Nämndens underlag för övergripande plan med budget

Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kultur- och turismnämnden 2014 Antagen av kultur- och turismnämnden 2014-08-26 26 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2014

1 Ansvarsområden och volymmått 1.1 Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Arrangemangsbidra g, beviljade Ungdomsbidrag Snabba stålar, beviljade Antal besökare i Kulturhuset Besök på Kulturhusets konstutställningar 31 17 30 30 19 6 15 20 274 143 730 290 000 275 000 25 130 21 075 30 000 25 000 Utlån av e-media 7 207 4145 8 000 10 000 Utlån per invånare 8,18 4,03 8,2 8,2 Antal besökare på Perrongen, Lokstallet 8 202 13712 20000 22000 2

2 Övergripande mål och resultatmål 2.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 2.1.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samhällsplanering och näringslivsutveckling Kultur- och turismnämndens ansvarsområden, kultur och turism, är nyckelområden förkommunens utveckling. Ett brett kulturutbud, med möjligheter till eget kulturskapande samt attraktiva evenemang, bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och attraherar nya invånare. Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun. Medvetna satsningar på kultur kan innebära en växande attraktivitet, en ny identitet samt en vinnande image. Att det kulturella perspektivet kommer in tidigt i processer och tvärsektoriellt är oftast en framgångsfaktor för kulturens bidrag av exempelvis stadskärnor. En viktig del av nämndens arbete har handlat och handlar om att försköna Katrineholm och skapa en positiv bild av kommunen. Det sker bl a genom att arbeta med den offentliga konstnärliga utsmyckningen av kommunen. Under kommande år planeras konstnärliga gestaltningar i Glysarondellen, en skulptur om Fogelstadskvinnorna samt i samband med utvecklingen av Stortorget. För Stortorget fanns fram till 2006 särskilda medel motsvarande 760 000 reserverade för utsmyckning av torget. Kultur- och turismnämnden äskar att dessa investeringsmedel nu återförs, under en 3-årsperiod, till nämnden i samband med utvecklingen av Stortorget. Besöksnäringen KFV Marknadsföring AB har kommunens uppdrag att verka för utveckling av destinationen Katrineholm, Sveriges Lustgård i syfte att öka kännedomen och bidra till attraktiv bild av Katrineholm. I uppdraget ingår att locka fler besökare till kommunen. vilket ska genom förädling av produkten Katrineholm. Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringsgrenarna och omsätter idag 264 miljarder kronor med ett nationellt mål att 2020 uppnå 500 miljarder. För Katrineholms del omsatte besöksnäringen 2013 439 538 tkr, en ökning från föregående år med hela 196 126 tkr sedan 2012, vilket beror på att dagbesöken till Sportcentrum numera är inräknade. Andelen årssysselsatta i branschen upp går till 356 och de direkta skatteintäkterna till kommunen är beräknade till 15 985 tkr Som en del i den nationella strategin att utveckla antalet exportmogna destinationer deltar Sörmland som ett av flera pilotområden. KFV marknadsföring och flera lokala besöksföretag deltar i detta arbete som för Sörmlands del valt att fokusera på slott och herrgårdar. En utmaning de kommande åren vad gäller utvecklingen av besöksnäringen i kommunen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt i samverkan med KFV Marknadsföring och 3

besöksnäringen och i det sammanhanget förnya strategin för destinationsutveckling som antogs av kultur- och turismnämnden 2007. Andra utvecklingsområden är att i samverkan med besöksnäringen i kommunen men även i angränsande kommuner och regioner förädla upplevelsen av Katrineholm KFV Marknadsföring har sedan maj nya lokaler i stationshuset. I det förnyade uppdraget med kommunen ingår att bedriva service i form av biljettförsäljning till Katrineholmare och besökare. Uppdraget innebär även att KFV Marknadsföring blivit en s k blågul turistbyrå och med det medföljer ökade krav på verksamheten. För att täcka merkostnaderna på helårsbasis gällande överflytten til stationshuset har bolaget aviserat en merkostnad på 850 000 kronor. Utöver det så äskar bolaget om ytterligare 260 000 kronor för merkostnader i samband med helårsöppen turistbyrå. Miljömål Under nästkommande år kommer kultur- och turismnämnden att fortsätta arbetet med att följa det miljöstrategiska rådets övergripande lokala miljömål med fyra fokusområden klimat, vatten, mark, byggnad och boende samt biologisk mångfald. Arbetet kommer att inrikta sig mot de fokusområden som direkt berör kultur- och turismnämnden. 2.1.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka KTN, VIAN Målnivå: Till 2014 ska omsättningen öka till 275 mkr. Antal årssysselsatta till 250. Årlig 198st Källa: TEM (turismekonomisk mätning). Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Målnivå: Index 46 Källa: KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. och bolag Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabas en Årlig, lång sikt 37 Årlig 5 182kg/inv 4

