DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #6 14 juni 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Kristin Ritter KÖR DUBBEL- KOMMANDO I TVÅ LÄN Fokus ALLTFÖR FÅ SJUKFALL UTREDS I TID Statskontoret på UPPDRAG GRANSKNING
Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35 E-mail: lulea@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01 E-mail: sundsvall@rygginstitutet.se Korta väntetider Försäkringskassan i Sverige har avtal med oss så väl mött på alla Rygginstituten... till kvalitetssäkrad rehab Här är våra produkter och koder: 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/200-4007-2d 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2b 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 0014/2003-4007-2e 4 veckors whiplashsrehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2c 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2f Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) Avtalskod: FG 00121/2002-30a Arbetslivsinriktad utredning (ARU) Avtalskod: FG 00114/2003-4007-1a Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11 E-mail: vaxholm@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30 E-mail: vaxjo@rygginstitutet.se Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01 E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se Apartado 192, ES-29600 Marbella Tel: 0034-952 77 05 83 Fax: 0034-952 82 75 40 E-mail: centroforestal@telefonica.net. www rygginstitutet se www.norrlandsreklam.se
# 6 Är det nåt folk pratar om på jobbet så är det IT-timmar. Eller snarare bristen på IT-timmar. Tänk om man skulle ruta in livet i olika produktionstimmar. Jobbtimmarna är lätta, där vet man vad som gäller och det går kanske 2 565 sovtimmar på ett år. Om du har sovit upp timmarna redan i november ja, då får du helt sonika vara vaken december ut. Det värsta är när timmarna tar abrupt slut. Just när man sitter där och binder midsommarkransar med barnen då poff tar pysseltimmarna slut och kransarna slokar glesa med enstaka björklöv. Tyvärr barn. Vi Vem ska bestämma över mina timmar? får ta upp arbetet igen nästa år. Även om det råkar vara januari. Å andra sidan kanske man inte skulle gråta blod om plocka grejer som ligger på fel ställe-timmarna gick upp i rök redan i juli. Värre är det med sovmorgontimmarna som verkade vara rejält underdimensionerade redan i början på året. Däremot finns några slalomtimmar kvar som inte utnyttjades på sportlovet eftersom dottern tokvurpade och två heldagar peppning användes för att få upp henne på skidorna igen. I sommar tänker jag i alla fall använda upp alla mina bara göra ingentingtimmar på ett bräde och dricka kaffe på balkongen varje morgon. Den stora frågan kvarstår dock fortfarande: vem ska bestämma fördelningen av mina timmar? Jag är säker på att det finns en lösning i Min tid-systemet som dessutom borde kunna administrera mina livstimmar. Bara det nu finns några IT-timmar kvar Catharina byström, chefredaktör 20 12 24 AKTUELLT Skärpta rutiner vid nej till sjukpenning 5 Historisk reform sjösätts i Norge 7 Fler fuskkontroller behövs 9 Många jobb på väg till Gemensam service 11 SÅ GJORDE VI Så går det till när Statskontoret granskar Försäkringskassan 12 17 PROBLEMLÖSARNA Alla har ett ansvar vid omställningen 18 INTERVJU Kristin Ritter är direktör för Försäkringskassan både i Östergötland och i Södermanland. 20-22 FOKUS Bara hälften av sjukfallen utreds i tid 24 Risk att rehabilitering blir eftersatt 25 Viktigt att handläggarna ges möjlighet att arbeta med Finsam 26 ÅSIKTER Försäkringskassans regler hotar demokratin 27 Låt arbetsgivaren slippa ansvar 28 Ny debattbok om välfärdsstaten 28 NÄST SIST Tipssexan och språkspalten 30 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 32 dagens socialförsäkring Juni 2006
hallå där... Karin Nilsson, chef för arbetsskadeenheten vid Försäkringskassan i Jönköpings län. Det har nu gått drygt två månader sedan länskoncentrationen genomfördes, handläggningen ensades och ärendehanteringsstödet infördes. För riket som helhet ligger handläggningstiden nu i genomsnitt på 90 dagar. Det tar tid att lära sig Hur har det gått för Jönköpings län? Min bedömning är att inkörningen fortfarande pågår och att det behövs en förståelse för att det tar tid för handläggarna att sätta sig in i allt det nya. Med ensa och ÄHS har vi fått ett helt nytt arbetssätt och handläggarna håller på att lära sig det nu. Det blir säkert bra när alla har lärt sig det. Foto: eva-marie wulff Vad tror du om målet om högst 120 dagars genomströmningstid? Jag tycker att det är litet tidigt att titta på statistik redan nu. Det bör vi snarare göra i slutet av året. Man kan inte nå målet direkt. Nu under inkörningsperioden får vi nog snarare räkna med att tiden kan öka. Men sedan ska vi kunna hålla målet. Det räknar jag med. Hur såg era förutsättningar ut när ni gick in i det nya? Vi hade tidigare en väl fungerande organisation och arbetsmetoder. Med hög produktion per handläggare och låga styckkostnader. Vi var nere på ungefär ett års handläggningstid. För oss blev ensaprocessen ett nytt sätt att arbeta. Det gäller framförallt ordningen med en tidig bedömare. Våra handläggare tog tidigare sina ärenden direkt. Vilka är fördelarna med nyordningen? Det är väldigt positivt att vi nu sitter ihop. Den dagliga kontakten är en styrka. När det uppstår problem kan handläggarna lätt diskutera med varandra. Tidigare var de utspridda på fyra orter. För mig som chef har det också blivit lättare att nå ut med information. Samtidigt som jag har blivit mer synlig för medarbetarna. Det fungerar även bra med en särskild socialförsäkringsnämnd för arbetsskadorna. När de bara behöver inrikta sig på ett ärendeslag kan ledamöterna på ett helt annat sätt än tidigare ha synpunkter på förslagen till beslut. En mycket bra idé var också avarbetningsgrupperna. Vi lämnade ifrån oss ett fyrtiotal gamla ärenden till Södermanland. Några nackdelar? Det som saknas i ÄHS är möjligheten att på ett enkelt sätt upprätta ett pm. Det blir mycket klippa och klistra och många knapptryckningar. Å andra sidan hittar man alltid akten och allt finns samlat på ett ställe. Hur ser kravprofilen ut för en arbetsskadehandläggare? Någon form av högskoleutbildning, gärna med medicinska inslag. Jag har några arbetsterapeuter, de kan både ergonomi och en del medicin. Det gör att startsträckan inte blir så lång om man är ny i jobbet. Juridisk kompetens och erfarenhet av utredningsarbete är också värdefullt. Sedan måste man vara drivande så att ärendet hela tiden förs framåt. Man måste också kunna ha en bra dialog med de försäkrade och göra dem delaktiga i handläggningen. Vad tycker du själv om arbetet med arbetsskador? Jag tycker det är jättekul. Framförallt kontakten med de försäkrade. Men också att det är en så komplicerad hantering med ett visst utrymme för bedömning. Jag är en operativ chef som är med mycket i handläggningen. Det behövs för att jag ska kunna ge mina medarbetare råd och stöd. Jag är inte främmande för att ta ett ärende antingen som föredragande eller som handläggare. Det är bara stimulerande. Sven-Erik Johansson dagens socialförsäkring Juni 2006
