barn och arbete
Familjerna behöver barnens inkomster Staden Lahores trånga gränder är ett myller av människor och små butiker. Svettiga män med tunga bördor på sina axlar och beslöjade kvinnor skyndar förbi. Bakom stängda portar hörs hammarslag och gnisslande maskiner och ibland tränger dofter av läder och nysågat trä ut. Innanför portarna pågår en febril aktivitet. Små, fönsterlösa rum är både hem och arbetsplatser. Nasira och Shazia, två systrar i 12-14 årsåldern, sitter på en sliten matta i ett sådant rum och flätar smala remmar till de lädersandaler både män och kvinnor i Pakistan använder. Flickorna arbetar i ett rasande tempo. De klämmer fast läderbiten som ska bli ovandelen på en sandal med tårna, flätar remmarna, lägger den färdiga delen i en hög och tar snabbt nästa läderbit från en annan hög. Så här års jobbar vi hela tiden. Snart är det den högtid då muslimer brukar köpa nya kläder och skor, förklarar Nasira utan att ens titta upp. Flickorna sitter hopkrupna på golvet. Får de inte ont i ryggen? Jo, men då gör vi så här, svarar Shazia och håller fast en läderbit med tänderna istället för med tårna. På så sätt kan hon fortsätta fläta och samtidigt räta på ryggen. Några timmar varje förmiddag går de i en skola organisationen ance (Association of Network for Community Empowerment), som stöds av Rädda Barnen, har öppnat i kvarteret. Flickornas föräldrar är analfabeter, men Nasira och Shazia är glada över att få gå i skolan. Det är bra att kunna läsa och skriva. Om familjen behöver skriva ett brev till någon släkting behöver vi inte längre gå till någon utomstående och be om hjälp. Medan de pratar fortsätter de arbeta. Den här delen av Lahore är centrum för skotillverkning. Det är som en fabrik, men istället för vid ett löpande band sker tillverkningen i hemmen. Rädda Barnen stöder skolor I Pakistan liksom i många andra utvecklingsländer är det vanligt att barn arbetar. Barnarbete förekommer inom alla områden där outbildad arbetskraft behövs. Barn arbetar inom jordbruket, som hembiträden, i små verkstäder, med att knyta mattor och så vidare. Hur många barnarbetare det finns i landet är osäkert eftersom statistiken är dålig, men det rör sig om åtskilliga miljoner. Barnen arbetar främst därför att familjerna är fattiga och behöver inkomsterna. Men många föräldrar anser också att det är bäst för barnen att de får börja lära sig ett yrke så tidigt som möjligt. ance och andra organisationer i Pakistan som Rädda Barnen stöder arbetar därför bland annat med att övertyga föräldrar, arbetsgivare och andra om att barnen ska få gå i skolan, åtminstone några timmar per dag. Organisationerna driver egna skol- or där barnen lär sig läsa, skriva och räkna på kvällarna eller på andra tider som passar dem. Ett vanligt skäl till att barnen börjar arbeta är också brister i utbildningen. Läroplaner som inte har mycket med de fattigas verklighet att göra och lärarnas fysiska bestraffningar ibland ren misshandel gör att många barn och deras föräldrar tycker att skolan är meningslös. De organisationer som Rädda Barnen stöder arbetar därför också med att förbättra undervisningen, till exempel genom att ordna kurser för lärare. 250 miljoner barn arbetar Enligt ilo (fns arbetsorganisation) finns det cirka 250 miljoner barn i åldern 5-14 år som arbetar i Asien, Afrika och Latinamerika. Ungefär hälften av dem arbetar heltid. Siffrorna inkluderar inte hushållsarbete i det egna hemmet vilket gör att många flickors arbetsinsatser inte räknas in. Asien har det största antalet barnarbetare enligt ilos uppskattningar arbetar omkring 150 miljoner barn där. I Afrika finns cirka 80
