Byanät för bredband i världsklass Joakim Aspengren PTS Borlänge 2011-05- 31 1
PTS Vision Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. I december 2010 fick PTS på uppdrag av regeringen att ta fram en beskrivning av hur myndigheter och offentlig sektor ska kunna införa ipv6. Beskrivningen behandlar även de konsekvenser ipv6 har för säkerhet, ekonomi och tillgänglighet. IPv4 har drygt 4 miljarder möjliga adresser. Detta räcker inte till en adress till varje invånare på jorden och utrustning som kan önskas kopplas in på Internet. IPv6 löser detta med en teoretisk möjlighet för 3,4 10 38 adresser. För att göra det mer överskådligt, 6,7 10 17 adresser per kvadratmillimeter på jordens yta eller sammanlagt exakt: 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 adresser (nästan 340,3 sextiljoner). I dagsläget används IPv6 i vissa mobila och privata nätverk. Man tror att IPv4 kommer att stödjas fram till åtminstone 2025, för att de flesta buggar och systemfel i IPv6 ska hittas och åtgärdas. 2
PTS Vision Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Bredbandsstrategin ------- Sverige ska ha bredband i världsklass! Nationellt Regionalt Lokalt År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband År 2020 bör 90 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 3
Byanät för bredband i världsklass PTS har gett Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) i uppdrag att ta fram en seminarieserie riktad till byalag och kommuner om hur man anlägger framtidssäker infrastruktur med god funktion och teknisk säkerhet. PTS arbetar även tillsammans med SSNf med att uppdatera dokumenten Robusta nät, Robusta noder, Nätdokumentation och SKA (Säker kundanslutning). Strategi för PTS medverkan i regionalt tillväxtarbete. 4
Seminariet genomförs i samverkan med 5
..och stöds av följande aktörer 6
Agenda 1. En översikt Allmänna betraktelser 3. Affärsmodeller för byalag Affärsmodeller, öppenhet, övergripande vad som är speciellt och unikt för byalag t ex eget kapital och arbete. 4. Ta initiativ Initiativ, olika i olika faser, kontakta kommunen och operatör/leverantör, stadgar 5. Etablera projekt Info och förankring, finansiering, lån, bidrag, skatt och Moms, kalkyl, förstudie, projektplan, beslut, avtal. Kostnadsmodeller. 6. Genomför byggprojektet Bygg, robusthet, dokumentering, besiktning 7. Driva, äga och förvalta Förutsättningar och råd för drift- och förvaltningsfasen 8. Länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting 9. Sammanfattning och avslutning (PTS + projektet) 7
Seminariet skarvar i förra årets bästa bredbandsprojekt Fiber till byn (Sweden Broadband Alliance) Vi har lyssnat till Fiber till byn... och bestämt oss för att bygga ett byanät!!! 8
..och bygger på följande scenario Var är marknaden? Hur ser marknaden ut på landsbygden? 9
Om nu marknaden inte bygger? Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. 10
Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov 1000000 kbit/s Varför hög kapacitet?? 1000 M = 1 Gbit/s 100000 Video/DVD 1,5/8,6 min 20 HDTV kanaler 100 M 24 M 30 bilder 10 sek 10000 8 M X 2 kanaler 1000 2 M X 30 100 28 k 56 k Video/DVD 2/11 dagar 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Hastighet kbit/s Medeltillväxt = behovstillväxt 11
Är mobilt bredband ett alternativ? Ja som ett komplement till det fasta nätet 4G system 100 80 Nerladdning Exempel på kapacitet på mobilt bredband, kapaciteten är beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet Mbit/s 50 40 Uppladdning 3 En användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s Tio samtidiga användare 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Avstånd till användare km 12
Byanät Ett fiberbaserat bredbandsnät Byn: Geografiskt avgränsat område på landsbygden. Det kan vara ett antal utspridda gårdar, villor, små sommarstugeområden bestående av totalt 20-200 st fastigheter. Nätoperatör Byalag: Lokal intressegrupp där medlemmarna bor i samma bygd och har gått samman kring utbyggnad av bredband. Anm: Det kan vara en ekonomisk förening, en samfällighetsförening eller någon annan kooperativ samarbetsform. Fastighetsägarna är medlemmar med rösträtt och andelsägande i byalaget. 13
