inte samtidigt får t.ex. medicinsk rehabilitering. Kommentarer Ombuden har bred kompetens och lång erfarenhet av arbete med personer med psykiska funktionshinder. Antalet klienter per ombud överensstämmer i stort sett med det rekommenderade högst 15 klienter aktuella samtidigt. Vissa ombud, speciellt i storstockholmsområdet har dock ett högre klientantal under året. Många klienter tas emot och många klientkontakter avslutas efter kort tid i vissa verksamheter. En väl fungerande lokal/regional vård- och omsorgsorganisation med ett brett utbud för ombudens målgrupp skulle kunna förklara detta - något att undersöka vidare. Regelbunden handledning bör vara obligatorisk och betraktas som en av alla andra arbetsuppgifter. Speciellt viktigt är handledning för de ombud som arbetar ensamma i en verksamhet. C. Klienterna i verksamheterna Nedan redovisas den enkätundersökning som avser klienterna. 1/3 av klienterna har själva besvarat enkäten eller deltagit när ombudet har fyllt i den. En uppdelning görs i dels aktuella klientkontakter under (C1) och dels klientkontakter som har avslutats under året (C2). Dessutom särredovisar vi de klienter som är hemlösa när de kommer till ombudsverksamheten (C3). Detta bl.a. för att det extra statsbidrag om 20 miljoner som betalades ut till nya ombudstjänster särskilt skulle ta hänsyn till att män och kvinnor som är hemlösa i stor utsträckning har omfattande psykiska funktionshinder. Dessa kvinnor och män lever under särskilt utsatta förhållanden och kan ha ett stort behov av samordnande insatser. Enkätmaterialet för omfattar ca 5 200 klienter. Kontakten avslutas med ca 2 200 klienter under året. 274 av 310 ombud har sänt in klientenkäter. Varje ombud har i genomsnitt ca 20 klienter under ett år. Om detta gäller för de 36 ombud
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 8(23) som inte har redovisat några enkäter betyder det att ytterligare drygt 700 klienter har varit aktuella i verksamheterna under, sammanlagt ca 5 900 klienter. Redovisningen baseras på de inkomna enkäterna. Det externa bortfallet skattas till ca 12. Dessutom förekommer ett mindre internt bortfall på enstaka frågor. Redovisning av vissa resultat sker i tabellform i den löpande texten. I tabellerna kan vi se förändringar som skett på gruppnivå under den tid som klienterna har varit i ombudsverksamheterna. I en särskild tabellbilaga görs en jämförelse av års klientuppgifter med den uppföljning som gjordes 2004. C1. Aktuella klientkontakter (ca 3 000 personer) Något fler kvinnor än män är klienter Över hälften av klienterna är mellan 36 och 55 år, ingen skillnad mellan män och kvinnor Fyra av fem är ensamstående, något fler är män Fyra av fem bor i lägenhet/hus med eget kontrakt Cirka 1/3 har barn under 18 år Cirka 1/3 söker själva till verksamheten, och ca 1/3 kommer via institution/myndighet 2/3 av klienterna kom till verksamheterna 2006 eller Var tionde klient har återkommit en gång efter avslutad kontakt och var tjugonde har återkommit flera gånger efter avslutad kontakt Tabell 2 visar hur många av de aktuella klienterna som har en eller flera insatser från socialtjänsten när de kommer till ombudsverksamheten, och hur många klienter som har insatser vid årets slut. Ungefär hälften av klienterna hade då funnits i verksamheterna kortare tid än 12 månader.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 9(23) Tabell 2. Antal klienter med insatser när de kom till verksamheten och antal klienter med insatser i december. Kombinationer är möjliga. Alla aktuella klienter n=2993 Insatser Vid 1:a 31/12-07 kontakt Hemtjänst 107 4 173 6 Boendestöd 368 12 634 21 Kontaktperson LSS 40 1 79 3 Kontaktperson SoL 131 4 280 9 Ledsagare LSS 11-33 1 Ledsagare SoL 11-39 1 Ind plan LSS 20 1 56 2 Individuell plan 40 2 105 4 Sysselsättning SoL 166 6 339 11 Korttidsvistelse 2-6 - Korrtidsboende 12-15 1 Råd & stöd 16 1 39 1 Personlig assistans 10-14 1 Hjälpmedel* 15 1 49 2 Annan** 133 4 286 10 * T.ex. rollator, permobil, trygghetslarm ** Annan insats kan vara bl.a. färdtjänst, stöd-/kontaktfamilj, arbetsträning, härbärge, budgetrådgivning Av de 2 993 aktuella klienterna hade 797 (27) en eller flera insatser när de kom till ombuden. Antalet klienter med insatser hade ökat till 1313 (44) i december. De insatser som ökar mest är boendestöd, kontaktperson och sysselsättning enligt SoL. Även LSS-insatserna ökar. Tabell 3.Försörjningssätt när klienterna kom till verksamheten och 31/12 (n=2993). Kombinationer är möjliga. Försörjning Vid 1:a 31/12-07 kontakt Sjukersättning 1576 53 1790 60 Ekonomiskt bist. 503 17 351 12 Sjukp., akt.stöd 486 16 313 10 Aktivitetsersättn. 152 5 222 7 Lön/lönebidrag 145 5 180 6 Ålderspension 68 2 103 3 A-kassa 60 2 34 1 Studiemedel/lån 33 1 19 1 Annan* 223 7 211 7 * T.ex. partner, föräldrar, vänner, änkepension, tjänstepension, livränta Andelen klienter som får sin försörjning genom sjukersättning (f d förtidspension), ålderspension, lön/lönebidrag och aktivitetsersättning ökar medan klienter med ekonomiskt bistånd och sjukpenning minskar under den tid de har varit i kontakt med ombudsverksamheten. Resultatet kan delvis förklaras av att de yngre klienterna ökar i verksamheterna (se tabell 1 och 2 i tabellbilagan).
