1 Vår drivkraft Landsbygdspartiets starkaste drivkraft och ideologiska grund vilar på tron om en levande och välmående landsbygd där människor kan bo, leva och utvecklas under liknande förutsättningar som resten av Sverige. Vi vill att våra barn skall ha möjligheten att växa upp på landsbygden med alla de fördelar som detta medför. Friheten att bosätta där man vill skall vara en självklarhet, detta är en rättvisefråga på samma sätt som fördelningen av infrastruktur och samhällsservice. Vårt lands välstånd kommer från goda tillgångar på naturresurser vilka hämtas på landsbygden, vår självförsörjning kommer från jord och skogsbruk i världsklass. Industrialiseringen startade på landsbygden där råvaran hämtades och många av våra mindre samhällen hade inte funnits utan denna utveckling. Vi ser sedan ett antal år tillbaka att landsbygden har fått träda tillbaka allt mer i takt med att städerna, växer, avfolkningen ökar och de ekonomiska klyftorna mellan stad och land blir allt större. Landsbygden är en attraktiv plats att leva på för alla därför måste vi få till stånd en utflyttning till landsbygden istället för den avfolkning vi ser idag. Respekten för individen måste stärkas i hela samhället och besluten tas närmare den de berör. Vi avser att kämpa för alla människor som lever på landsbygden med därtill hörande småsamhällen, bruksorter och byar. Kort sagt alla som är drabbade av storstadsfixeringen och inte längre vill låta sig köras över av det etablerade politiska etablissemanget. kräver lokal, rättvis samhällsservice med närdemokrati. Med detta menar vi att förutsättningarna skall var likartade för alla i vårt samhälle. Grundtryggheten försvinner när vård, skola och omsorg på landsbygden monteras ner i takt med att städerna växer. Dessa delar i samhället är avgörande för den basservice som är en förutsättning för den sociala rättvisan i Sverige. Vi ser idag att allt fler barnverksamheter och byskolor läggs ner och barn tvingas åka buss till centralorten, orsaken sägs vara ekonomin i kommunen. Vi i Landbygdspartiet menar att detta sakta kväver landsbygden och vi vill att en oberoende utredning kring orsakerna till nedläggningen görs innan skolan läggs ner. Ofta kan man se ett mönster i hur en liten ort försvinner, först läggs skolan ner och därefter affären, resten faller av sig själv när det inte finns förutsättningar att bo kvar. Skolan är avgörande för landsbygden som samlingspunkt och för den sociala utvecklingen. Om orsakerna till nedläggning är ekonomiska ifrågasätter vi i Landsbygdspartiet om kommunen skall vara huvudman för skolan. Att alla ska ha tillgång till läkemedel när vi blir sjuka kan kännas som en självklarhet, så är det inte på landsbygden idag där vi ser att apoteken läggs ner efterhand som deras vinster minskar. Vi i Landsbygdspartiet anser att apoteken skall drivas i statlig regi utan vinstkrav då människors hälsa inte är en produkt som kan exploateras. Vi tvingas idag resa allt längre för att komma i kontakt med vård, bank, postservice eller andra medborgerliga rättigheter samtidigt som infrastrukturen allt mer försämras när buss och tågförbindelser tas bort och landsbygden isoleras allt mer. Detta anser vi är en fråga om demokrati som har havererat grundligt då det på många håll i Sverige idag är omöjligt att bo om man inte har bil
2 som skall tankas. Detta innebär att barnfamiljer och äldre många gånger tvingas in mot centralorten mot sin vilja. Vi ställer oss även frågan varför tågstationer läggs ner när tågen fortfarande går, man anser tydligen att det är viktigare att tåget kommer fram snabbt än att alla får åka med I ett modernt samhälle är kommunikationsteknik av avgörande betydelse och kunde varit ett sätt att få fler människor att bo kvar på landsbygden. Dock är ofta underlaget får dåligt för att företagen som tillhandahåller dessa tjänster ska kunna satsa på utbyggnad, här måste staten stå som garant för att alla ska kunna delta i IT-samhället. Underhållet av våra vägar är en annan viktig del