2.1.3 Förslag till förändring av resultatmål Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Omsättningen inom besöksnäringen ska öka Sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka Förslag till förändring KTN, VIAN Målnivå: till 2020 ska omsättningen öka till 500 000 000 kr. Källa: TEM (turismekonomisk mätning) KTN, VIAN Målnivå: till 2020 ska antalet årssysselsatta öka till 400. Källa: TEM (turismekonomisk mätning) 2.2 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet 2.2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kultur- och turismnämndens ansvarsområden, kultur och turism, är nyckelområden för kommunens utveckling. Demografiska förändringar påverkar kultur- och turismnämndens verksamhet på flera olika sätt; bibliotekets verksamhet, mediainköp, lokaler, föreningsbidrag samt ungdomsverksamheten. Ett brett kulturutbud, med möjligheter till eget kulturskapande samt attraktiva evenemang, bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och attraherar nya invånare. Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun. Ung kultur och fritid I Kommunplan 2012-2014 prioriteras kultur för barn och ungdomar. Under den tid då barn växer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. I kultur- och turismnämndens (KTN) och bildningsnämndens (BIN) gemensamma kulturplan för barn och unga sammanfattas det i en vision att: * Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda möjligheter till eget kulturskapande. * Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda tillgångar till kulturupplevelser. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas i egna aktiviteter. Fr o m hösten 2012 är lokstallet med Perrongen i drift, vilket innebär både stora möjligheter och krav på förvaltningens verksamhet. Perrongen vänder sig till ungdomar i åldern 13-25 år och är ett ungkulturhus med stora möjligheter till inflytande och delaktighet för ungdomar. Ett främjande arbetssätt och ekonomiska resurser via Snabba Stålar ger ungdomar möjlighet att genomföra egna idéer och arrangemang. Kommunens Kulturplan för barn och unga, med ledorden AV, MED, FÖR, präglar verksamheten där ungdomar både kan skapa själva, delta i organiserad verksamhet ( t ex workshops) eller uppleva andras arrangemang. Tvärsektoriella samarbeten med andra förvaltningar har upparbetats och fortsätter att utvecklas 5