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 10(23) Tabell 4. Vårdinsatser när klienterna kom till verksamheten och 31/12 (n=2993). Kombinationer är möjliga. Vårdinsatser Vid 1:a 31/12-07 kontakt Psykiatrisk ÖV 1871 63 2163 72 Psykiatrisk SV 393* 13 165 6 Missbruksvård 118 4 146 5 Primärvård 847 28 1065 36 * inkl. tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Andelen klienter som har kontakt med öppen psykiatrisk vård, missbruksvård och primärvård ökar medan de klienter som läggs in i sluten psykiatrisk minskar. Detta är helt i linje med tidigare uppföljningar. Klienternas vård och omsorg ges i större utsträckning i öppna vårdformer. C2. Avslutade klientkontakter (ca 2 200 personer) Ingångsdata (när kontakten etableras) Kvinnorna är något flera än männen Hälften av klienterna är mellan 36 och 55 år Fyra av fem är ensamstående Cirka 1/3 har barn under 18 år Fyra av fem bor i egen lägenhet med kontrakt Vanligaste försörjningen är förtidspension/sjukersättning 1/3 av klienterna sökte själv till verksamheten, 1/3 kom via myndighet eller institution Knappt var fjärde klient har återkommit en eller flera gånger till verksamheten efter avslutad kontakt Utgångsdata (när kontakten avslutas) 1/2 av klienterna fanns i verksamheterna ett år eller mera 4 av 5 klienter gav ombudet ett tydligt uppdrag (85) Uppdraget gällde i första hand hjälp med ekonomin eller stöd i kontakt med myndigheter/institutioner Den vanligaste samarbetspartnern för ombud och klient var socialtjänsten För 9 av 10 klienter uppnåddes resultat I nedanstående tabeller redovisas insatser, försörjningssätt och vårdkontakter vid ankomst till verksamheterna och när kontakten avslutas. En klient kan ha flera insatser.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 11(23) Tabell 5. Förändringar avseende insatser under den tid klienterna är i verksamheterna (n=2194). Kombinationer är möjliga. Insatser Vid 1:a Vid avslut kontakt Hemtjänst 89 4 136 6 Boendestöd 274 12 474 22 Kontaktperson LSS 16 1 62 3 Kontaktperson SoL 89 4 208 9 Ledsagare LSS 6-19 1 Ledsagare SoL 9-20 1 Individuell plan LSS 13 1 44 2 Individuell plan, annan 29 1 77 4 Sysselsättning SoL 122 6 215 10 Korttidsvistelse 3-7 - Korttidsboende 7-13 1 Råd & stöd 12 1 37 2 Personlig assistans 11 1 18 1 Hjälpmedel 22 1 29 1 Annan* 81 4 148 7 * T.ex. färdtjänst, stöd-/kontaktfamilj, budgetrådgivning Av de 2 194 klienterna hade 573 (26) insatser enligt ovan när de kom till ombuden. När kontakten avslutas hade antalet klienter med insatser ökat till 920 (42). Även för dessa klienter gäller att kontakten med ombudsverksamheten resulterar i olika insatser från socialtjänsten. Det är framför allt insatserna boendestöd, kontaktperson och sysselsättning enligt SoL som ökar. LSS-insatserna ökar också. Tabell 6. Förändringar i klienternas försörjningssätt under den tid de är i verksamheterna (n=2194). Kombinationer är möjliga. Försörjning Vid 1:a Vid avslut kontakt Sjukersättning 1141 52 1304 60 Sjukp., akt.stöd 347 16 219 10 Ekonomiskt bistånd 310 14 193 9 Lön/lönebidrag 115 5 194 9 Ålderspension 62 3 77 4 A-kassa 56 3 36 2 Studiemedel/lån 39 2 32 2 Aktivitetsersättn. 103 5 160 7 Annan* 165 8 131 6 * t.ex. föräldrar, partner Även för klienter med avslutad kontakt ökar andelen som får sin försörjning genom sjukersättning (f d förtidspension), lön/lönebidrag och aktivitetsersättning medan klienter med ekonomiskt bistånd och sjukpenning minskar.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 12(23) Tabell 7. Förändringar av vårdinsatser för klienterna under den tid de är i verksamheterna. (n=2194). Kombinationer är möjliga. Vårdinsatser Vid 1:a kontakt Vid avslut Psykiatrisk ÖV 1380 63 1574 72 Psykiatrisk SV* 251 11 129 6 Missbruksvård 90 4 115 5 Primärvård 568 26 683 31 *inkl tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Även här är mönstret detsamma som för de aktuella klienterna. Klienter som har kontakt med psykiatrisk öppenvård, missbruksvård och primärvård ökar medan antalet klienter som läggs in i sluten psykiatrisk minskar. Tabell 8 visar inom vilka områden