DV ett revolutionerande format F R E D R I K C H R I S T I A N S S O N O C H M A T S R O D E L L

DV ett revolutionerande format F R E D R I K C H R I S T I A N S S O N O C H M A T S R O D E L L Examensarbete Stockholm, Sverige 2006

DV ett revolutionerande format F R E D R I K C H R I S T I A N S S O N o c h M A T S R O D E L L Examensarbete i medieteknik om 10 poäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2006 Handledare var Joakim Nordström, KTHLL Examinator var Roger Wallis TRITA-CSC-E 2006:130 ISRN-KTH/CSC/E--06/130--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

DV Ett revolutionerande format Sammanfattning Digital Video, tekniken som bland vanliga konsumenter är känd som små kompetenta kameror och MiniDV-kassetter var det första riktiga digitala formatet för konsumentbruk. Idag, 10 år efter dess introduktion går det att konstatera att formatet varit revolutionerande för den semiprofessionella videoproduktionen. Den relativt billiga tekniken med den höga bildkvaliteten har öppnat upp dörrarna, inte bara för de små produktionsbolagen utan även för jättarna på marknaden. En genomgång av tekniken bakom bandformatet DV med början redan i CCD-chipet lägger grunden till en teknisk förståelse av alla de moment som utgör själva bandformatet. Från sampling och kvantisering till A/D-omvandling och chroma-subsampling. Från historiken bakom DV och dess nära släktingar till olika anslutningsmöjligheter och en jämförelse formaten emellan. En kort översikt över de vanligaste digitala bandformaten och dess egenskaper kompletterar den något djupare teoretiska delen. Genom djupintervjuer med branschfolk med lång erfarenhet ger rapporten en inblick i vilka effekter DV-teknik har haft inom vitt skilda områden, såsom reklam-tv, nyhetsproduktion och dokumentärfilm. För att minska tekniska problem finns punkter att tänka på, sammanställda från bland annat stora tv-kanalers produktionsmanualer. En översikt av de möjligheter Internet erbjuder, i form av distribution av rörlig bild avslutar rapporten. I ett försök att förutse framtiden för TV-kanalerna och dess tillhörande teknologier, avslöjar sista kapitlet våra tankar och slutsatser kring rapporten och dess innehåll.

DV A revolutionizing format Abstract Digital Video, is the technology that is known among regular consumers for it s small competent cameras and use of MiniDV-cassettes. It was the first real digital format for consumers. Today, 10 years after the introduction of this format, it s revolution in the semi-professional segment is a fact. The relatively inexpensive technology has opened doors and possibilities, not only for small productions companies but also for the media giants. A survey of the technology behind the DV-format starting with the CCD-chip, lays as a basis for a technological understanding of all of the elements that constitutes the bandformat itself. From sampling and quantization to A/D-conversion and chroma-subsampling. From the history behind DV and it s relatives to different types of connection standards and a comparison between the formats. A brief summary of the most common digital tape formats complements the more extensive theoretical part. Based on interviews with people who have great experience and knowledge in the business the report gives a reader an insight into the effects that the DV-technology has had in such different areas as TV-commercials, Electronic News Gathering and documentaries. To eliminate technical problems, there are a few tips about how the reader can improve production of digital video. The tips are compiled from different TV-channels own specifications. An overview over the possibilities that the Internet offers in means of distribution of moving images concludes the report. In an attempt to predict the future for the TVchannels and its associated technologies the final chapter reveals our thoughts and conclusions drawn from the report.

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 7 1.1 BAKGRUND 7 1.2 PROBLEMFORMULERING 7 1.3 AVGRÄNSNINGAR 7 1.4 MÅLBESKRIVNING 7 2 METODER OCH MATERIAL 8 2.1 ARBETET VÄXER FRAM 8 2.2 LITTERATUR 8 2.3 INTERNET 8 2.4 VARFÖR HAR VI ANVÄNT OSS AV WIKIPEDIA SOM KÄLLA? 8 2.5 INTERVJUER OCH STUDIEBESÖK 9 3 DIGITAL VIDEO, EN INTRODUKTION 11 3.1 FRÅN LJUS TILL ELEKTRISK LADDNING CCD 11 3.2 DIGITALISERING 13 3.2.1 A/D-omvandlingen 13 3.2.3 Chroma-subsampling 13 3.2.4 Kvantisering 14 3.2.5 Binär notation 14 3.3 Lista över chroma-subsampling format 14 3.4 SAMMANFATTNING 16 4 DV DIGITAL VIDEO 17 4.1 HISTORIA 17 4.2 TEKNISK BESKRIVNING 17 4.2.1 Innan kompression 18 4.2.3 Chroma-subsampling 18 4.2.2 Video kompression 18 4.2.4 Ljud 18 4.2.5 Fysiska format 18 4.2.6 Närbesläktade format 19 4.2.7 Anslutningsmöjligheter 19 4.2.7.1 Firewire 19 4.2.7.2 SDI (Serial Digital Interface) 20 4.2.7.3 STDI (Serial Data Transport Interface) 20 4.3 HELICALSCAN-SYSTEM 20 4.4 JÄMFÖRELSE DV-FORMATEN EMELLAN 21 4.5 SCHEMATISK SKISS DV 21 4.6 ANDRA DIGITALA BANDFORMAT 22 4.6.1 D1 22 4.6.3 D2 22 4.6.4 D3 22 4.6.5 D5, D5 HD 22 4.6.6 Digital betacam 22 4.6.7 Betacam SX 22 4.6.8 MPEG IMX 22 4.6.9 HDCAM, HDCAM SR 22 4.6.11 HDV 23 4.6.12 DVCPROHD 23 4.6.13 D-VHS 23 4.6.14 XDCAM 23 4.6.15 DVCPRO P2 23 5 INTERVJUER KRING TV-PRODUKTION OCH TEKNIKENS UTVECKLING. 24 5.1 KANAL5 24 5.2 TV400 26 5.3 VAD HAR DV INNEBURIT FÖR NYA TV-KANALERS FRAMVÄXT? 28

5.4 HUR HAR DV UNDERLÄTTAT VID PROGRAMPRODUKTION? 28 5.5 KOMMENTARER 29 6 PRODUKTIONSMANUALEN 30 6.1 BILD 30 6.1.2 Störningar 30 6.2 Format och video 31 6.3 Ljud och testsignaler 31 7 NYA VÄGAR FÖR VIDEO 32 7.1 Introduktion 32 7.2 Format över nätet 32 7.3 Vad du ska tänka på när du skall publicera rörlig bild på Internet! 33 8 SLUTSATSER OCH RESULTAT 35 8.1 TEKNIKUTVECKLINGEN 35 8.2 FRAMTIDEN FÖR TV 36 9 LITTERATURLISTA OCH REFERENSER 38 9.1 LITTERATUR 38 9.2 TIDNINGSARTIKLAR 38 9.3 ELEKTRONISKA KÄLLOR 38 9.4 STANDARDER & SPECIFIKATIONER 39 BILAGA1: REKOMMENDATIONER & STANDARDER 41