AKTUELLT Nolltolerans inte möjlig Efter uppdrag av regeringen skärps rutinerna om samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Men någon garanti för att ingen kommer att hamna mellan stolarna i framtiden kan inte ges. på gång... Försäkrings - kassans uppdrag Den omfattande kritiken mot Försäkringskassan om att det finns sjukskrivna arbetslösa som hamnar mellan systemen, det vill säga varken får ersättning av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, ledde till slut till att regeringen krävde besked om hur detta ska undvikas. Regeringens budskap är kristallklart, det är nolltolerans som ska råda, proklamerade arbetslivsminister Hans Karlsson när regeringen i maj fattade beslut om uppdraget. Försäkringskassan fick tre veckor på sig att i samråd med AMS se till att rutinerna tillämpas i varje enskilt ärende. Mångårigt problem För rutiner finns alltså redan. Försäkringskassan har, delvis tillsammans med AMS, gjort mycket under senare år för att åtgärda detta mångåriga problem. Exempelvis finns handlingsplaner i alla län som innebär att man ska samarbeta när en person går från att vara sjukskriven till att vara arbetssökande. Men dels har ambitionerna inte fått fullt genomslag, skriver Försäkringskassan i sin rapport, dels har rutinen bara gällt de fall där ersättning dras in, inte de som nekas sjukpenning redan från början. Så från 1 juni skärps rutinen. Försäkringskassan ska erbjuda den enskilde ett överlämningsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen i samtliga fall där man överväger att säga nej till sjukpenning. Syftet är att den enskilde ska få det stöd hon behöver för att kunna återgå i arbete. Om det gäller en eventuell indragning av ersättning i ett pågående sjukfall ska normalt Arbetsförmedlingen dessutom kallas till ett avstämningsmöte innan Försäkringskassan fattar sitt beslut. Om myndigheterna är oense ska frågan lyftas till den regionala eller nationella samverkansgruppen som principfråga. Överlämningsmöte ska erbjudas Även om ett överlämningsmöte ska erbjudas samtliga som nekas sjukpenning är det i praktiken så att många redan har kontakt med Arbetsförmedlingen. I huvudsak blir således mötet till för dem som har varit sjukskrivna en längre tid och därför inte har den kontakten. Någon nolltolerans, det vill säga att ingen i fortsättningen ska hamna mellan de två myndigheterna, är dock inte realistisk anser Försäkringskassan. Det finns regler som gör att den enskilde i vissa fall inte har rätt till ersättning från något av systemen. Och då kan kommunens försörjningsstöd vara det enda som återstår. Försäkringskassan har flera gånger lämnat förslag om regeländringar och gemensamma mål för myndigheterna som rör detta. Dessutom är det ganska vanligt att den enskilde inte vill att Försäkringskassan blandar in Arbetsförmedlingen. Var regeringens initiativ nödvändigt? Hela hanteringen behöver stramas upp, säger Tommy Sundholm, enhetschef vid Försäkringskassans huvudkontor. Framför allt måste individen få tydlig information om vad som händer i processen, det vill säga vilken hjälp hon kan räkna med att få från oss och från Arbetsförmedlingen. Konferenser viktiga Vi hade redan förtydligat vägledning och metodstöd, och vi kommer också att förtydliga handlingsplanen. Men att bara ändra rutiner på pappret räcker inte. Svårigheten är att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har delvis olika syften när de bedömer arbetsförmåga. För Arbetsförmedlingen handlar det om möjligheter till arbete. Försäkringskassans måste också avgöra rättten till sjukpenning. Men det borde gå att resonera sig fram till en gemensam bedömning av arbetsförmågan. Därför blir de konferenser, både med handläggare och chefer, som vi ska ha inom kort viktiga. Eva Lindén Tommy Sundholm Ambitionen är att ingen, om det går att undvika, ska hamna mellan stolarna. Illustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT 4/8 Pilotverksamheten med AMS för att få långtidssjukskrivna åter i arbete. Rapport om arbetsläget. 11/8 Rapport om förändringsarbetet. 11/8 Återrapportering av arbetet med misstänkta brott. Bedömning av omfattningen av fusk samt beräkning av kostnaderna för fusk. 11/8 Redovisning av arbetet med misstanke om brott. Bl a hur de extra medlen ska användas 2007 och hur arbetet mot fusk integrerats i ärendehanteringssystemet. 11/8 Avstämningsmöten m m. Redovisning av antalet avstämningsmöten samt åtgärder som vidtagits inom 90 dagar. 11/8 Fortsatta insatser inom ohälsoområdet. En första redovisning av hur resurstillskottet för 2006 använts. 11/8 Samverkan med Arbetsmarknadsverket inom rehabiliteringsområdet. Delredovisning. 11/8 Samverkan och finansiell samordning. En första redovisning av hur resurserna använts. I Försäkringskassan 9/8 Försäkringskassans styrelse sammanträder. I omvärlden 1/7 Arbetsgivarnas medfinansiering. Delrapporter från två utvärderingar. 5-13/8 Nolia-mässan i Piteå. Försäkringskassan medverkar med monter och programverksamhet. dagens socialförsäkring Juni 2006
AKTUELLT Nytt sätt att mäta vad kunderna tycker I augusti är det dags för en ny kundundersökning. Då skickas cirka 35 000 enkäter ut till ett urval kunder som varit i kontakt med Försäkringskassan. Nytt för i år är bland annat att den samordnas med medarbetarundersökningen och att mätningen ska kopplas närmare verksamhetsplanen. Försäkringskassan har gjort kundmätningar sedan 1997 och i år innehåller den flera nyheter. Bland annat kommer den att genomföras på länsnivå igen, vilket inte skedde 2005. Den ska också ses över så att den mäter de områden som ska förbättras enligt verksamhetsplanen. Det handlar bland annat om snabb och korrekt handläggning och smidigare och effektivare kundmöten. Thomas Bergendorf Fem kundgrupper mäts: Barnfamiljer Sjuka/ i rehabilitering Funktionshindrade Pensionärer och efterlevande. Vi hoppas att förändringarna ska leda till att kundundersökningen blir mer operativt användbar och kunna bli ett bra verktyg så att vi kan jobba med ständigt förbättringsarbete, säger Thomas Bergendorf. Länen har också framfört synpunkter på att Internettjänsten bör mätas och att mätområdena som rör information och kompetens bör ändras. Tanken är också att årets undersökning ska vara ett mätinstrument för målet att Försäkringskassan år 2008 ska vara en organisation i