resultat har uppnåtts för klienterna när kontakten avslutades. Resultat relateras till det/de uppdrag ombuden fick av klienterna. Tabell 8. Klienter fördelade på resultatområde. (n=2194). Kombinationer är möjliga. Resultatområde Antal Ekonomi 1090 50 Bostad 703 32 Psykiatri 631 29 Stöd 619 28 Sysselsättning 498 23 Övrigt 420 19 För 9 av 10 (2062) klienter hade resultat uppnåtts när kontakten avslutades. En klient kan ha fått hjälp inom flera områden. Hälften av klienterna får hjälp med ekonomin. Resultat när det gäller ekonomi kan t.ex. avse att försörjningen säkrats eller att skuldsanering har skett. Resultat som gäller bostad kan vara hjälp till bostad, sanering/byte av bostad eller att en vräkning har avvärjts. Att resultat inte uppnåddes berodde oftast på att klienten avbröt kontakten. Andra orsaker var att klienten flyttat eller avlidit, inte tillhörde målgruppen eller att ombudet avbryter kontakten. Ombuden anger att ca 1/3 av de klienter med vilka kontakten har avslutats, har ytterligare behov av insatser, främst psykiatrisk vård och stöd i kontakter med myndigheter och institutioner. Kommentarer Det är inga större skillnader i de sociodemografiska variablerna mellan aktuella klienter och de klienter som ombudet avslutat kontakten med de flesta klienter är ensamstående, bor i egen lägenhet, har sjukersättning och är mellan 36-55 år. Ombudens arbete tillsammans med klienterna ger resultat. Andelen klienter som får insatser från olika huvudmän under den tid de är i ombudsverksamheterna ökar. Vad som händer i arbetet mellan ombud, klient och institutioner beror natur-
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 13(23) ligtvis på klientens uppdrag och behov, men också på det utbud av insatser som erbjuds. En stor andel av ombudens klienter är redan kända inom både vård och socialtjänst när de kommer till ombudsverksamheterna. Ombudens arbete består ofta i att stödja klienterna i att återuppta kontakten med de remitterande instanserna och se till att insatserna samordnas mellan huvudmännen. C3. Hemlösa klienter (drygt 300) 2/3 är män 1/3 av de hemlösa klienterna har barn under 18 år vid avslut eller 31/12. Nio av tio är ensamstående Drygt 2/3 av klienterna har varit i verksamheterna mindre än 2 år Nästan hälften av klienterna kommer till ombuden via myndigheter/institutioner 1/4 söker själva Få klienter hade insatser från socialtjänsten när de kom till ombudsverksamheterna Årets kartläggning av hemlösa klienter visar att det fanns drygt 300 klienter som var hemlösa när de kom till verksamheterna. Klienterna fördelades på fyra olika hemlöshetssituationer 1 enligt följande: situation 1 25 situation 2 10 situation 3 30 situation 4 35 Situation 2 anges vara särskilt viktig att uppmärksamma enligt några hemlöshetsombud. Utskrivningen från den slutna vården sker ibland med mycket kort varsel på grund av platsbrist, utan att nästa steg i vårdkedjan är planerad på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär en besvärlig situation för klienten. Verksamheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö har det högsta antalet hemlösa. Därefter kommer verksamheten i Helsingborg och verksamheterna i universitetsstäderna Linköping och Karlstad. I Malmö och Stockholm har det i flera år funnits ombud vars arbete är helt inriktat på klienter som är hemlösa. I Eskilstuna har två ombud anställts det senaste året med speciell inriktning på hemlösa. I tabellerna nedan redovisas uppgifter för 329 klienter som var hemlösa när de kom till verksamheterna. I Socialstyrelsens kartläggning 2005 av hemlösa i landet identifierades fyra olika situationer av hemlöshet: 1. en person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller till att sova ute 2. en person är intagen/inskriven på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem SIS-institution och planeras att skrivas ut inom 3 månader utan att ha någon bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen 3. en person är intagen/inskriven på behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem, SIS-institution och planeras inte att skrivas ut inom tre månader och har inte någon bostad ordnad vid ev framtida utskrivning/utflyttning 4. en person bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar, bekanta, familj, släktingar eller har ett tillfälligt inneboende/andrahandskontrakt (kortare än tre månader)