framåt. Synergieffekter i form av uthyrning till såväl kommunal verksamhet som det privata näringslivet har oväntat uppstått men säkerställer att huset används även när verksamheten inte är öppen. Verksamheten har idag många besökare och grundbemanningen om två personal per kväll är inte länge tillräcklig för att möta upp mot ungdomarnas önskemål och därmed vårt uppdrag. För liten personalstyrka kan inte heller garantera en känsla av trygghet i lokalerna varken för besökare eller för kollegor. Coacherna arbetar i första hand, och till största delen, kvällstid och det har varit problematiskt att få personal till konferenser, studiebesök och samarbeten med andra förvaltningar dagtid. Det har ställt stora krav på personalen och det har också drabbat ungdomsverksamheten då en del av förberedelsearbetet inför exempelvis en konferens måste ske kvällstid för att minimera extra arbetstid. Därför kommer det fr o m hösten att arbeta tre personal varje kväll. Detta ställer krav på förändring. Det är inte möjligt inom nuvarande budget att ha lika generösa öppettider som tidigare. Verksamhetsbudgeten har inte utökats under uppstartsfasen trots ökat utbud, större lokaler, fler besökare. Verksamhetsbudgeten uppgår fortfarande till 140 000 kr. Ett nytt arbetsområde för personalen är Skateparken som kommer att innebära ytterligare arbetsuppgifter, dock med huvuduppdragets målgrupp. Skateparken kommer att kräva tillsyn, röjning, städning samt utlåning av utrustning. Dessutom kommer aktiviteter att planeras och genomföras i parken av personalen. Vi har i dagsläget inte någon uppfattning om omfattning i tid men i samtal med andra aktörer som hanterar skateparker står det klart att det blir en högre belastning på personalen. Sammanfattningsvis så står verksamheten inför ett vägskäl; att ge avkall på kvaliteten i huvuduppdraget och fortsätta på den inslagna vägen. Detta innebär också, som redovisats, reell påverkan på ungdomars tillgång till både personal, lokaler och material. Eller att återgå till uppdraget och stänga huset för andra grupper och bibehålla fokus på ungdomar och deras möjlighet till en meningsfull fritid. Alternativ för måluppfyllelse för Ung kultur och fritid 1.Oförändrad personalstyrka: Öppet endast fredag-söndag för öppen verksamhet. Onsdagar endast för gruppverksamhet. Måndag och torsdag utåtriktat arbete Tisdagar planering och administration Inga konferenser. Inte öppet i caféet dagtid. Oförändrad ram men ansträngd ekonomi p g a kostnad för cafépersonal samt ob-tillägg även för söndagar. 2. Ökad personalstyrka med 1.5 coachtjänster samt 0.5 cafétjänst. Öppet måndag, tors-sön för öppen verksamhet. Onsdagar endast för gruppverksamhet. Tisdagar planering och administration. Inga konferenser. Inte öppet i caféet dagtid. Utökad ram 792 000 kr. 3. Ökad personalstyrka med 2.5 coachtjänster samt 1.5 cafétjänster: Öppet måndag, tors-sön för öppen verksamhet. Onsdagar endast för gruppverksamhet. Tisdagar planering och administration. Öppet i caféet dagtid. Konferens-och mötesverksamhet. Utökad ram 1 584 000 kr Bibliotek Biblioteksverksamheten är en viktig del av det demokratiska samhället. Med utgångspunkt i det 6

omgivande samhället ska biblioteket vara en attraktiv, synlig, tillgänglig, unik mötesplats och en kreativ medaktör för lärande, information och kultur. Informationen är fri och öppen på biblioteken och servicenivån är hög. Anpassning och service till medborgare med funktionshinder eller annat språk än svenska är viktiga områden. En hög servicenivå och ett bra bemötande är något som hela kommunen arbetar aktivt med. I hög servicenivå ingår högkvalitativa och välutvecklade e-tjänster via kommunens hemsida. E-böcker/mediabudget Utlån av elektroniska böcker ökar i en snabb takt. För att kunna möta de ökade kostnader som e- boksutlåningen innebär behöver mediabudgeten ökas eller en viss omfördelning göras. Prognosen för antalet nedladdningar 2015 är 10 000, och i enlighet med den nya bibliotekslagen 2013:801 ska Katrineholms bibliotek bejaka den utvecklingen. Med en oförändrad mediabudget blir konsekvensen färre antal inköpta fysiska titlar/media per år. Om kostnaden för e-böckerna bara läggs till som en ytterligare utgift, men inte hämtas in någon annanstans så riskerar verksamheten att omedvetet gynna redan resursstarka målgrupper som är de som hörs mest och ställer mest krav. Om verksamheten däremot aktivt och medvetet styr resurserna till de prioriterade och mer resurssvaga målgrupperna så kommer konsekvensen att bli en minskad attraktivitet hos Kulturhuset Ängeln och Katrineholms bibliotek. Attraktiviteten består i och för sig, förutom ett brett och varierat utbud, även av lokaler/miljöer samt personalens kompetens och bemötande, men ett långsamt minskande av antalet nyförvärv kan inte till fullo vägas upp av förbättringar på dessa andra områden. Boksamlingen i all ära, men det är antalet nyförvärv och tidskriftprenumerationer som går att koppla till höga besöksoch utlåningssiffror. Någon slags begränsning på antalet nedladdningar av e-böcker kommer också att behöva införas, och ambitionen är att denna begränsning ska läggas på individnivå snarare än kollektiv nivå och/eller per boktitel. En tänkbar förebild är Östgötabiblioteken som har ett poängsystem som ger låntagare möjlighet att låna e-böcker i en viss mängd per månad baserat på vad lånet kostar biblioteket. Libris Katrineholms bibliotek kommer den 1 januari 2015 att officiellt bli ett Librisbibliotek. Detta är inget som låntagarna märker något av, men det kräver en ökad arbetsinsats från medarbetarnas sida. För att klara detta utan ytterligare personalresurser kommer vissa omprioriteringar att göras, men ambitionen är att låntagare och besökare inte ska drabbas direkt av detta. Riksdagen gav 2011 Kungliga biblioteket ett utökat uppdrag, som innefattar ett samverkans- och utvecklingsansvar för det allmänna biblioteksväsendet. Inom ramen för det uppdraget ligger att utveckla Libris till en nationell katalog som innefattar även folkbibliotekens bestånd. Istället för att, som folkbiblioteken är idag, vara hänvisade till en enda privat aktör för att få tillgång till katalogposter i sitt biblioteksdatasystem, så blir katalogposten en så kallad creative common för alla bibliotek att ta del av. Denna utveckling ska ses som ett steg i att demokratisera biblioteksverksamheten ytterligare och kommer dessutom att på sikt minska kostnaderna något. I gengäld blir arbetsinsatsen från folkbibliotekens sida något större. Öppnare bibliotek Med en teknisk lösning som brukar kallas mer-öppet bibliotek kan Katrineholms huvudbibliotek i Kulturhuset Ängeln låta besökarna få mycket större utrymme att avgöra till vad, och framförallt när, de vill använda biblioteket. Alla som skrivit på en speciell överenskommelse kommer att kunna besöka biblioteket även på tider då ingen personal finns på plats. Studenter, småbarnsföräldrar, föreningar och säkert många andra skulle kunna komma in både innan och efter ordinarie öppettid. För att ett öppnare bibliotek skulle kunna bli 7