1 Inledning I detta inledande kapitel presenteras bakgrund, rapport, problemformulering samt avgränsningar i arbetet. Av läsaren krävs en viss förståelse kring de vanligast förekommande tvformaten och dess tillämpningar. Den tekniska nivån är inte högre än att en teknikintresserad hemanvändare kan tillgodogöra sig innehållet i rapporten. Rapporten syftar till att öka kunskapen och förståelsen hos läsaren som mycket väl kan ha goda praktiska kunskaper kring exempelvis DV, men som saknar den teoretiska djupförståelsen. 1.1 Bakgrund DV-tekniken fyller i år 10 år. Hur har egentligen DV-formatet förändrat marknaden de senaste tio åren? Hur kommer det sig att ett format som till en början var avsett för den glade konsumenten idag används vid broadcasting och för professionellt bruk. Vad har DV-formatet betytt för produktionsbolagen? (Vi ser idag de små produktionsbolagen med de stora kunderna). Har de sänkta produktionskostnaderna medfört sämre kvalitet? Just nu befinner vi oss i ett vägskäl. DV-tekniken har gjort det möjligt att med relativt små medel och låga kostnader går att producera kvalitativt material för utsändning över olika mediekanaler. Men det finns fortfarande tekniska problem och frågetecken. Framförallt vid val av format för distribution och kompabiliteten formaten emellan. 1.2 Problemformulering Under arbetets gång har det dykt upp ett flertal frågor och funderingar kring ämnet. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Finns det egentligen några kvalitetskrav på produktioner i TV? Tyngdpunkten ligger på utsändning i SDTV. Vi vill titta på vilka krav som finns om det finns rent tekniskt när det kommer till att spela in eller framställa TV, då främst med DV-teknik. DVs enkla och förhållandevis billiga teknik har medfört att fler människor idag har möjlighet att publicera rörlig bild på Internet. Vi vill därför kartlägga hur det ser ut i dagsläget och vilka problem som kan uppstå vid publicering av rörlig bild på Internet. 1.3 Avgränsningar Arbetet innehåller två delar. En första del tar upp DV-formatet och dess släktingars inverkan på produktion av rörlig bild med en utförlig teknisk bakgrund. En andra del om hur man på bästa sätt kan leverera de rörliga bilderna över exempelvis Internet. Vi kommer inte att behandla ljudteknik i något avseende. Undantaget då den på något sätt är avgörande för formatet eller tekniken. Ett visst mått av återhållsamhet i de allra djupaste tekniska detaljerna har tillämpats för att begränsa arbetets omfattning. 1.4 Målbeskrivning Målet med rapporten är att själva få en djupare teknisk bakgrund kring DV-tekniken. Dessutom är ambitionen att försöka skapa en teknisk manual för hur exempelvis ett mindre produktionsbolag, på bästa sätt skall kunna spela in och distribuera rörlig bild. 7

2 Metoder och material 2.1 Arbetet växer fram Idén till detta examensarbete har vuxit fram stegvis. Redan från början har det hos båda författarna funnits ett stort intresse för DV och rörlig bild och då framförallt med kopplingen till Internet. Tankar kring olika problemformuleringar har diskuteras flitigt. Kontakter med företaget Pointbreak Media AB togs. Pointbreak är ett mindre produktionsbolag som producerar video med små ekonomiska medel, till största delen med hjälp av just DVteknik. Efter diskussioner med Pointbreak där de förklarade de problem företaget ofta brottas med i produktionsledet, samt egna funderingar kring ämnet bearbetades rapportens frågeställningar fram. 2.2 Litteratur Ämnesvalet och problemformuleringen är av det slag, att mycket av informationen vi söker står att finna i tidskrifter och tidningsartiklar. Utvecklingen av tekniken pågår ständigt och i hög takt. Därför har tidskrifter och tidningsartiklar med hög publiceringsfrekvens varit en viktig källa till information. Produktionsmanualer från produktionsbolag och tv-kanaler har varit av betydande vikt och har givit en bra inblick i branschens kravformuleringar. 2.3 Internet Liksom tidskrifter och tidningsartiklar har Internet varit en viktig källa för rapporten. Diskussioner på diverse forum samt teknikrelaterade nyhetssidor med artiklar kring ämnet har studerats frekvent, för att få en uppfattning om aktuella ämnen och tekniker. 2.4 Varför har vi använt oss av Wikipedia som källa? Vi har i denna rapport valt att använda oss av Wikipedia 1 som källa. En källa som enligt vår metodkurs kräver en motivering i själva rapporten. Wikipedia är en fri encyklopedi online där alla är välkomna att bidra med information. Internet, det världsomspännande nätverket har idag över en miljard användare 2 och når således mer än 15% av jordens befolkning. Internet sammanlagda sidantal har uppskattats till ofantliga 11,5 miljarder. 3 Att använda Internet som källa kräver av informationsinsamlaren att denne använder sunt förnuft och också tillämpar vissa enkla principer. Vi har tagit fram en checklista med tips och råd som nyttjats under rapportskrivningen. Information från sajter med etablerade bakomstående organisationer eller företag är ofta att anse som mer tillförlitliga än personliga hemsidor. Ex: Information från www.nasa.gov eller annan relaterad sida betingar ett högre trovärdighetsbetyg än en sida från http://www.yourownfreespace/~lassejanne/alltomallt.html Om information eller data som av naturen verkar vara sannolik och överrensstämmer dåligt med den information som förväntas, skall det alltid gå att finna motsvarande information från flera fristående källor. Ex: Om samma uppgift kan 1 http://www.wikipedia.org 2 http://www.internetworldstats.com/stats.htm (2006-05-25) 3 http://www.cs.uiowa.edu/~asignori/web-size/ (2006-05-25) 8