av vår infrastruktur som på många håll i landet fungerar mycket dåligt, vi ser idag hur miljardbelopp spenderas på utbyggnader av vägnät i storstäderna medan landsbygden kryssar mellan hålen på ett vägnät vars bärighet ofta är så dålig att det inte klarar att naturresurserna körs härifrån, detta påverkar hela samhället. Vi i Landsbygdspartiet kräver en kraftigt ökad självförsörjningsgrad för baslivsmedel. Med detta menar vi att våra bönder måste kunna överleva på sitt arbete som skall drivas enligt svenska metoder och förutsättningar. Dagens jordbrukspolitik är utformad i enlighet med EU-s regler om fri konkurrens och handel, detta klarar inte svenskt jordbruk att konkurrera med och vi ser allt fler tomma gårdar och en allt mer tyst och stilla landsbygd. Våra djurskyddslagar är bland Europas hårdaste vilket är en bra sak, dock bör resten av Europa anpassa sig till detta för att rättvisa skall råda. Jord, skog och lantbruk är några av de nav kring vilket den levande landsbygden har vuxit fram. Det är här många av jobben funnits och det är här som landets mat har producerats. Vi kräver att lagen om offentlig upphandling(lou) anpassas och prioriterar mindre och lokala producenter, på så sätt blir fler lantbruk lönsamma i Sverige. Vidare kräver vi att denna anpassning harmonierar med de kvalitetskrav som läggs på våra bönder och livsmedelsproducenter. Våra svenska bönder producerar idag livsmedel av ypperlig kvalitet vilket vi anser att våra skolbarn och äldre skall kunna ta del av. Livsmedelsproduktionen i Europa är en miljardindustri och stora krafter verkar för att priser skall pressas till bottennivåer, kvaliteten gynnas inte av detta. För att svenskt jordbruk skall kunna konkurrera måsta man rikta in sig på stordrift vilket inte alltid fungerar i Sverige. Den svenske bondens lönsamhet måste stärkas genom att inkomsterna garanteras av försäljningen i närområdet samt att utgifterna minskas genom att drivmedelspriser och arbetsgivaravgifter sänks. Utbudet av närproducerade livsmedel i våra butiker måste bli större, livsmedelskedjorna måste ta sitt ansvar och införa system som gynnar de handlare som väljer att ta in dessa produkter. Vi anser inte att det är rimligt att våra skolbarn eller äldre skall behöva äta mat som har transporterats över stora delar av jordklotet när den svenske bonden producerar samma produkt inom några mils avstånd, en produkt som i många fall håller en betydligt högre kvalitet och som vi själva har möjlighet att kontrollera. Detta innebär även en vinst för miljön när transporterna minskas radikalt. Vi Landsbygdspartiet kräver att vi i Sverige för en ansvarsfull rovdjurspolitik. Våra stora rovdjur måste förvaltas i kontrollerade stammar för att undvika onödigt lidande för människor och djur. Beslutsrätten måste förläggas lokalt för att säkerhet och effektivitet skall kunna garanteras. För lo, björn och järv finns det idag försök till förvaltning som dock måste ses över på saklig, social och vetenskaplig grund. Vargen däremot är ett djur som inte har någon förvaltning alls som är värd namnet. Vargen är vår planets mest framgångsrika rovdjur och den svenska vargstammen är en
3 genetiskt undermålig och ur bevarandesynpunkt meningslös utlöpare av den ryska stammen som består av mer än 50 000 djur. Vid närvaro av varg sjunker fastighetspriserna med i genomsnitt 10 % och jaktarrendena till markägarna försvinner när bl.a. jakt inte kan bedrivas på marken. Produkter från skog och mark representerar själva sinnebilden av klimatsmarta val, bär och svamp som aldrig utsatts för konstgödsel och viltkött som inte kan bli mer ekologiskt måste vara i linje med de miljömål vi har att ta hänsyn till idag. Med stark representation av rovdjur är detta snart en förstörd resurs i stora delar av vårt land. Den spontana invandringen av varg från öst innebär stora risker med tanke på spridning av parasiter och sjukdomar som vi historiskt sett varit förskonade för genom en restriktiv syn på vilka djur som vandrar in och får