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 14(23) Tabell 9. Åldersfördelning Ålder 18-25 10 26-35 24 36-45 27 46-55 24 56-65 12 65-3 Tabell 10. Förändring i försörjningssätt under tiden i verksamheten Kombinationer är möjliga. Försörjning (flera alt Vid 1:a möjliga) kontakt 31/12-07 alt- vid avslut Sjukersättning 49 55 Sjukp., akt.stöd 13 9 Ekonomiskt bistånd 28 23 Lön/lönebidrag 1 5 Ålderspension 2 3 A-kassa - - Studiemedel/lån 4 - Aktivitetsersättn. 5 8 Annan 4 11 Tabell 11. Förändringar avseende vårdinsatser under den tid klienterna är i verksamheten (n=329). Kombinationer är möjliga, Vårdinsatser Vid 1:a kontakt 31/12-07 alt. vid avslut Psykiatrisk ÖV 146 44 228 76 Psykiatrisk SV* 91 38 35 11 Missbruksvård 33 10 47 14 Primärvård 70 21 113 34 *Inkl tvångsvård, rättspsykiatri Antalet personer med sjukersättning ökar liksom personer med lön/lönebidrag, ålderspension och aktivitetsersättning. Försörjningsmönstret är alltså detsamma som för de tidigare beskrivna klientgrupperna. En större andel av de hemlösa klienterna hade kontakt med psykiatrisk slutenvård och missbruksvård vid ankomsten till verksamheterna. Tabell 12 visar boendesituationen 31/12 eller vid kontaktavslut för de 329 hemlösa klienter som fanns i verksamheterna. Boendesituation n=329 Eget boende 100 2:a handskontr SoL 33 Bostadskontr. SoL 40 Sskt boende SoL 14 Sskt boende LSS 6 HVB 9 Hemlösa 107 Annan 20
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 15(23) För 222 av de 329 klienterna hade bostadssituationen lösts med hjälp av ombudet. Av de 107 klienter som anges vara hemlösa hade 32 avslutat kontakten med ombudet utan någon lösning på boendesituationen. De flesta av dessa avbröt själva kontakten. För de övriga 75 pågår kontakterna. Kommentarer Liksom i en tidigare rapport konstaterar de ombud som arbetar med hemlösa klienter att huvudmännens olika ansvarsområden för gruppen är oklara. Överlappande ansvar är lika problematiskt som när det finns en gråzon mellan ansvarsfälten. I båda fallen tycks inställningen vara att någon annan än jag har ansvaret för klienten. Målgruppen Som nämnts tidigare lämnades en särskild rapport i juni i vilken en målgruppsdiskussion fördes. Rapporten begärdes därför att uppföljningar av verksamheterna visade att olika principer tillämpas när det gäller inkludering/exkludering av klienter. Det är ledningsgrupperna som ytterst avgör vilka grupper av klienter som ska tas emot när prioriteringar måste göras. De klienter som det oftast blir diskussioner om är klienter med psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk, klienter med neuropsykiatriska funktionshinder och klienter med psykiska funktionshinder och utvecklingsstörning. Genom förra årets enkät till ombuden fick vi t.ex. veta att drygt hälften av de svarande ombuden tog emot klienter med neuropsykiatriska funktionshinder. I årets ombudsenkät bad vi varje ombud ange antalet klienter under i olika grupper. Enligt enkätsvaren från 227 ombud har klienterna fördelats i de på förhand angivna kategorierna enligt följande: Tabell 13. Typ av funktionshinder (procent) Typ av funktionshinder Psykiska funktionshinder och omfattande behov av insatser 60 Psykiska funktionshinder, missbruk och omfattande 11 behov av insatser Psykiska funktionshinder, somatiska problem och omfattande behov 10 av insatser Psykiska funktionshinder, neuropsykiatriska funktionshinder och 9 omfattande behov av insatser Neuropsykiatriska funktionshinder och omfattande behov av insatser 3 Psykiska funktionshinder, utvecklingsstörning och omfattande behov 2 av insatser Annat 5