rande information från flera fristående källor. Ex: Om samma uppgift kan verifieras genom, ifrån varandra, flera oberoende källor betingar den en högre trovärdighet. Information från tidningar eller onlinemagasin har inte högre eller lägre trovärdighet som källa än konventionella tryckta magasin. Ex: Artikelförfattaren i tidningen X kan mycket väl skriva på sajten Y. Fel i artikeln kommer då uppmärksammas på sajten Y snabbare (speciellt om den har en funktion för kommentarer) än på motsvarande tryckt medie X. Med den utveckling som pågår, måste det till en större acceptans för ickekonventionellt källmaterial. Hur sannolikt vore det annars att exempelvis två högskolestuderande under rapportskrivningen kan få ögonblicklig tillgång till forskningsresultat från en forskare på andra sidan jordklotet bara genom en enkel sökning? Det förekommer uppgifter om att informationen i en sådan här encyklopedi skulle kunna färgas politiskt av olika intressen då kontroll av uppgifter saknas. Givetvis är detta en möjlighet, men samtidigt är det ett motsägelsefullt påstående. Då alla som använder sig av uppslagsverket också kan bidra med och/eller ändra information skulle flagranta faktafel snart rättas till. Detta är givetvis uppslagsverkets stora styrka, just att alla kan bidra. Inom ämnen där allmänkunskapen är hög och där ämnet har en naturlig anknytning till datorer eller teknik på ett eller annat sätt, är ofta artiklarna välskrivna och utförliga. Samtidigt finns det ämnen som inte har samma breda bas hos den gängse populationen och som därför inte får samma breda och djupa närvaro i uppslagsverket. Vi har valt Wikipedia i de fall då vi hämtat mjukfakta. Mjukfakta är ofta av kuriös karaktär och svår att sammanställa och av sin natur svår att finna i konventionella källor. Mjukfakta kan till exempel utgöra historien bakom en viss mjukvara eller kringdata runt en specifik teknik. Data som ofta måste hämtas från dyra standardspecifikationer. Något som ofta är svårt att finansiera som student. Särskilt bra är Wikipedia då det gäller att få snabb och lättförståelig inblick och överblick till komplicerade tekniker utan att behöva sätta sig in i tung litteratur. Det går på ett enkelt sätt tillgodogöra sig ämnets omfattning för att därefter via traditionella kanaler djupsöka efter information och uppgifter för att komplettera och verifiera den information som tillgodogjorts. Vad vi inte tyckt varit lämpligt att hämta direkt från Wikipedia är sådan information som vi har valt att kalla hårdfakta. Exempel på hårdfakta är sådana uppgifter som spelar en väsentlig roll i en teknik eller på något sätt är avgörande gällande prestanda, specifikationer, egenskaper eller storheter. Dessa data har vi samlat in från tryckta pålitliga källor och om möjligt från ursprungliga källor såsom specifikationer och standarders rekommendationer. Detta för att nå en såg hög tillförlitlighet och reliabilitet som möjligt. 2.5 Intervjuer och studiebesök Djupintervjuer med teknikansvariga hos Kanal5 och TV400 har genomförts. Som komplement till dessa har även ett antal intervjuer med för oss intressanta företag och personer skett via e-post. Vi har deltagit i studiebesök på SVT där vi bland annat fick möjlighet att följa en nyhetssändning. Något som alltid uppskattas av oss tekniker. Anmärkningsvärt är att det var mycket svårt för oss att få till möten med de tekniskt ansvariga på många av företagen vi kontaktade. De företag vi syftar på är de vi förutsatte oss av att använda i specifikationen för examensarbetet. Det är förståeligt att arbetsbelastning gör att studiebesök från studenter inte anses som högprioriterad verksamhet. Men vi från vår sida kan inte annat än att beklaga. Samtidigt vill vi skicka en eloge till Kanal5 och deras teknikchef John 9

Samuelsson samt Axel Hübinette på TV400 för att de på ett mycket förtjänstfullt sätt tog emot oss snabbt och smidigt. Uppföljning av intervjuer har skett via e-post. 10

3 Digital video, en introduktion Oavsett vilken teknik som används för att framställa och lagra de delbilder som utgör själva filmen måste de någonstans komma in i kameran och digitaliseras. Nedan följer en redogörelse för hur digitala videokameror fungerar. Principen är i stort densamma för de allra dyraste professionella utrustningarna som för de billigare konsumentprodukterna. 3.1 Från ljus till elektrisk laddning CCD För att kunna återge det vi ser omkring oss, behöver vi på något sätt kunna ta in det reflekterade ljuset som vår omgivning består av. Vi måste registrera det och lagra det för att senare kunna hämta fram den lagrade informationen och på något sätt återskapa eller återge det ljus som vi från början registrerade. Genom historien har vi löst det på många olika sätt, från camera obscura till Joseph Nicéphore Niépces första kamera. Han använde tjära som ljuskänsligt skikt och exponeringstiderna var ofta flera dagar i starkt solljus 4. De analoga kamerorna exponerar negativfilm för att sedan framkalla den på särskilt fotopapper. Slutligen så har vi också de digitala kamerorna där bilden lagras som binär information på ett minneskort och där den vanlige konsumenten kan skriva ut resultatet på särskilda fotoskrivare. Hur ljuset samlas in genom en uppsättning linser hanteras av optiken. Men i slutändan måste det infallande ljuset ta vägen någonstans. Alla ovanstående tekniker har en gemensam nämnare; exponering. För att kunna återge en bild måste förekomsten av ljus på något sätt registreras och lagras. I en digital videokamera heter lösningen CCD. Charged Coupled Device. En CCD är en bildsensor bestående av ljuskänsliga kondensatorer som är sammanlänkade, eller sammankopplade i en matris. 5 Denna tvådimensionella matris innehåller alltså en stor mängd celler. Dessa celler kan ses som pixlar. Även om det inte alltid nödvändigtvis är så att antalet celler exakt motsvarar antalet pixlar i den färdiga bilden kan det vara smidigt att resonera på just detta sätt. 6 Varje pixel består utav en yta för bildregistrering, kringelektronik för uttömning och så slutligen en shiftregisterkanal för att kunna skicka vidare laddningen. Då ytan för själva bildregistreringen vanligtvis endast utgör 30% av pixelns hela yta läggs en fokuserande mikrolins ovanpå för att öka den effektiva storleken till 70%. 7 Figur 1: ITA-pixelns uppbyggnad 4 http://www.niepce.com/pagus/pagus-inv.html (2006-05-19) 5 http://www.wikipedia.org/wiki/ccd (2005-05-20) 6 Luther Arch C., 1997, Principles of digital Audio and Video sid 137 7 Lundqvist Henrik: Digitalt foto hänger på plattan, M3, 6/2002 sid 62-63 11

Varje cell, eller pixel, har två lägen: (1) ett lagringsläge där en elektrisk laddning byggs upp och som motsvarar den mängd infallande ljus som träffar cellens ljuskänsliga yta och (2) ett överföringsläge där laddningen kan överföras till en närliggande cell. Detta sker genom att kringelektronik får varje cell att skicka sin elektriska laddning till någon utav sina grannar. 8 Figur 2: Förflyttning av cellens laddning Denna utläsningsprocedur kan ses som en parallell matris. Shiftregisterkanalen är den väg som möjliggör för pixlarna att skicka laddningen vidare till grannen. Laddningen skickas alltså kolonnvis till den sista raden där den utläses seriellt via shiftregistret. Nackdelen är att metoden är långsam, vilket faktiskt är en begränsning för hur stora CCD-element det går att producera, avsedda för videokameror. I dessa kameror finns det krav på att leverera ett fixt antal bildrutor per sekund. Denna grundläggande teknik används idag av alla tillverkare. Nya tekniker finns, men har ännu inte vunnit mark. 9 CCD-element finns i flera olika arkitekturer. Principen för uttömning radvis gäller för alla dessa. Det som skiljer dem åt är hur ytan för bildregistrering och shiftregisterkanal är ordnade. Den arktitektur som är beskriven ovan kallas för Interline Transfer Architecture. De övriga är Frame Transfer och Frame-Interline Transfer. FIT är den som oftast används i professionella system. Hur skapas då färg? Pixlarna registrerar bara hur mycket ljus som når ytan, inte vilken våglängd ljuset har. Det finns flera lösningar. En är att lägga ett färgat raster (Bayer-mask) ovanpå pixlarna som färgar det inkommande ljuset. Då behövs alltså bara ett CCD-element för att få färg. 10 I mer professionella kameror används istället tre separata CCD-element, ett för varje färg. Det inkommande ljuset delas upp genom ett prisma i röd, grönt och blått, de tre grundkulörerna. Denna teknik går ofta under beteckningen 3CCD. 11 8 Sheldon Ian, An Introduction to CCD Technology, sid 2 9 Lundqvist 10 Luther sid 142 11 Luther sid 133 12