Byanät Ett fiberbaserat bredbandsnät Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, Nätoperatör AP överlämningspunkt. Ett lokalt anslutningsnät (byanät) som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nätanslutningspunkt. Anm: Nätet består av anslutningspunkt, rör, kabel, fiber, skarv- och termineringspunkter. 14
Affärsmodeller för byalag 15
Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Byanät 2 ON Nätägare ON Byanät 1 ON ON Operatörsnod 16
Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Anslutning av operatör Byanät 2 ON Nätägare ON Byanät 1 ON AP ON AP Operatörsnod Nätanslutningspunkt 17
Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Utbyggnad av byanätet Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP ON Operatörsnod Användarnod AP Nätanslutningspunkt 18
Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Distribution av tjänster Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP 19
Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Uthyrning av kapacitet Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP 4G 20
Sammanfattning av olika affärsmodeller 1. Nätägaren svarar för anslutning (byalaget avtalar med en tjänstedistributör (KO) 2. Nätägaren svarar för anslutning och distribution av egna tjänster 3. Nätägaren är tillika tjänstedistributör (KO) och svarar för anslutning och distribution av valfria tjänster Det slutgiltiga priset för tjänster beror på hur attraktivt det samlade abonnentunderlaget är för operatören i förhållande till inkopplingskostnaderna. I gynnsamma fall kan t o m operatören vara beredd att betala för en anslutning till byanätet. 21
Byanätsprocessen, ta initiativ 1 Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyar Etablera projekt Organisera projektet Genomför byggprojektet Projektera Driv och förvalta nätet nätet Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 22
Ta initiativ Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen Projektidé Medfinansiering Samförläggning mm Prata med Länsstyrelsen Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar Fornminnen och andra miljöhänsyn Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från 23
Gör en marknadsanalys Använd Jordbruksverkets mall för marknadsanalys så kan den också användas vid projekt- ansökan om stöd till bredband från Jordbruksverket och för samtycke till medfinansiering från PTS Finns det bredbandsinfrastruktur i ditt område idag? (Ta en underhandskontakt med nätägare/nätoperatörer/tjänsteleverantörer) Om Ja, vilken typ av bredbandsinfrastruktur finns det? Ange vilka operatörer ** som äger nät och som du kan ansluta dig till (t.ex. operatörer som äger master eller kopparledningar). Ange även om det finns operatörer som äger fibernät i området. (På sajten www.natkollen.pts.se listas fibernät och sändare för mobilnät som finns inom 500 meter respektive 1 000 meter från en angiven adress). Bifoga en karta som visar den sträcka som du avser att anlägga. Markera även det nät som det planerade bredbandet ska anslutas till. Vilken typ av bredband söker du stöd för? Ange uppskattade antal - timmar ideellt arbete (tim) - hushåll och företag som får bredband efter projektet - kilometer nät du söker stöd för 24
Marknadsanalys I marknadsanalysen ska också ett intyg lämnas Bredbandet ska kunna användas samtidigt av flera operatörer, det vill säga att nätet ska vara öppet för alla operatörer Andra tjänsteföretag än de som är inblandade vid genomförande av projektet ska få hyra kapacitet och erbjuda tjänster i nätet, under en period av 7 år räknat från den dag när bredbandet tas i bruk Prissättning vid uthyrning av utrymme till andra tjänsteföretag ska vara skälig, under en period av 7 år räknat från den dag nätet tas i bruk. Vid medfinansiering från PTS eller om stödbeloppet är > 200 000 euro kommer länsstyrelsen eller Sametinget och Jordbruksverket att publicera marknadsanalysen. Marknadsanalysen ska då finnas tillgänglig för allmänheten under minst en månad. Det är först en månad efter publiceringen som du kan få ett beslut. Om stödbeloppet blir högre än 200 000 euro skall principerna (9 i LOU) om offentlig upphandling följas.. 25