STEP FOUNATION Pojkar som arbetar i ett stenbrott i Asien. Nasira flätar smala remmar till de enkla lädersandaler som både kvinnor och män i Pakistan använder. Enligt ILO finns det cirka 250 miljoner barn i åldern 5 14 år som arbetar i Asien, Afrika och Latinamerika.. AGNETA GUNNARSSON miljoner barnarbetare och i Latinamerika 17 miljoner. Afrika, som är den fattigaste kontinenten, har emellertid den största andelen barn som arbetar, 41 procent. Sedan följer Asien där cirka 22 procent av barnen arbetar och Latinamerika med 17 procent. Inflyttningen till städerna i utvecklingsländerna har gjort barnarbetet mera synligt. Det är också en allmän uppfattning bland experter att antalet barn som arbetar har ökat under senare år, som följd av ekonomiska kriser och ökade klyftor mellan fattiga och rika. Mycket talar också för att barnarbetet har ökat i Östeuropa efter murens fall. Men säker statistik som belägger detta saknas. Även i Europa och usa arbetar många barn i de yngre tonåren. De allra flesta av dem kombinerar arbete med skolgång. Men också barnarbete som innebär att barnen inte kan gå i skolan eller är skadligt i andra avseenden förekommer, främst bland barn till migrantarbetare, illegala invandrare och andra grupper som även i andra avseenden har det sämst. Majoriteten av världens barnarbetare cirka 70 procent finns inom jordbruket. De flesta av dem arbetar tillsammans med sina familjer på små familjejordbruk. Flickor som arbetar som hembiträden tillhör de barnarbetare som far mest illa. Många arbetar upp till 15 timmar per dag, ibland får de ingen lön utan endast mat och husrum och misshandel och sexuella övergrepp är vanliga. De barn som arbetar inom exportindustri, till exempel med att knyta mattor, tillverka fotbollar eller kirurgiska instrument och sy kläder, får mest uppmärksamhet
från opinionen i de rika länderna. Men de är en liten del av världens barnarbetare, cirka fem procent eller omkring 15 miljoner barn. Gatubarn och gatuarbetare Gatubarn är en annan grupp som väcker engagemang hos medier och allmänhet. Bilden av gatubarn som, tätt tryckta intill varandra, sover i gathörnen blir ofta en symbol för människors utsatthet och oacceptabla förhållanden i utvecklingsländerna. De flesta tänker sig att gatubarnen är hemlösa. Men de gånger man försökt räkna antalet barn som saknar hem har man kommit fram till att de är mycket få. Även i storstäder som Rio de Janeiro och Mexiko City har man bara hittat något tusental gatubarn. Däremot är det vanligt att barn som arbetar på gatorna, som försäljare, skoputsare och så vidare, definieras som gatubarn. Denna begreppsförvirring har bidragit till höga siffror över antalet gatubarn i världen som förekommer i debatten. En ofta citerad uppskattning är 80-100 miljoner gatubarn. I den siffran har man även räknat in de barn som har gatan som arbetsplats. Men till skillnad från de barn som bor på gatan har de barn som arbetar i regel ett hem som de återvänder till på kvällarna. Många av dem går också i skolan. Dessa gatuarbetare vänder sig ofta starkt emot att kallas gatubarn eftersom de ser det som en nedsättande beteckning. Även av andra skäl är det viktigt att skilja mellan de barn som lever på gatorna och de som endast arbetar där. Barn som saknar hem har ofta svårare upplevelser bakom sig än de barn som arbetar på gatan. Det är också vanligare att de missbrukar droger av olika slag. Därför behöver de mera och ofta annorlunda stöd än barn som arbetar. Sammanblandningen mellan gatubarn och barn som arbetar på gatan gör också att människor får en felaktig föreställning om hur många de riktiga gatubarnen är. Därmed finns risken att resurser för att bistå dem används till fel typer av insatser. I länder där gatubarn fått mycket uppmärksamhet, till exempel Brasilien och Rumänien, har det vuxit upp en mängd organisationer som vill hjälpa dem. Detta riskerar i sin tur att leda till att fler barn lockas att överge sina familjer för att ansluta sig till de projekt där de får bättre mat och finare kläder än deras föräldrar har råd att ge dem. Numera vet man nämligen att de flesta av de hemlösa barnen