verklighet behövs några mindre ombyggnationer samt en modifiering av befintligt larm. I Katrineholms biblioteksplan är ett av de mest angelägna begreppen tillgänglighet. Det står att: Katrineholms bibliotek ska vara tillgängligt i ordets allra vidaste bemärkelse, vilket innefattar ändamålsenliga lokaler, anpassat utbud till både innehåll och form, digital åtkomst och generösa öppettider för besökare med skiftande önskemål och behov. Allmänkultur Samverkan föreningar Kultur- och turismnämndens föreningsbidrag ska stödja det lokala kultur- och föreningslivet för att skapa förutsättningar till att kommunen har en bred och varierande kulturverksamhet. Särskilt stöd ges till föreningar med utåtriktad verksamhet samt till föreningar som arbetar genusmedvetet och för barn och unga Kultur- och turismnämnden har en bra samverkan med förningar och stödjer årligen föreningslivet med motsvarande 2 662 000 kronor fördelade på Särskilt kulturstöd, Projektbidrag, Arrangemangsgaranti, Snabba stålar samt Grundbidrag. Kulturföreningarna och kulturaktörerna i kommunen driver ett mycket aktivt kulturliv som kompletterar kommunens egen kulturverksamhet och under de senaste åren har aktörerna och arrangemangen blivit fler och detta stärker kommunens kulturliv och attraktion. De flesta av nämndens bidrag stödjer den utåtriktade kulturverksamheten men en stor del av bidraget Särskilt kulturstöd går dock idag till hyreskostnader, 48 %, eller 731 604 kronor, en kostnad som ökar med de årliga hyreshöjningarna. Detta gör att medlen för utåtriktad kulturverksamhet minskar i samma takt som hyrorna ökar. Offentlig konst Katrineholms kommun och kultur- och turismnämnden gjort ett aktivt val att gestalta det offentliga rummet med konst genom investeringsmedel på 400 000 kronor om året. Detta för att göra staden mer attraktiv för så väl Katrineholmare som hitresande besökare och nyinflyttade har Katrineholms kommun och konstverken som placeras ut i den offentliga miljön ger också platsen en unik karaktär som stärker kommunens identitet och skapar en personlig närhet till betraktaren. Konsten som står i den offentliga miljön får ofta genom åren ett naturligt eller icke naturligt slitage och det är viktigt att hålla konsten i bra kondition för att den ska behålla sitt kvalitetsvärde för betraktaren. Förutom ett årligt underhåll runt den offentliga konsten så finns ett behov att göra en större åtgärd per år för att bibehålla det kvalitativa värdet. Under 2015 bör Monika Goras Kreaturstorg gjutas om samt markarbeten runt dessa. Under 2016 bör Niklas Mularis Blåklocka rostskyddsbehandlas och lackas om. Under 2017 bör Åke Lagerborgs Genombrytning att rustas upp och eventuellt flyttas (står utanför simhallen). Under 2015 kommer också två nya konstverk att invigas i kommunen. Dels är det den konstnärliga gestaltningen vid Glysarondellen där tre konstnärer är inbjudna till en skisstävling utifrån temat Katrineholms historia och där det av juryn vinnande förslaget kommer att gestalta platsen runt rondellen. Invigning beräknas till hösten 2015. Det andra konstverket som invigs under 2015 är en gestaltning utifrån att Fogelstadsgruppens bedrevs i kommunen. Tre konstnärer är inbjudna till en skisstävling och verket kommer att placeras i centrala Katrineholm. Samverkan i länet Samkultur Sörmland, med politiker från Landstinget och länets samtliga kommuner, uppgift är 8