Identifiera finansieringsmöjligheter Egen insats i form av arbete Egen insats i form av kapital Offentliga stödmedel Samförläggning Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Kontakta länsstyrelsen för att höra vilka krav som finns i just ditt län. Samförläggning kan t ex vara vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster. Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. PTS har lämnat föreslag till näringsdepartementet avseende framtagning av en informationsplats kanalisationskollen. Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som finns i ditt län. 26
Möjliga offentliga stödmedel för bredband Kommuner/ Byalag Tillväxtverket Strukturfonder Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet Projektstöd Leader Länsstyrelsen vägledning och administration kanalisationsstöd landsbygdsprogrammet PTS Säker och tillgänglig kommunikation PTS Medfinansiering av kanalisationsstöd (50%) landsbygdsprogrammet (25/50%) Lsty har getts möjlighet att omfördela budgetmedel inom axel 3 till åtgärd (321) dvs den åtgärd som primärt innefattar bredbandssatsningar Skatteverket HUS- avdrag 27
ROT-avdrag ROT- avdrag Reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad räknas som ROT-arbeten och ger rätt till skattereduktion om det utförs i eller i nära anslutning till en bostad som du äger och som du bor i eller har som fritidsbostad eller äger och som dina föräldrar bor i. BREDBAND Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger dock inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad. BIDRAG Om bidrag eller stöd lämnats från stat, kommun eller landsting för en del av arbetskostnaden ger inte någon del av arbetet rätt till skattereduktion. Om det klart framgår att bidraget eller stödet endast avser kostnader för material kan skattereduktion för arbetskostnad medges. 28
Landsbygdsprogrammet Projektstöd Ansökan om stöd (LSB 12:2) Roller Projektbeskrivning Moms, kostnader och resurser Finansiering Andra sökta eller beviljade stöd Upphandlande myndighet, enhet Försäkran Projektstöd Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Gäller även delutbetalning Medfinansieringsintyg (LSB 12:4) eller beslut om medfinansiering 29
Krav avseende öppenhet och icke diskriminering Krav på den som driver ett bredbandsnät och har medfinansiering inom ramen för från landsbygdsprogrammet (LB) och/eller inom ramen för kanalisationsförordningen (K) Bredbandsnätet och kanalisationen ska präglas av öppenhet och principen om icke-diskriminering LB K Bredbandsnätet och kanalisationen ska vara robust LB K Bevilja tillträde till nätet för andra aktörer som har för avsikt att erbjuda tjänster till slutkunder (grossisttillträde svart fiber alt. bitström). Bevilja tillträde till nätet respektive kanalisationen på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet. På begäran tillhandahålla ett externt referenserbjudande, dvs. ett typavtal där det framgår vilka produkter som erbjuds och vilka villkor som gäller för tillträdet. Utforma kanalisationen så att den kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av ITinfrastruktur. Dessutom ska innehavare av IT-infrastrukturföretag ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerade sätt. Tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till kanalisationen På begäran från myndighet eller part som begär tillträde tillhandahålla dokumentation som visar att tillträde till kanalisationen tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor. LB LB LB K K K K 30
Sammanfattning av krav Kraven syftar till att förhindra att slutkunder och fastighetsägare blir beroende av en operatör i monopolställning. Kraven säkerställs genom att byalaget behåller kontrollen av byanätet. att nätet byggs med överskott på kanalisation och/eller fiber. Enklast och billigast är att förse alla slutanvändare med två till fyra fibrer där inte alla initialt nyttjas. tidsbegränsade avtal med nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer innefattande tydliga uppsägningsvillkor 31
Vad är bredband hur fort är fort? Exempel på kapacitet 56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s 32
Samfällighetsförening/ Ekonomisk förening Möjliga samverkansformer i olika skeden Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Översiktlig nätplan Skriv avtal Förvalta Gör en Marknadsanalys Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Identifiera finansieringsmöjligheter Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Besiktiga Dokumentera Bilda förening Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 33
Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Byanät Ideell Förening Ändamålet eller verksamheten är ideellt En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. Stadgar Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr eller om föreningen bedriver näringsverksamhet Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte 34
Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Styrelse & Revisorer Byanät Ekonomisk Förening Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen Stadgar Registrering Bolagsverket (orgnr) Skatteverket Årsredovisning Arbetsgivaravgifter Moms F skatt Ekonomiska föreningar beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereglerna är i stort sett desamma som för aktiebolag. 35
Förenings- och företagsformer Styrelse & (Revisorer) Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhetsanläggningen Gemensamhetsanläggning (Lantmäteriförrättning) En fastighets del i samfälligheten uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att samfälligheten bildas. Den som äger fastighet med andel i en samfällighet brukar kallas för delägare i samfälligheten a) Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto b) Föreningsförvaltning. Sker genom bildande av en Samfällighetsförening i enlighet med lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150) Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden en jämförelse av olika föreningsformer Stadgar Registrering Lantmäteriet (orgnr) Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr eller om föreningen bedriver näringsverksamhet
Etablera projekt Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 37
Organisera projektet Projektledare Styrgrupp Administration Förstudie och information Bygg Offertförfrågan Avtal Ekonomi Redovisning Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Projektering Entreprenad Installation Dokumentation Registrering 38
Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan 39
Gör en kostnadskalkyl Modell för beräkning av investeringskostnaden för fiberanläggningen Beräkningshjälpmedel AP 1 A B 2 C 10 D Abonnent Överlämningspunkt 3 E 9 AP Förgrening Nod i angränsande byanät Anslutningspunkt 4 5 6 7 8 40
Kostnader för medlemmarna i Fiberby Investeringskostnad/fastighet 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Fastighet Total kostnad 1 200 000 kr ------ Medelkostnad: 24 000 kr per fastighet 41
Exempel på betalningsmodeller Investeringskostnad: Engångskostnad (tillkommande bör betala en extra etableringsinsats) Modell 1 Alla betalar lika stor insats för att täcka investerings-kostnaderna Modell 2 De som inte kan betala sin insats kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3 Fastighetsägaren betalar en insats som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet Drift och underhåll: Alla betalar lika månads- eller årsvis. 42
Kostnadskalkyl för det passiva nätet i Fiberby Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad. Antal företag 7 Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. Projektkostnader SEK, exkl moms Grävkostnader 600 000 Anslutningspunkten bör ligga mitt i byn. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation 200 000 Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel 300 000 Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering 100 000 Total byggkostnad 1 200 000 Extern finansiering Bidrag från kommunen 180 000 40% av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet 270 000 60% av den totala offentliga finansieringen Finansiering Fastighetens investering efter extern finansiering SEK, exkl moms 15 000 Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften. 43
Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP-telefoni SEK per mån Installation (lån 25 000kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP-telefoni 29 Summa 284 44