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 16(23) Ombuden poängterar i sina enkätsvar att fördelningen av klienter mellan olika grupper är svår att göra. Huvudskälet är att ombudens bedömningar av klienternas behov av stöd och hjälp inte grundas på diagnoser. Det är ytterst ledningsgruppernas uppgift att avgränsa målgruppen om ombudens kompetens, kösituationen eller annat kräver detta, men det är ombuden som slutligen avgör vilka personer som tas emot. I december var det ca 5 av de avslutade klientkontakterna som inte tillhörde målgruppen enligt ombuden. Flera av dessa fick ändå hjälp av ombuden att slussas/länkas till rätt instans. Vid den senaste uppföljningen 2004 var det ca 15 av de avslutade klientkontakterna som inte tillhörde målgruppen. Om denna skillnad speglar en vidgad tillämpning av målgruppsdefinitionen vet vi inte. Identifierade brister i vård- och omsorgssystemet De flesta verksamheterna har identifierat systembrister i vård- och omsorgssystemet för målgruppen. Majoriteten av verksamheterna har också rutiner för att hantera dessa iakttagelser. När ombuden upptäcker brister fyller de i en blankett som vidarebefordras till ledningsgruppen. Innehållet diskuteras sedan på ledningsgruppsmötena som en stående punkt på dagordningen. Ärendena fördelas beroende på vad bristen gäller och ska tas hem till berörd institution/myndighet. Återrapportering ska ske om vad som händer i ärendet. Detta är den idealiska situationen som inte alltid fullföljs. Väntan på åtgärder kan bli lång av olika skäl. I det följande redovisas brister såsom de uttrycks av ombuden. Det är på handläggarnivå som brister oftast uppmärksammas av ombuden och de flesta gäller bemötandet av ombudens klienter. Bristande respekt och otillräcklig kunskap om målgruppen anses vara orsaken. Att tala över huvudet på klienten eller att använda ord och uttryck som klienten inte förstår är vanligt förekommande. Orimliga krav ställs på klienterna som tyder på att handläggaren är okänslig för vad man kan förvänta sig av personer med psykiska funktionshinder och stora svårigheter att hantera det dagliga livet. Oacceptabelt långa handläggningstider förekommer. Under väntetiden kan klienterna fara illa. Brister i myndighetsutövningen kan t.ex. innebära att klienten inte får skriftligt beslut på sin ansökan om insats. På organisationsnivå förekommer bristande samordning inom och mellan myndigheter med negativa konsekvenser för ombudens klienter som resultat. Bristerna i den lokala organisationen kan ta sig uttryck i oklar ansvarsfördelning mellan myndigheter och inom respektive myndighet. Oförmågan är stor att samarbeta utifrån ett helhetsperspektiv på klientens situation. Kortsiktig planering, obefintliga eller bristande personliga planer blir konsekvenser av detta. Bolla-runtmodellen är frustrerande för klienterna och kan resultera i att han/hon inte orkar fullfölja den ursprungliga intentionen.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 17(23) Exempel på brist i kommunikationen mellan psykiatri och socialtjänst kan vara när en suicidbenägen klient skrivs ut till hemmet utan vårdplanering med inblandade parter, exempelvis socialtjänsten som beviljat boendestöd. Bristande kommunikation inom vården är t.ex. när en öppenvårdsläkare skriver vårdintyg för en självdestruktiv klient och akutpsykiatrin skriver ut samma klient inom 24 timmar utan att diskutera med öppenvårdsläkaren. Bristande resurser kan bl.a. handla om för få psykiatrer, brist på adekvata boendeformer, daglig sysselsättning, boendestödjare och mobila team. Dessa brister nämns som skäl till målgruppens låga livskvalitet. Myndigheter och institutioner är svårtillgängliga för målgruppen på olika sätt och är skäl till att insatser fördröjs. Cirka hälften av ombuden har också identifierat brister på nationell nivå (lagar, regler m m). På denna nivå handlar det om konsekvenser av politiska ställningstaganden och stelbenta regelverk. Bristerna i samarbetet med Försäkringskassan har tagits upp som ett problem det senaste året och hänförs till den omorganisation som kassan genomgår. Brister i koordination mellan Försäkringskassan och vårdgivaren kan få till följd att en klient blir helt utan ekonomiskt stöd under en period. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och psykiatrin fattar emellanåt motsägande beslut, regelverken är inte i fas med varandra. En ganska vanlig situation är att en läkare anser att patienten är sjuk och sjukskriver, Försäkringskassan anser att klienten är arbetsför och arbetsförmedlingen bedömer att klienten inte står till arbetsmarknadens förfogande. Kommentarer Ombudens kunskaper om målgruppen och deras iakttagelser om vad som fungerar/inte fungerar i kontakten mellan klient och olika institutioner och myndigheter är stor och bör tillvaratas. Om detta inte sker är det fråga om en stor informationsförlust lokalt, regionalt och nationellt om hur våra välfärdssystem fungerar för en grupp medborgare som är i stort behov av samhällets stöd och hjälp. Ombudens arbete består till stor del i att lotsa klienten i systemet för att den ekonomiska situationen ska bli bättre genom t.ex. skuldsanering och ändrad försörjningsform. Målgruppens dåliga ekonomi är väl känd låga inkomster och höga kostnader för medicin, sjukresor m.m. är verklighet för en stor del av klienterna. Dålig ekonomi bidrar till att de inte har råd att delta i aktiviteter som skulle kunna öka välbefinnandet och tilliten till sig själva. En uppgift framöver är att följa upp ombudens iakttagelser och systematiskt hänföra dem till lokal, regional respektive nationell nivå för att identifiera möjliga åtgärder.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 18(23) Ekonomisk rapport för år För år har statsbidraget utgått med 109 460 000 kr, vilket motsvarar cirka 360 heltidstjänster givet beloppet 302 400 kronor/tjänst och år. Socialstyrelsen har under betalat ut 91 224 000 kr av statsbidraget till länsstyrelserna. Socialstyrelsens kostnader för utbildning, uppföljning, planerings- och samordningskonferenser och resekostnader uppgick till cirka 1 100 000 kr. Personalkostnader som har belastat personligt-ombud-konto uppgår för år till 600 000 kr, resterande personalkostnader budgeterades på Socialstyrelsens ordinarie budget. Länsstyrelserna har under betalat ut ca 89 000 000 kr till kommunerna i statsbidrag för tillsatta tjänster. Ett antal tjänster har varit tillfälligt vakanta under året, beroende på att rekryteringen av nya ombud har tagit längre tid än förväntat. I något fall har statsbidrag inte betalats ut på grund av att ombud varit långtidssjukskrivna. Under året har länsstyrelserna sammanlagt använt ca 2 778 000 kr för administration, utbildning och handledning avseende ombudsverksamheterna. (bilaga 2). Länsstyrelserna har haft medel för att kunna bygga upp, utveckla och stödja ombudsverksamheterna samt medel för att utbilda ombuden under 2005-. Några länsstyrelser hade i slutet av lite eller inga medel alls kvar för det fortsatta arbetet. Socialdirektörerna gjorde en beräkning av hur mycket medel som skulle behövas för att fortsätta arbetet under 2008 och 2009. I det arbetet ingår som tidigare att utveckla och stödja verksamheterna och utbilda nyanställda ombud. Resultatet har blivit att de på länsstyrelsen ackumulerade medlen, 14 255 816, inför 2208 har omfördelats mellan länsstyrelserna. Denna omfördelning är godkänd och beslutad av samtliga länsstyrelser via socialdirektörerna. (Se bilaga 3). Socialstyrelsens och länsstyrelsernas utbildningsinsatser Socialstyrelsen och länsstyrelserna har tillsammans under hela implementeringsfasen gjort omfattande satsningar på information, introduktions- och vidareutbildningar, utbildningsmaterial och konferenser. Det stora antalet nationella/regionala utvärderingsrapporter som publicerats under åren har också spridits till verksamheterna efter hand. Under har 2 grupper om cirka 20 nyanställda ombud från hela landet genomgått en utbildning som omfattat 2 x 3 dagar. Den särskilda introduktionsutbildningen, som Socialstyrelsen och länsstyrelserna i samarbete tidigare genomfört, får ombuden numera genom lokal introduktion av erfarna ombud inom varje verksamhet och genom att delta i handledning, nätverksträffar m.m. Flera länsstyrelser har under året genomfört utbildningsdagar för ombudsverksamheternas ledningsgrupper.