att främja samverkan mellan landstinget och länets kommuner gällande den regionala kulturplanen. För det syftet har en gemensam vision/målbild tagits fram: Kultur skapas i möten. I Sörmland finns kulturen där människorna finns, är en naturlig del av vardagen och speglar samhällets mångfald. Beredningsgrupp för Samkultur är länets kulturchefer. Till sig har Samkultur knutit olika referensgrupper, inom olika konstarter, med representanter från civilsamhälle, kulturskapare, kommun och region. Den regionala Kulturplanen 2015 2017 är en beskrivning av det önskade läget för perioden. Planen kommer årligen att kompletteras med en handlingsplan som för varje kulturform beskriver mer noggrant vilka aktiviteter som den regionala kulturverksamheten ska arbeta med under det kommande året. Handlingsplanerna revideras årligen, stäms av, och bearbetas inom ramen för samverkansstrukturen i Sörmland. För kommunernas del innebär modellen större delaktighet och påverkansmöjlighet i framtagandet av såväl Kulturplan som handlingsplaner vilket befrämjar samverkan mellan kommunerna och landstinget. 2.2.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Invånarna ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Barn och ungdomar ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Djulöområdets attraktivitet ska öka KTN Målnivå 90% Källa: Kulturundersöknin g KTN Målnivå: 90% Källa: Enkät KTN, STN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds. Källa: Kulturundersöknin g Vartannat år (udda år) Årlig Lång sikt 50% 2.3 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. 9

2.3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Övriga verksamheter samt samverkan I Kommunplan 2012-2014 prioriteras kultur för barn och ungdomar. Under den tid då barn växer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. I kultur- och turismnämndens och bildningsnämndens gemensamma kulturplan för barn och unga sammanfattas det i en vision att: * Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda möjligheter till eget kulturskapande * Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda tillgångar till kulturupplevelser. * Alla barn och unga i Katrineholms kommun har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas i egna aktiviteter. Läslyftet Arbetet med Läslyftet (Katrineholm läser) som pågår gemensamt med bildningsförvaltningen kommer under 2015 att fortsätta att utvecklas. Exempel: KONSTiga djur och Gummi-Lisa. Utvecklingen kommer sannolikt att vara som starkast ur ett tekniskt/it-perspektiv eftersom biblioteket nu har en barnbibliotekarie med IT-inriktning anställd. Skolbibliotek Ett behov som skolbiblioteken har svårt att tillgodose är medier avsedda för elever med små eller inga kunskaper i svenska. Det finns väldigt lite att köpa och här skulle Katrineholms bibliotek kunna gå i frontlinjen för att visa förlagen att det finns ett utrymme att fylla. Det kan göras genom lobbying och/eller att producera egen media tillsammans med pedagoger från t.ex. Interkulturella enheten. För att kunna frigöra dyrbar bibliotekarietid, tid som istället kan läggas på elever och pedagoger som det stöd skolbibliotekarien är tänkt att vara, bör alla skolbibliotek få var sin in- och utlåningsautomat. Genom införandet av självbetjäningsautomater (RFID) skulle in- och utlåningsstatistik kunna säkerställas, ett viktigt arbetsredskap för skolbibliotekarierna, statistik som idag är inkorrekt och missvisande. I dag vet vi att många av lånen aldrig registreras överhuvudtaget, eftersom det är svårt att registrera lånen när ingen bibliotekarie är på plats. Ett delmål blir på så sätt att undersöka hur införandet av dessa automater påverkar utlåning av medier till vår viktigaste och högst prioriterade målgrupp barn och unga. Ett skolbibliotek skall fungera i ett pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det skall stimulera barns och ungdomars lust att läsa och främja språkutveckling. Skolbiblioteket är ett redskap för undervisning och bör utformas och utvecklas av bibliotekarie, skolpersonal och elever utifrån den egna skolans behov och arbetssätt. Skolbiblioteken i Katrineholm ökar stadigt sin samverkan med, och anpassning efter, respektive skolas behov, samtidigt som likvärdigheten beaktas. Möten mellan bibliotekarier och pedagoger sker både i mindre och större sammanhang för att gynna relationsskapande och erfarenhetsutbyte. 10