Principen för digitala kameror, avsedda för att spela in rörliga bilder skiljer sig inte särskilt mycket från de som används till stillbilder. Skillnaden ligger främst i att tömningstiderna begränsar storleken på CCD-elementen för video som tidigare nämnts och att det i stillbildskameror ofta används ett CCD-element istället för tre. 3.2 Digitalisering Fördelen med att digitalisera analog information som töms ur ett CCD-element är att den analoga informationen är samplad både vertikalt, horisontalt och temporalt (bilder tas med en viss frekvens), men med analog amplitud. Detta underlättar avsevärt vid A/Domvandlingen av signalen då informationen inte behöver omordnas för att omvandlas till bilder. 12 Nedan ges en översiktlig och förenklad bild av hur digitaliseringen av en videosignal går till. Vissa moment är helt utelämnade och andra förenklade samtidigt som en djupare förklaring ges till sådant som också tas upp längre fram i rapporten. 3.2.1 A/D-omvandlingen Då informationen redan är ordnad temporalt samplas den analoga videosignalen om i samma frekvens som pixlarnas värde hämtats i. Detta för att kunna utläsa stabila värden ur varje pixel samt för att se till att samplingen inte sker emellan två olika stabila värden. De analoga RGB-signalerna sätts nu samman till YCbCr som representerar luminans och krominans. Luminansen är enkelt förklarat den signal som innehåller svartvit information och krominansen den signal som innehåller färginformationen. Luminansen sätts samman enligt formeln 13 : Y = 0.59G + 0.30R + 0.11B R=röd, G=Grön och B=Blå Cb = (R-Y) Cr = (B-Y) Många gånger skrivs YCbCr som YUV eller Y R-Y B-Y. 14 De två senare; Cb och Cr kan samplas med halva värdet av samplingen för luminansen. Detta beror på att ögat är sämre på att uppfatta färg är ljus 15. Omvandlingen av den analoga videosignalen som tas direkt ur CCD-elementet (efter att först ha förstärkts 16 ) sker enligt ITU-R Recommendation.BT 601 som specificerar hur en analog videosignal skall digitaliseras. Fortsättningsvis kommer rapporten att referera till rekommendationen som 601. 601 är en komponentstandard som föreskriver att de tre separata bildsignalerna också digitaliseras var för sig. Till skillnad från PAL och NTSC 17 som består av en sammansatt signal och där A/D-omvandling följaktligen också sker på endast en signal. Således genererar komponentsystem mer information vid digitalisering. 3.2.3 Chroma-subsampling Vi har nu alltså tre separata analoga signaler med full bandbredd. Men som tidigare nämnts är ögat sämre på att uppfatta färg. Därför minskas bandbredden för just färginformationen. Detta kallas för subsampling, och prefixet chroma syftar på just krominansen. 12 Kihlander Gunnar, Utvecklingsingenjör SVT, Föreläsning 7/9 2005 13 Kihlander 14 Luther sid 56 15 Luther sid 42 16 Green Phil, 1999, Understanding Digital Color, sid 116 17 National Televison System Committee, TV-standarden som används i USA 13

Mycket intressant är att 601 har ett givet värde på samplingsfrekvensen; 13,5 MHz. Denna specifikation gäller både för 525/59.94 18 (NTSC) och 625/50 19 (PAL). Detta val har en matematisk förklaring där samplingsfrekvens måste vara en multipel av respektive standards linjefrekvens 20 delbar med 4. Därigenom möjliggörs subsampling i förhållande 2:1 och 4:1 utav färgkanalerna, vilket är förenligt standarden. Varför den måste vara delbar med 4 beror på att samplingen skall kunna ske ortogonalt (se illustrationer på nästa sida). En särskild notation förekommer här för att ange vid vilket frekvensförhållande samplingen skett. De som lusläser manualen till sin videokamera noterar att det exempelvis kan stå 4:2:2. Detta innebär att färginformationen samplats med förhållande 1:2 jämfört med luminansinformationen. Sist i det här kapitlet finns en förteckning över några av de olika varianter som förekommer. Först sker alltså en subsampling och därefter är det dags att kvantisera informationen. 3.2.4 Kvantisering Enkelt beskrivet går kvantiseringen ut på att förvandla kontinuerliga värden till diskreta motsvarigheter. Med den beskrivningen är också sampling en form av kvantisering i tidsdomän då samplingarna motsvarar ett stickprov vid en specifik tid. Vilket bitdjup som ska användas bestäms. Vid 601 används 8 eller 10 bitar. Därefter delas hela amplitudaxeln (y-axeln i ett tänkt koordinatsystem där x-axeln är tid) upp i samma antal värden som antalet möjliga bitvärden, exempelvis 256. 21 Vid 8 bitars djup på 601 kan alltså amplituden ha en nivå på en skala mellan 0-255. Men extra utrymme är avsatt så att värde 16 motsvarar absolut svart och 235 motsvarar absolut vitt. Vilket ger luminansen 220 möjliga värden för kvantiseringen. Färgdifferenskanalerna har 225 mittcentrerade värden där noll motsvaras av 128. 22 3.2.5 Binär notation Slutligen skrivs värdet utav alla samplingar om med binär bas. Det inkommande ljuset är nu digitaliserat och digital video är resultatet. 3.3 Lista över chroma-subsampling format 23 Nedan följer en lista över några av de vanligast förekommande chroma-subsamplingsrastrerna. Exempel anges också på de format som använder rastret. Förklaring på de olika bandformaten som anges finns i kapitel 4. 18 Antal linjer / Delbilder per sekund 19 Antal linjer / Delbilder per sekund 20 Linjefrekvens = Antal linjer per delbild * antal delbilder (Ex: PAL 15625 = (625/2)*50) 21 Watkinson John, 2004, Convergence in broadcast and communications media, sid 150 22 ITU-R Recommendation.BT 601 23 Kihlander 14

Figur 3 Samplingsraster 4:4:4 Figur 3: Alla tre kanaler har full bandbredd och samplas med 13,5 MHz. Detta är video med all information bibehållen. Figur 4 Samplingsraster 4:2:2 Figur 4: Här samplas färginformationen i förhållande 1:2 mot luminansen. Detta är den subsampling som 601 använder. Rent praktiskt betyder det att Y samplas med 13,5 MHz och Cb och Cr med 6,75 MHz. Används av: Digital Betacam, DVCPRO50 Figur 5 Samplingsraster 4:1:1 Figur 5: Luminansen samplas med 13,5 MHz och Cb och Cr samplas med 3,375 MHz Används av: DVCPRO, NTSC DV, NTSC DVCAM 15