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 19(23) Socialstyrelsen har även detta år haft en utbildningsdag för Försäkringskassans kontaktpersoner i respektive län. För nyanställda socialkonsulenter på länsstyrelserna och de som arbetar med hemlöshetsfrågor på Socialstyrelsen anordnade Socialstyrelsen en utbildningsdag under. Utbildningsbehov Under hösten 2008 kommer Socialstyrelsen och länsstyrelserna att anordna utbildningsdagar för nyanställda ombud. Den kontinuerligt arbetande gruppen av representanter från länsstyrelserna och Socialstyrelsen har bl.a. till uppgift att ge förslag på relevanta utbildningar för ombuden. F.n. undersöks möjligheterna att genomföra en utbildning som ska fördjupa kunskaperna om neuropsykiatriska funktionshinder. Nätverk för personliga ombud nationellt och regionalt Det nationella nätverk av personliga ombud som bildades i samband med försöksverksamheterna i mitten av 90-talet, är och har varit en resurs för det stora antalet ombud som började sitt arbete på 2000-talet. Nätverken träffas i olika konstellationer en eller ett par gånger per termin för att diskutera gemensamma frågor och utbyta erfarenheter. Länsstyrelserna har under året hjälpt till med finansieringen av nätverksträffarna. Ombuden bildade en yrkesförening 2004 Yrkesföreningen för Personligt Ombud (YPOS). Ca 200 av de drygt 300 ombuden är medlemmar. Länsstyrelsernas uppföljningar Uppföljning av verksamheterna De flesta länsstyrelser gör någon form av årliga uppföljningar, ofta i samband med att statsbidraget ska betalas ut till kommunerna. En gemensam checklista som stöd för länsstyrelsernas uppföljning av verksamheterna med personligt ombud utarbetades 2005 och började användas 2006. Listan har sin grund i Meddelandeblad Nr 14/00. Fokus i uppföljningen kan variera utifrån regionala förhållanden. De rapporter som blir resultatet av uppföljningarna väcker ofta medialt intresse lokalt och regionalt. Slutsatser De 20 miljoner kronor som tillfördes personligt-ombud-verksamheterna för år, motsvarande cirka 60 ombudstjänster, utnyttjades endast i ringa grad (ca 15 tjänster). Desto mer glädjande är att under våren 2008, har ytterligare 15 ombud anställts och påbörjat sitt arbete. Därutöver kommer förhoppningsvis ytterligare sju-åtta tjänster att besättas under året. Därmed har cirka 35 tjänster av de 60 tagits
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 20(23) i anspråk. Flera kommuner har meddelat både nu och tidigare att behovet av ombud finns, men möjlighet att tillskjuta egna medel finns inte. Socialstyrelsens uppföljning av verksamheterna ger ingen anledning att revidera tidigare övergripande slutsatser om ombudsverksamheternas arbete. Ett stort antal klienter finns i verksamheterna under ett år. Verksamheterna är viktiga för den enskilde klienten, vilket uppföljningar och utvärderingar har visat. De är också samhällsekonomiskt betydelsefulla. Av detta följer att lagstiftning för att säkra verksamheternas fortlevnad är viktig. Vissa resultat föranleder ytterligare analyser och fördjupningar. Aktiviteter det närmaste året Socialstyrelsen kommer som tidigare att följa och stötta verksamheterna genom utbildningsinsatser, konferenser m.m. i samarbete med länsstyrelserna. Fördjupningsstudier baserade på års empiriska material är tänkbara och angelägna inom följande områden - ledningsgruppernas arbete med de systembrister som ombuden upptäcker på olika nivåer Vilka åtgärder har kunnat genomföras för att förbättra samverkan och samarbete inom och mellan myndigheter och vad kan göras ytterligare? - vissa verksamheter har större genomströmning av klienter än andra verksamheter varför och med vilka konsekvenser? - hur kan ombudens kunskaper om hemlösa klienters situation användas för att förebygga hemlöshet - följa utskrivningen från sluten vård till boende i kommunen - ombudens arbete när klienterna har barn - entreprenadernas arbetsvillkor och förändringar för klienterna när driften av verksamheten övergår till annan utförare - en uppföljning av de ombud som har slutat sin anställning eller som är/har varit långtidssjukskrivna och ev. samband med ensamarbete, handledning m.m. En uppdatering av Meddelandebladet ska göras under året. Meddelandebladet är det instrument som länsstyrelsernas tillsyn av verksamheterna utgår ifrån. Beslut i ärendet har fattats av ställföreträdande generaldirektören Håkan Ceder. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Åsa Börjesson deltagit. Utredare Lena Steinholtz Ekecrantz har varit föredragande. Enligt Socialstyrelsens beslut Lena Steinholtz Ekecrantz Bilaga Tabeller (1) Ekonomisk redovisning för (2, 3)