2.3.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Alla barn som går ut åk 1 ska kunna läsa BIN, KTN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning Årlig 84 % 2.4 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa 2.4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Folkhälsa Under den tid då barn växer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. Perrongen vänder sig till ungdomar i åldern 13-25 år och är ett ungkulturhus med stora möjligheter till inflytande och delaktighet för ungdomar. Ett främjande arbetssätt och ekonomiska resurser via Snabba Stålar ger ungdomar möjlighet att genomföra egna idéer och arrangemang. Kommunens Kulturplan för barn och unga, med ledorden AV, MED, FÖR, präglar verksamheten där ungdomar både kan skapa själva, delta i organiserad verksamhet ( t ex workshops) eller uppleva andras arrangemang. Jämlikhet och integration Kultur- och turismnämnden har i samverkan med Viadidakt drivit projektet Integration Katrineholm. Erfarenheterna från projektet finns samlat i skriften "Dialog genom aktivitet". Implementering av fungerande arbetssätt från Integration Katrineholm innebär att Ungkulturhuset Perrongen bl a kommer att arbeta med gruppverksamhet fr o m hösten då det visat sig vara en framgångsfaktor. Vuxnas lärande Personer med andra språk än svenska är glädjande nog många i Katrineholm. Vissa språkgrupper är ganska stora, som t.ex. arabiska och somaliska, andra mindre som t.ex. amhariska och tigrinja. För att tillgodose dessa personers behov behöver Katrineholms bibliotek erbjuda dels god tillgång på lättläst och användbar svensk litteratur och dels god tillgång på kvalitativ litteratur på respektive språk. Språkkurser, information (både i fysisk form samt på webplatsen) på olika språk, biblioteksvisningar och läsfrämjande verksamhet behövs också. För att möta dessa behov på ett lyhört och effektivt sätt har Katrineholms bibliotek nu en arbetsgrupp tillsammans med representanter från Viadidakt, vilket bör leda till synergieffekter förvaltningarna emellan. 11