Figur 6 Samplingsraster 4:2:0 Figur 6: Här kan det lätt uppfattas som att Y samplas med 13,5 MHz och Cb med 6,75 MHz medan Cr bortses helt. Så är inte fallet, 2:0 betyder istället att samplingen av färgkanalerna skett med förhållandet 1:2 gentemot luminansen både vertikalt och horisontellt. Används av: DVD (MPEG2), PAL DV, PAL DVCAM, HDV (MPEG2) 3.4 Sammanfattning Allt det som ovan angivits kring en digital videokamera kan anses vara av generell karaktär och beskriver bara själva samplingsförfarandet och dess parametrar. System som använder tekniken kallas också för Component Digital Systems 24 och samma typ av teknik och förfarande används med liten avvikelse i de flesta kameror. Vad som händer efter ovanstående steg är ofta kameraberoende och innefattar exempelvis gammakorrektion, färgjustering och komprimering. 25 I och med att tekniken egentligen är densamma så har lagringsmediet en stor inverkan på med vilken kvalitet kameran skall tillverkas. Detta gör att olika bandformat blivit knutna till olika prisklasser av kameror. 24 Luther sid 56 25 Luther sid 123 16

4 DV Digital Video 4.1 Historia Det första formatet för att spela in och lagra digital komponentvideo var D-1 som togs fram av SMTPE 26. Det var deras första digitala standard och formatet spelade in en YCbCr-signal samplad enligt 601 4:2:2-formatet på ett ¾-tums band i en kassett. Bandbredden uppgick till 216 Mb/s. 27 Utveckling gick framåt, D-5 lanserades som även den var en digital teknik men använde sig istället av de mindre ½-tums kassetterna. Samplingsparametrarna vad dock desamma. Flera andra digitala bandformat och system såg dagens ljus, men alla var dyra och avsedda för studioproduktion. Så kom då DV 28 1996 som använde sig av ¼-tums 29 kassetter och som till skillnad från D- teknikerna använde kompression. Formatet var tänkt som ett nästa steg för avancerande konsumentanvändare, men blev snabbt mycket populärt bland professionella användare. Redan i september 1995 under Internationale Funkausstellung 30 i Berlin visades vad som skulle bli en revolution inom videoproduktion 31. DV-kameror som med små band kunde lagra digital video med hög kvalitet. Kamerornas priser var i förhållande till dåtidens broadcastingutrustning låga men erbjöd fortfarande en mycket hög bildkvalitet. Enligt Joakim Nordström var det också just detta som var en av anledningarna till att DV fick ett sådant genomslag. Att kameran hade en bandspelare inbyggd och möjligheten att ladda över videon till en dator för redigering gjorde helt plötsligt videoredigering tillgängligt för alla som var intresserade. Enligt Joakim handlar DVs framgångssaga om att den lånade kameraarkitekturen från de avancerade kamerorna kombinerat med prissättningen som kapade en nolla från fakturan. 32 Även Leif Hedman, känd journalist på SVT, lovordar tekniken. Möjligheten att med enkla och billiga kameror spela in material av broadcasting-kvalitet och snabbt därefter tanka över videon till datorn för redigering är dess verkliga styrka. Att det sedan görs avkall på kvaliteten spelar ingen roll. Skillnaden är så liten så att fotografen påverkar bilden mer än tekniken. 33 4.2 Teknisk beskrivning Den tekniska beskrivningen av Digital Video (Cassette) är främst en specifikation av själva bandformatet. Som tidigare nämnts fungerar insamlingen av data snarlikt mellan alla olika format. Det som sedan skiljer dem åt är deras olika bandbredder, chroma-subsamplingsraster och komprimering. Själva DV-specifikationen är känd i branschen under namnet The Blue Book 34, fastän dess egentliga namn är IEC-61834. Först behandlas DV, DVCAM och därefter DVCPRO då de är nära besläktade. DV är det egentliga konsumentformatet medan DVCPRO kan ses som en professionell variant som främst har kommit att användas i nyhetsproduktion. 26 The Society of Motion Picture and Television Engineers 27 Luther sid 56 28 Benämns ibland också DVC (Digital Video Cassette) 29 ¼ tum = 25,4 / 4 = 6,35 mm 30 Internationell teknikmässa 31 Hedberg Mats, Svenska Dagbladet, 1995-09-02, sid 39 32 Karlsson Jonatan: Formatet förändrade filmen, Monitor, 3/2006 sid 20-22 33 Hedman Leif, Journalist SVT, Studiebesök SVT 11/4 2006 34 http://en.wikipedia.org/wiki/dv 17

4.2.1 Innan kompression Grundläggande samplingsparametrar för luminans och krominans är i enlighet med 601 4:2:2 formatet 35 (se kapitel 3). 4.2.3 Chroma-subsampling I DV subsamplas krominansen ytterligare, detta för att sänka bandbreddsutnyttjandet. I NTSC DV används 4:1:1 och i PAL DV 4:2:0. 36 4.2.2 Video kompression Bland flera tekniker använder DV bland annat DCT 37 intraframe komprimering och adaptive quantization (anpassningsbar kvantisering) som ger ett slutligt komprimeringsförhållande på 5:1 38. Eftersom all komprimering sker i varje enskild bildruta ger inte tekniken minskat antal klippunkter. 39 Komprimering sker enligt en fast bithastighet på 25 Mbit/s (25,154) för video. Vid jämförbara bithastigheter presterar videokomprimeringen bättre resultat än MJPEG och intraframe kodad MPEG-2. Notera att MPEG-2 nästan aldrig använder sig av intraframe-kodning vid användning i inspelningssyfte. 40 4.2.4 Ljud Formatet erbjuder möjlighet att spela in 16 bitar likformigt kvantiserat digitalt ljud med en samplingsfrekvens på 32, 44.1 eller 48 khz i två kanaler. Eller en något udda möjlighet att spela in 4 kanaler i 12 bitars icke-likformig kvantisering och med 32 khz samplingsfrekvens. 41 Bithastigheten vid 16 bitar och 48 khz uppgår till 1,536 42 Mbit/s. 4.2.5 Fysiska format Bandet är av metallkondenserad typ och avsaknaden av kontrollspår tillsammans med smala spår gör att det går att nå en väldigt hög datadensitet (0.4 Mbit/mm 2 ). Se tabell under punkt 4.3 för närmare information. Det finns flera olika kassettstorlekar för DV. De ger också olika inspelningstid, se tabell 4.3 för mer information. Figur 7: Från vänster: DVCAM-L, DVCPRO-M och MiniDV. 35 Luther sid 304 36 Luther sid 304 37 Discrete Cosinus Transform, en matematisk funktion. För den intresserade, sök på Internet. 38 Kihlander Gunnar, Utvecklingsingenjör SVT, Föreläsning 12/9 2005 39 Watkinson sid 651 40 http://en.wikipedia.org/wiki/dv 41 Watkinson sid 644 42 16*48000*2 = 1536000 18