toppklass, ett slags toppklassindex helt enkelt. Dessutom ska ett av Försäkringskassans delmål mätas: de tio sämsta resultaten från undersökningen 2004 ska nå ett värde på minst 3,55 under 2006 och minst 4,0 vid utgången av 2007. Catharina Byström Frågor om kunden I år ska också kundundersökningen synkroniseras med både image- och medarbetarundersökningen. I den sistnämnda kommer frågor om kund som hör ihop med kundundersökningen att finnas med. Det är intressant att det blir frågor om kunden i vår egen medarbetarundersökning. Det ger oss ett verktyg att jobba internt med kundfokus, säger Thomas Bergendorf, verksamhetschef för kundanalys inom Kund och kanaler. Dessutom ska det finnas interna ägare till de frågor som ställs. De blir också ansvariga för att ta fram handlingsplaner med aktiviteter utifrån mätningen Mätområden 2006: Tillgänglighet Bemötande Tillförlitlighet Handläggning Kommunikation Webbplatsen Självbetjäningstjänsterna Helhetsbilden/ nöjdhetsindex Barnfamiljer är en av de kundgrupper som tillfrågas i kundundersökningen. Foto: bror karlsson Försäkringskassan vill underlätta för skuldtyngda Föräldrar som är återbetalningsskyldiga för underhållsstöd och som beviljats anstånd bör också slippa betala ränta. Det föreslår Försäkringskassan i en rapport till regeringen. Den höjning som gjordes i februari i år av grundavdraget vid beräkning av återbetalning av underhållsstöd har lett till sänkta återbetalningsbelopp för bidragsskyldiga som har låga inkomster. Men problem uppstår ändå när den aktuella inkomsten varaktigt sänks och den bidragsskyldige måste söka anstånd med betalningen. Det beror på att återbetalningsskyldigheten fastställs efter den taxerade inkomsten och att en sänkt inkomst där- för slår igenom först två år senare. Under tiden riskerar den bidragsskyldige att hamna i en skuldfälla och ytterst indrivning från kronofogden. Försäkringskassan kan bevilja anstånd med betalningen för bidragsskyldiga föräldrar som fått en väsentligt försämrad inkomst. Men även om man fått anstånd växer skulden genom att ränta och kommande månadsbelopp läggs till. Försäkringskassan har gjort en kartläggning av bidragsskyldiga och funnit att omkring fyra procent, eller knappt 7 000 personer, både fått en väsentligt försämrad aktuell inkomst och en skuld för utebliven återbetalning. Skulden låg i genomsnitt på 14 000 kronor. Underhållstödet höjdes i februari till 1 273 kronor per månad. Samtidigt höjdes grundavdraget vid beräkning av återbetalningsbeloppet från 72 000 till 100 000 kronor För att ytterligare underlätta för skuldtyngda bidragsskyldiga föräldrar föreslår därför Försäkringskassan en lagändring om att ränta inte ska tas ut när den bidragsskyldige har anstånd med betalningen. Försäkringskassan tänker också under året se över om eftergiftsregeln i lagen om underhållsstöd även kan omfatta bidragsskyldiga som fått en väsentligt försämrad aktuell inkomst under en längre tid. Enligt Försäkringskassan kan det vara rimligt att kunna efterskänka mellanskillnaden mellan fastställt återbetalningsbelopp och vad beloppet blir om det beräknas på den faktiska aktuella inkomsten under året. Sven-Erik Johansson dagens socialförsäkring Juni 2006
Norsk sammanslagning Det räcker inte att samarbeta Om ett par veckor genomförs en historisk välfärdsreform i Norge. Den 1 juli slås norska Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket ihop till en myndighet. På sikt ska också kommunens socialtjänst in under samma tak. Allt är klart för att köra i gång den 1 juli, men reformen införs gradvis och det kommer att ta tid innan vi ser resultat, säger Arild Sundberg, som förut var högste chef för Trygdeetaten (Försäkringskassan). Den nya myndigheten har fått namnet NAV (Ny arbeids- och velferdsforvaltning). Att som i Sverige bara satsa på att förstärka samarbetet mellan de berörda myndigheterna räcker inte, enligt Arild Sundberg. Och han är inte ensam om den uppfattningen. Det finns bred politisk enighet om denna jättereform. Vi har redan prövat samarbete. Under flera år har vi genomfört en rad samordningsförsök. Vi har också prövat samlokalisering av myndigheterna. De utvärderingar som gjorts visar att effekten inte varit särskilt stor. Det behövs något mer, säger Arild Sundberg. Alla verktyg i ett kontor Det hade heller inte varit tillräckligt att bara slå ihop de båda statliga myndigheterna. Att också kommunernas socialkontor ingår ger en helt ny kraft i systemet, anser Sundberg. Tidigare har vi inte haft enheter helikopter.nu Arild Sundberg NAV är navet Förkortningen NAV kan tydas som att det här ska vara navet för välfärdssamhället. Men norrmännen stannar inte vid att slå ihop de båda statliga myndigheterna. NAV ska också träffa avtal med varje norsk kommun om att inrätta gemensamma välfärdskontor. Där ska personal från arbetsförmedling, försäkringskassa och socialkontor samlas och alla ska ha tillgång till varandras verktygslåda. som arbetat tillsammans med klara och gemensamma målsättningar. Det får vi nu. De berörda myndigheterna har ju gemensamma klienter. Genom att vi samlar alla verktyg i ett kontor ska ingen behöva springa från dörr till dörr för att få hjälp. Rent praktiskt ska NAV nu träffa avtal med var och en av Norges 431 kommuner om partnerskap och finansiering. Det ska utses en chef för varje välfärdskontor. Personalen kommer att bestå av både statligt och kommunalt anställda. Att komma längre än till samarbete Reformen ska vara fullt genomförd vid utgången av 2009. De första pilotkontoren med full service öppnar den 1 oktober i år. Därefter ska tre nya välfärdskontor startas varje vecka. Totalt kommer den nya organisationen att bestå av 12 000 statsanställda och 4 000 kommunanställda. Reformen innehåller också en kraftig satsning på kompetensutveckling av personalen. Återigen handlar det om att komma längre än till samarbete, påpekar Sundberg: Vi måste skapa en gemensam kultur och en gemensam hållning, då måste vi också ha gemensam kompetens. Fler i arbete och färre på bidrag Bakgrunden till reformen är att cirka 700 000 norrmän står helt eller delvis utanför arbetsmarknaden. Samtidigt räknar man med ett stort underskott av arbetskraft redan 2010. Reformens huvudmål är att få fler i arbete och färre på bidrag, säger Arild Sundberg. Andra viktiga mål är att göra det enklare för medborgarna och anpassa förvaltningen till deras behov samt att effektivisera förvaltningen, bland annat genom nya digitala tjänster och ökad självbetjäning. Bengt Rolfer dagens socialförsäkring Juni 2006