inte är föräldralösa. Det finns barn främst i länder där det råder krig eller där många dör i aids vars anhöriga är döda. Men i de flesta fallen har barnen familjer som de brutit kontakten med. Det vanligaste skälet är att de blir misshandlade hemma, för att pappan missbrukar alkohol eller på grund av att de fått en styvförälder som de inte kommer överens med. De få undersökningar som gjorts om gatubarnens hälsa tyder på att de sällan behöver svälta. Ibland är de till och med mer välnärda än andra fattiga barn, som inte lever på gatan. Men de lever farligt i andra avseenden. Gatubarn- en håller för det mesta ihop i gäng och livnär sig på olika småarbeten eller på att tigga och stjäla. Flickor dras ofta in i prostitution. De trakas- seras av polisen och hotas av affärs-innehavare på grund av att de stjäl eller för att de skrämmer bort deras kunder. Då och då kommer rapporter om att gatubarn mördas i främst Brasilien, Colombia och Guatemala. Ibland har det visat sig att det är poliser som utfört morden på uppdrag av affärsmän som velat rensa gatorna från gatubarnen. Fattigdom är den grundläggande orsaken till att barn arbetar. Ett annat viktigt skäl är brister i de berörda ländernas utbildningssystem. Fattigdom och brister i skolan Fattigdom främst definierad som låga inkomster, men även i vidare mening: låg eller ingen utbildning och brist på valmöjligheter och inflytande är den grundläggande orsaken till att barn arbetar. Ett annat viktigt skäl är brister i de berörda ländernas utbildningssystem. Auktoritära lärare, brist på läromedel, höga skolavgifter och oflexibla scheman gör att många barn lämnar skolan och istället börjar arbeta. Detta får inte bara effekter för de berörda barnen utan även för nästa generation. Studier visar att föräldrarnas utbildnings- nivå, speciellt mödrarnas, spelar stor roll för om deras barn ska få gå i skolan. Ytterligare en förklaring till förekomsten av barnarbete är de attityder, normer och värderingar som råder. I många samhällen ses
som råder. I många samhällen ses det som en självklar del av barns uppväxt att de redan från tidig ålder deltar i föräldrarnas arbete, skickas till en familj i staden för att bli hembiträden eller får börja som lärlingar på någon verkstad. Värsta formerna Under senare år har intresset för frågor som gäller barnarbete ökat. Ämnet har fått ett utrymme på den internationella dagordningen som hade varit svårt att tänka sig så sent som för ett tiotal år sedan. En av orsakerna är den växande internationella uppmärksamheten kring mänskliga rättigheter, speciellt barns rättigheter. Ett annat skäl är att fattigdomsfrågor, efter några år då tillväxt och ekonomiska reformer prioriterats, åter hamnat i centrum för utvecklingsdebatten. Ett tredje skäl är debatten om att koppla samman handelsfrågor med arbetsrätt, inklusive barnarbete. usa vill få möjlighet att införa handelssanktioner mot länder där barnarbete förekommer. U-länderna motsätter sig detta och anser att det handlar om ett sätt för de rika länderna att skydda sin egen industri från konkurrens. En fjärde orsak till att frågor som gäller barnarbete har fått ökad tyngd på den internationella arenan är den ilo-konvention om de värsta formerna av barnarbete som antogs i juni 1999. De arbeten som, enligt konventionen, ska avskaffas är tvångsarbete och skuld- slaveri, handel med barn, barnpro- stitution och pornografi, kriminella aktiviteter och tvångsrekrytering för deltagande i väpnade konflikt- er. Dessutom nämns andra arbeten som, genom sin art eller det sätt det utförs på, sannolikt skadar barns hälsa, säkerhet och moral. ilo uppskattar att 50-60 miljoner barn i världen är engagerade i dessa former av barnarbete. Generaliseringar meningslösa Generella påståenden om att barnarbete är bra eller dåligt är inte speciellt meningsfulla. Barn arbetar under de mest skiftande förhållanden. I