fäste i vår natur. En av anledningarna till att man väljer att bosätta sig på landsbygden är just närheten till naturen, fenomen som rabies och dvärgbandmask omöjliggör allt detta och är ännu ett sätt att kväva landsbygden. Det öppna landskapet med våra vackra hagmarker är en del av vårt kulturlandskap, detta kommer inte att finnas kvar om inte det finns några betande djur som håller detta öppet. Denna miljö innehåller en mångfald av rödlistade arter som skall bevaras för eftervärlden. Att bedriva djurhållning med stor närvaro av rovdjur är en svår uppgift och vi anser att denna fråga måste skötas med större kunskap och noggrannhet än vad som är fallet idag. Våra fäbodbrukare, småbrukare och bönder representerar en tradition och kulturarv som vi anser det vara viktigt att slå vakt om. Deras yrkeskunnande är unikt och av avgörande betydelse när det gäller bevarandet av gamla lantraser och för att vi skall kunna behålla och utöka vår förmåga till självhushållning. En del besättningar fungerar även som genbank vilket gör att ett enda rovdjursangrepp kan utrota en hel ras och rasera ett ofta månghundraårigt avelsarbete tillika företaget som drivs eftersom statens ersättningar inte täcker skadorna efter angreppet. Närvaron av stora rovdjur är behäftad med mycket stora ekonomiska åtaganden som hittills inte uppfyllts. Vi kräver kraftigt höjda ersättningar för rovdjursangrepp på tamboskap, ersättningen skall täcka det direkta inkomstbortfallet såsom köttvärde, avelsstöd samt fullt ut täcka kostnaderna för byggnation av rovdjursstängsel, vidare skall även det indirekta inkomstbortfallet täckas som kastade kalvar och skrämda djur innebär. Vi i Landsbygdspartiet anser att vi inte skall ha någon frilevande varg i Sverige. Vargen skall hållas i väl avgränsade områden som om terrängförhållandena så kräver skall hägnas. Dessa områden skall vara av habitatstorlek dvs. så stora att de driver sig själv i balansen mellan bytesdjur och predator. Utanför dessa områden skall det stå markägaren fritt att plocka bort den. Denna åtgärd är nödvändig för att undvika onödigt lidande för både vargen och människan samt bevarandet av den biologiska mångfalden. Sverige har länge varit ett föregångsland inom säker och skonsam djurhållning vilket vi anser att vi skall fortsätta vara, därför kräver vi ett slut på det djurplågeri som bedrivs av Naturvårdsverket med avseende på sövning, flytt och utplantering av djur i områden där inte alla av de som påverkas, får vara med och bestämma. Att söva och flytta vilda djur innebär att djuret utsätts för en extrem stress och har även visat sig fungera dåligt då djuren snabbt återvänder till ursprungsområdet. Vi i Landsbygdspartiet önskar något i gengäld för den exploatering som bedrivs av landsbygdens naturresurser och kräver därför införsel av kommunal beskattning av fastigheter och naturresurser. Att samhället utvinner naturresurser på landsbygden är en del i utvecklingen av vår välfärd och
4 därmed nödvändigt, dock är det vi på landsbygden som får leva med spåren efter gruvdrift, dammbyggnader och vindkraftsparker utan att något kommer tillbaka till kommunen. Vi anser att landsbygden skall kunna leva på sina egna villkor, utan allmosor från staten och annat bidragsberoende. Detta kan endast bli möjligt om kommunerna får ta del av de ekonomiska resurser som utvinning av naturresurser innebär och metodiskt hämtas från landsbygden, detta är en förutsättning för att en fullgod samhällsservice skall kunna upprätthållas. Vi anser att kommunal skatt skall beläggas på malmbrytning och industrier för förädling av råvaran, industrier med skog som råvara samt energiproducerande anläggningar i vid bemärkelse. Vi i Landsbygdspartiet kräver omförhandling av EU-medlemskapet. Då Sverige anslöt sig till EU sades att vi skulle kunna förhandla om de delar där våra förhållanden och förutsättningar skilde sig från gängse praxis inom EU. Att så icke varit fallet under den period som medlemskapet varat torde framstå ganska tydligt idag