AKTUELLT Brister i utredningar bakom ändrade beslut Det finns brister i Försäkringskassans utredningar i de fall länsrätterna ändrar beslutet. Det visar en granskning av ett antal länsrättsdomar som en arbetsgrupp vid Försäkringskassans huvudkontor gjort. Länsrätternas skäl för att ändra Försäkringskassans beslut fördelas enligt följande (utan rangordning avseende frekvens eller allvarlighet). Det fanns inte anledning att frångå behandlade läkares bedömning. Försäkringskassans utredningsskyldighet har inte fullgjorts. Korta sjukfall. Stegbedömningen. Kompletterande underlag har lämnats till länsrätterna. Helhetsbedömning. Fel orsak till nedsättningen av arbetsförmågan. Sedan 2003 har antalet ärenden där Försäkringskassan beslutar att inte betala ut sjukpenning fördubblats. Även antalet ärenden som avgjorts i länsrätterna har fördubblats. Däremot ökar antalet ärenden där länsrätterna ändrar Försäkringskassans beslut mer måttligt. Från 20,4 till 22 procent. Trots det finns hos en del länsorganisationer en känsla av att länsrätterna är mindre strikta än Försäkringskassan när det gäller att bedöma rätten till sjukpenning. Huvudkontoret gjorde granskningen för att se om det fanns förutsättningar att överklaga domarna. Skulle inte överklagas Arbetsgruppen kunde i huvudsak konstatera att länsrätterna haft fog för sina beslut. Hade ni väntat er det? Nej, vi trodde vi skulle få ärenden att driva vidare till Kammarrätten. Men arbetsgruppen var helt enig i bedömningen att de enskilda domarna inte skulle överklagas, säger Cecilia Udin, försäkringsansvarig på enheten för sjukpenning, samordnad rehabilitering och aktivitetsstöd. Länsrätterna gör i flera fall i högre grad än Försäkringskassan en helhetsbedömning. De har också lagt större vikt vid till exempel yttranden från arbetsgivare, kuratorer och arbetsterapeuter. Utredningsskyldigheten och att göra en helhetsbedömning är centralt i ett professionellt arbetssätt. Vi ska veta när det behövs kompletterande underlag och vi har också vägledningar och metodstöd som hjälp i arbetet, säger Cecilia Udin. Länsrätterna anser att Försäkringskassan har gått för snabbt fram vid stegbedömningen och för tidigt bedömt arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Cecilia Udin Arbetsgruppen med deltagare från enheten för sjukpenning, samordnad rehabilitering och aktivitetsstöd och processjuridiska enheten har gått igenom länsrättsdomar som avgjorts under tiden september december 2005. Granskningen säger inget om hur det ser ut i länen eller i landet som helhet. Arbetsgruppen granskade också ett mindre antal kammarrättsdomar. Länsrätten Hit kan den försäkrade överklaga Försäkringskassans beslut. Kammarrätten Hit kan både den försäkrade och Försäkringskassan överklaga länsrätternas domar. För att få överklagandet prövat måste Kammarrätten medge prövningstillstånd, vilket är ovanligt i bedömningsärenden. Regeringsrätten Högsta instans. Regeringsrätten beviljar prövningstillstånd endast i ärenden av principiellt intresse. Länsrätterna menar att orsaken till sjukdomen har fått avgöra rätten till sjukpenning. Vantrivsel eller sociala skäl ger inte rätt till sjukpenning men om de orsakar sjukdom som leder till nedsatt arbetsförmåga ska ersättning betalas ut. Är höga produktionskrav orsaken till den ibland bristande kvaliteten? Det finns ingen anledning att göra avkall på utredningskvaliteten. Vi vet att det finns möjlighet att klara den och högt ställda produktionskrav. För oss är det nu viktigt att dra lärdom av länsrättens bedömningar för att kunna undvika kostsamma domstolsprocesser. Därför kommer skrivningarna om utredningsskyldigheten i förvaltningslagsvägledningen och metodstöden ses över och förtydligas, säger Cecilia Udin. Anders Ljungberg Landstingen vill bestämma om vård i andra EU-länder Utreder integritet i arbetslivet Om landstingen ska stå för kostnaderna när bosatta i Sverige får planerad vård i ett annat EU-land så måste det vara landstingen, och inte Försäkringskassan, som bedömer den enskilde patientens behov av vård. Det skriver Sveriges kommuner och landsting i sitt remisssvar på Socialdepartementets promemoria i frågan. I promemorian föreslås att den som vill ha ersättning för planerad vård först måste ansöka om förhandstillstånd från Försäkringskassan och att landstinget ska ersätta Försäkringskassan för kostnaderna. Sveriges kommuner och landsting tar avstånd från att på det sättet splittra ansvaret mellan landsting och stat. Det blir Cathrine Lilja Hansson, ordförande i Arbetsdomstolen, som utreder den personliga integriteten i arbetslivet. Hon ska bland annat se över kontrollen av privat användning av e-post och Internet samt bruket av hälso- och drogtester. Utredningen ska vara klar i januari 2008. dagens socialförsäkring Juni 2006
Fler fuskkontroller behövs Insatserna hittills mot fusket med tillfällig föräldrapenning har inte varit tillräckliga. Det behövs både fler kontroller och nya metoder för att stävja fusket. Omfattningen av fusk med tillfällig föräldrapenning (tfp) har undersökts flera gånger de senaste åren 2002, 2004 och nu senast i en rapport som presenterades i maj (Kontroll av tillfällig föräldrapenning 2005). Undersökningarna har utformats på lite olika sätt. I den senaste gjordes ett slumpmässigt urval av alla ärenden under perioden 1 maj 2004 30 april 2005. Personerna delades sedan in i tre grupper beroende på hur många ärenden de haft under perioden. Tre undersökningar Resultaten i de tre undersökningarna är inte helt jämförbara men pekar på ett tämligen omfattande fusk och att fusket fortsatt ligger på samma nivå trots utökade kontroller och uppmärksamhet i massmedia. De flesta föräldrar som utnyttjar tillfällig föräldrapenning gör det 1 5 gånger under ett år. Ett typiskt sätt att fuska är att lägga till en extra dag i slutet av sjukperioden. I undersökningen har resultaten för gruppen lågkonsumenter generaliserats till riket. Det visar sig då att var sjätte förälder någon gång under den undersökta perioden fått en felaktig utbetalning. Beräknat på samma sätt handlar det om 300 000 felaktigt ersatta Många arbetar samtidigt. dagar och omkring 216 miljoner felaktigt utbetalda kronor. Den siffran är dock mycket ungefärlig, betonar Niklas Löfgren, vid enheten för barn- och familj vid huvudkontoret, som varit med och tagit fram rapporten. Men det handlar om stora summor så det krävs skarpa åtgärder för att stoppa fusket, säger han. Besparing på 40 miljoner kronor Fusket med tillfällig föräldrapenning är, som rapporten visar, utbrett både bland dem som utnyttjar försäkringen vid få tillfällen och bland storkonsumenter. Kan Försäkringskassan minska de felaktiga utbetalningarna med en procentenhet blir besparingen 40 miljoner kronor årligen. Av det faller cirka 30 miljoner på de lågkonsumerande grupperna. Därför är det viktigt, både av legitimitetsskäl och av besparingsskäl, att öka upptäcktsrisken även för dem som utnyttjar