Jämställdhet Kultur- och turismnämndens mål är att genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet ska kultur- och turismnämnden verka för allas lika möjlighet. I kultur- och turismnämndens handlingsplan för hållbar jämställdhetsintegrering 2014-2015 beslutades att avdelningen Allmänkultur under 2015 ska fokusera på föreningsbidragen. Bibliotekets läsfrämjande arbete med fokus på pojkar fortsätter. Målet med jämställdhetsintegrering är jämställda verksamheter; att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds medborgarna är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla oavsett kön. Tillgänglighet Den digitala delaktigheten är en framtidsfråga som bidrar till att utveckla kommunens välfärdsservice. Det digitala nätet är sammanhållande för många och med en ökad digital delaktighet där tekniken utnyttjas på rätt sätt möjliggör flexiblare lösningar. För kommunen innebär det möjligheter och förutsättningar att dels fylla medborgarnas behov av välfärdstjänster och dels öka den inre produktiviteten. Formen med öppna handledningar på svenska och arabiska har fungerat bra och bör vara en fortsatt del av arbetet med digital delaktighet, men med alla förvaltningar aktiva så kommer fler metoder att arbetas fram och ännu fler behov att täckas. Alla förvaltningar ingår sedan våren 2014 i en arbetsgrupp med digital delaktighet som fokus, och för att ge frågan ännu mer tyngd så bör den ökade digitala delaktigheten vara ett gemensamt resultatmål för alla förvaltningar. Uppsökande biblioteksverksamhet för äldre och funktionshindrade Utvecklingen av Boken kommer och annan uppsökande biblioteksverksamhet för äldre och/eller funktionshindrade medborgare har en spännande tid framför sig. Framtidsspaningen säger att tekniken kan komma att vara så enkel och billig inom en snar framtid att den blir tillgänglig för allt fler. Ambitionen är att utvecklingen av bibliotekets service ska ske i nära samverkan med vård- och omsorgsförvaltningen. En början till ett sådant utvecklingsforum är överenskommelsen om en gemensam arbetsgrupp, som blev ett av resultaten av arbetet med den nya biblioteksplanen. 2.4.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Andelen barn och unga som mår bra ska öka Målnivå: Öka Källa: Liv & hälsa ung Lång sikt Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning KS, KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik Delår 1 742st Kulturverksamhet en ska vara jämställd, en jämn könsfördelning eftersträvas bland deltagarna i alla KTN Målnivå: 50% Källa: Egen statistik. Månadsvis mäts könsfördelning på Månad 12

Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar aktiviteter Perrongen, Lokstallet. Årligen mäts könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet. 2.5 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 2.5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Effektiv organisation Under 2015 kommer kultur- och turismförvaltningen att arbeta vidare med de förslag som framkom vid kultur- och turismnämndens genomlysning av verksamhet och ekonomi. Förslagen rör de flesta delarna av verksamheten och syftar till ett mer effektivt utnyttjande av kultur- och turismnämndens resurser. Den övergripande organisationen förändras inte men utvecklas så tillvida att ett antal olika arbetsgrupper införs. Syftet med arbetsgrupperna är att bredda engagemanget bland samtliga medarbetare, skapa delaktighet i olika processer samt främja helhetsperspektivet. Kultur- och turismförvaltningen tror att ett sådant arbetssätt ger synergier i olika omfattning som leder till effektiviseringar och en totalt sett bättre använd ekonomi. Samverkan med andra kommuner Samkultur Sörmland, med politiker från Landstinget och länets samtliga kommuner, uppgift är att främja samverkan mellan landstinget och länets kommuner gällande den regionala kulturplanen. För det syftet har en gemensam vision/målbild tagits fram: Kultur skapas i möten. I Sörmland finns kulturen där människorna finns, är en naturlig del av vardagen och speglar samhällets mångfald. Beredningsgrupp för Samkultur är länets kulturchefer. Till sig har Samkultur knutit olika referensgrupper, inom olika konstarter, med representanter från civilsamhälle, kulturskapare, kommun och region. För kommunernas del innebär modellen större delaktighet och påverkansmöjlighet i framtagandet av såväl Kulturplan som handlingsplaner vilket befrämjar samverkan mellan kommunerna och landstinget. 13

2.5.2 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljnin g Utfall Kommentar Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Målnivå: Minst 78% Källa: KKIK Målnivå: Minst 60% Källa: KKIK Målnivå: Minst 89% Källa: KKIK Målnivå: SKL:s informationsindex minst 79 % Källa: SKL:s webbinformations undersökning. KKiK. Målnivå: Jämfört med andra kommuner ska resultatet ligga i den översta kvartilen Källa: Medarbetarenkät Målnivå: Skillnaderna mellan personalens och befolkningens sammansättning ska minska Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB Årlig 93% Årlig 45% Årlig 92% Årlig 85% Udda år Udda år 11% 14