när vi ser bönder som tvingas lägga ner när konkurrensen med Europas stordrifter inte klaras eller en rovdjurspolitik som bedrivs av byråkrater i Bryssel, för att inte tala om det demokratiska underskott som denna koloss på lerfötter lider av. Man talar om subsidiaritetsprincipen som om man menade allvar, en princip vilken införts som ett led i att regionala beslutsfattare skall tro att de kan påverka trots att klubban redan fallit. Vidare har vi i Landsbygdspartiet svårt att förlika oss med den miljardrullning som EU innebär där ofantliga belopp spenderas på administration av verksamheter som respektive medlemsland med all säkerhet sköter betydligt bättre själva. Mindre än hälften av Sveriges medlemsavgift kommer tillbaka och till gagn för vårt land, pengar vi kunde lagt på vår välfärd och utveckling. Vidare anser vi att det är djupt beklagligt att ett EU-direktiv kan åsidosätta svensk grundlag, detta utgör i sig själv grund till att kräva omförhandling av vårt medlemskap. Samarbete är bra och absolut nödvändigt för att Europas länder skall utvecklas, dock anser vi att ett land skall slå vakt om sin egenart och har intet att vinna på att bakbinda sig i avtal som innebär ofrihet för det enskilda landet. Vi anser att avtal kring handel, naturförvaltning osv. tas fram vid behov och mellan de länder frågan berör. Vidare anser vi att den federala utveckling som vi idag ser när länder knyts allt hårdare till sina avtal inte är det bästa för Sverige. Vi anser även att denna omförhandling bör efterföljas av en folkomröstning angående framtiden för vårt medlemskap eftersom en stor del av den stomme som EU vilar på inte är applicerbar på svenska förhållanden så som de ser ut idag. Vi i Landsbygdspartiet kräver rättvis drivmedelsbeskattning för landsbygden. Dagens drivmedelsbeskattning är djupt orättvis då alternativ till bilen ofta saknas och avstånden är stora. Sverige skall vara ett framtidsland på miljöfronten men är det rimligt att landsbygden skall betala hela kalaset när detta är en fråga som angår alla i vårt samhälle? Kostnaderna för transporter på landsbygden är ofta en avgörande faktor när exempelvis barnfamiljer tvingas ge upp drömmen om ett liv på landet och söker sig in mot tätorten, efterlämnande en tynande landsbygd. Företag på landsbygden har idag redan svårt att konkurrera beroende på sviktande kundunderlag osv. dagens drivmedelsbeskattning gör denna situation ännu svårare. Arbetslösheten är stor på landsbygden trots att underlaget för småföretagandet är stort och mycket viktigt för landsbygden då det är här som de flesta arbetstillfällena finns. Det blir allt glesare mellan de stora industrierna och därför utgör
5 småföretagandet en viktig faktor för arbetsmarknaden. Maskiner i skogen och lantbruk måste drivas för att samhället skall kunna fortsätt utvinna naturresurser, bönder som producerar vår mat måste kunna tanka sina traktorer, allt detta är en del av grundtryggheten i samhället. Energifrågan är av avgörande betydelse för Sverige idag. Därför kräver vi att regelverket kring utbyggnaden av vindkraftverk skall kringgärdas av ett regelverk som visar hänsyn till närboende och samtliga andra som påverkas. Därför kräver vi att nybyggnation av vindkraftverk inte får ske inom en radie av 10 ggr verkets höjd från någon form av bebyggelse, fritidshus som permanentboende. Denna gräns är dragen för att problem kring iskast, buller och ljusblink skall kunna elimineras. Avslutningsvis Vårt parti har tillägget oberoende i vårt namn och med detta menar vi att alla är välkomna att delta i kampen för en levande och välmående landsbygd. Vi har för avsikt att utforma en politik för landsbygdens bästa, denna kommer vi att hänga upp som en kvarnsten kring halsen på det etablerade politikeretablissemanget vilka konsekvent vänder landsbygden ryggen. Vi har även devisen att utan landsbygden stannar Sverige, detta är för oss allvar och själva roten till vårt partis existens då vi menar att hela Sverige skall vara delaktiga samhället.