bästa fall ger arbetet självkänsla och respekt utan att inverka negativt på skolgång, lek och vila. I en studie som Rädda Barnen låtit göra har drygt 300 arbetande flickor och pojkar i fyra världsdelar tillfrågats om sina synpunkter på arbete och skolgång. Många av dem är stolta över att kunna betala sina egna skolböcker och bidra till hushållet. Nästan alla barnen ser arbetet som en ekonomisk nödvändighet och sju av tio vill helst kombinera arbete och skolgång. Men arbetet kan också skada barnets hälsa, till exempel om det innebär tunga lyft eller hantering av farliga kemikalier. Nedlåtande behandling och övergrepp riskerar att leda till psykiska skador. Om arbetet inte går att kombinera med skola kan det innebära negativa konsekvenser för barnets personliga utveckling, framtida inkomstmöjligheter och förutsättningar att delta i samhällslivet. De flesta anser numera att det är viktigt att skilja mellan olika typer av barnarbete. Att betrakta alla sysselsättningar som lika oacceptabla är att förenkla en komplicerad fråga och gör det svårare att samla krafterna mot de värsta formerna av utnyttjande. Men gränserna mellan de olika kategorierna är flytande. Medan det är uppenbart att vissa former av barnarbete är skadliga finns det en gråzon där skadligheten kan bero på flera olika faktorer: exempelvis arbetstider, hälsorisker, möjligheter att gå i skolan, om arbetet är psykiskt påfrestande eller ger barnet uppskattning och om barnet måste leva skilt från sin familj. TORBJÖRN PERSSON Får barn arbeta? Enligt ILOs konvention nummer 138 är minimiåldern för arbete 15 år. För skadligt barnarbete gäller 18 år. Fattiga länder med dåligt utbyggda skolsystem kan dock inledningsvis ha minimiåldern 14 år. Om arbetet är lätt och inte inkräktar på skolgången är det tillåtet från 13 år (12 år i länder där minimiåldern är 14 år). Konventionen har ratificerats av omkring 85 länder. FNs konvention om barnets rättigheter har ratificerats av alla länder utom USA och Somalia. Den gäller för alla individer upp till 18 års ålder.artikel 32 i Barnkonventionen säger att barn ska skyddas från ekonomiskt utnyttjande och från arbete som sannolikt är skadligt, hindrar barnets utbildning eller har negativa effekter för barnets hälsa, psykiska, mentala, andliga, moraliska eller sociala utveckling. Konventionen påbjuder att länder ska fastställa en eller flera minimi-åldrar och reglera arbetstider och arbetsvillkor.
Vad gör Rädda Barnen? På kort sikt verkar Rädda Barnen för att de värsta formerna av barnarbete, bland annat skuldslaveri, prostitution och handel med barn, ska bort. Vad gäller skadligt arbete (enligt Barnkonventionens definition, se faktaruta) är Rädda Barnens mål på kort sikt att barnens totala livssituation ska förbättras. Dels genom förändringar på arbetsplatserna, exempelvis att skadliga uppgifter tas bort och att arbetstiderna förkortas så att barnen kan kombinera arbete och skolgång, dels genom förbättringar av familjernas totala situation, till exempel krediter och inkomstskapande aktiviteter. Rädda Barnens långsiktiga vision är ett samhälle där skadligt barnarbete inte förekommer och där barn under 15 års ålder inte är tvungna att arbeta för att bidra till de egna eller familjernas försörjning. Rädda Barnen anser, i enlighet med Barnkonventionen, att alla barn har rätt till kostnadsfri grundutbildning. För barn som, på grund av familjernas ekonomiska och sociala situation, måste arbeta ska det finnas möjlighet att kombinera arbete och skolgång. Men också utbildningens kvalité har betydelse. Därför stöder Rädda Barnen organisationer som arbetar för att förbättra undervisningen och göra den mera anpassad efter de arbetande barnens förutsättningar. Alternativ utbildning, till exempel kvällsskolor, kan spela en viktig roll, som ersättning för den formella skolan där den fungerar dåligt och som en bro till