försäkringen sällan, säger Niklas Löfgren. Anders Ljungberg Arbetsgivarna ska få bekräfta frånvaron Försäkringskassan ska göra kontroller av tillfällig föräldrapenning genom att kontakta arbetsgivarna per telefon för att få frånvaron från arbetet bekräftad. Det sker under en försöksperiod i 40 procent av ärendena. Kontrollen utförs av de nya fuskutredare som anställts inom Försäkringskassan. Samtidigt har regeringen nyligen gett Försäkringskassan i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett krav för arbetsgivare att göra anmälan till Försäkringskassan när anställda är hemma för vård av sjukt barn. Inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst höjs den 1 juli från 7,5 till 10 gånger prisbasbeloppet. Det nya taket motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor. Räknat per månad höjs taket från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor. Det betyder att de som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer att få 80 procent av lönen från Försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Inkomster därutöver ger ingen ersättning. Den sjukpenninggrundande inkomsten används också för att bestämma storleken på bland annat rehabiliteringspenning, närståendepenning och havandeskapspenning. Anledningen till höjningen är att allt fler tjänar över taket. Höjningen den 1 juli beräknas beröra 1,4 miljoner arbetstagare. Höjt tak berör 1,4 miljoner Fler nya regler från 1 juli 2006: Höjd lägstanivå för föräldrapenning. De 90 lägstanivådagarna höjs från 60 till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn födda 1 juli 2006 eller senare. Tillfällig föräldrapenning för barn som är allvarligt sjukt. Uttrycket svårt sjukt barn ändras till allvarligt sjukt barn. Om barnet är allvarligt sjukt och får behandling kan man få tillfällig föräldrapenning obegränsat antal dagar. Delat barnbidrag. Barnbidraget kan delas mellan föräldrar som inte lever tillsammans. En förutsättning är att båda föräldrarna vill det. Utbetalning av barnbidrag. Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn kan själva välja vem av dem som Försäkringskassan ska betala barnbidraget till. dagens socialförsäkring Juni 2006
AKTUELLT Könsperspektivet allas ansvar Försäkringskassans medarbetare ska få utbildning och möjlighet till diskussion om könsperspektivet i sjukförsäkringen. Det framgår av en uppföljning av hur Försäkringskassan arbetar för att integrera könsperspektivet i ohälsoarbetet. Regeringen gav i maj förra året Försäkringskassan i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för integrering av könsperspektivet vid tillämpningen av socialförsäkringen i ohälsoarbetet. Planen var klar i oktober och har nu, efter endast ungefär ett halvår, följts upp. Hanna Larheden, vikarierande jämställdhetssamordnare på huvudkontoret, och Sabina Petersson, samordnare för jämställdhetsintegrering på avdelningen för sjukförmåner vid huvudkontoret, har båda arbetat med uppföljningen. Resultaten viktiga De vill tona ner dess tyngd eftersom den är genomförd så kort tid efter det att åtgärdsplanen togs. Resultaten som redovisas har närmast karaktären av några nedslag, menar de, och är att betrakta som en lägesrapport. Vi kan konstatera att skillnaderna i tillämpningen av aktiviteterna för kvinnor och män är små i det undersökta materialet, säger Hanna Larheden. Arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätter insatser under 2006 Ett jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningar inom sjukförsäkringen Stöd till dem som arbetar med normering och metodarbete. Analys av bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen. Studie om tillämpningen av arbetsskadeförsäkringen ur ett jämställdhetsperspektiv. En policy och en handlingsplan för hela socialförsäkringen för åren 2007 09 i syfte att nå en jämställd socialförsäkring. Här ryms perspektiven kön, etnisk mångfald, funktionshinder, sexuell läggning, ålder samt barn. Skickas ut på remiss till länen under sommaren. Jämställdhetsintegrering innebär att verksamheten bedrivs så att kvinnor och män bemöts professionellt och får service och stöd utifrån sina förutsättningar och behov, menar Sabina Petersson och Hanna Larheden. Men de resultat som vi ändå redovisar är viktiga eftersom vi kan relatera till dem i kommande utvärderingar för att se om våra insatser ger resultat, säger Sabina Petersson. Resultaten visar att Försäkringskassans agerande av övervägande antal aktiviteter sker påfallande sent i ett sjukfall oberoende av om den försäkrade är en kvinna eller en man. Generellt sett agerar Försäkringskassan något senare i sjukfall för män jämfört med för kvinnor och det hålls oftare avstämningsmöten för kvinnor. Däremot får män utbildning som aktiv åtgärd i större utsträckning än kvinnor. Vi lyfter fram utbildning eftersom vi vet sedan tidigare att män i högre utsträckning än kvinnor får utbildning och att det i sig leder till frågan om eventuell diskriminering. Men vi betonar att det rör sig om få fall. I vårt urval var det bara 0,8 procent som fått köp av någon aktiv åtgärd och endast 25 köp var utbildning. Alltså är det ett resultat som måste tolkas med stor försiktighet, säger Hanna Larheden. Men rapportens huvudsyfte är att beskriva vilka åtgärder Försäkringskassan prioriterar framöver. Under 2006 planeras insatser för att ge stöd åt dem som arbetar med normering och metodarbete, främst inom sjukförsäkringen. Och i samband med utbildningar i länen är ambitionen att medarbetar- na ska få möjlighet att diskutera sjukförsäkringen ur ett jämställdhetsperspektiv. 2002 ändrades bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen. Syftet var att göra lagen mer jämställd. Hur det har gått ska Försäkringskassan nu analysera. Försäkringskassan driver också tillsammans med Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket en studie om tillämpningen av arbetsskadeförsäkringen ur ett jämställdhetsperspektiv. Gemensam handlingsplan Diskriminering kan ha sin källa dels i regelverket, dels i vad som sker i mötet mellan handläggaren och den försäkrade. Diskriminering är heller inte bara en fråga om kön. För att nå en rättssäker tillämpning av hela socialförsäkringen utarbetas just nu en gemensam handlingsplan och policy som omfattar kön, etnisk mångfald, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och barnperspektivet. En gemensam handlingsplan skapar förutsättningar att arbeta strategiskt och effektivt med perspektiven. När vi nu samlar perspektiven blir kopplingen mellan perspektivarbetet och verksamhetsnyttan mer tydlig, säger Hanna Larheden. Konkret innebär också en gemensam handlingsplan att medarbetaren får ett samlat verktyg i sin hand. Anders Ljungberg Foto: christer järild 10 dagens socialförsäkring Juni 2006