Moms på fiberanläggningar? Efter en tvist mellan Skatteverket och en fiberförening i Säffle (företrädd av LRF) har nyligen Skatterättsnämnden beslutat Föreningen frågar om den insatsbetalning som medlemmen gör enligt vad som framgått utgör en mervärdesskattepliktig ersättning för tjänst. Skatteverket anser att insatskapitalet i Föreningen inte utgör ersättning för någon tjänst som Föreningen tillhandahåller medlemmarna. 45
Informera och förankra innan ni går vidare 46
Ta fram avtalsunderlag och ta in offerter Exempel Markavtal Servitut (fastighets rätt) (Fastighetsregistret/Lantmäteriförättning) Ledningsrätt (Lanmäteriförrättning) Medlemsavtal Projektering Markentreprenad Installation Material Anslutningsavtal 47
Sök finansiering och fatta beslut om att bygga 48
Genomför byggprojektet Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 49
Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns Nätanslutningspunkt/Överlämningspunkt Förgreningspunkt Skarvpunkt Överlämningspunkt fastighet Användarnod 50
Rekommendationer Genomför risk- och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller motsvarande rekommendationer Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp All kanalisation skall ha ett märkband Kabelförläggningsdjup Val av rätt kanalisation 51
Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. 52
Mät in och besiktiga Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns 53
Dokumentera och registrera Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta =U44 +D22 =U45 +D23 =U46 +D24 =U48 +D25 =U47 Dokumentera nätet i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens rekommendation Nätdokumentation eller motsvarande rekommendationer. (Nätdokumentationen ska hållas uppdaterad och finnas tillgänglig för ansvarig tillsynsmyndighet). Registrera nätet i http://www.ledningskollen.se för att undvika skador på nyförlagda kablar och kanalisation. 54
Slutrapportera projektet Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Bilaga (LSA 12:2) Sammanfattning Genomförande Mål och resultat Slutsatser m.m Projektets mätbara resultat Antal nya företag som skapats Antal bevarade arbetstillfällen Antal män/kvinnor Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i ev utbildningar Antal nya produkter, tekniker, tjänster, nätverk eller mötesplats 55
Intyga när ditt projekt har medfinansierats av PTS Jag intygar att jag under projektets utförande har följt PTS villkor för : öppenhet och icke-diskriminerande behandling i enlighet med bilaga 1a i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS robust och driftsäker IT-infrastruktur i enlighet med bilaga 2 i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS 56
Glöm inte!!!!!!!! Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Det innebär exempelvis att Tekniska anordningar skall vara godkända ur säkerhetssynpunkt Skyddsanordningar skall vara aktiverade Utrustning skall vara besiktigade och godkända Arbetsmiljöplan skall finnas för farlig verksamhet, sprängning o. d. Relevanta försäkringar ska vara tecknade t.ex. personförsäkringar, ansvarsförsäkringar mm Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till stödmyndigheten senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Om ansökan kommer in för sent kan du gå miste om en del av stödet. Om du bara skickar in en ansökan om utbetalning och den kommer in för sent kan du gå miste om hela stödet. 57
Driva, äga och förvalta Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 58
Drift av byanät Det ska finnas en långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för löpande drift, underhåll enligt underhållsplaner, anpassning och utveckling av nätet. Detta bör skötas av en professionell aktör t.ex. genom: Driftsavtal. Byalaget upprättar ett driftavtal med en extern driftleverantör under en begränsad tid (3-5 år). Driftleverantören svarar för alla aktiviteter kopplade till driften enligt fastställd taxa. Byalaget upphandlar tjänstedistributör på begränsad tid. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. Upplåtelseavtal. Byalaget hyr ut byanätet till en operatör under en begränsad tid (5-10 år). Operatören tar över ansvaret för drift, förvaltning och tjänstedistribution (kan eventuellt också inkludera tjänster) samt alla kostnader och intäkter för dessa aktiviteter. Hushållen beställer tjänster från operatören. Utvidgning och investeringar i nätet hanteras i ett gemensamt förvaltningsråd.. OBS! Villkoren i avtalen måste uppfylla kraven för offentligt stöd. 59