formell utbildning. I Afrika och Sydasien där många barn inte går i skolan är det vanligt att de organisationer Rädda Barnen stöder driver alternativa skolor. Många av dem arbetar för att barnen efter några år ska kunna gå över till det formella skolväsendet. Barnets bästa Barnets bästa ska alltid beaktas och alla insatser ska bygga på en helhetssyn där de arbetande barnens och deras familjers totala situation beaktas. Detta innebär att Rädda Barnen i de allra flesta fall säger nej till bojkotter och handelssanktioner mot barnarbete. Erfarenheten visar att de barn som får sluta sina arbeten som följd av sådana åtgärder riskerar att hamna i svårare situationer och mera skadliga arbeten än tidigare. I Latinamerika, Västafrika och Indien har arbetande barn och ungdomar organiserat sig för att tillvarata sina intressen. Rädda Barnen anser att dessa organisationer är en viktig kraft i ansträngningarna för att arbetande barn ska få sina rättigheter tillgodosedda och stöder deras arbete. Rädda Barnen strävar också efter att uppmärksamma dolt barnarbete, till exempel hembiträden. Rädda Barnen verkar för att öka kunskapen om hur globalisering och makroekonomisk utveckling påverkar förekomsten av olika typer av barnarbete. Mera forskning om hur barnarbete påverkas av makroekonomiska beslut behövs. Det är också viktigt att resultaten används för att påverka beslutsfattare, både på lokal, nationell och internationell nivå. Påverkan och opinionsbildning är en mycket viktig del av Rädda Barnens arbete. Denna påverkan kan ske på lokal nivå, exempelvis för att försöka ändra människors attityder till skadligt barnarbete. Det kan också handla om att påverka regeringar att införa lag- stiftning som skyddar arbetande barn, att agera för att få bort de värsta formerna av barnarbete och så vidare. Rädda Barnen bedriver också opinionsbildning och påver-kan på internationell nivå, ofta tillsammans med systerorganisationer i International Save the Children Alliance. Informationsmaterial Rädda Barnen producerar kontinuerligt informationsmaterial om barn som arbetar. Beställ Rädda Barnens katalog över informationsmaterial, art nr 2375. Det finns även en katalog på engelska, art nr 1011. Se också Rädda Barnens hemsida: www.rb.se Text:Agneta Gunnarsson Produktionsledning: David Lundqvist Grafisk form:anna Fanqvist Tryck:Arne Löfgren Offset Art nr: 2000-762 Foto omslaget: Heldur Netocny/Phoenix 107 88 Stockholm Tel 08-698 90 00 Fax 08-698 90 10 info@rb.se www.rb.se Post- och bankgiro 900 100-9
Maskiner tog över i Sverige Barnarbete av de slag vi idag ser i fattiga länder förekom i Sverige för mindre än hundra år sedan. I det svenska bondesamhället var det naturligt att barn deltog i arbetet. Samma sak gällde under industrins framväxt. Barn arbetade i tändsticksindustrier, på väverier, tobaksfabriker och så vidare. Vad var det då som gjorde att detta barnarbete försvann i vårt land och i andra delar av Västeuropa? De flesta forskare menar att barnarbetet i fabriker och på större verkstäder minskade som följd av förändringar i tillverkningsprocessen, främst en enkel mekanisering. Maskiner tog över det okvalificerade arbete som barn tidigare hade utfört. De lagar för att begränsa barnarbete som infördes i Sverige i slutet av 1800-talet hade sannolikt betydelse för att reglera det kvarvarande barnarbetet.till stor del kom de emellertid först när barnarbetet redan hade börjat försvinna. Många barn som inte längre behövdes på fabrikerna sökte sig till olika tillfälliga arbeten, exempelvis gatuförsäljning och jordbruksarbete. För att komma åt detta småskaliga barnarbete spelade utbyggnaden av utbildningsväsendet och insatser för att förmå alla barn att gå i skolan stor roll. Även en förändrad syn på barn hade betydelse: man började tala om att barn ska leka och gå i skolan inte bara integreras i vuxenlivet så snabbt som möjligt.