Hård kamp om kvalificerad personal Gemensam service i Östersund och Arvidsjaur har behandlat över 1 000 ansökningar till drygt 100 tjänster. Vi har kunnat välja bland mycket kvalificerade personer, säger tf avdelningschef Lars Olsson. Men nu hårdnar konkurrensen i och med att fler myndigheter har etablerat sig här. Idag arbetar 90 personer vid Gemensam service i Östersund och Arvidsjaur. Vid årets slut ska man vara runt 150. Vi har ställt höga krav och också kunnat anställa kvalificerad personal, säger Lars Olsson. De har lika lång erfarenhet som övriga på Försäkringskassan som jobbar inom de här områdena, även om de inte har jobbat hos oss tidigare. Men nu hårdnar kampen om personalen i och med att fler myndigheter har etablerat sig i Östersund. Att det ibland blir budgivning om löner och arbetsuppgifter mellan olika arbetsgivare är något helt nytt för Östersundsområdet, men kan vara utvecklande för regionen, säger Lars Olsson. På frågan om man klarar att anställa ytterligare 60 personer i år svarar han att det kommer att bli tuffare, särskilt att anställa med samma höga kompetens som hittills. De som hunnit blir varma i kläderna får kanske ta på sig en fadderroll gentemot nyanställda, säger han. Arbetet vid Gemensam service utvecklas enligt planerna, säger Lars Olsson. Lönehanteringen och olika former Försäkringskassans ekonomiadministration ska från 1 januari 2007 hanteras av Gemensam service i Östersund. Proffsigare service till lägre pris är det vi strävar efter, säger Lars Olsson, tf avdelningschef och Cia Harneryd, teamledare ekonomi. av betalning är på plats. Övertagandet har gått bra och att man har fått stöd av de enheter/län som har lämnat ifrån sig verksamhet. Nu börjar arbetet med att utveckla såväl arbetssätt som kompetens. Av den miljard som Försäkringskassan till 2008 ska omfördela till kärnverksamheten, det vill säga försäkringen, ska Gemensam service bidra med 150 200 miljoner kronor. Bara inom lönehanteringen ska kostnaderna halveras vilket innebär 18 19 miljoner per år. Eva Lindén Ekonomiflytt berör hundra medarbetare I mars startade genomförandeprojektet, Novea, för att ta fram underlag för överförandet till Gemensam service. En första uppgift blir att fastställa ansvars- och arbetsfördelning mellan Gemensam service och den nuvarande ekonomiadministrationen på huvudkontoret och på lokal nivå. Huvuduppgiften för Novea-projektet blir att planera för och genomföra flytten av uppgifterna från de ekonomiadministrativa enheterna i länen, på utvecklingsdivisionen samt på huvudkontoret. Det handlar om ett tjugotal arbetsområden, bland annat bokföring och redovisning inom försäkring och förvaltning, anläggningsreskontra, kundreskontra, skatter och moms, berättar Jan- Erik Björk, som leder projektet. En annan viktig uppgift för projektet blir att föreslå hur råd och stöd i ekonomiadministrativa frågor ska utformas Ett knappt hundratal personer ute i landet samt på huvudkontoret, som hittills arbetat med ekonomiadministration berörs av förändringen. Flera har dock redan övergått till andra verksamheter. I vårt uppdrag ingår bland annat att beräkna resurserna vid Gemensam service i Östersund. Enligt den så kallade funktionsutredningens första bedömning kommer ekonomiadministrationen att kräva ett fyrtiotal tjänster. Ivan Markovicz På väg att flytta till Gemensam service HR Helpdesk Behörighetsfrågor Reseadministration Förlag och lager Dokumenthantering Ekonomiadministration Jan-Erik Björk sedan sist på fia... Från och med detta nummer av DS kommer vi att lista månadens tio viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 4 maj Tf chef tilll Kund och kanaler Johan Algernon blir tf chef för Kund och kanaler efter Erik Kärnekull. 5 maj Ökat samarbete mot bedrägerier Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten stärker sitt samarbete enligt Västeråsmodellen. 8 maj Bra betyg för mångfaldsarbetet Försäkringskassan är en av få myndigheter som lyckas lyfta in integrations- och mångfaldsperspektivet i sin dagliga verksamhet, enligt Integrationsverket. 11 maj HR-organisationen tar form Alla får plats, säger personaldirektör Agneta Jöhnk om arbetet med att bygga ny personalorganisation. 15 maj De ska sätta stopp för fusket I början av maj samlades nyrekryterade fuskutredare för ett första utbildningstillfälle. 17 maj Klart för utbetalning av ränta Efter en segdragen tvist återbetalar Försäkringskassan nu pengar till personer som krävts på ränta. 18 maj Höjt tak i försäkringar Riksdagen beslutar att höja taket i sjuk- och föräldraförsäkringen från 1 juli. 19 maj Heini Möller ordförande för Sveri Heini Möller tar över ordförandeklubban för det internationella nätverket Sveri. 29 maj Arbetslivsinriktad rehab lönar sig Färre får rehabilitering, men arbetslivsinriktad rehab lönar sig i längden, visar ny rapport. dagens socialförsäkring Juni 2006 11
Så går det till när Statskontoret g Innanför Statskontorets väggar finns tre personer som har som heltidssyssla att följa hur Försäkringskassan sköter sitt förändringsarbete. Med penna, dator och telefon som verktyg och många samtal har de fingranskat processen. I mars kom deras första rapport. DS berättar om de tre utredarnas arbete. te xt: eva lindén foto: peter nordahl Den första rapporten, Den nya Försäkringskassan 2006:1, kom i mars. Den första rapporten GODKÄNT Statskontoret ansåg att den nya organisationen ger bättre förutsättningar för en tydlig ledning, samsyn och likformighet. Fokus på mål och resultat är tydligare. Den tätare resultatdialogen m m innebär en kulturförändring i styrningen. Handläggningsprocesser, ärendekoncentration, integrering av IT i produktionen och Kompetensforum ger bättre möjlighet till styrning och utveckling. ICKE GODKÄNT Men alla inblandade fick också kritik. Regeringen för att den vill detaljstyra Försäkringskassan Styrelsen för att den inte agerar som en styrelse med fullt ansvar och Försäkringskassans ledning för att rättssäkerheten inte prioriteras tillräckligt och målstrukturen är otydlig. 12 dagens socialförsäkring Juni 2006