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 21(23) Bilaga 1 Jämförelse mellan uppföljningarna 2004 och Aktuella klientkontakter Tabell 1. Åldersfördelning, civilstånd, väg in till verksamheten, god man/förvaltare Ålder 2004 18-25 7 8 26-35 18 20 36-45 28 28 46-55 25 27 56-65 14 13 66-8 3 100 100 Av jämförelsen framgår att andelen yngre, 18-35 år, har ökat något i antal medan äldre klienter, 66 år eller däröver, har blivit färre.. Civilstånd 2004 Gift/samboende 16 16 Ensamstående 83 84 Vet ej* 1-100 100 * Vet ej-svar fanns inte som alternativ Väg in till POverksamheten 2004 Via myndighet 36 37 Brukarorganisation 4 2 Sökt själv 31 32 Anhörig/närstående 11 10 God man/förvaltare - - PO:s upps verksamhet 6 6 Annan 12 13 100 100. 2004 God man 7 8 Förvaltare 2 3
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 22(23) Avslutade klientkontakter Tabell 2. Åldersfördelning, civilstånd, väg in till och tid i verksamheten, god man/förvaltare. Ålder 2004 18-25 6 8 26-35 15 20 36-45 27 24 46-55 24 28 56-65 14 18 66-14 2 100 100. Civilstånd 2004 Gift/samboende 16 17 Ensamstående 81 83 Vet ej 3-100 100 Väg in till POverksamheten 2004 Via myndighet 34 32 Brukarorganisation 4 2 Sökt själv 32 39 Anhörig/närstående 10 9 God man/förvaltare 1 1 PO:s upps verksamhet 7 5 Annan 12 12 100 100 2004 God man 8 10 Förvaltare 3 3 Tid i verksamheten 2004 < 6 månader 49 33 6 12 månader 32 18 13 24 månader 15 21 25 - månader 4 28 100 100
SOCIALSTYRELSEN 2008-04-08 Dnr 23(23) Presenterade problem 2004 Ekonomi 40 52 Stöd i kontakt med myndigheter 37 57 Bostad 27 31 Stöd i kontakt med vården 25 32 Sysselsättning 18 24 Relationer 8 13 Annat* 53 19 T.ex.s råd och stöd, struktur/ordning på dagen, bryta isolering, m m Resultatområden 2004 1 48 38 2 29 26 3 12 19 4 6 9 5-5 8 De skillnader som framträder mellan åren för klienter med avslutad kontakt är att - andelen klienter i de yngsta åldrarna har ökat och andelen klienter över 65 år har minskat - andelen klienter med korta kontakttider i verksamheterna har minskat och andelen klienter med kontakter om två år eller längre har ökat - andelen klienter som vill ha stöd i kontakten med myndigheter och vården ökar liksom de som vill ha hjälp med ekonomin, bostad, sysselsättning och relationer - andelen klienter som får stöd och hjälp med insatser inom tre eller flera områden ökar. Den vanligaste kombinationen av resultatområden var ekonomi, stöd i kontakten med myndigheter/institutioner och bostad.
Bilaga 2 Länsstyrelsen i Utbetalt från SoS till lst för POtjänster Utbetalt från lst till kommunerna för potjänster Lst kostnader för adm/ utbildning/uppföljng/ utvärdering 2004-2006 Lst kostnader för adm/ utbidlning/uppföljning och utvärdering Medel för lst att föra över till 2008 (Saldo per den 31/12 ) Stockholm 17 841 600 16 807 200 2 545 309 515 452 4 920 598 Uppsala 2 280 600 2 261 700 890 374 20 000 70 000 Södermanland 2 419 200 2 116 800 386 900 68 540 547 010 Östergötland 3 326 400 3 024 000 1 334 280 382 500 385 814 Jönköping 2 381 400 2 142 000 628 283 166 761 785 062 Kronoberg 2 293 200 2 293 200 665 757 227 432 254 443 Kalmar 3 326 400 3 234 000 956 541 346 320 660 611 Gotland 604 800 442 200 163 261 11 613 176 724 Blekinge 1 209 600 1 209 600 370 956 85 998 286 485 Skåne 11 592 000 11 742 800 2 159 597 49 343 1 339 970 Halland 2 822 400 2 797 200 442 587 52 559 128 113 V Götaland 15 422 400 15 207 904 2 806 985 9 810 2 123 083 Värmland 3 024 000 3 024 000 636 230 60 009 - Örebro 2 721 600 2 646 000 1 046 462 125 068 264 496 Västmanland 2 721 600 2 721 000 1 576 720 84 484 12 130 Dalarna 3 175 200 3 049 200 832 700 35 571 1 060 929 Gävleborg 3 225 600 3 225 600 626 347 45 000 509 Västernorrland 2 721 600 2 721 600 722 900 174 712 37 607 Jämtland 1 209 600 1 208 054 124 099 28 597 107 558 Västerbotten 3 024 000 2 922 800 394 751 250 461 844 874 Norrbotten 3 880 800 3 950 800 319 926 37 408 249 800 Summa 91 224 000 88 747 658 19 630 965 2 777 638 14 255 816