3 Investeringar Sedan 2007 har Katrineholms kommun och kultur- och turismnämnden gjort ett aktivt val att gestalta det offentliga rummet med konst genom investeringsmedel på 400 000 kronor om året. Detta för att göra staden mer attraktiv för så väl Katrineholmare som hitresande besökare och nyinflyttade har Katrineholms kommun. En satsning som har blivit mycket lyckad och rönt stor uppmärksamhet. Konstverken som placeras ut i den offentliga miljön ger också platsen en unik karaktär som stärker kommunens identitet och skapar en personlig närhet till betraktaren. Konsten som står i den offentliga miljön får ofta genom åren ett naturligt eller icke naturligt slitage och det är viktigt att hålla konsten i bra kondition för att den ska behålla sitt kvalitetsvärde för betraktaren. Förutom ett årligt underhåll runt den offentliga konsten så finns ett behov göra en större åtgärd per år: Under 2015 bör Monika Goras Kreaturstorg gjutas om samt markarbeten runt dessa. Under 2016 bör Niklas Mularis Blåklocka rostskydds behandlas och lackas om. Under 2017 bör Åke Lagerborgs Genombrytning att rustas upp och eventuellt flyttas (står utanför simhallen). Stortorget För Stortorget fanns fram till 2006 särskilda medel motsvarande 760 000 reserverade för utsmyckning av torget. Kultur- och turismnämnden äskar att dessa medel nu återförs, under en 3-årsperiod, i samband med utvecklingen av Stortorget "Öppnare" bibliotek För information om funktion och behov: läs under rubriken Kultur och fritid - Förutsättningar och verksamhetsförändringar. Investeringen av systemet (både hård- och mjukvara) hamnar hos kultur- och turismnämnden, medan kostnaden för ombyggnad/anpassning av lokalerna och modifiering av befintligt larm hamnar hos KFAB. För att inte riskera att tappa någon av delarna äskas här för båda delarna, med tanken att föra över den senare till KFAB vid lämpligt tillfälle. RFID skolbibliotek För information om funktion och behov: läs under rubriken Skola - Förutsättningar och verksamhetsförändringar. Antalet grundskolebibliotek är 15 st. Gymnasiebiblioteken är 3 st - Ellwynska, Duveholm och Linden varav de två första skulle kunna ha behov av var sin automat. Linden har sitt skolbibliotek på Kulturhuset Ängeln. Ellwynska köper bibliotekarietjänst av kultur- och turismnämnden och Duveholm har en egen anställd bibliotekarie. Koha Katrineholms bibliotek har för avsikt att implementera Koha som biblioteksdatasysten år 2016. På lite längre sikt innebär en övergång till Koha en bra lösning både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, men initialt kräver det en stor arbetsinsats. Som en logisk följd av det nationella beslutet om en gemensam katalog behöver Katrineholms bibliotek ta tag i frågan om hur biblioteksdatasystemet ska utformas. I dagsläget används ett system som ägs och utvecklas av ett företag, vilket skapar begränsningar i flexibilitet både när det gäller användning i verksamheten och ekonomi. Ett intressant alternativ till dagens system är 15

en så kallad open source-programvara som heter Koha. Systemet skapades på Nya Zeeland inför millennieskiftet och har sedan utvecklats av bibliotek världen över. Idag använder över 2000 bibliotek Koha, där ett av de senaste är Hyltebruks bibliotek i Halland. Katego ri Benämning Budget Driftkostnad 1-7 2015 2016 2017 2015 2016 2017 4 Konstnärlig utsmyckning Stortorget 200 200 360 4 Konstnärlig utsmyckning 400 400 400 125 75 75 4 Konstinköp 250 300 300 4 Reinvest Ängeln 200 200 200 4 Reinvest Konsthallen 100 100 100 4 Reinvest Perrongen 100 100 100 4 Reinvest Skatepark 120 120 120 100 100 100 4 Hörsal/entré 200 4 Byggnadshyttan 200 200 200 4 2 "Öppnare" bibliotek (system) "Öppnare" bibliotek (ombyggnad, modifiering av larm - KFAB) 250 20 20 20 400 4 RFID skolbibliotek 1 500 50 50 50 4 Koha (biblioteksdatasytem) 650 Total budget 3 920 2 270 1 780 295 245 245 16

4 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Kategori Kontraktsperi odens längd Leasing Ja/Nej Tidpunkt RFID Skolbiblioteken Vara 3-10 Nej Våren -15 Invest Drift eller investering 17