Byanätet säljs till en operatör Byanätet värderas och säljs till en operatör. Byanätet blir operatörens egendom och ansvar. Värderingen av nätet och köpeavtalet måste uppfylla kraven från skattemyndigheter och bidragsgivare. Drift- och underhållskostnader för nätet är en förhandlingsparameter. Byalaget avhänder sig möjligheten att påverka den fortsatta utvecklingen av nätet. Byalaget kan inte ta del av eventuella tillkommande intäkter i från nätet. Om insatsen har fått stöd från landsbygdsprogrammet gäller särskilda regler vid överlåtelse av nätet. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 60
Regler som måste beaktas vid en överlåtelse Statsstödsreglerna måste beaktas vid en överlåtelse av investeringen om det beviljat belopp är under 200 000 euro. Ett överlåtande regleras dessutom i 1 kap. 9 b * SJVFS 2007:43 (femårsregeln för investeringar). En stödmottagare som har beviljats stöd till investeringar måste använda den för samma ändamål i fem år efter beslutet om stöd. Stödmottagaren måste betala tillbaka stödet om: investeringen används för annat ändamål än det avsedda, investeringen ändras i betydande omfattning eller om stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån. Regeln är en tolkning av art 72 i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 61
Sammanfattning Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Organisera projektet Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet Beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm 2-3 månader 3-6 månader 3-6 månader > 5 år 62
Kom i håg 1. Släpp inte kontrollen. 2. Bygg och driv genom professionella aktörer 3. Säkra enligt PTS LATHUND - öppet och icke diskriminerande - långsiktig förvaltning - följ rekommendationer om robusthet* - dokumentera* - riskanalys - ledningskollen www.ssnf.org RAPPORTER & REMISSER/RAPPORTER/REKOMMENDATIONER *Robusta Nät, Robusta Noder, Nät dokumentation, Säker Kundanslutning 63
Länsstyrelsen 64
Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på bredbandsområdet med stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras och utformning av policy för hur kommunen avser att agera transparens, underlätta samverkan Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering (ITinfrastrukturprogram) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar tomrör (kanalisation) noder/kopplingspunkter/master Grävsamordning en av de viktigaste kommunala främjandeinsatserna ingen skyldighet enligt PBL men stor nytta för kommunen själv. Ledningskollen verktyg för grävsamordning samverkan med PTS och Lst ökad tillgänglighet och kostnadsbesparing (i grossistledet) Vägledning Boverket, PTS, SKL mfl Kommunen och dess roll Nya Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011 Samlad kommunal strategi för hela bredbandskedjan kommunala kärnverksamheter kommunala bostadsbolag stadsnät (i förekommande fall) 65
Kommunen som lokal samordnare.. Jordbruksverket PTS Länsstyrelsen Vägledning och administration Region Regional utveckling (RUP) Tillväxtverket Övriga statliga myndigheter Kommun Samhällsplanering Ägarstyrning Samordning Policy Bostadsbolag Fastighetsnät Energibolag Stadsnät Stadsnätsbolag Företag näringslivsutveckling Medborgare samhällsservice Byalag nät i glesbygd 66
..i regional samverkan. Länsstyrelsen IT- infrastrukturplan Kommunen Kommunen Byalag Byalag Regionalt samverkansorgan Två nya studier som har gjorts på uppdrag av näringsdepartementet visar att bredband är lika viktigt som väg- och elnät. Studierna visar även på behovet av bredbandsstrategier på lokal och regional nivå, vikten av att satsningar för ökad användning av bredband är riktade och koordinerade samt att resultaten följs upp. Här kan du ladda hem rapporterna: Nyttan av bredband: http://bit.ly/jwgcag Insatser för ökad användning av bredband och internet: http://bit.ly/lryzqr
för att optimera utbyggnaden Kommun A Operatö r Kommun B
SLUT Kontaktpersoner Joakim Aspengren PTS 08 6785500 joakim.aspengren@pts.se Camilla Jönsson SSNf 0761106471 camilla.jonsson@ssnf.org Lars Hedberg EkoT Konsult 0707521155 lars.hedberg@ekotkonsult.se Lars Björkman EkoT Konsult 0739883675 lars.bjorkman@ekotkonsult.se 69