4.2.6 Närbesläktade format DVCAM Sonys vidareutveckling av DV, använder sig av samma kassetter men har 50% högre bandhastighet. Tack vare detta så minskar felen, så kallade drop-outs. DVCAM använder också samma komprimering och kodning som DV vilket möjliggör för DVCAM-spelare att också spela upp DV-material. 43 Sonys förbättring av DV är semiprofessionellt till skillnad från Panasonics DVCPRO som lyfts fram som ett professionellt high-end format. Sony vill förmodligen inte konkurrera med sitt egna, mycket dyrare Digital Betacamformat. DVCPRO(25) Panasonic vidareutvecklade DV-formatet särskilt för något som kallas ENG (Electronic News Gathering), vilket på svenska skulle det översättas till elektronisk nyhetsinhämtning. Kort sagt nyhetsproduktion. Här behövdes inte längre hög datadensitet och långa inspelningstider, vilka var de krav som ställdes på konsumentformatet DV. Istället var målsättningen att skapa ett robust format för pålitlig redigering. Metallkondenserade band byttes till metallpartikelband. 44 Dessutom valde Panasonic att använda sig av 4:1:1 chroma subsampling (både för PAL och NTSC). Ljudet fixerades till 16 bit/48 khz varianten och bandhastigheten ökades med cirka 87%. (se tabell punkt 4.4) DVCPRO är det enda professionellt använda formatet som faktiskt använder videokompression. 45 Utöver dessa ovanstående ändringar är DVCPRO identiskt med DV på bitströmsnivå. DVCPRO(50) 46 Ytterligare en förbättring och kan enklast beskrivas som två parallella DV-kodare. Videobithastigheten dubblas från 25 Mbit/s till 50 Mbit/s (därav namnet) och chroma subsampling är 4:2:2. Formatet skapades med syfte på högkvalitativ nyhetsproduktion. 47 4.2.7 Anslutningsmöjligheter 4.2.7.1 Firewire 48 Standarden är inte en del av specifikationen kring DV. Trots detta utvecklades standarden parallellt med DV. Idag är Firewire-anslutning närapå standard i alla DV-kameror. Namnet FireWire är ett varumärke som ägs av Apple men som mer formellt är känt under namnet IEEE 1394. Det var från början avsett som en teknik för att bygga nätverk för digitalt ljud. Vad som gjort FireWire till en sådan framgångsrik teknik är dels dess finnessrika uppbyggnad men också dess höga överföringshastighet. Att koppla ihop enheter sinsemellan med FireWire går att göra på flera olika sätt. Man kan länka ihop enheter var för sig i en kedja eller koppla flera enheter till en och samma enhet, i formen av ett stjärnnav. Kommunikationen över en mellanliggande enhet fungerar även om enheten inte är påslagen. FireWire bär nämligen med sig egen strömförsörjning för att driva en repeterfunktion hos avslagna mellanliggande enheter. FireWire är särskilt lämpligt för videoapplikationer. Detta kommer sig av att FireWire samtidigt kan sända asynkron data som är av icke-realtids karaktär till datorn samtidigt 43 http://en.wikipedia.org/wiki/dv 44 Watkinson sid 653 45 Luther sid 307 46 Watkinson sid 653 47 http://en.wikipedia.org/wiki/dv 48 Watkinson sid 713-715 19

som den kan överföra synkron realtids audio- och videodata (omkring 80%). Fireware kan göra detta tack vare en sofistikerad prioritetsförmedlare. FireWire är inte en teknik för långdistanskommunikation, utan en teknik för att koppla ihop många enheter i dessas direkta närhet. FireWire erbjuder en överföringshastighet av 100, 200 eller 400 Mbit/s beroende på hårdvara. 4.2.7.2 SDI (Serial Digital Interface) 49 SDI är ett digitalt gränssnitt som enligt standarden ITU-R.BT 656 beskriver de fysiska specifikationerna för överföring av digitalvideoformatet 601. Eftersom standarden är särskilt utvecklad för de två tv-formaten stödjer den inte progressiv scanning eller komprimering. Bildrutor med en upplösning eller bildrutehastighet annan är formatens stöds inte heller. Standarden togs fram särskilt för att underlätta konverteringen till och från analog komponentvideo i studioproduktionssyfte. Formatet har ingenting med DVstandarden att göra, men det är viktigt att känna till denna standard då den förekommer i de miljöer där 601-standarden används i kamerorna, samt att vissa DV-kameror har SDIingång. Sedermera användes grunderna i SDI för att istället utveckla ett mer mångsidigt och anpassningbart gränssnitt, STDI. SDI har en bandbredd på ~270 Mbit/s. 50 4.2.7.3 STDI (Serial Data Transport Interface) 51 STDI är designat för att kunna fungera i konventionella SDI-strukturer. STDI-källor producerar en signal som rent elektriskt är identisk med SDI och därför kan fungera tillsammans med sådan utrustning. Skillnaden är att STDI är ett paketbaserat gränssnitt som gör det möjligt att överföra andra data tillsammans med bilden. Detta ger en rad nya möjligheter; överföring av komprimerad data snabbare än realtid, eftersom en mindre mängd data kan överföras på samma bandbredd (omkring ~200 Mbit/s på grund av kompabilitetskravet med SDI). Något som är en klar fördel då det handlar om att flytta videodata mellan en kamera och ett datorbaserat icke-linjärt redigeringssystem. En annan fördel med STDI är att systemet arbetar med paket, SDTI-källan antar då rollen av en multiplex och sätter samman en paketström för överföring oavsett vad indatan består av. Det är därför möjligt att skicka data i exempelvis Digital Betacam-, DV- eller MPEG-format. Förutsättningen är att sändare och mottagare hanterar samma format. Eftersom informationen överförs bit för bit så sker heller ingen generationsförlust i kvalitet. 4.3 Helicalscan-system De system som behandlats är så kallade Helicalscan-system. Vad som gör ett helicalscan system så pass effektivt lagringsmässigt är att det genom att rotera läs- och skrivhuvudet gentemot det rullande bandet kan uppnå väldigt hög huvud-till-band hastighet utan att bandhastigheten i sig behöver vara hög. Som illustrationen i figur 8 visar går bandet i en spiral runt huvudet där ingångs- och utgånghöjd på bandet är olika. Detta gör att inspelade spår läggs på diagonalen över bandet. Tekniken kräver ganska invecklad mekanik och har uppnått en hög grad av förfining. Fortfarande idag erbjuder den högst inspelningsdensitet per ytenhet och således lägst kostnad per bit av alla digitala inspelningstekniker. 49 http://www.adamwilt.com/dv-faq-tech.html, 50 Kihlander 51 Watkinson sid 660-662 20

Figur 8: Illustration av helicalscan och spår på band. 4.4 Jämförelse DV-formaten emellan 52 Nedan följer en tabell för att lättare kunna jämföra de olika DV-formaten. DV DVCAM DVCPRO25 Spår bredd* 10 µm 15 µm 18 µm Bandtyp ME (Metal Evaporate) ME (Metal Evaporate) MP (Metal Particle) Bandhastighet 18,81 mm/s 28,215 mm/s 33,82 mm/s Bandanvändning 120 mm 2 /s 180 mm 2 /s 215 mm 2 /s Kassetter MiniDV, L MiniDV, L M, L Inspelningstid** 60 min, 276 min 40 min, 184 min 66 min, 123 min Videodecimering*** 4:2:0 4:2:0 4:1:1 * Avser SP (Standard Play); ** Avser ovanstående kassettordning; *** Avser PAL; 4.5 Schematisk skiss DV För den intresserade läsaren följer nedan en schematisk skiss över DV. Figur 9 Schematisk skiss över DV-signalens väg 52 Källa: http://www.adamwilt.com/dv-tech.html, Luther sid 306, 308, http://www.taperesources-store.com/ 21