ranskar oss Det var i början av juni förra året som regeringen beslutade att Statskontoret skulle granska Försäkringskassans förändringsarbete. Sedan ett knappt halvår var den nya Försäkringskassan ett faktum med krav på enhetlig rättstillämpning, effektiv verksamhet och god personalpolitik. Och för att nå detta tydligare styrning. Regeringen vill följa arbetet noga och för att kunna göra det behöver man hjälp av sitt utvärderingskontor, det vill säga Statskontoret. Där kom inte granskningsuppdraget som en nyhet. Tvärtom det hade föregåtts av många kontakter mellan Regeringskansliet och Statskontoret där man hade diskuterat uppdraget i stora drag, tidsramar med mera. Kärnan i uppdraget är att följa att Försäkringskassan genomför förändringsarbetet på ett sådant sätt att målen med organisationsförändringen kan nås. Statskontorets tre utredare har plöjt utredningar, snackat med folk, gått igenom statistik med mera för att få en bild av hur Försäkringskassan sköter sitt förändringsarbete. Vad är möjligt? När uppdraget väl landade på Statskontorets bord fortsatte förberedelsearbetet. Anna Karlgren och Anna Pauloff, chef respektive utredare vid enheten för utvärderingsfrågor, funderade igenom den närmare utformningen av uppdraget. Inte minst vad som är möjligt att följa och utvärdera. Det hela resulterade i en projektplan på knappt tio sidor som stämdes av med Regeringskansliet och Försäkringskassan. Vi utgick från de problem som har beskrivits i utredningar och propositioner, säger Anna Pauloff. En del av de problemen ska ju lösas genom den här organisationsförändringen, till exempel brister i styrning och enhetlighet. Regeringen har också pratat mycket om IT, samverkan och personalpolitik. Så det ramlade ut rätt tydligt vilka de centrala frågorna är. Även regeringen granskas, eftersom det som händer på Försäkringskassan DS skrev om rapporten i nr 4/06. Hela rapporten finns att läsa på www.statskontoret.se/publikationer. ju till viss del är beroende av hur regeringens styrning ser ut, till exempel vilka krav som ställs i regleringsbrevet. Man kan säga så här, säger utredaren Thomas Ringbom. Vi utgår från vad regeringen har sagt att man vill, och så recenserar vi utifrån det, och då handlar det både om regeringens styrning och hur myndigheten agerar. Avgör inte resultat De försöker dock inte avgöra vilka resultat som är en direkt följd av förändringen, och vilka resultat som skulle ha uppnåtts ändå. De jämför dagens situation med den bild som gavs i de rapporter som föregick organisationsförändringen, men har inte mätt effekter av olika insatser. Förutom Anna Pauloff, som är projektledare, kopplades också utredarna Lila Ericsson och Thomas Ringbom in. Från september, då arbetet startade på allvar, till dess att den första rapporten lämnades i mars i år jobbade de alla tre heltid med uppdraget som i sin helhet sträcker sig över tre år. Dessutom hade de viss konsulthjälp med enkäter och intervjuer. Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring Juni 2006 13
Ett ovanligt omfattande uppdrag, eller? Ja, det är ett stort uppdrag. Det är en stor och viktig förändring som har skett och det är en stor myndighet, säger Anna Pauloff. Men det är inte ovanligt att flera personer jobbar heltid under en begränsad tid med ett uppdrag. Att ett uppdrag sträcker sig över flera år har blivit vanligare under senare tid. Jobbat med ledning Alla tre har tidigare jobbat med frågor om ledning och styrning i statlig verksamhet men det är bara Thomas Ringbom som haft med Försäkringskassan att göra. Han var en av dem som nyligen granskade hur Försäkringskassan lyckats med regeringens uppdrag om arbetslivsinriktad rehabilitering. Han är nationalekonom och har också jobbat med uppdrag som rör SMHI, Lantmäteriet och Rikstrafiken. Anna Pauloff och Lila Ericsson hade egentligen bara kunskap om Försäkringskassan som vanliga medborgare. Anna Pauloff lite mer konkret eftersom hon just hade varit föräldraledig. Men det är också lite av poängen, säger hon. Vi kommer utifrån och kan titta på verksamheten med andra ögon, vi kan fråga: Varför gör ni så här? Svarar vi att vi greppat allt låter det förmätet. Nationalekonomi Lila Ericsson har läst nationalekonomi och juridik och bland annat tittat på hur ledning och styrning fungerar inom Rikstrafiken. Anna Pauloff är sociolog. Ett av hennes tidigare uppdrag styrningen inom Arbetsmarknadsverket har tydliga likheter med det här. Även där fanns ett förslag om att bilda en myndighet men det landade i stället i en förändring av ledningsformen på regional nivå. Ingen av de tre är med andra ord statsvetare vilket an Uppdraget I juni 2005 fick Statskontoret i uppdrag att stödja regeringen i arbetet med att följa Försäkringskassans förändringsarbete. Statskontoret ska bedöma hur väl förändringsarbetet uppfyller regeringens mål för administrationen av socialförsäkringen och intentionerna i Försäkringskassans egen plan för förändringsarbetet. Det betyder framför allt att se vilka konkreta insatser som sker, hur de styrs och samordnas samt vilka resultat som nås. Rapporter ska redovisas i mars varje år till och med 2008 då slutrapporten ska lämnas. Statskontoret är en stabsmyndighet till regeringen. På regeringens uppdrag analyserar Statskontoret hur den statliga styrningen och olika åtgärder inom statligt finansierad verksamhet fungerar. Statskontoret har ungefär 60 anställda och ligger på Kungsholmen i Stockholm. nars är det vanligaste inom Statskontoret. Deras jobb började med att de läste in sig ordentligt på bakgrund och nuläge. De plöjde utredningar, rapporter, statistik och propositioner. De har också fått tillgång till intranätet Fia. Men minst lika viktigt är att prata med folk om hur det är och vad de tycker. I höstas intervjuades 49 personer 11 vid huvudkontoret, 2 inom styrelsen, 27 i länen (Stockholm, Västernorrland och Örebro) och 9 vid Regeringskansliet. I länen pratade de med direktören, chefer och handläggare vid ett par kontor, ordförande i försäkringsdelegationen samt ordförande i en socialförsäkringsnämnd. Samtalen handlade om organisation och styrning, förändringsarbetet, rättssäkerhet och IT. Det är förstås inte självklart vilka man bör prata med i en så stor myndighet som Försäkringskassan. Men eftersom styrningsfrågorna är centrala är det naturligt att börja med ledningen, och sedan söka sig inåt i organisationen, menar de. Vi har använt snöbollsmetoden, säger Anna Pauloff. Frågor ger upphov till ytterligare frågor och en intervjuperson tipsar om andra intervjupersoner. Vi har också fått hjälp av Lars Arvidsson vid Försäkringskassans huvudkontor som är vår kontaktperson. När det gäller länen ville vi ha en variation i geografi, resultat och organisation. Webbenkät Dessutom genomfördes en webbenkät till ungefär 2 000 handläggare och första linjens chefer. Här ville utredarna veta hur man arbetar med de gemensamma processerna i ärendehandläggningen och hur mål och styrning fungerar. Samt inställningen till förändringsarbetet. Även alla ordförandena i försäkringsdelegationerna fick svara på en enkät om hur de ser på sitt uppdrag. Men utredarna nöjde sig inte med att läsa papper och intervjua utan ville se verksamheten på lite närmare håll. Så 14 dagens socialförsäkring Juni 2006