4.6 Andra digitala bandformat I rent allmänbildande syfte tas här ett antal andra vanligt förekommande digitala bandformat upp. 4.6.1 D1 53 Det första professionella digitala videoformatet togs fram Sony 1986. Formatet krävde ny dyr utrustning för de stora tv-stationerna. Idag används formatet bara på ett fåtal stationer. Använder sig av 4:2:2-komponent. 4.6.3 D2 54 Formatet togs fram 1998 av ett flertal tillverkare i SMTPE 55. D2 framställdes som ett billigare alternativ till D1 då det var möjligt för stationerna att använda formatet i sin redan befintliga produktionskedja. Använder sig av kompositsignal. 4.6.4 D3 56 Panasonics motsvarighet till D2. Bildkvaliteten är den samma och det som skiljer formaten åt är videobandens bredd. D2 använder sig ¾-tumsband medan D3 använder ½-tumsband. Använder sig av kompositsignal. 4.6.5 D5 57, D5 HD 1994 kom Panasonics D5-format. D5 använder sig likt D3 av ½-tumsband. Med hjälp av en uppgradering av videobandspelaren ges möjlighet att spela in HD-material. Formatet kallas följaktligen D5 HD. Använder sig av 4:2:2-komponent. 4.6.6 Digital betacam 58 Digibeta, d-beta eller dbc. Skaparna av formatet är Sony. Digibeta kom 1993 och var mycket billigare än D1 men kunde samtidigt erbjuda hög kvalitet. Numera är Digibeta nästintill standard för SDTV på många tv-stationer. Använder sig av 4:2:2-komponent. 4.6.7 Betacam SX 59 Ett billigare alternativ till Digibeta och använder sig av 4:2:2-MPEG-2 med en bithastighet på 18 Mbit/s. 4.6.8 MPEG IMX 60 MPEG IMX är en vidareutveckling på Digital Betacam-formatet. Använder sig av MPEGkomprimering. 4.6.9 HDCAM 61, HDCAM SR HDCAM kan ses som en HD-version av Digital Betacam. HDCAM SR använder sig av 4:4:4 MPEG-4-komprimering. 53 Luther sid 295 54 Luther sid 297 55 The Society of Motion Picture and Television Engineers 56 Luther sid 297 57 Luther sid 300 58 Digital Betacam 59 Luther sid 304 60 http://en.wikipedia.org/wiki/betacam 61 http://en.wikipedia.org/wiki/betacam 22

4.6.11 HDV 62 HDV är ett format som bygger på att HD-signalen hårdkodas med MPEG för att få ner bandbredden vilket är till stor nackdel vid redigering. Formatet använder MiniDV-band. 4.6.12 DVCPROHD Eller DVCPRO100 som formatet också kallas. Är Panasonics svar på HDV. Det finns idag frågetecken gällande kamerornas prestanda, då bilden uppsamplas till HD-kvalitet i kameran. Något som ställer stora krav på elektroniken. 4.6.13 D-VHS 63 Formatet kom 1998. D:et står för data och inte för digital och använder sig av VHSkassetter. Formatet har problem med kompabiliteten mellan PAL- och NTSC-inspelat material och är i princip helt på väg bort. 4.6.14 XDCAM 64 Ett nytt format från Sony som lanserades 2003. Det hela bygger på ett icke-linjärt system. Flera olika komprimeringsmetoder används vilket gör det möjligt att välja vilket format som ska användas. Möjliga format är DVCAM, MPEG IXM, HD, HDV med flera. 4.6.15 DVCPRO P2 65 Panasonics motsvarighet till XDCAM. De båda formaten är idag ej kompatibla med varandra. 62 http://vasst.com/hdv/hdv-faq.htm 63 http://www.dvhsmovie.com/ (2006-06-05) 64 http://pro.sony.com.hk/news_showlist.php?id=696 (2006-05-30) 65 http://www.p2info.net/p2faq.php (2006-06-05) 23

5 Intervjuer kring TV-produktion och teknikens utveckling. Som källmaterial för den här rapporten har djupintervjuer genomförts på Kanal5 och på TV400 med deras respektive tekniske chef. Hos Kanal5 intervjuade vi John Samuelsson, 35 år gammal. Han har en bakgrund som redigerare och har arbetat på Kanal5 sedan 1997. På TV400 heter den tekniskt ansvarige Axel Hübinette, 26 år med en utbildning inom medieteknik i bagaget. Anledningen till att vi valde just dessa kanaler är att de är uppstickare och har vissa likheter även om de befinner sig i olika faser på grund av olika ålder. De har båda DV att tacka för mycket och de har i stort samma målgrupp. Även om Kanal5 har en mycket större tittarandel än TV400. 66 Avsnittet är upplagt så att frågorna redovisas och därefter respektive kanals svar och slutligen så finns kommentarer. Observera att svaren är referat av det intervjupersonen sagt och svaren inte är återgivna exakt. Nedan följer också en introduktion och en kortare beskrivning av respektive kanal. 5.1 Kanal5 67 1989 startades vad som skulle komma att bli dagens Kanal5, då under namnet Nordic Channel. Idag är Kanal5 en svensk, ren broadcastingkanal, utan egen programproduktion (även om alla trailers görs inhouse). Kanal5 har omkring 10% tittarandel 68 och har starkt profilerat sig som en underhållningskanal och inriktat sig till en yngre målgrupp. Kanalen sänder från Storbritannien för att nyttja landets förmånligare regler vad gäller tv-reklam. I England ligger också huvudkontoret. Tillsynsmyndighet för licensen i England är Ofcom 69. När kanalen inte själva har någon programproduktion så anordnas istället så kallade pitchdagar då produktionsbolag bjuds in för att sälja in programidéer. Något som inte alltid är problemfritt. 70 Då kanalen istället vet vad de vill ha inom en viss genre beställs den produktion som önskas. 1. Vilka format använder ni för masterkopior? Kanal5: In tar vi Digibeta 71, DV går också, men vi föredrar att formatet är Digibeta. Infrastrukturen är anpassad för Digibeta. Ut levererar vi en 50mbit/s MPEG-2 bitström till England. Självklart kan vi också leverera på Digibeta. Kommentar: Det går att tyda en viss dubbelmoral här. Oavsett hur materialet spelats in skall det över på Digibeta. Så om ett produktionsbolag arbetat med DV från kamera genom redigering fram till leverans spelar ingen roll. Bara så länge bandet som landar med budbil hos tv-stationen är i formatet Digibeta. Vad hände med framtiden och den filbaserade ickelinjära-redigeringen? Då företaget använder sig av filbaserade serverlösningar för själva utsändningen men inte konsekvent använder sig av den tekniken rakt igenom hela produktionsförfarandet kan tyckas något märkligt. Föregångsmän på den här fronten har onekligen varit Sveriges Radio som idag nästintill fullt ut använder sig enbart 66 Mediamätning i Skandinavien (MMS), Veckorapport 2006-20 67 http://www.kanal5.se/templates/page.aspx?id=2618 (2005-05-26) 68 Mediamätning i Skandinavien (MMS), Månadsrapport 2006_04 69 http://www.ofcom.co.uk/ 70 http://www.resume.se/nyheter/2006/04/20/kanal_5-chef_sagar_produkt/ 71 Digital Betacam (branschförkortning) 24