Lila Ericsson och Thomas Ringbom tillbringade en arbetsdag på var sitt försäkringskontor; i Degerfors i Värmland respektive i Upplands Väsby utanför Stockholm. Thomas Ringbom fick vara med en handläggare när hon träffade en försäkrad och när hon träffade en försäkringsläkare. Han satt med och lyssnade när hon tog telefonsamtal och var med i kundtjänsten. Det var nyttigt, jag fick en bild av en vanlig dag på golvet. De jag träffade var också nyfikna på min roll och passade på att ställa frågor och ha synpunkter. Värdefull dag Även Lila Ericsson tyckte att dagen var värdefull. Det blir mer avspänt när man träffas så här, man äter lunch och fikar tillsammans och kan prata om hur det är. Jag blev mycket väl mottagen. Hur undviker ni att egna värderingar påverkar slutsatserna? Ledstjärnan är att hålla sig strikt till frågeställningarna i uppdraget, säger Anna Pauloff. Rapporten ska ju uttrycka Statskontorets uppfattning och inte våra egna som utredare. Men de erfarenheter man samlar på sig som utredare påverkar förstås de slutsatser man drar. Men vi har olika sätt att säkra upp för att det inte blir en värderande rapport. Exempelvis har vi haft en intern och en extern referensgrupp. Och Försäkringskassan och i vissa delar också Regeringskansliet får sakgranska det vi skriver. Våra slutsatser får man däremot inte ta del av innan rapporten är klar. De måste vara våra egna. Hur vet ni att de ni intervjuar verkligen försöker ge er en sann bild? Vi träffar olika personer, vi lyssnar in, värderar och analyserar, säger Lila Ericsson. Finns det några inkonsekvenser? Har vi annan information som säger något annat? Vi är flera som intervjuar samma person och det är bra. Då kan vi resonera med varandra efteråt. Och kombinera med information från annat håll, till exempel statistik eller sådant vi har fått veta genom intranätet eller Dagens Socialförsäkring. Det är som att lägga pussel. Bitarna måste stödja varandra och samma bild växa fram. Min erfarenhet är att man är mycket öppenhjärtig. Det är sällan man känner att nu är det någon som försöker mörka något. Känns bra för det mesta På frågan hur det känns att kliva in i en organisation på det här sättet svarar de att, jo, det känns bra för det allra mesta. Vi vet att alla är upptagna men vi har med oss en signal från regeringen om att det vi gör är viktigt, säger Lila Ericsson. Det roligaste i det här jobbet är att träffa folk, och vi har blivit väl mottagna. Men visst ibland kan man märka en undran över vår roll, man kanske tror att vi är ute och inspekterar. Men vi sysslar inte med tillsyn. Inte heller är vi konsulter som säger att så här ska ni göra. I stället ska vi beskriva verksamheten och ge regeringen underlag. Fortsättning på nästa sida De tre utredarna på Statskontoret fr v Thomas Ringbom, Lila Ericsson och Anna Pauloff funderar, diskuterar, sammanställer och analyserar. Så småningom växer en rapport fram. dagens socialförsäkring Juni 2006 15
Regeringskansliet: Rapporten en oerhört viktig del av ett signalsystem På den inte helt seriösa frågan om de nu har greppat allt skrattar de först. Det blir fel hur vi än säger här, menar Lila Ericsson. Svarar vi ja låter det ju förmätet och inte särskilt sannolikt. Svarar vi nej ja då kan man ju fråga sig hur vi kan uttala oss. Nej, allvarligt talat, säger Anna Pauloff, det är klart att vi inte har greppat allt, vilket förstås kan vara frustrerande. Men jag tycker att vi har fått mycket information bara på ett år, och att den är tillräcklig för att dra vissa slutsatser och skriva en rapport som vi också är nöjda med. Dialog med Regeringskansliet Just nu jobbar utredarna även med annat än Försäkringskassan, men snart drar jobbet igång igen. Exakt vad de ska titta närmare på den här gången är ännu inte bestämt. Dialogen med Regeringskansliet är på gång. Men klart är att det här andra året blir något av ett mellanår då de har chans att fördjupa sig på några områden. Det tredje och sista året kommer de att kopiera årets arbetsmodell och följa upp vad som hänt. Den rapporten, som också är slutrapport, ska de lämna den 31 mars 2008. Minst lika viktigt är att prata med folk om hur det är och vad de tycker. Det är inte så att regeringen tar rapporten, går igenom den och sedan säger till Försäkringskassan att nu ska ni göra si eller så, säger Sture Wallmon, sakkunnig vid Socialdepartementet. Däremot är den ett viktigt underlag i kontakterna mellan Regeringskansliet och Försäkringskassan. För att styra den statliga förvaltningen på ett så bra sätt som möjligt behöver regeringen hjälp. Man behöver kunskap om hur verksamheterna fungerar i praktiken och vilka effekter olika förändringar får. Regeringen har visserligen ett eget kansli, departementen, men deras roll är inte att göra sådana djupdykningar. I stället är det här som Statskontoret kommer in i bilden. Här finns resurser och kunskap att följa upp och utvärdera för regeringens räkning. Självklart följer myndigheterna också själva upp vad de gör och rapporterar till oss, säger Sture Wallmon. Men Statskontorets arbete blir ett slags second opinion, någon utanför organisationen som ger sin bild utifrån sin speciella kompetens. Gör si eller så När det gäller Statskontorets första rapport om förändringsarbetet på Försäkringskassan säger Sture Wallmon så här: Det är inte så att regeringen tar rapporten, går igenom den och sedan säger till Försäkringskassan att nu ska ni göra si eller så. Däremot finns den som ett underlag i kontakterna mellan regeringskansliet och Försäkringskassan. Och för regeringens uppfattning till exempel i budgetpropositionen och regleringsbrevet. Rapporten är en oerhört viktig del av ett signalsystem. Att vi ser att det inte börjar Sture Wallmon gå på tok utan rullar på som det ska. Man kan säga att det är en underhandsrapport i ett tidigt skede av en lång process. Han menar att Försäkringskassan naturligtvis har en uppfattning om i vilka delar de instämmer i Statskontorets slutsatser. Och är man överens så är det ju inga problem, då rättas saker till. Det skulle vara något mycket ovanligt att regeringen ifrågasätter något som de två myndigheterna är överens om. Regeringen överprövar inte på det sättet. Tydliga styrsignaler Sture Wallmon poängterar att Försäkringskassan bestämmer i vilken omfattning de vill ta till sig Statskontorets synpunkter. Om regeringen anser att Försäkringskassan ska göra något den inte själv vill då måste man ge tydliga styrsignaler, till exempel i budgetpropositionen eller i regleringsbrevet. Det ska alltså vara regeringen som beslutar detta, inte något som bestäms över sammanträdesbordet. Men, säger Sture Wallmon, det här är att hårddra det hela. I praktiken pågår ju ständiga diskussioner mellan Regeringskansliet och Försäkringskassan där man lyssnar på varandra, frågar och har synpunkter. 16 dagens socialförsäkring Juni 2006