av ett filbaserat system för inspelning, mixning och utsändning i sina rikstäckande kanaler 72 (undantaget P2). 2. Finns det någon teknisk kravspecifikation vid beställning/inköp av olika produktioner? Gällande bild, utrustning osv. Kanal5: Det finns inga krav från vår sida på själva produktionen. Big Brother spelas till exempel helt och hållet in med DV. Däremot har vi en produktionsmanual som specificerar hur slutprodukten skall se ut. Produktionsmanualen innehåller exempelvis instruktioner för testsignaler och den bygger helt på EBU 73 -standarder. Kommentar: Kanal5 förlitar sig till stor del på att produktionsbolagen vet vad de gör. Deras produktionsmanual är i jämförelse med SVTs väldigt tunn. Ett genomgripande arbete här skulle givetvis vara en kvalitetssäkrande åtgärd. Vi finner det anmärkningsvärt att manualen rekommenderar att materialet skall vara inspelat enligt 601, något som utesluter användandet av DV, DVCAM, DVCPRO25. Tekniker som används i produktioner såsom Big Brother. Givetvis görs det förmodligen avsteg från manualen här och där, men att producera hela programkoncept utanför de tekniska ramarna verkar något märkligt. Förmodligen ligger ekonomiska skäl bakom. 3. Hur anpassningsbart är produktionsflödet för olika format? Redigering, konverteringsrutiner osv. Kanal5: Vi använder Avid Adrenaline för all redigering och där finns stöd för de flesta format. Men vi håller oss som sagt till Digibeta både för in- och utleveranser. MPEG2- strömmen som skickas redigeras icke-linjärt med filer (innan komprimering). Kommentar: Förvånande att produktionsbolagen budar över band med programmen på. Fortfarande är det effektivare att förflytta datamängden som det handlar om genom bud än genom att överföra den elektroniskt. Något som måste gå att ändra på. Fiberoptiska nät och säkrade överföringar måste i längden vara billigare, enklare och säkrare än bud. 4. Vad finns det för kravspecifikationer vid inköp av grafik? Kanal5: Vi anlitar företaget Dallas som vi är tätt integrerade med. Dallas tar fram all stationsgrafik men också grafik till de enskilda programmen. Vi har en person som finns här hos oss och som är med i utvecklingsarbetet och ansvarar för all grafik. All leverans från Dallas sker på Digibeta. 5. Hur ser infrastrukturen ut vid distribution av kanalen? Kanal5: Vi har en transportström 74 som kodas här hos oss, den länkas sedan till England där den återutsänds via satellit. Ansvariga för driften och underhållet av strömmen är Telenor med vilka vi har ett nära samarbete. Kommentar: Givetvis är det en stor fördel att själva koda bitströmmen och sedan kunna skicka iväg en produkt så företaget har kontroll från början till slut. 6. Vad har ni för krav på distributörerna? (av kanalen) Hur hårt komprimeras strömmen? Kanal5: Bandbredden är ungefär 5,5 mbit/s. Alla svenska operatörer återutsänder signalen as is, det är det krav vi ställer. Boxer kodar om den i och med att de sätter samman nya transportströmmar i sina muxar 75. 72 Förevisat under studiebesök på SR 2005 73 European Broadcasting Union 74 En bitström, uppdelad i paket som innehåller både ljud och bild. 25

7. Hur kommer det sig att Kanal5 valde att satsa på WebbTv? Pengar. Det finns pengar att tjäna i målgruppen 15-44 år. 8. Vilket företag tog fram den tekniska lösningen? MPS Broadband, de är också vår tjänsteleverantör för Webb-TV. Vi skickar samma MPEG2-kodade ström till dem som till England och de kodar om den till det format som används vid uppspelning i Webbläsaren, för närvarande Windows Media Video. 9. Kommer Kanal5 producera eller köpa in produktioner enbart för WebbTV? Ja! Redan idag finns ett stort intresse av att hitta bonus -material kring olika program. Vi har stor kontroll över de svenska produktioner vi själva beställt. Det är betydligt svårare med utländska och då särskilt amerikanska produktioner. Rättsläget är idag inte anpassat för Webb-TV. Det är ett stort problem och kommer att fortsätta vara ett stort problem att få loss rättigheter. Kommentar: Mycket intressant, något som definitivt öppnar upp för billiga produktioner. För att producera material för webben är DV mer än tillräckligt. Slutprodukten blir ändå så pass hårt komprimerad att avsteg från rekommendationer för vanlig tv-produktion inte påverkar resultatet. 10. Hur ser ni på HDTV i dagsläget? Förbereds det för sändning redan idag? Det finns inget uttalat datum uppsatt. Just nu väntar vi och ser lite. Det är svårt för oss att räkna hem en sådan investering. För exempelvis Canal+ 76 är det betydligt enklare då de har betalande abonnenter och kan räkna på vilka intäkter en sådan övergång skulle generera. Vi har ingen upprättad handlingsplan ännu men alla nya inköp görs om möjligt i HDkvalitet. Avidstationerna är förberedda för att uppgraderas. Men vi inväntar de stora aktörerna. Kommentar: Bra att Kanal5 trots att de inte har ett fastslaget datum, arbetar mot en målsättning om att tekniken skall införas. Det vore kul med en kanal, liksom Kanal5 som tog steget fullt ut och verkligen gick i fronten för en ny teknik. Givetvis finns stora problem med detta för reklamfinansierade kanaler. Exempelvis skulle övergången till HDTVsändningar kräva att alla reklamtrailers spelades in i HD-kvalite, vilket skulle tvinga reklamfilmsproducenterna att göra nya teknikinköp, vilket i sin tur drabbar reklamköparna med högre kostnader. Man passar sig självklart för att göra på det viset. Dumt att bita i den hand som föder en, så att säga. 5.2 TV400 TV400 startades som ersättare till mediteve och började sina sändningar 14 januari 2005 77. Kanalen har som målgrupp en ung publik. Tyvärr har vi inte kunnat få fram några tittarandelssiffror genom MMS. Men en uppskattning är att de har mindre än 1% 78. TV400 blandar egna produktioner med inköpta utländska program och serier. 1. Vilka format använder ni för masterkopior? Enbart Digibeta. Planen är att kunna införa ett filbaserat arbetssätt i framtiden. Men det är investeringar på många miljoner i dagsläget. Alltför dyrt att bygga om i dagsläget. 75 Multiplexor 76 Har samma ägare som Kanal5, SBS Broadcasting 77 http://sv.wikipedia.org/wiki/tv400 78 Baserat på att TV4+ ligger på 1,7% 20 26